Snabbare tillgång än webbläsare!
100 relationer: Aegidius, Ammianus Marcellinus, Arianism, Avarer, Barcelona, Bayern, Brukterer, Burgunder, Childerik I, Chlodio, Donau, Europa, Fördraget i Verdun, Flandern, Foederati, Folkvandringstiden, Franken, Frankerkrönikan, Frankerriket, Frankiska, Frankrike, Frankrikes historia, Gallia Belgica, Gallien, Germaner, Germanska språk, Gregorius av Tours, Julianus (kejsare), Karl den store, Karl den tjocke, Karl Martell, Karolinger, Katalonien, Katolicism, Klodvig I, Leo III (påve), Lista över frankiska kungar, Lista över romerska kejsare, Loire, Lombardiet, Ludvig den fromme, Markomanner, Merovech, Merovinger, Muslimer, Nederländerna, Nederländska, Odovakar, Pannonien, Paris, ..., Parisbäckenet, Påve, Pippin den lille, Pyrenéerna, Rhen, Ripariska franker, Rom, Romersk-katolska kyrkan, Romerska riket, Saliska franker, Saxare, Schelde, Sidonius Apollinaris, Slaget i Vouillé, Somme, Spanien, Sugambrer, Syagrius, Tarragona, Tenkterer, Tyskland, Usipeter, Vår tideräkning, Visigoter, 166, 200-talet, 250, 300-talet, 355, 358, 406, 486, 498, 507, 511, 594, 751, 771, 774, 788, 796, 800, 800-talet, 801, 804, 814, 840, 843, 884, 887. Förläng index (50 mer) »
Aegidius
Aegidius (död: 464) var magister militum per Gallias, militär överbefälhavare i Gallien, under kejsar Majorianus.
Ny!!: Franker och Aegidius · Se mer »
Ammianus Marcellinus
Ammianus Marcellinus, född omkring 330 troligen i Antiochia, död omkring 395, var en grekisk historiker i romerska riket, verksam under senantiken.
Ny!!: Franker och Ammianus Marcellinus · Se mer »
Arianism
Arianism är teologisk lära som förnekar Kristi gudom.
Ny!!: Franker och Arianism · Se mer »
Avarer
Avarernas rike på 600-talet Avarerna var ett högasiatiskt, troligen med hunnerna besläktat nomadfolk av ural-altaiskt ursprung, vilket i kinesiska annaler omtalas i början av 400-talet e.Kr.
Ny!!: Franker och Avarer · Se mer »
Barcelona
Barcelona (på katalanska:; spanska) är en stad och kommun belägen vid den spanska regionen Kataloniens kust, mellan floderna Llobregats och Besòs mynningar och 110 kilometer söder om franska gränsen.
Ny!!: Franker och Barcelona · Se mer »
Bayern
Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.
Ny!!: Franker och Bayern · Se mer »
Brukterer
Bruktererna var en germansk stam som levde i nordvästra Tyskland söder om Teutoburgerskogen i dagens Nordrhein-Westfalen omkring 100 f.Kr. till 350 e.Kr. Efter att cheruskernas hövding Arminius besegrat romarna under Publius Quinctilius Varus' befäl i Teutoburgerskogen år 9 f.Kr., angrep den nye härföraren Germanicus germanerna öster om Rhen år 15 e.Kr.
Ny!!: Franker och Brukterer · Se mer »
Burgunder
Historisk karta över de karolingiska rikena, med övre och nedre Burgund, år 888. Burgunderna var en germansk folkstam.
Ny!!: Franker och Burgunder · Se mer »
Childerik I
Childerik I (född omkring 436 eller 437, död omkring 481 eller 482) kung över de saliska frankerna, tidig merovingisk härskare.
Ny!!: Franker och Childerik I · Se mer »
Chlodio
Chlodio, Chlojo eller Chlogio, född omkring 392 eller 395, död 445, 447, 448 eller 449, var den förste kungen över de saliska frankerna som hörde till den merovingiska ätten.
Ny!!: Franker och Chlodio · Se mer »
Donau
Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.
Ny!!: Franker och Donau · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Franker och Europa · Se mer »
Fördraget i Verdun
Fördraget i Verdun 843 var ett avtal efter den frankiske kungen Ludvig den frommes död som delade Frankerriket mellan hans tre överlevande söner.
