Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Io (måne)

Index Io (måne)

Io är den tredje största av Jupiters månar.

40 relationer: Acceleration, Astronomisk enhet, Callisto, Effekt, Europa (måne), Galileiska månar, Galileo (rymdsond), Galileo Galilei, Ganymedes (måne), Hawaii, Hubbleteleskopet, Infraröd strålning, Io, Järn, Jordens magnetfält, Jupiter, Jupiters naturliga satelliter, Kelvin, Lava, Magnesium, Mauna Kea, Månen, NASA, Natrium, Nedslagskrater, Omloppsbana, Silikat, Solsystemet, Svavel, Svaveldioxid, Temperatur, Tidvattenkrafter, Vatten, Voyager 1, Voyager 2, Voyagerprogrammet, Vulkan, Watt, 1610, 8 januari.

Acceleration

Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.

Ny!!: Io (måne) och Acceleration · Se mer »

Astronomisk enhet

Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.

Ny!!: Io (måne) och Astronomisk enhet · Se mer »

Callisto

Callisto är den åttonde av Jupiters kända månar och den näst största, endast något mindre än Merkurius men bara en tredjedel av dess massa.

Ny!!: Io (måne) och Callisto · Se mer »

Effekt

Effekt anger inom fysiken den mängd energi som omvandlas per tidsenhet.

Ny!!: Io (måne) och Effekt · Se mer »

Europa (måne)

Europa är Jupiters fjärde största måne.

Ny!!: Io (måne) och Europa (måne) · Se mer »

Galileiska månar

Ganymedes och Callisto. De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io, vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna".

Ny!!: Io (måne) och Galileiska månar · Se mer »

Galileo (rymdsond)

Galileo är en rymdsond, namngiven efter den toskanske vetenskapsmannen Galileo Galilei, upptäckare av de Galileiska månarna.

Ny!!: Io (måne) och Galileo (rymdsond) · Se mer »

Galileo Galilei

Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.

Ny!!: Io (måne) och Galileo Galilei · Se mer »

Ganymedes (måne)

Ganymedes är den största av Jupiters många månar och den största månen i hela solsystemet.

Ny!!: Io (måne) och Ganymedes (måne) · Se mer »

Hawaii

Hawaii (hawaiiska: Mokuʻāina o Hawaiʻi) är den senaste av de 50 amerikanska delstaterna (sedan 21 augusti 1959) och är den enda delstaten som består enbart av öar.

Ny!!: Io (måne) och Hawaii · Se mer »

Hubbleteleskopet

Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.

Ny!!: Io (måne) och Hubbleteleskopet · Se mer »

Infraröd strålning

Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder närmast över de för synligt ljus.

Ny!!: Io (måne) och Infraröd strålning · Se mer »

Io

Antonio Correggio Io var i grekisk mytologi en prästinna som guden Zeus förälskade sig i. Io, som enligt vissa källor var dotter till Inachos, var Heras prästinna i Argos.

Ny!!: Io (måne) och Io · Se mer »

Järn

Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.

Ny!!: Io (måne) och Järn · Se mer »

Jordens magnetfält

Skillnaden i orientering mellan den geomagnetiska (Nm) och geografiska (Ng) nordpolen Jordens magnetfält kan modelleras av en magnetisk dipol placerad i jordens medelpunkt.

Ny!!: Io (måne) och Jordens magnetfält · Se mer »

Jupiter

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.

Ny!!: Io (måne) och Jupiter · Se mer »

Jupiters naturliga satelliter

Ganymedes och Callisto. Jupiter har 92 bekräftade månar (februari 2023).

Ny!!: Io (måne) och Jupiters naturliga satelliter · Se mer »

Kelvin

Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.

Ny!!: Io (måne) och Kelvin · Se mer »

Lava

En tio meter hög lavafontän, Hawaii. Ordet lava är både en benämning på smälta bergarter (magma) på eller ovanför jordens yta och på den bergart som denna smälta stelnar till, då även kallad lavabergart.

Ny!!: Io (måne) och Lava · Se mer »

Magnesium

Magnesium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.

Ny!!: Io (måne) och Magnesium · Se mer »

Mauna Kea

Mauna Kea ("vitt berg" eller "Vita berget"), även känt som Maunakea eller Mauna a Wākea, är en inaktiv vulkan och det högsta berget på Hawaii, 4 207 meter över havsytan.

Ny!!: Io (måne) och Mauna Kea · Se mer »

Månen

Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.

Ny!!: Io (måne) och Månen · Se mer »

NASA

NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.

Ny!!: Io (måne) och NASA · Se mer »

Natrium

Natrium (latinskt namn natrium och kemiskt tecken Na) är ett mjukt, metalliskt grundämne.

Ny!!: Io (måne) och Natrium · Se mer »

Nedslagskrater

Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.

Ny!!: Io (måne) och Nedslagskrater · Se mer »

Omloppsbana

Omloppsbana kallas en elliptisk bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft.

Ny!!: Io (måne) och Omloppsbana · Se mer »

Silikat

Silikat, kemisk förening av kisel och syre (SixOy), en eller flera metaller och ibland väte.

Ny!!: Io (måne) och Silikat · Se mer »

Solsystemet

Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.

Ny!!: Io (måne) och Solsystemet · Se mer »

Svavel

Svavel (sulphur) är ett icke-metalliskt grundämne som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S8 eller i föreningar med andra grundämnen.

Ny!!: Io (måne) och Svavel · Se mer »

Svaveldioxid

Svaveldioxid, SO2, är en färglös och hostretande gas.

Ny!!: Io (måne) och Svaveldioxid · Se mer »

Temperatur

Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.

Ny!!: Io (måne) och Temperatur · Se mer »

Tidvattenkrafter

'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.

Ny!!: Io (måne) och Tidvattenkrafter · Se mer »

Vatten

Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.

Ny!!: Io (måne) och Vatten · Se mer »

Voyager 1

Voyager 1 är en obemannad rymdsond i Voyagerprogrammet som skickades upp i rymden av Nasa den 5 september 1977, med en Titan 3E Centaur-raket.

Ny!!: Io (måne) och Voyager 1 · Se mer »

Voyager 2

Voyager 2 är en obemannad rymdsond inom Voyagerprogrammet som skickades upp i rymden av Nasa 20 augusti 1977, med en Titan 3E Centaur.

Ny!!: Io (måne) och Voyager 2 · Se mer »

Voyagerprogrammet

Uppskjutningen av Voyager 2 Voyagerprogrammet var ett program inom NASA som resulterade i två rymdfarkoster, Voyager 1 och Voyager 2 som sköts upp 5 september respektive 20 augusti 1977.

Ny!!: Io (måne) och Voyagerprogrammet · Se mer »

Vulkan

Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.

Ny!!: Io (måne) och Vulkan · Se mer »

Watt

En Wattmeter visar effekten 63 Watt. Watt, med symbolen W, är härledd SI-enhet för den fysikaliska storheten effekt, det vill säga energi (eller arbete) per tidsenhet.

Ny!!: Io (måne) och Watt · Se mer »

1610

1610 (MDCX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Io (måne) och 1610 · Se mer »

8 januari

8 januari är den 8:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Io (måne) och 8 januari · Se mer »

Omdirigerar här:

Jupiter I.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »