Snabbare tillgång än webbläsare!
98 relationer: Akvitanien, Alaner, Alarik I, Allians, Amaler, Arianism, Atanarik, Attila, Aurelianus, Östersjön, Bastarner, Berig, Bulgarien, Burgunder, Dakien, Devnja (ort), Dnestr, Don (flod), Donau, Ermanarik, Fibula, Finsk-ugriska språk, Foederati, Folkvandringstiden, Fornsvenska, Fritigern, Gallien, Gepider, Germaner, Germania (bok), Germanska språk, Goternas ursprung, Gothiscandza, Gotiska, Gotland, Gratianus, Grekiska, Gutar, Gutasagan, Herminoner, Heruler, Hunner, Ingaevoner, Istrien, Istvaeoner, Jordanes, Konstantin den store, Krim, Krimgoter, Krimtatarer, ..., Kristendom, Latin, Lausitzkulturen, Lemovier, Maroboduus, Moesia, Moldavien, Namn och bygd, Ostrogoter, Pannonien, Polen, Prokopios, Przeworsk-kulturen, Radagaisus, Romerska riket, Rugier, Rumänien, Scandza, Semnoner, Serbien, Skandinaviska halvön, Slaget vid Adrianopel, Slaget vid Cannae, Slaviska språk, Ståthållare, Svarta havet, Tacitus, Theoderik den store, Thorsten Andersson (ortnamnsforskare), Thrakien, Tjernjahivkulturen, Transsylvanien, Tyska, Ukraina, Ungern, Valens, Vandaler, Variner, Västromerska riket, Visigoter, Volga, Volynien, Wielbarkkulturen, Wisła, Wulfila, 410, 493, 710. Förläng index (48 mer) »
Akvitanien
Akvitanien (franska: Aquitaine; occitanska: Aquitània; baskiska: Akitania) är ett område, tidigare även region, i sydvästra Frankrike vid Biscayabukten och Pyrenéerna, som sedan 2016 är en del av regionen Nouvelle-Aquitaine.
Ny!!: Goter och Akvitanien · Se mer »
Alaner
Alaner var ett nomadfolk av indoiranskt ursprung.
Ny!!: Goter och Alaner · Se mer »
Alarik I
Alarik I. Texten lyder ''Alaricus Rex Gothorum'', "Alarik goternas konung" Alarik I (alternativt Alarik goten eller i latinska källor Alaricus), (cirka 370 - 410), var en gotisk kung och den förste barbarhärskaren som intog Rom.
Ny!!: Goter och Alarik I · Se mer »
Allians
Bernard Montgomery dekorerar ryska generaler i en ceremoni vid Brandenburger Tor 12 juli 1945. Allians, av franska alliance, förbund eller förbindelse, gemensam överenskommelse.
Ny!!: Goter och Allians · Se mer »
Amaler
Amaler var en ostrogotisk fursteätt som innehade kungavärdighet bland ostrogoterna.
Ny!!: Goter och Amaler · Se mer »
Arianism
Arianism är teologisk lära som förnekar Kristi gudom.
Ny!!: Goter och Arianism · Se mer »
Atanarik
Atanarik, var en visigotisk hövding, död 381.
Ny!!: Goter och Atanarik · Se mer »
Attila
Mór Thans målning "Attilas gästabud", efter ett fragment av Priscus historia (Priscus ses till höger, klädd i vitt med sin historia i handen): "När kvällen föll tändes facklor, och två barbarer kom framför Attila och sjöng sånger de hade komponerat, lovsjöng hans segrar och stora dåd i krig. De festande skådade sångarna och en del gladdes av sångerna, andra kände blodet strömma till vid minnet av striden, medan andra föll i gråt - de vars kroppar försvagats av tiden och vars ande sökte vila." Attila (cirka 406–453) var hunnernas kung 434–453.
Ny!!: Goter och Attila · Se mer »
Aurelianus
Mynt med Aurelianus porträtt. Den här sidan handlar om den romerske kejsaren.
Ny!!: Goter och Aurelianus · Se mer »
Östersjön
Östersjön, även kallad Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa.
Ny!!: Goter och Östersjön · Se mer »
Bastarner
Bastarnerna var en folkgrupp vid nedre Donau som troligen hade germanskt ursprung.
