Snabbare tillgång än webbläsare!
61 relationer: Abraham de Moivre, Andrej Kolmogorov, Avbildning, Bayes sats, Bayesiansk statistik, Betingad sannolikhet, Binomialfördelning, Binomialkoefficient, Blaise Pascal, Christiaan Huygens, Delmängd, Disjunkta mängder, Epistemologi, Eulerdiagram, Exponentialfördelning, Finans, Frankrike, Gammafördelning, Girolamo Cardano, Hasardspel, Händelse (utfall), Hypergeometrisk fördelning, Italien, Jakob Bernoulli, Klassisk sannolikhetsdefinition, Kolmogorovs axiom, Kombinatorik, Kontinuerlig funktion, Kumulativ fördelningsfunktion, Likformig sannolikhetsfördelning, Matematik, Mängd, Mängdteori, Mått (matematik), Multiplikationsprincipen, Normalfördelning, Oberoende (sannolikhetslära), Odds, Ontologi, Pierre de Fermat, Pierre-Simon de Laplace, Poissonfördelning, Rationalism, Reella tal, Risk, Sannolikhetsfördelning, Sannolikhetsfunktion, Sannolikhetsrum, Sannolikhetsteori, Slump, ..., Snitt, Stokastisk process, Täthetsfunktion, Thomas Bayes, Tomma mängden, Union (matematik), Uppräknelig mängd, Utfall, Utfallsrum, Venndiagram, William Feller. Förläng index (11 mer) »
Abraham de Moivre
Abraham de Moivre, född 26 maj 1667 i Vitry-le-François, död 27 november 1754, var en fransk matematiker.
Ny!!: Sannolikhet och Abraham de Moivre · Se mer »
Andrej Kolmogorov
Andrej Nikolajevitj Kolmogorov (Андрей Николаевич Колмогоров), född 25 april 1903 i Tambov, Ryssland, död 20 oktober 1987 i Moskva, var en rysk matematiker.
Ny!!: Sannolikhet och Andrej Kolmogorov · Se mer »
Avbildning
Inom matematik är en avbildning, T, från en mängd X till en mängd Y, en hopparning av vissa element från X med vissa element från Y. Denna parning är sådan att ett X-element paras ihop med bara ett Y-element; X-elementet x paras ihop med Y-elementet Tx.
Ny!!: Sannolikhet och Avbildning · Se mer »
Bayes sats
Bayes sats eller Bayes teorem är en sats inom sannolikhetsteorin, som används för att bestämma betingade sannolikheter; sannolikheten för ett utfall givet ett annat utfall.
Ny!!: Sannolikhet och Bayes sats · Se mer »
Bayesiansk statistik
Bayesiansk statistik eller bayesiansk inferens behandlar hur empiriska observationer förändrar vår kunskap om ett osäkert/okänt fenomen.
Ny!!: Sannolikhet och Bayesiansk statistik · Se mer »
Betingad sannolikhet
Betingad sannolikhet är ett uttryck från sannolikhetsläran.
Ny!!: Sannolikhet och Betingad sannolikhet · Se mer »
Binomialfördelning
Galtons bräda ger en binomialfördelning. En binomialfördelning är inom sannolikhetsteori och matematisk statistik en diskret fördelning som uppkommer genom upprepade (diskreta) försök där en specifik händelse har samma sannolikhet i varje försök.
Ny!!: Sannolikhet och Binomialfördelning · Se mer »
Binomialkoefficient
Binomialkoefficienterna kan arrangeras som Pascals triangel Inom matematiken definieras binomialkoefficienten eller binomialtalet kombinatoriskt för det naturliga talet n och heltalet k som antalet oordnade urval av k olika element ur en mängd med n olika element, det vill säga antalet k-delmängder av en n-mängd.
Ny!!: Sannolikhet och Binomialkoefficient · Se mer »
Blaise Pascal
Blaise Pascal. Blaise Pascal, född 19 juni 1623 i Clermont-Ferrand, död 19 augusti 1662 i Paris, var en fransk matematiker, fysiker, filosof och religiös skriftställare.
Ny!!: Sannolikhet och Blaise Pascal · Se mer »
Christiaan Huygens
Christiaan Huygens. Christiaan Huygens, född 14 april 1629 i Haag, död 8 juli 1695 i Haag, var en nederländsk vetenskapsman.
Ny!!: Sannolikhet och Christiaan Huygens · Se mer »
Delmängd
Inom mängdteorin är en mängd A en delmängd av en mängd B om alla element som ingår i A även ingår i B. Detta skrivs.
