Snabbare tillgång än webbläsare!
57 relationer: Affrikata, Allofon, Alveolar lateral approximant, Anatolien, Apikal, Approximant, Arabiska alfabetet, Ardalan, Armenien, Armeniska, Armeniska SSR, Badinani, Bilabial konsonant, Dialektkontinuum, Engelska, Faryngal konsonant, Flapp, Fonem, Frikativa, Glottal konsonant, Gorani, Indoeuropeiska språk, Indoiranska språk, Irak, Iran, Iranska språk, Kaukasien, Klusil, Kluven ergativitet, Kognat (lingvistik), Kurdiska alfabeten, Kurdistan, Kyrilliska alfabetet, Labiodental konsonant, Lateral, Latin, Latinska alfabetet, Medelpersiska, Mellanöstern, Nasal konsonant, Nordkurdiska, Osmanska riket, Palatal konsonant, Persiska, Postalveolar konsonant, Sorani, Svenska, Sydkurdiska, Syrien, Tremulant (fonetik), ..., Turkiet, Turkiska, Uvular konsonant, Velar konsonant, Vokal, Zazaiska, 1500-talet. Förläng index (7 mer) »
Affrikata
En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.
Ny!!: Kurdiska och Affrikata · Se mer »
Allofon
En allofon är ett språkljud: en variant av ett fonem i en viss språklig varietet som trots skiljande uttal inte kan ändra betydelsen av ett ord.
Ny!!: Kurdiska och Allofon · Se mer »
Alveolar lateral approximant
En alveolar lateral approximant är ett konsonantiskt språkljud.
Ny!!: Kurdiska och Alveolar lateral approximant · Se mer »
Anatolien
Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.
Ny!!: Kurdiska och Anatolien · Se mer »
Apikal
Apikal innebär att något sker "från toppen".
Ny!!: Kurdiska och Apikal · Se mer »
Approximant
Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.
Ny!!: Kurdiska och Approximant · Se mer »
Arabiska alfabetet
Spridning av det arabiska alfabetet. I mörkgröna områden används enbart arabiska alfabetet; i ljusgröna områden används det parallellt med andra skriftspråk. ”Arabiska”, skrivet med det arabiska alfabetet. Arabiska alfabetet används för att skriva det arabiska språket, liksom ett antal andra språk som persiska, urdu och uiguriska.
Ny!!: Kurdiska och Arabiska alfabetet · Se mer »
Ardalan
200px Ardalan, eller Erdelan, var en vasallstat i nordvästra delen av det persiska riket mellan åren 1169–1867 och omfattade ungefär dagens iranska provins Kurdistan.
Ny!!: Kurdiska och Ardalan · Se mer »
Armenien
Armenien (Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien (armeniska: Հայաստանի Հանրապետություն, Hajastani Hanrapetutiun), är en republik i södra Kaukasien i Sydvästasien.
Ny!!: Kurdiska och Armenien · Se mer »
Armeniska
Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken.
Ny!!: Kurdiska och Armeniska · Se mer »
Armeniska SSR
Armeniska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Armeniska SSR, var Armeniens namn som sovjetrepublik.
Ny!!: Kurdiska och Armeniska SSR · Se mer »
Badinani
Kurdiskt område Badinani (även bahdini) är en nordkurdisk dialekt.
Ny!!: Kurdiska och Badinani · Se mer »
Bilabial konsonant
En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.
Ny!!: Kurdiska och Bilabial konsonant · Se mer »
Dialektkontinuum
Dialektkontinuum är ett område där angränsande dialekter eller enskilda språk inbegrips av ömsesidig begriplighet, dialekt A med B, B med A och C, C med B och D men inte nödvändigtvis med dialekt A.
Ny!!: Kurdiska och Dialektkontinuum · Se mer »
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Ny!!: Kurdiska och Engelska · Se mer »
Faryngal konsonant
En faryngal fon uttalas genom att tungan trycker mot svalget.
Ny!!: Kurdiska och Faryngal konsonant · Se mer »
Flapp
Flappar är samlingsnamnet på foner som produceras genom att den aktiva artikulatorn sveper förbi eller studsar mot artikulationsstället utan att stänga passagen.
Ny!!: Kurdiska och Flapp · Se mer »
Fonem
Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.