Ny!!: Goter och Bastarner · Se mer »
Berig
Berig kallas en mytisk kung av goterna, ibland även kallad Nordens förste kände kung.
Ny!!: Goter och Berig · Se mer »
Bulgarien
Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016); största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.
Ny!!: Goter och Bulgarien · Se mer »
Burgunder
Historisk karta över de karolingiska rikena, med övre och nedre Burgund, år 888. Burgunderna var en germansk folkstam.
Ny!!: Goter och Burgunder · Se mer »
Dakien
romersk provins Dakien var under antiken ett område i sydöstra Europa bebott av daker.
Ny!!: Goter och Dakien · Se mer »
Devnja (ort)
Devnja (bulgariska: Девня) är en ort i Bulgarien.
Ny!!: Goter och Devnja (ort) · Se mer »
Dnestr
Dnestr (efter ryska Днестр, på ukrainska Дністе́р Dnister, på rumänska Nistru), alternativt Dnjestr, är en 1 370 km lång flod i östra Europa.
Ny!!: Goter och Dnestr · Se mer »
Don (flod)
Don är en flod i Ryssland.
Ny!!: Goter och Don (flod) · Se mer »
Donau
Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.
Ny!!: Goter och Donau · Se mer »
Ermanarik
Ermanarik (alternativt Ermannarik, Ermenrik I, Ermerik, i Eddan Jormunrekr, hos Saxo Grammaticus Jarmericus, Ermanaricus hos Jordanes, Eormenric i Beowulf), ostrogotisk kung eller härskare fram till omkring år 375.
Ny!!: Goter och Ermanarik · Se mer »
Fibula
Bornholmsfibula eller glasögonfibula, från bronsålderns period III, funnen i en gånggrift i Falköping, Västergötland. Bornholmsfibula, från bronsålderns period III, funnen i Skåne. Fibula av järn, från järnåldern, funnen i Bohuslän. En fibula är ett dräktspänne ofta liknande en brosch, vanligen tillverkad av brons, men ibland av järn eller djurben.
Ny!!: Goter och Fibula · Se mer »
Finsk-ugriska språk
De finsk-ugriska språken. Finsk-ugriska språk är en grupp besläktade språk inom den uraliska språkfamiljen som huvudsakligen talas i skogsbältet från floden Ob och västerut.
Ny!!: Goter och Finsk-ugriska språk · Se mer »
Foederati
Foederati (singular: foederatus, uttalas federatus), latinsk term för allierade som varken var kolonier eller givits romerskt medborgarskap.
Ny!!: Goter och Foederati · Se mer »
Folkvandringstiden
Folkvandringarna. Folkvandringstiden (ibland förkortad Fvt) är en historisk epok under järnåldern.
Ny!!: Goter och Folkvandringstiden · Se mer »
Fornsvenska
Fornsvenska är den svenska som brukades under perioden omkring 800–1526.
Ny!!: Goter och Fornsvenska · Se mer »
Fritigern
Fritigern (fornhögtyska Fridigern latin: Fritigernus) var en gotisk hövding, död omkring 380). Hans gotisks stam var Tervinger.Fritigern var Atanariks medtävlare om makten bland visigoterna, och sökte med sina underlydande skydd och stöd i det romerska riket år 376. Som en följd övergick dessa också till kristendomen i den arianska formen. Efter att man blivit intagna i Romariket blev det konflikt med romarna. Han ledde sina goter till seger i slaget vid Adrianopel år 378. Han dog omkring år 380.
Ny!!: Goter och Fritigern · Se mer »
Gallien
Karta över Gallien vid Julius Caesars tid. Gallien (Gallia) var en region i Västeuropa som motsvarar dagens Frankrike, Belgien, västra Schweiz samt de delar av Tyskland och Nederländerna som ligger väster om floden Rhen.
Ny!!: Goter och Gallien · Se mer »
Gepider
Theodericus” monogram across fields, cross above.https://www.cngcoins.com/Coin.aspx?CoinID.
Ny!!: Goter och Gepider · Se mer »
Germaner
Germaner är en ursprungligen romersk beteckning på människor i Nordeuropa.
Ny!!: Goter och Germaner · Se mer »
Germania (bok)
Germania är en skrift av Publius Cornelius Tacitus omkring år 98, som beskrev befolkningen i Germanien.