Ny!!: Sannolikhet och Delmängd · Se mer »
Disjunkta mängder
Inom mängdläran sägs två mängder A och B vara disjunkta mängder (även kallat oförenliga mängder) om de saknar gemensamma element.
Ny!!: Sannolikhet och Disjunkta mängder · Se mer »
Epistemologi
Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Epistemologi (eller kunskapsteori) är läran om kunskap.
Ny!!: Sannolikhet och Epistemologi · Se mer »
Eulerdiagram
Satsen "''A'' är en delmängd till ''B''; ''C'' har inga element gemensamma med ''B''" uttryckt i ett '''eulerdiagram'''. Eulerdiagram är illustrationer som används i mängdlära för att visa på det matematiska eller logiska sambandet mellan klasser eller mängder.
Ny!!: Sannolikhet och Eulerdiagram · Se mer »
Exponentialfördelning
Inom matematisk statistik är en exponentialfördelning en beskrivande modell för tiderna mellan händelser i en poissonprocess.
Ny!!: Sannolikhet och Exponentialfördelning · Se mer »
Finans
Finans är i generell bemärkelse studiet av hur stater, individer, företag, organisationer etc.
Ny!!: Sannolikhet och Finans · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Sannolikhet och Frankrike · Se mer »
Gammafördelning
Gammafördelning är inom matematisk statistik en kontinuerlig sannolikhetsfördelning med täthetsfunktionen där α och β är parametrar i fördelningen och \Gamma betecknar gammafunktionen.
Ny!!: Sannolikhet och Gammafördelning · Se mer »
Girolamo Cardano
Girolamo Cardano, även Hieronymus Cardanus, född 24 september 1501 i Pavia, död 21 september 1576 i Rom, var en italiensk uppfinnare och matematiker.
Ny!!: Sannolikhet och Girolamo Cardano · Se mer »
Hasardspel
Hasardspel (från franska hasard, slump, tillfällighet) är spel vars utgång beror på slumpen och inte av de spelandes skicklighet.
Ny!!: Sannolikhet och Hasardspel · Se mer »
Händelse (utfall)
Inom sannolikhetsteorin är en händelse en samling utfall.
Ny!!: Sannolikhet och Händelse (utfall) · Se mer »
Hypergeometrisk fördelning
Bildens ''A'', ''p'' och ''n'' motsvarar textens ''N'', ''p'' respektive ''m''. Den hypergeometriska fördelningen är en diskret sannolikhetsfördelning.
Ny!!: Sannolikhet och Hypergeometrisk fördelning · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Sannolikhet och Italien · Se mer »
Jakob Bernoulli
Jakob Bernoulli (även känd som Jacob, Jacques eller James Bernoulli), född 27 december 1654 i Basel, död där 16 augusti 1705, var en schweizisk matematiker.
Ny!!: Sannolikhet och Jakob Bernoulli · Se mer »
Klassisk sannolikhetsdefinition
Den klassiska sannolikhetsdefinitionen är Om det till exempel finns 7 svarta och 3 vita kulor i en urna, är sannolikheten att man vid första dragningen erhåller en vit kula 3/10.
Ny!!: Sannolikhet och Klassisk sannolikhetsdefinition · Se mer »
Kolmogorovs axiom
Inom sannolikhetsteorin är Kolmogorovs axiom de tre axiom som entydigt bestämmer begreppet sannolikhetsfunktion.
Ny!!: Sannolikhet och Kolmogorovs axiom · Se mer »
Kombinatorik
Kombinatorik är den gren av matematiken som studerar kombinationer, permutationer och uppräkningar av element i mängder och de relationer som karakteriserar dessas egenskaper.
Ny!!: Sannolikhet och Kombinatorik · Se mer »
Kontinuerlig funktion
graf är sammanhängande. Denna funktion är inte kontinuerlig i punkten ''x''0 eftersom den där gör ett hopp. Inom matematiken är en kontinuerlig funktion en funktion som inte gör några plötsliga hopp och inte har några avbrott, så att nästan lika värden in garanterar nästan lika värden ut.
Ny!!: Sannolikhet och Kontinuerlig funktion · Se mer »
Kumulativ fördelningsfunktion
Fördelningsfunktionen för en diskret fördelning överst, i mitten för en kontinuerlig fördelning och nederst för en fördelning som är en kombination. Den kumulativa fördelningsfunktionen beskriver en sannolikhetsfördelning för en slumpvariabel inom den matematiska statistiken.