Ny!!: Kurdiska och Fonem · Se mer »
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Ny!!: Kurdiska och Frikativa · Se mer »
Glottal konsonant
En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.
Ny!!: Kurdiska och Glottal konsonant · Se mer »
Gorani
Gorani (även gurani) är en grupp av de nordväst iranska dialekterna som talas av kurder i den sydligaste delen av iranska Kurdistan och även i irakiska Kurdistan.
Ny!!: Kurdiska och Gorani · Se mer »
Indoeuropeiska språk
De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).
Ny!!: Kurdiska och Indoeuropeiska språk · Se mer »
Indoiranska språk
Indoiranska språk, en grupp språk tillhörande satemgrenen av indoeuropeiska språk.
Ny!!: Kurdiska och Indoiranska språk · Se mer »
Irak
Irak (العراق, al-airaaq; kurdiska: Êraq; efter arabiska araq, 'grönskande', eller Uruk), formellt Republiken Irak, är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien.
Ny!!: Kurdiska och Irak · Se mer »
Iran
Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.
Ny!!: Kurdiska och Iran · Se mer »
Iranska språk
De iranska språkens historiska spridning ca 170 f.Kr: Sarmatien, Skytien, Baktrien (östiranska språk; orange färg); och Parthien (västiranska språk; i rött) Iranska språk är en språkgrupp inom den indoeuropeiska språkfamiljen med totalt ca 150-200 miljoner talare, främst i sydvästra Asien.
Ny!!: Kurdiska och Iranska språk · Se mer »
Kaukasien
Kaukasien är ett mycket bergigt område Kaukasien är ett geopolitiskt område på gränsen mellan Europa och Asien.
Ny!!: Kurdiska och Kaukasien · Se mer »
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Ny!!: Kurdiska och Klusil · Se mer »
Kluven ergativitet
Kluven ergativitet är när ett språk i hög grad blandar ergativitet med ackusativitet.
Ny!!: Kurdiska och Kluven ergativitet · Se mer »
Kognat (lingvistik)
Kognat (även släktord) är en beteckning för ord som har gemensamt ursprung eller etymologi.
Ny!!: Kurdiska och Kognat (lingvistik) · Se mer »
Kurdiska alfabeten
Kurdiska skrivs med två alfabet.
Ny!!: Kurdiska och Kurdiska alfabeten · Se mer »
Kurdistan
Kurdistan ("kurdernas land", ändelsen -istan härstammar från medelpersiskans platssuffix -stān) är ett statsövergripande område i sydvästra Asien.
Ny!!: Kurdiska och Kurdistan · Se mer »
Kyrilliska alfabetet
Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet eller azbuka (efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).
Ny!!: Kurdiska och Kyrilliska alfabetet · Se mer »
Labiodental konsonant
Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.
Ny!!: Kurdiska och Labiodental konsonant · Se mer »
Lateral
En lateral är inom fonetiken en konsonant som bildas genom att luften strömmar fram på båda sidor om tungan.
Ny!!: Kurdiska och Lateral · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Kurdiska och Latin · Se mer »
Latinska alfabetet
Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.
Ny!!: Kurdiska och Latinska alfabetet · Se mer »
Medelpersiska
Medelpersiska (persiska: پارسی میانه pārsi-ye miāne), även kallat pahlavi (persiska: پهلوی) är ett västiranskt språk som var litterärt språk i det sasanidiska riket och fortsatte att talas och användas i skrift fram till 900-talet e.Kr.
Ny!!: Kurdiska och Medelpersiska · Se mer »
Mellanöstern
Mellanöstern eller Mellersta Östern (arabiska: الشرق الأوسط, persiska: خاورمیانه, hebreiska: המזרח התיכון, syriska: ܡܕܢܚܐ ܡܨܥܝܐ, kurdiska: Rojhilata Navîn Rojhelatî Nawend خۆرهەڵاتی ناوەڕاست, turkiska: Orta Doğu, engelska: The Middle East), även Orienten eller Främre Orienten, är ett ursprungligen europeiskt namn på ett icke exakt preciserat område i Sydvästasien och Nordafrika, bestående av länderna på den Arabiska halvön (Saudiarabien, Jemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain och Kuwait) samt Syrien, Libanon, Israel, Palestinska områden, Egypten, Jordanien, Irak och Iran.