Ny!!: Goter och Germania (bok) · Se mer »
Germanska språk
Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Goter och Germanska språk · Se mer »
Goternas ursprung
Goternas ursprung har varit ett lärt spörsmål alltsedan 500-talet, då visigoternas och ostrogoternas riken behärskade stora delar av det forna Västromerska rikets områden.
Ny!!: Goter och Goternas ursprung · Se mer »
Gothiscandza
Gothiscandza, enligt den romersk-gotiske författaren Jordanes en ort som kan ha varit belägen vid södra östersjökusten (i nuvarande Polen).
Ny!!: Goter och Gothiscandza · Se mer »
Gotiska
Gotiska (i äldre texter razda eller *gutnisko razda), är ett utdött östgermanskt språk som talades av goterna.
Ny!!: Goter och Gotiska · Se mer »
Gotland
Gotland (gutniska Gutland) är Sveriges största ö, belägen i Östersjön, cirka 100 kilometer från det svenska fastlandet.
Ny!!: Goter och Gotland · Se mer »
Gratianus
Gratianus (Flavius Gratianus), född 18 april 359 i Sirmium, Pannonien, död 25 augusti 383 vid Lugdunum, var romersk kejsare från den 4 augusti 367 till den 25 augusti 383.
Ny!!: Goter och Gratianus · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Goter och Grekiska · Se mer »
Gutar
Gutar är det gutniska/gotländska namnet för gotlänningar och hette så tidigare även på fornsvenska och forndanska.
Ny!!: Goter och Gutar · Se mer »
Gutasagan
Gutasagan, eller Gutesagan, är den avslutande delen av huvudanskriften av Gutalagen.
Ny!!: Goter och Gutasagan · Se mer »
Herminoner
Herminonerna (hermionerna) var enligt bland annat Tacitus en av de tre ursprungliga folkgrupperna av västgermanerna i Centraleuropa ungefär motsvarande nuvarande Tyskland med angränsande områden.
Ny!!: Goter och Herminoner · Se mer »
Heruler
Heruler (lat. Heruli l. Eruli) är ett namn på germanska folkgrupper som uppträdde från mitten av 200-talet e.Kr.
Ny!!: Goter och Heruler · Se mer »
Hunner
Hunnernas rike sträckte sig år 450 från Centralasiens stäpper i öster till nuvarande Tyskland i väster, från Östersjön i norr till Svarta havet i söder. Hunnerna var en centralasiatisk befolkningsgrupp som ingick i de eurasiska nomaderna.
Ny!!: Goter och Hunner · Se mer »
Ingaevoner
Ingaevoner, även ingvaeoner, var en av de germanstammar som jämte herminoner och istaevoner tillhörde den ursprungliga folkgrupperna av Västgermanerna enligt Tacitus.
Ny!!: Goter och Ingaevoner · Se mer »
Istrien
Karta över Istrien på engelska. Istrien (kroatiska och slovenska: Istra, italienska: Istria) är en halvö som sträcker sig ut från nordvästra Balkan i Adriatiska havet.
Ny!!: Goter och Istrien · Se mer »
Istvaeoner
Istvaeonerna var en av de tre ursprungliga folkgrupperna av Västgermanerna i nuvarande Tyskland enligt Tacitus, tillsammans med herminonerna (inklusive sveberna) och ingaevonerna). Istvaeoner var vid Tacitus tid bosatta vid Rhen ner till Neckar och bort till Weser. De behärskade den stora gränsflodens ömse sidor med undantag av Schwarzwald, där en svebisk stam bodde. Detta faktum gav dem dock ingen större makt eftersom de, trots att de hade släktskap, inte samarbetade utan levde i småstammar. Istvaeoner mäktigaste folkstam var chatterna, och andra stammar var bland andra sigambrer och tenkterer. Kategori:Germanska stammar.
Ny!!: Goter och Istvaeoner · Se mer »
Jordanes
Jordanes var en historiker av gotisk börd.
Ny!!: Goter och Jordanes · Se mer »
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Ny!!: Goter och Konstantin den store · Se mer »
Krim
Krimbergen med Svarta havet i bakgrunden. Republik i Ukraina Krim (krimtatariska: Qırım; Крым, Krym; Крим, Krym) är en halvö vid Svarta havets norra kust.
