Snabbare tillgång än webbläsare!
19 relationer: Andra polska republiken, Andra världskriget, Östfronten under andra världskriget, Belarus, Belarus administrativa indelning, Belarusiska, Einsatzgruppen, Fördrivningen av polacker efter andra världskriget, Folkrepubliken Polen, Guvernementet Grodno, Hrodna, Judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland, Litauen, Polen, Polens delningar, Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921, Ryska, Storfurstendömet Litauen, Vitryska SSR.
Andra polska republiken
Roman Dmowski. Skolfregatt ''Dar Pomorza (Gåva från Pommern)'' donerad 1929 av Pommernborna till sjöfartsskolan i Gdynia. Warszawa 1939 Andra polska republiken var den självständiga polska stat som skapades efter första världskrigets slut 1918, och som upplöstes vid Nazitysklands och Sovjetunionens invasion 1939.
Ny!!: Hrodna voblast och Andra polska republiken · Se mer »
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Hrodna voblast och Andra världskriget · Se mer »
Östfronten under andra världskriget
Östfronten är den allmänna beteckningen på den del av andra världskriget som fördes i Östeuropa, vilket i huvudsak innebär kriget mellan Axelmakterna och Sovjetunionen.
Ny!!: Hrodna voblast och Östfronten under andra världskriget · Se mer »
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.
Ny!!: Hrodna voblast och Belarus · Se mer »
Belarus administrativa indelning
Belarus administrativa indelning är baserad på sex län (voblasts).
Ny!!: Hrodna voblast och Belarus administrativa indelning · Se mer »
Belarusiska
Utbredningskarta. Belarusiskans huvudområde i mörkblått, andra områden där belarusiska förekommer i ljusare blått. Belarusiska (беларуская мова, belaruskaja mova), eller vitryska traditionellt, är ett östslaviskt språk som talas främst i Belarus.
Ny!!: Hrodna voblast och Belarusiska · Se mer »
Einsatzgruppen
Morden på judar i närheten av Ivangorod i Ukraina 1942. En kvinna försöker skydda sitt barn med sin kropp precis innan de blir skjutna på nära håll av en medlem ur Einsatzgruppe C. Personal ur Sicherheitsdienst under en mordaktion riktad mot polska judar 1939. Einsatzgruppen (tyska: "insatsgrupper"; Einsatzgruppen der Sicherheitspolizei und des SD) var den nazityska säkerhetspolisens (Sicherheitspolizei, Sipo) och säkerhetstjänstens (Sicherheitsdienst, SD) mobila enheter som under andra världskriget följde den tyska armén vid angreppen på Polen den 1 september 1939 och Sovjetunionen den 22 juni 1941.
Ny!!: Hrodna voblast och Einsatzgruppen · Se mer »
Fördrivningen av polacker efter andra världskriget
Polens etniska grupper under mellankrigstiden. Grönt står för polacker, gult för vitryssar, orange för ukrainare, blått för tyskar och lila för litauer. Den judiska befolkningen är dock inte markerad på kartan. Curzonlinjen (blåfärgad). Efter andra världskriget fördrevs och omflyttades omkring 1 167 000 polacker på grund av de gränsförändringar som de allierade kommit överens om vid Teheran- och Jaltakonferenserna.
Ny!!: Hrodna voblast och Fördrivningen av polacker efter andra världskriget · Se mer »
Folkrepubliken Polen
Folkrepubliken Polen var det officiella namnet på Polen åren 1952–1989.
Ny!!: Hrodna voblast och Folkrepubliken Polen · Se mer »
Guvernementet Grodno
Grodno var ett guvernement i västra delen av Kejsardömet Ryssland åren 1795–1915.
Ny!!: Hrodna voblast och Guvernementet Grodno · Se mer »
Hrodna
Hrodna (Гродна), officiellt även ryska Grodno, är en stad i västra Belarus vid floden Njemen med ungefär 365 610 invånare (2016).
Ny!!: Hrodna voblast och Hrodna · Se mer »
Judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland
Bosättningsområdet för judar i Kejsardömet Ryssland (röd linje) och den ryska lydstaten Kongresspolen. Karta från Jewish Encyclopedia 1901-06. Markeringarna anger den judiska befolkningen i procent av hela befolkningen i varje län. Det ljusaste betyder omkring 5 %, det mörkaste över 17 %. Det judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland (r) var ett område i västra Ryssland där den judiska befolkningen var hänvisad att bosätta sig.
Ny!!: Hrodna voblast och Judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland · Se mer »
Litauen
Litauen (Lietuva), formellt Republiken Litauen (Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Ny!!: Hrodna voblast och Litauen · Se mer »
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Hrodna voblast och Polen · Se mer »
Polens delningar
Gränser vid Polens delningar vid slutet på 1700-talet. Polens delningar brukar beteckna de tre händelser på 1700-talet under Polens svaghetsperiod då de omgivande stormakterna i samförstånd delat Polen mellan sig.
Ny!!: Hrodna voblast och Polens delningar · Se mer »
Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921
Polsk-sovjetiska kriget (februari 1919–mars 1921) var ett krig startat av det nybildade Polen, mellan å ena sidan Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken (Sovjetryssland) och Ukrainska socialistiska sovjetrepubliken och å andra sidan Andra polska republiken och Ukrainska folkrepubliken, vilka var fyra nya stater bildade efter första världskriget.
Ny!!: Hrodna voblast och Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921 · Se mer »
Ryska
Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.
Ny!!: Hrodna voblast och Ryska · Se mer »
Storfurstendömet Litauen
Litauens utbredning under 1200- till 1400-talen Storfurstendömet Litauen var en medeltida stormakt som uppstod under 1200-1300-talen.
Ny!!: Hrodna voblast och Storfurstendömet Litauen · Se mer »
Vitryska SSR
Vitryska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Vitryska SSR var en sovjetrepublik i Sovjetunionen 1922–1991.
Ny!!: Hrodna voblast och Vitryska SSR · Se mer »
Omdirigerar här:
Grodno oblast, Hrodna voblasts, Hrodnas voblast, Hrodnas voblasts.