Ny!!: Sannolikhet och Kumulativ fördelningsfunktion · Se mer »
Likformig sannolikhetsfördelning
En kontinuerlig likformig fördelning mellan ''a'' och ''b''. Likformig sannolikhetsfördelning, även kallad rektangulärfördelning, innebär att sannolikheten är konstant över utfallsrummet.
Ny!!: Sannolikhet och Likformig sannolikhetsfördelning · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Sannolikhet och Matematik · Se mer »
Mängd
En mängd är en samling av objekt.
Ny!!: Sannolikhet och Mängd · Se mer »
Mängdteori
miniatyr Mängdteori är del inom matematisk logik som syftar till att studera samlingar av element som kallas för mängder.
Ny!!: Sannolikhet och Mängdteori · Se mer »
Mått (matematik)
Informellt avbildar ett mått en mängd på ett positivt reellt tal, där delmängder avbildas till mindre tal. Mått inom måtteorin är ett matematiskt begrepp som används för att ange ”storleken” på en mängd.
Ny!!: Sannolikhet och Mått (matematik) · Se mer »
Multiplikationsprincipen
Ett element ur A, B kan kombineras med ett element ur 1, 2, 3 på sex olika sätt Multiplikationsprincipen (General Product Rule) är inom kombinatoriken ett grundläggande sätt att räkna.
Ny!!: Sannolikhet och Multiplikationsprincipen · Se mer »
Normalfördelning
Normalfördelningen med standardavvikelser (''σ'') kring medelvärdet (''μ'') 0.Enligt 68–95–99,7-regeln är drygt 68% inom en standardavvikelse från medelvärdet. Drygt 95% är inom två standardavvikelser från medelvärdet. Drygt 99,7% är inom tre standardavvikelser från medelvärdet. Normalfördelning (ibland Gaussfördelning eller Gausskurva) är en fundamental fördelning inom sannolikhetsteori och statistik.
Ny!!: Sannolikhet och Normalfördelning · Se mer »
Oberoende (sannolikhetslära)
Inom sannolikhetsläran sägs två händelser vara oberoende om utfallet av den ena händelsen inte påverkar utfallet av den andra händelsen.
Ny!!: Sannolikhet och Oberoende (sannolikhetslära) · Se mer »
Odds
Odds är ett begrepp som används för sannolikhet med lite olika definition inom vadslagning och matematisk statistik.
Ny!!: Sannolikhet och Odds · Se mer »
Ontologi
Ontologi (av grekiskans on, genitiv ontos ’varande’ och logia ’lära’, av logos ’ord’) är inom filosofin, antropologin och andra besläktade vetenskaper, namnet på läran om det varande gällande hur världen eller tingen är beskaffade och vilka deras väsensbetingade drag är.
Ny!!: Sannolikhet och Ontologi · Se mer »
Pierre de Fermat
Pierre de Fermat (1607-1665) Pierre de Fermat, född 1607 i Beaumont-de-Lomagne, död 12 januari 1665 i Castres, var en fransk domare och amatörmatematiker.
Ny!!: Sannolikhet och Pierre de Fermat · Se mer »
Pierre-Simon de Laplace
Pierre-Simon de Laplace, född 23 mars 1749 i Beaumont-en-Ange i Calvados, död 5 mars 1827 i Paris, var en fransk forskare vars arbete var viktigt för utvecklingen av teknik, matematik, statistik, fysik, astronomi och filosofi.
Ny!!: Sannolikhet och Pierre-Simon de Laplace · Se mer »
Poissonfördelning
Siméon Denis Poisson P som funktion av heltalen ''x'' för ''λ.
Ny!!: Sannolikhet och Poissonfördelning · Se mer »
Rationalism
Rationalism är alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet (ratio på latin), tänkandet och tingens logiska ordning.
Ny!!: Sannolikhet och Rationalism · Se mer »
Reella tal
Reella tal som punkter på den reella tallinjen Reella tal är de tal som man vanligtvis menar med tal.
Ny!!: Sannolikhet och Reella tal · Se mer »
Risk
211x211px Risk avser möjligheten att skadliga eller negativa konsekvenser kan uppkomma till följd av framtida händelser vars tidpunkt, utsträckning eller utformning är okända.
Ny!!: Sannolikhet och Risk · Se mer »
Sannolikhetsfördelning
Normalfördelningen är en mycket vanligt förekommande sannolikhetsfördelning i statistiska modeller Sannolikhetsfördelning är inom sannolikhetsteori, statistik och matematisk statistik, en beskrivning (ofta i form av en funktion) av sannolikheterna för utfallen i ett utfallsrum.