Ny!!: Goter och Krim · Se mer »
Krimgoter
Goterriket (''Gottia'') – krimgoternes rike. Krimgoter var en liten germansk folkstam på halvön Krim, vilken numera har dött ut eller sammansmält med de omgivande folken.
Ny!!: Goter och Krimgoter · Se mer »
Krimtatarer
Krimtatarerna är ett turkspråkigt folk om troligen minst 500 000 personer, bosatt främst på Krimhalvön och i trakten kring Cherson i dagens södra Ukraina (260 000), i Ryssland, främst runt Krasnodar och Stavropol, i Uzbekistan (150 000), främst runt Tasjkent och Fergana, i Turkiet, i regionen Dobrudzja i Rumänien (24 000) och Bulgarien (3 000).
Ny!!: Goter och Krimtatarer · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Goter och Kristendom · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Goter och Latin · Se mer »
Lausitzkulturen
Lausitzkulturen var en lokal bronsåldersgrupp, daterad till yngre bronsåldern, dvs 1300 f.Kr., uppkallad efter fyndområdet i Schlesien.
Ny!!: Goter och Lausitzkulturen · Se mer »
Lemovier
Lemovier var enligt Tacitus en germansk folkstam från Skandinavien som vid tiden för Kr.f. bosatt sig i Pommern vid södra Östersjökusten.
Ny!!: Goter och Lemovier · Se mer »
Maroboduus
Maroboduus eller Marbod, född ca.18 f.Kr, död.37 e.Kr., var en kung av markomannerna, ett germanskt suebiskt folk.
Ny!!: Goter och Maroboduus · Se mer »
Moesia
Romerska provinser på Balkan under senantiken. Den ursprungliga provinsen Moesia har här delats in i fem provinser namngivna som Moesia I, Dardania, Dacia ripensis, Dacia mediterranea, Moesia II. Moesia (latin) eller Mesien (svenska) var under antiken en romersk provins på Balkan söder om Donau.
Ny!!: Goter och Moesia · Se mer »
Moldavien
Moldavien (Moldova och historiskt Moldau), officiellt Republiken Moldavien (Republica Moldova), är en republik i Östeuropa som gränsar till Rumänien och Ukraina. I landet, som är Europas fattigaste, bor 4 miljoner invånare (inkl. Transnistrien) (2021). Huvudstaden heter Chișinău. Moldavien gör försök att närma sig Europeiska unionen, men det politiska läget är instabilt. Beslut om att bevilja Moldavien kandidatstatus till EU togs sommaren 2022.
Ny!!: Goter och Moldavien · Se mer »
Namn och bygd
Namn och bygd är en tidskrift för nordisk ortnamnsforskning.
Ny!!: Goter och Namn och bygd · Se mer »
Ostrogoter
Det ostrogotiska kungadömets största utbredning. Mosaik av Teoderik den stores palats San Apollinare Nuovo. Mynt slaget i Rom föreställande den ostrogotiske kungen Theodahad med "barbarisk" mustasch. Ostrogoter var en av de viktigaste gotiska stammarna, den andra var visigoterna.
Ny!!: Goter och Ostrogoter · Se mer »
Pannonien
Pannonien var en romersk provins som i huvudsak var befolkad av illyrer och kelter.
Ny!!: Goter och Pannonien · Se mer »
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Goter och Polen · Se mer »
Prokopios
Prokopios (grekiska: Προκόπιος ὁ Καισαρεύς, Prokópios ho Kaisareús, latin: Procopius Caesariensis), född cirka 500, död cirka 562, var en historiker i det östromerska riket.
Ny!!: Goter och Prokopios · Se mer »
Przeworsk-kulturen
Det gröna området är Przeworsk-kulturen under första hälften av 200-talet Przeworsk-kulturen är en del av ett arkeologiskt järnålderskomplex från tiden mellan 100-talet f.Kr.
Ny!!: Goter och Przeworsk-kulturen · Se mer »
Radagaisus
Pannonia och Noricum var de första, som blev angripna å goterne. Resterna av det romerska badet i staden Aguntum, som blev nedbränd av goterna. I takmålningen i ''Palazzo Vecchio'' i Florens indgår denna bild - målad 1563-1565 - där Giorgio Vasari har föreställt sig Radagaisus sidsta kamp vid Fiesole. Radagaisus, död 23 augusti 406, var en gotisk kung som ledde en invasion av det västromerska riket i slutet av 405 och fram till augusti 406.