Ny!!: Franker och Fördraget i Verdun · Se mer »
Flandern
1609 års karta över Flandern, av den nederländske kartografen Matthies Quad (1557–1613) och den tyske gravören Johann Bussemacher (1580–1613). Flandern (nederländska: Vlaanderen, franska: Flandre) är den mestadels nederländskspråkiga (flamländska) regionen i Belgien.
Ny!!: Franker och Flandern · Se mer »
Foederati
Foederati (singular: foederatus, uttalas federatus), latinsk term för allierade som varken var kolonier eller givits romerskt medborgarskap.
Ny!!: Franker och Foederati · Se mer »
Folkvandringstiden
Folkvandringarna. Folkvandringstiden (ibland förkortad Fvt) är en historisk epok under järnåldern.
Ny!!: Franker och Folkvandringstiden · Se mer »
Franken
Regionen Frankens läge i dagens Tyskland. vapen som föreställer den "frankiska räfsan". Symbolen ingår idag i flera vapen i förbundslandet Bayern. Franken är en region i Tyskland som går tillbaka till Hertigdömet Franken och vars befolkning till väsentlig del utgjordes av östfranker (se franker och chatter).
Ny!!: Franker och Franken · Se mer »
Frankerkrönikan
Frankrikes Nationalbibliotek Frankerkrönikan, Historia Francorum eller Decem Libri Historiarum skrevs av historikern och biskopen Gregorius av Tours (538-594?).
Ny!!: Franker och Frankerkrönikan · Se mer »
Frankerriket
Frankerriket (latin: Regnum Francorum) syftar på det forna rike (efterföljare till Gallien, föregångare till Frankrike) som frankerna lade under sig.
Ny!!: Franker och Frankerriket · Se mer »
Frankiska
Högtyska övergångsdialekter (öst- och sydfrankiska) Frankiska var ett germanskt språk som är besläktat med flamländska och sydnederländska.
Ny!!: Franker och Frankiska · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Franker och Frankrike · Se mer »
Frankrikes historia
Frankrikes historia utmärks av landets inre motsättningar och dess konflikter med sina grannländer.
Ny!!: Franker och Frankrikes historia · Se mer »
Gallia Belgica
Romerska riket år 116, med Gallia Belgica markerat. Gallia Belgica eller Belgica var en provins i romerska riket.
Ny!!: Franker och Gallia Belgica · Se mer »
Gallien
Karta över Gallien vid Julius Caesars tid. Gallien (Gallia) var en region i Västeuropa som motsvarar dagens Frankrike, Belgien, västra Schweiz samt de delar av Tyskland och Nederländerna som ligger väster om floden Rhen.
Ny!!: Franker och Gallien · Se mer »
Germaner
Germaner är en ursprungligen romersk beteckning på människor i Nordeuropa.
Ny!!: Franker och Germaner · Se mer »
Germanska språk
Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Franker och Germanska språk · Se mer »
Gregorius av Tours
Gregorius och Salve inför kung Chilperik I. Illuminerad handskrift, ''Grandes Chroniques de France de Charles V.'' Gregorius av Tours (egentligen Georgius Florentius), född 538 eller 539 i Clermont-Ferrand, död 17 november 593 eller 594, var en gallo-romersk historiker och biskop av Tours.
Ny!!: Franker och Gregorius av Tours · Se mer »
Julianus (kejsare)
Julianus Apostata. Julianus (Flavius Claudius Julianus), född 331/332 i Konstantinopel, död 26 juni 363, var romersk kejsare från 361 till 363.
Ny!!: Franker och Julianus (kejsare) · Se mer »
Karl den store
Karl den stores rike 814. Karl den store avbildad på samtida ryttarstatyett. namnteckning. Sigillstämpel av bly med Karl den stores bild, präglad vid hans kejsarkröning. Karl den store (latin: Carolus Magnus, franska: Charlemagne, tyska: Karl der Große), född troligtvis 2 april 742 i nuvarande Liège, död 28 januari 814 i Aachen, var det frankiska rikets regent 768–814.
Ny!!: Franker och Karl den store · Se mer »
Karl den tjocke
Karl den tjocke (franska: Charles le gros), Karl II (som kung av västfrankiska riket), Karl III (som kung av östfrankiska riket), född cirka 839 i Neidingen, död 13 januari 888, var en frankisk karolingisk kung.
