Snabbare tillgång än webbläsare!
9 relationer: Belarus, Belarus städer, Belarusiska, Homel voblast, Oblast, Radioaktivt nedfall, Städer i Homieĺs voblasć, Tjernobylolyckan, YIVO.
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.
Ny!!: Petrykaŭ och Belarus · Se mer »
Belarus städer
I Republiken Belarus determineras kriterierna för ortskategorierna med Republiken Belarus lag den 5 maj 1998 № 154-Z ”Om administrativa och territoriella uppdelningen och om ordningen för att lösa frågor om den administrativa och territoriella anordningen i Republiken Belarus”.
Ny!!: Petrykaŭ och Belarus städer · Se mer »
Belarusiska
Utbredningskarta. Belarusiskans huvudområde i mörkblått, andra områden där belarusiska förekommer i ljusare blått. Belarusiska (беларуская мова, belaruskaja mova), eller vitryska traditionellt, är ett östslaviskt språk som talas främst i Belarus.
Ny!!: Petrykaŭ och Belarusiska · Se mer »
Homel voblast
Länet Homel är ett län (voblast) i Belarus.
Ny!!: Petrykaŭ och Homel voblast · Se mer »
Oblast
Oblast (о́бласть ’provins, distrikt, område, region, län’) är ett administrativt område i följande länder.
Ny!!: Petrykaŭ och Oblast · Se mer »
Radioaktivt nedfall
Radioaktivt nedfall är fenomenet att radioaktivt damm som bildas vid en kärnvapenexplosion kan föras långt från explosionen och sedan göra stor skada där det faller till marken som radioaktivt regn.
Ny!!: Petrykaŭ och Radioaktivt nedfall · Se mer »
Städer i Homieĺs voblasć
Städer i Homieĺs voblasć i Belarus har kriterier för ortskategorierna bestämda i enlighet med belarusisk lag (den 5 maj 1998 № 154-Z) ”Om administrativa och territoriella uppdelningen och om ordningen för att lösa frågor om den administrativa och territoriella anordningen i Republiken Belarus”.
Ny!!: Petrykaŭ och Städer i Homieĺs voblasć · Se mer »
Tjernobylolyckan
Prypjat i Ukraina. Block 4 innesluten i sin sarkofag Utsikt mot Tjernobyls kärnkraftverk från den övergivna staden Prypjat år 2005 Den nya överbyggnaden under uppbyggnad (2013) Tjernobylkatastrofen, eller Tjernobylolyckan, var en mycket allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl i utkanten av staden Prypjat norr om Kiev i Ukraina (dåvarande sovjetrepublik).
Ny!!: Petrykaŭ och Tjernobylolyckan · Se mer »
YIVO
YIVO (jiddish: ייִוואָ), grundades 1925 på ett möte i Berlin som Yidisher Visnshaftlekher Institut (jiddisch): ייִדישער װיסנשאַפֿטלעכער אינסטיטוט), eller Jewish Scientific Institute (Judiska vetenskapliga institutet). Man beslöt att huvudkontoret skulle förläggas till Vilna, Polen (nuvarande Vilnius, Litauen). Mötet i Berlin organiserades av ett antal judiska intellektuella; Max Weinreich, Zalman Reisen, Zelig Kalmanovich m.fl. YIVO blev tidigt världens största center för studier av språket jiddisch och den judiska kulturen. Man öppnade olika avdelningar för filologi, psykologi, pedagogik, historia och ekonomi. De olika avdelningarna hade sina kontor i Vilna, Warszawa och Berlin (senare flyttat till New York). Förutom dessa större kontor fanns flera mindre runt om i världen. YIVO mottog exemplar av de flesta av världens tidskrifter och tidningar på jiddisch. YIVO:s arkiv kom snabbt att innehålla tiotusentals böcker och tidskrifter på jiddisch. Institutet gav också ut egna tidskrifter, bland annat den månatliga YIVO bleter. Dessutom anordnade man olika utbildningar, som t.ex. det år 1934 startade programmet för avancerade studier, kallat aspiranture. När andra världskriget bröt ut 1939 befann sig YIVO:s direktör Max Weinreich i Köpenhamn på resa. I stället för att återvända till Vilna for han till New York, som från 1940 blev YIVO:s nya högkvarter. Avdelningen i Vilna stängdes av nazisterna 1941, och själva byggnaden på Vivulskio gatve 18 förstördes i slutet av den tyska ockupationen. Institutet kom alltså att namnändras till The Institute for Jewish Research men är fortfarande känt under de ursprungliga initialerna som på jiddish blir akronymen "ייווא" och translittereras "YIVO".
Ny!!: Petrykaŭ och YIVO · Se mer »