Ny!!: Goter och Radagaisus · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Goter och Romerska riket · Se mer »
Rugier
Rugierna var en östgermansk folkstam som ska ha utvandrat norrifrån till området mellan Oder och Wisła, och tvingats därifrån när goterna senare anlände.
Ny!!: Goter och Rugier · Se mer »
Rumänien
Rumänien (România) är en republik i Östeuropa. Läst 27 oktober 2011. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011. Rumäniens moderna historia har präglats av det kommunistiska styret sedan 1947. Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceaușescu från 1965 till 1989 blev landet en demokratisk republik. Rumänien är medlem av militäralliansen Nato sedan 29 mars 2004 och Europeiska unionen sedan 1 januari 2007.
Ny!!: Goter och Rumänien · Se mer »
Scandza
Ptolemaios världsatlas (utgåva från 1467). I likhet med Jordanes ses Skandinavien som en ö, och den bebos av en mängd olika stammar eller folkgrupper. Olaus Magnus karta ur Historia om de nordiska folken (1520) Scandza eller Scandia är namnet på en ö som omnämndes av den gotiske historikern Jordanes (500-tal) i hans arbete Getica, skrivet runt år 551.
Ny!!: Goter och Scandza · Se mer »
Semnoner
Karta Semnonerna var en germansk folkstam som tillhörde den svebiska och herminonska folkgruppen.
Ny!!: Goter och Semnoner · Se mer »
Serbien
Serbien, officiellt Republiken Serbien (Република Србија/Republika Srbija), är en kustlös stat belägen på Balkanhalvön i Sydöstra Europa.
Ny!!: Goter och Serbien · Se mer »
Skandinaviska halvön
Satellitbild över Skandinaviska halvön (februari 2003) Skandinaviska halvön omfattar hela det svenska och nästan hela det norska fastlandet samt nordvästra delen av Finland liksom det smala område nordväst från Kaitakoski, Jäniskoski och Rajakoski både Skoltfors bosättningen i Ryssland.
Ny!!: Goter och Skandinaviska halvön · Se mer »
Slaget vid Adrianopel
Det andra slaget vid Adrianopel, också kallat slaget vid Hadrianopel, utkämpades 9 augusti 378 mellan den romerska armén under den östromerske kejsaren Valens, och germaner ledda av Fritigern.
Ny!!: Goter och Slaget vid Adrianopel · Se mer »
Slaget vid Cannae
Slaget vid Cannae utkämpades år 216 f.Kr.
Ny!!: Goter och Slaget vid Cannae · Se mer »
Slaviska språk
Karta över de slaviska språkens utbredning (länders namn på tyska) De slaviska språken tillhör satemspråken, en av två huvudgrenar inom den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Goter och Slaviska språk · Se mer »
Ståthållare
Ståthållare (lat. locum tenens) är tjänstemannatitel inom statsförvaltningen för ett land.
Ny!!: Goter och Ståthållare · Se mer »
Svarta havet
Svarta havet är ett bihav till Medelhavet, beläget mellan sydöstra Europa och Mindre Asien.
Ny!!: Goter och Svarta havet · Se mer »
Tacitus
Illustration från 1920 av en byst som troddes föreställa Tacitus Publius (eller Gaius) Cornelius Tacitus, född omkring 55, död omkring 120, var en romersk historiker, författare och statsman, som tillhörde senatorsståndet.
Ny!!: Goter och Tacitus · Se mer »
Theoderik den store
Theoderik den store (gotiska: Þiudareiks, latin: Flāvius Theoderīcus) tidigt i sin karriär kallad Theoderik amalern, född 454 eller möjligen 455, död 30 augusti 526, var kung över ostrogoterna från 471 samt härskare över Italien från 493.
Ny!!: Goter och Theoderik den store · Se mer »
Thorsten Andersson (ortnamnsforskare)
Karl Thorsten Gunnar Andersson, född den 23 februari 1929 i Stora Åby församling, Östergötlands län, död den 22 april 2018, var en svensk språkforskare.