Ny!!: Franker och Karl den tjocke · Se mer »
Karl Martell
Karl Martells grav i Klosterkyrkan Saint-Denis i Paris. Karl Martell vid striden i Tours. Karl Martell, född 23 augusti 686, död 22 oktober 741, var son till Pippin av Heristal och Alpheid.
Ny!!: Franker och Karl Martell · Se mer »
Karolinger
Påve Leo III kröner Karl den store till kejsare. Historisk karta över de karolingiska rikena efter delningen i Verdun år 843. Historisk karta över de karolingiska rikena år 888. Karolingerna (latin: Carolus, Karl) var en frankisk ätt som övertog makten i frankerriket från merovingerna år 751 och härskade i och omkring dagens Frankrike under 700–900-talen.
Ny!!: Franker och Karolinger · Se mer »
Katalonien
Katalonien (katalanska Catalunya; spanska: Cataluña; aranesiska (occitanska): Catalonha) är en autonom region i nordöstra Spanien med 7,5 miljoner invånare (2016).
Ny!!: Franker och Katalonien · Se mer »
Katolicism
himmelrikets nycklar åt Petrus''. Fresk av Perugino i Sixtinska kapellet.Katolicism (från latinets catholicus och grekiskans καθολικισμός/katholikismos, "universell", "allmän") eller katolsk är en kristen term avseende katolska kyrkans religion.
Ny!!: Franker och Katolicism · Se mer »
Klodvig I
Klodvig I, Chlodowech, franska: Clovis, latin: Chlodovechus, född cirka 466 i Tournai, död 27 november 511 i Paris, var en frankisk kung tillhörande merovingerätten.
Ny!!: Franker och Klodvig I · Se mer »
Leo III (påve)
Leo III, född i Rom, död 12 juni 816, var påve från den 26 december 795 till sin död den 12 juni 816.
Ny!!: Franker och Leo III (påve) · Se mer »
Lista över frankiska kungar
Lista över frankiska kungar är en förteckning över de personer, som var kungar över Frankerriket från det att riket uppstod ur spillrorna av det romerska riket under 400-talet till slutet av 900-talet, då capetingerna tog över styret och istället blev kungar av Frankrike.
Ny!!: Franker och Lista över frankiska kungar · Se mer »
Lista över romerska kejsare
vexillum. De romerska kejsarna innehade makten i romarriket under den period som kallas det Romerska kejsardömet och som avlöste den Romerska republiken.
Ny!!: Franker och Lista över romerska kejsare · Se mer »
Loire
Loire är en lång fransk flod.
Ny!!: Franker och Loire · Se mer »
Lombardiet
Lombardiet (Lombardia) är en region mellan Alperna och Poslätten i norra Italien.
Ny!!: Franker och Lombardiet · Se mer »
Ludvig den fromme
Denariusmynt. Ludvig den fromme (franska: Louis le pieux) eller ibland Ludvig den älskvärde (franska: Louis le débonnaire), född 16 april 778, död 20 juni 840, var frankisk kung, tysk-romersk kejsare 813–840.
Ny!!: Franker och Ludvig den fromme · Se mer »
Markomanner
Markomanner bland övriga germanfolk. Markomanner (latin: marcoma'ni, ’gränsmän’, ’skogsmän’ av gotiskans marka, gräns, skog) var ett västgermanskt folkslag som åtminstone från år 100 f.Kr. levde i trakterna omkring floderna Main och Donau.
Ny!!: Franker och Markomanner · Se mer »
Merovech
Merovech, Meroveus, Merovæus, Merovig eller Mérovée (född omkring 411 eller 412, död 456 eller 458) en till viss del legendarisk, hövding över de saliska frankerna som ska ha regerat omkring 447–458.
Ny!!: Franker och Merovech · Se mer »
Merovinger
Merovingiska broscher. Merovingerna var en frankisk kungaätt som regerade ett rike (med mycket varierande gränser) i dagens Frankrike, Tyskland och Belgien från 400-talet till 700-talet.
Ny!!: Franker och Merovinger · Se mer »
Muslimer
Muslimer är människor som följer eller utövar islam, en av de tre monoteistiska abrahamitiska religionerna.