Ny!!: Sannolikhet och Sannolikhetsfördelning · Se mer »
Sannolikhetsfunktion
En sannolikhetsfunktion eller frekvensfunktion.
Ny!!: Sannolikhet och Sannolikhetsfunktion · Se mer »
Sannolikhetsrum
Ett sannolikhetsrum är inom sannolikhetsteori ett begrepp som samlar ihop begreppen utfall, händelse och sannolikhet.
Ny!!: Sannolikhet och Sannolikhetsrum · Se mer »
Sannolikhetsteori
tärningskast är en stokastisk variabel som studeras i sannolikhetsteori. Sannolikhetsteorin är en matematisk lära som innehåller olika metoder att beskriva och räkna slumpmässiga händelser.
Ny!!: Sannolikhet och Sannolikhetsteori · Se mer »
Slump
Slump är något som avgör vad som händer då händelseloppet inte är deterministiskt, alltså inte till alla delar beror på vad som hänt tidigare, och eventuella avvikelser inte kan förklaras med medvetna handlingar.
Ny!!: Sannolikhet och Slump · Se mer »
Snitt
Snittet av ''A'' och ''B'' är mängden av alla element som finns i ''både'' ''A'' och ''B'' Snittet eller skärningen av två mängder, A och B, är mängden av alla element som finns i både A och B, det vill säga, inte i enbart A och inte i enbart B men tillhör både A och B. Snittet av A och B skrivs A ∩ B.
Ny!!: Sannolikhet och Snitt · Se mer »
Stokastisk process
Brownsk rörelse är en stokastisk process En stokastisk process är den matematiska beskrivningen av en tidsordnad slumpprocess.
Ny!!: Sannolikhet och Stokastisk process · Se mer »
Täthetsfunktion
Inom sannolikhetsteori ger täthetsfunktionen en bild av hur sannolika olika resultat är i förhållande till varandra till skillnad från fördelningsfunktionen som ger sannolikheten att variabeln antar värden som "ligger till vänster" om en given punkt x på talaxeln, dvs.
Ny!!: Sannolikhet och Täthetsfunktion · Se mer »
Thomas Bayes
Thomas Bayes, född cirka 1702 i London, död 17 april 1761 i Royal Tunbridge Wells, var en engelsk matematiker, statistiker och presbyteriansk präst.
Ny!!: Sannolikhet och Thomas Bayes · Se mer »
Tomma mängden
Den tomma mängden betecknad med ∅(ibland används i stället beteckningen), är den mängd som inte innehåller några element.
Ny!!: Sannolikhet och Tomma mängden · Se mer »
Union (matematik)
Inom matematiken är unionen av två mängder A och B, mängden av de element som tillhör A eller B. Med "eller", menas här inklusivt eller, vilket innebär att unionsmängden består av de element, vilka tillhör minst en av de två mängderna.
Ny!!: Sannolikhet och Union (matematik) · Se mer »
Uppräknelig mängd
En uppräknelig mängd är en mängd för vilken man kan införa någon metod för att numrera alla element så att varje element tas upp minst en gång.
Ny!!: Sannolikhet och Uppräknelig mängd · Se mer »
Utfall
Ett utfall är ett begrepp inom sannolikhetsteorin, och betecknar resultatet av ett slumpmässigt försök.
Ny!!: Sannolikhet och Utfall · Se mer »
Utfallsrum
B är utfallsrummet och A en händelse. Om sannolikheten är proportionell mot ytan är sannolikheten för A ungefär 0,4. Utfallsrummet betecknar inom sannolikhetsteorin mängden av alla möjliga utfall för ett visst slumpmässigt försök.
Ny!!: Sannolikhet och Utfallsrum · Se mer »
Venndiagram
Venndiagram för tre klasser ''A'', ''B'' och ''C''. I skärningspunkten mellan cirklarna finns det som tillhör alla tre klasser.Venndiagram för fyra klasser ''A'', ''B'', ''C'', ''D'' Venndiagram är illustrationer som används i mängdlära för att visa på det matematiska eller logiska sambandet mellan klasser eller mängder.
Ny!!: Sannolikhet och Venndiagram · Se mer »
William Feller
William Feller, född 1906, död 1970, var en kroatiensfödd amerikansk matematiker.
Ny!!: Sannolikhet och William Feller · Se mer »
Omdirigerar här:
Probabilitet, Sannolikheten, Sannolikhetsinlärning, Sannolikhetskalkyl, Stokastisk sannolikhet.