Ny!!: Goter och Thorsten Andersson (ortnamnsforskare) · Se mer »
Thrakien
Thrakien med moderna statsgränser utsatta Thracia som Romersk provins 125 e.Kr. Thrakien (latin Thracia, grekiska Θρᾴκη, Thrákē, bulgariska Trakija, turkiska Trakya) är en historisk och geografisk region på sydöstra Balkanhalvön mellan Svarta havet, Egeiska havet och Marmarasjön.
Ny!!: Goter och Thrakien · Se mer »
Tjernjahivkulturen
Tjernjahivkulturen (ukrainska: Черняхі́вська культу́ра, Tjernjahivska kultura) är en järnålderskultur vid nedre Dnepr som dateras till 100-400 f.Kr.
Ny!!: Goter och Tjernjahivkulturen · Se mer »
Transsylvanien
Historiska Transsylvanien/Siebenbürgen inom Rumänien. Transsylvanien markerad på en karta över dagens Rumänien, med gränserna för dagens rumänska distrikt inritade. Ljusgult motsvarar det historiska transsylvanska kärnlandet. Områdena i gulbrunt motsvarar Maramureş, Rumänska Crişana och det Rumänska Banatet och räknas ibland som del av Transsylvanien. Hunyadiborgen i Vajdahunyad (Hunedoara), Rumänien. Det delade Ungern med befolkningsdata från 1910. Transsylvanien är ett historiskt landskap i västra och norra Rumänien.
Ny!!: Goter och Transsylvanien · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Goter och Tyska · Se mer »
Ukraina
Ukraina (Україна/Ukrajina) är ett land i Östeuropa.
Ny!!: Goter och Ukraina · Se mer »
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Goter och Ungern · Se mer »
Valens
Mynt med bild av Valens. Valens (Flavius Julius Valens), född cirka år 328, död 9 augusti 378, var romersk kejsare från den 28 mars 364 fram till sin död i slaget vid Adrianopel mot visigoterna.
Ny!!: Goter och Valens · Se mer »
Vandaler
Vandaler plundrar Rom; målning av Heinrich Leutemann. Vandalerna var ett germanskt folk under folkvandringstiden.
Ny!!: Goter och Vandaler · Se mer »
Variner
Variner (även kallade varner, waringer med mera) var en av de germanska folkstammar som finns skriftligen nämnda av Tacitus.
Ny!!: Goter och Variner · Se mer »
Västromerska riket
Västromerska riket (latin: Imperium Romanum Pars Occidentalis) eller Västrom är en historiografisk term för det romerska kejsardömets västligare provinser under de perioder då de administrerades av en separat kejsare från de östligare provinserna, då kallade det Östromerska riket.
Ny!!: Goter och Västromerska riket · Se mer »
Visigoter
Visigoter, kallas ibland även västgoter, (latin visi'gothi, visigothæ) är ett av de två stora gotiska grupper som första gången nämns år 291.
Ny!!: Goter och Visigoter · Se mer »
Volga
Volga (Во́лга) är Europas längsta och mest vattenrika flod.
Ny!!: Goter och Volga · Se mer »
Volynien
Volynien (ukrainska: Волинь, Volyn; polska: Wołyń; ryska: Волынь, Volyn; tyska: Wolhynien eller Wolynien) är ett historiskt landområde i det nuvarande västra Ukraina och östra Polen.
Ny!!: Goter och Volynien · Se mer »
Wielbarkkulturen
Romarriket Wisładeltat med de arkeologiska utgrävningarna av Wielbark- och Oksywiekulturerna; dåtida och namn på 1800-talet. Wielbarkkulturen (Wielbark-Willenberg-Kultur, Kultura wielbarska, Вельбарська культура (Vel’bars’ka kul’tura)) var en förhistorisk kultur som bland annat identifierats som goter, även om forskare inte är överens; kulturen dök upp under första halvan av det första århundradet e.Kr.
Ny!!: Goter och Wielbarkkulturen · Se mer »
Wisła
Wisła (på tyska och ibland även på svenska Weichsel, historiskt även Weixeln, latin: Vistula) är Polens viktigaste och längsta flod.
Ny!!: Goter och Wisła · Se mer »
Wulfila
Wulfila alt.
Ny!!: Goter och Wulfila · Se mer »
410
Ingen beskrivning.
Ny!!: Goter och 410 · Se mer »
493
Ingen beskrivning.
Ny!!: Goter och 493 · Se mer »
710
710 (DCCX) var ett vanligt år som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Goter och 710 · Se mer »