Ny!!: Franker och Muslimer · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Franker och Nederländerna · Se mer »
Nederländska
Nederländska eller holländska är ett västgermanskt språk av lågfrankiskt ursprung.
Ny!!: Franker och Nederländska · Se mer »
Odovakar
Odovakar-solidus myntad i kejsar Zeno Isaurierns namn. Myntet befäster Odovakars formella underkastelse under Zeno. Odovakar (grekiska: Ὀδόακρος, latin: Odoacer), född omkring 433, död 493 i Ravenna, var en germansk hövding, troligen av skirisk härkomst, som var kung av Italien från 476 till sin död.
Ny!!: Franker och Odovakar · Se mer »
Pannonien
Pannonien var en romersk provins som i huvudsak var befolkad av illyrer och kelter.
Ny!!: Franker och Pannonien · Se mer »
Paris
Paris är Frankrikes huvudstad och en världsstad med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer.
Ny!!: Franker och Paris · Se mer »
Parisbäckenet
Parisbäckenet är ett slättområde kring Paris, som upptar mitten av den norra halvan av landet, med undantag för östra Frankrike.
Ny!!: Franker och Parisbäckenet · Se mer »
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Ny!!: Franker och Påve · Se mer »
Pippin den lille
Pippin den lilles sigill (ur Nordisk Familjebok, 2 uppl.) Pippin den lille, även Pippin den yngre eller Pippin III (fr. Pépin le bref), född cirka 715, död 24 september 768, var en frankisk kung, son till Karl Martell och Chrotrudis och sedermera far till den framtida kejsar Karl den store.
Ny!!: Franker och Pippin den lille · Se mer »
Pyrenéerna
Pyrenéerna (spanska: Los Pirineos, franska: Les Pyrénées, katalanska: Els Pirineus, baskiska: Pirinioak el. Auñamendiak), är en bergskedja i sydvästra Europa.
Ny!!: Franker och Pyrenéerna · Se mer »
Rhen
Rhen (tyska Rhein, franska Rhin, nederländska Rijn) är Västeuropas största flod.
Ny!!: Franker och Rhen · Se mer »
Ripariska franker
Ripariska franker, eller ripuariska franker, den andra större gruppen franker vid sidan av de saliska frankerna.
Ny!!: Franker och Ripariska franker · Se mer »
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Ny!!: Franker och Rom · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: Franker och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Franker och Romerska riket · Se mer »
Saliska franker
Saliska franker var de franker som bodde ”vid havet”.
Ny!!: Franker och Saliska franker · Se mer »
Saxare
Anglers, saxares och jutars bosättningar i England vid 600-talet. Saxarna var en germansk folkstam från gamla Sachsen i nuvarande nordvästra Tyskland det vill säga Niedersachsen, men ej nuvarande Sachsen.
Ny!!: Franker och Saxare · Se mer »
Schelde
Schelde vid Antwerpen Claude Monet: ''Motiv från Scheldemynningen''. Schelde (franska: Escaut, latin: Scaldis) är en 350 kilometer lång flod i norra Frankrike, västra Belgien och den sydvästra delen av Nederländerna.
Ny!!: Franker och Schelde · Se mer »
Sidonius Apollinaris
Gaius Sollius Modestus Sidonius Apollinaris, född cirka 430 i Ludgunum i västromerska riket, död omkring 489, var en senantik poet, författare, diplomat, biskop, historiker med mer.
Ny!!: Franker och Sidonius Apollinaris · Se mer »
Slaget i Vouillé
Slaget i Voullié, (Voulon eller Campus Vogladensis) utkämpades i gränstrakterna norr om visigoternas territorium i närheten av Poitiers (i dåvarande Gallien) på våren 507 mellan franker under Klodvig och visigoter ledda av Alarik II, Spaniens erövrare.
Ny!!: Franker och Slaget i Vouillé · Se mer »
Somme
Floden Somme Somme (latin: Samara) är en flod i norra Frankrike, som fått ge namn åt departementet Somme.
Ny!!: Franker och Somme · Se mer »
Spanien
Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Ny!!: Franker och Spanien · Se mer »
Sugambrer
Sugambrer (sigambrer) var en germansk folkstam som tillhörde den istaevonska folkgruppen som bodde vid Rhen, enligt Tacitus.