Ny!!: Kurdiska och Mellanöstern · Se mer »
Nasal konsonant
Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.
Ny!!: Kurdiska och Nasal konsonant · Se mer »
Nordkurdiska
Nordkurdiska (کوردیا ژۆرین; kurdiya jorîn), även kallat kurmanji (کورمانجی; Kurmancî), är ett kurdiskt språk eller dialekt som talas huvudsakligen i sydöstra Turkiet, nordvästra Iran, norra Irak och norra Syrien.
Ny!!: Kurdiska och Nordkurdiska · Se mer »
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Ny!!: Kurdiska och Osmanska riket · Se mer »
Palatal konsonant
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
Ny!!: Kurdiska och Palatal konsonant · Se mer »
Persiska
Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Kurdiska och Persiska · Se mer »
Postalveolar konsonant
En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.
Ny!!: Kurdiska och Postalveolar konsonant · Se mer »
Sorani
Sorani (سۆرانی, Soranî; är ett kurdiskt språk eller dialekt inom den iranska språkgruppen. Den talas i Irak, huvudsakligen i Irakiska Kurdistan, samt i delar av provinserna Kordestan, Kermanshah och Västazarbaijan i nordvästra Iran. Sorani är ett av de två officiella språken i Irak, tillsammans med arabiska, och refereras i politiska dokument som "kurdiska". Termen sorani, efter namnet på det forna Soran-emiratet, används speciellt för att referera till en skriven standardiserad form av centralkurdiskan skriven i en särskild form av perso-arabiska alfabetet som skapades på 1920-talet av Se'îd Kaban Sidqî och Taufiq Wahby. Enligt David Neil MacKenzie, är den skrivna standardiserade versionen av centralkurdiskan baserad på Sulaymaniyya-dialekten och influerad fonologiskt av Pîjdar- och Mukriyanî-dialekterna.
Ny!!: Kurdiska och Sorani · Se mer »
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Ny!!: Kurdiska och Svenska · Se mer »
Sydkurdiska
Sydkurdiska, även pehlewani, eller feyli (feylî) är ett kurdiskt språk eller dialekt som talas huvudsakligen i västra Iran och östra Irak.
Ny!!: Kurdiska och Sydkurdiska · Se mer »
Syrien
Syrien (سورية), formellt Syriska arabiska republiken, alternativt Syriska arabrepubliken (الجمهورية العربية السورية), är ett land i västra Asien och gränsar till Libanon i väst, Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i syd och Israel i sydväst.
Ny!!: Kurdiska och Syrien · Se mer »
Tremulant (fonetik)
Tremulanter (även vibranter) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att artikulationsområdet vibrerar.
Ny!!: Kurdiska och Tremulant (fonetik) · Se mer »
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Ny!!: Kurdiska och Turkiet · Se mer »
Turkiska
Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett turkspråk vars ursprungsområde är Centralasien.
Ny!!: Kurdiska och Turkiska · Se mer »
Uvular konsonant
En uvular fon uttalas genom att tungan och gomspenen möts.
Ny!!: Kurdiska och Uvular konsonant · Se mer »
Velar konsonant
En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.
Ny!!: Kurdiska och Velar konsonant · Se mer »
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Ny!!: Kurdiska och Vokal · Se mer »
Zazaiska
Zazaiska (zazakî eller zaza) är zazafolkets språk i Zazaistan.
Ny!!: Kurdiska och Zazaiska · Se mer »
1500-talet
Magellan 1519. Under expeditionen avlider han och det blir skeppets andreman Juan Sebastián Elcano som genomför den första resan jorden runt. 1528 tar sig spanjoren Andrés de Urdaneta runt klotet och 1580 blir engelsmannen Francis Drake den tredje världsomseglaren. Kartan, som är från 1581, visar Drakes färdväg över haven. Vid denna tid har kartograferna ännu inte funnit landmassornas riktiga former och kontinenternas inre är outforskat.
Ny!!: Kurdiska och 1500-talet · Se mer »
Omdirigerar här:
ISO 639:ku, ISO 639:kur, Kurdiska språk, Kurdiska språket.