Ny!!: Franker och Sugambrer · Se mer »
Syagrius
Syagrius (död: 487) son till Aegidius (den siste magister militum per Gallias, militäre överbefälhavaren i Gallien, som hade grundat ett "kungarike" med Soissons som centrum).
Ny!!: Franker och Syagrius · Se mer »
Tarragona
Tarragona är en kommun och hamnstad i Tarragonaprovinsen i den autonoma regionen Katalonien i nordöstra Spanien.
Ny!!: Franker och Tarragona · Se mer »
Tenkterer
Tenktererna eller Tenchteri eller Tenctheri (i Plutarchos grekiska, Tenteritē och möjligen desamma som Tenkeroi som har nämnts av Klaudios Ptolemaios) var en germansk folkstam som tillhörde den istaevonska folkgruppen som drevs år 58 f. Kr.in i Gallien till det område som ligger på den norra och den östra banken av lägre Rhen mellan floderna Main och Lippe (flod), väster om Teutoburgerskogen.
Ny!!: Franker och Tenkterer · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Franker och Tyskland · Se mer »
Usipeter
Usipeter (usiper) var en germansk folkstam som vid tiden före Kristi födelse bodde vid norra Rhen på gränsen till nuv.
Ny!!: Franker och Usipeter · Se mer »
Vår tideräkning
Vår tideräkning, kort v.t., är en alternativ beteckning för den gregorianska kalenderns (och dess föregångare den julianska kalenderns) epok (år 1) – anno Domini (Kristi födelse) – avsedd att markera avstånd från kopplingen till kristendomen genom ombeteckningar av gregorianska årtal.
Ny!!: Franker och Vår tideräkning · Se mer »
Visigoter
Visigoter, kallas ibland även västgoter, (latin visi'gothi, visigothæ) är ett av de två stora gotiska grupper som första gången nämns år 291.
Ny!!: Franker och Visigoter · Se mer »
166
166 (CLXVI) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 166 · Se mer »
200-talet
Det Romerska imperiet genomgick en djup kris under 200-talet.
Ny!!: Franker och 200-talet · Se mer »
250
250 (CCL) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 250 · Se mer »
300-talet
Den första delen av 300-talet i Romarriket präglades av Konstantin den store inflytande som romersk kejsare från år 306 till sin död år 337.
Ny!!: Franker och 300-talet · Se mer »
355
355 (CCCLV) var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 355 · Se mer »
358
358 (CCCLVIII) var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 358 · Se mer »
406
Ingen beskrivning.
Ny!!: Franker och 406 · Se mer »
486
Ingen beskrivning.
Ny!!: Franker och 486 · Se mer »
498
Ingen beskrivning.
Ny!!: Franker och 498 · Se mer »
507
Ingen beskrivning.
Ny!!: Franker och 507 · Se mer »
511
Ingen beskrivning.
Ny!!: Franker och 511 · Se mer »
594
Ingen beskrivning.
Ny!!: Franker och 594 · Se mer »
751
751 (DCCLI) var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 751 · Se mer »
771
771 (DCCLXXI) var ett vanligt år som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 771 · Se mer »
774
774 (DCCLXXIV) var ett vanligt år som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 774 · Se mer »
788
788 (DCCLXXXVIII) var ett skottår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 788 · Se mer »
796
796 (DCCXCVI) var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 796 · Se mer »
800
800 (DCCC) var ett skottår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 800 · Se mer »
800-talet
Persien funna i en vikingaskatt från 800-talet. Skatten kallas Sundvedaskatten och upptäcktes 2008. Vid sekelskiftet 800 övergår i Sveriges historia Vendeltiden till Vikingatiden och vi befinner oss i den nordeuropeiska järnåldern.
Ny!!: Franker och 800-talet · Se mer »
801
801 (DCCCI) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 801 · Se mer »
804
804 (DCCCIV) var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 804 · Se mer »
814
814 (DCCCLIII) var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 814 · Se mer »
840
840 (DCCCXL) var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 840 · Se mer »
843
843 (DCCCXLIII) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 843 · Se mer »
884
884 (DCCCLXXXIV) var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 884 · Se mer »
887
887 (DCCCLXXXVII) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Franker och 887 · Se mer »
