Kommunikation

557 relationer: Abraham Cronhiort, Adam Ludwig Lewenhaupt, Ahmed III, Aleksandr Mensjikov, Allians, Altranstädt, Amiral, Anders Lagercrona, Anfallen mot Sankt Petersburg, Anfallet mot Gävle, Anfallet mot Marstrand, Anfallet mot Nya Varvet (1717), Anfallet mot Strömstad, Apostel, Arrende, Arvid Axel Mardefelt, Arvid Horn, Atlanten, August den starke, August III, Axel Sparre, Öregrund, Öresund, Öresundstullen, Österbottens län, Österrike, Östersjön, Östersjöprovinserna, Östeuropa, Östhammar, Östra Lagnö, Åbo, Åland, Ålands hav, Ålands historia, Baggensstäket, Baltikum, Baltzar von Dahlheim, Bataljon, Baturyn, Bayern, Beatelund, Belarus, Belägringen av Dorpat, Belägringen av Fredrikstens fästning, Belägringen av Lachowicze, Belägringen av Narva, Belägringen av Riga (1700), Belägringen av Riga (1710), Belägringen av Stettin, ..., Belägringen av Stralsund, Belägringen av Tönning, Belägringen av Thorn, Belägringen av Viborg, Bender, Bengtsår, Biržai, Blidö, Bojar, Bokförlaget Atlantis, Bokförlaget Prisma, Boo gård, Borgå, Boris Sjeremetev, Bra Böcker, Brahestad, Brända jordens taktik, Bredsida, Bremen (historisk provins), Bremen-Verden, Brevik, Värmdö kommun, Carl Georg Siöblad, Carl Gustaf Armfeldt, Carl Gustaf Bielke, Carl Gustaf Creutz, Carl Gustaf Dücker, Carl Gustaf Rehnskiöld, Carl Gustaf Roos, Carl Magnus Stuart, Carl Nieroth, Carl Piper (1647–1716), Carl von Roland, Carlsson bokförlag, Centraleuropa, Charles Eugène de Croÿ, Christian Ditlev Reventlow, Dalarö skans, Daler, Daler silvermynt, Danmark, Danmark-Norge, Danska kolonier, Daugava, Deklarationen med Polen, Deklarationen med Sachsen, Desna, Didymóteicho, Djurö (ö), Dnepr, Donau, Drogden, Edirne, Egentliga Sverige, Eknö, Sandhamn, Ekonomisk politik, England, Epidemi, Erik Dahlbergh, Erik Johan Lillie, Ernst Detlof von Krassow, Eskader, Estland, Europa, Evangelisk, Export, Fältmarskalk, Fågelbro, Föglö, Ferdinand Vilhelm av Württemberg, Filip Orlik, Finland, Finska viken, Fjodor Apraksin, Flintrännan, Forsmark, Frankfurt am Main, Frankrike, Freden i Altranstädt, Freden i Brömsebro, Freden i Frederiksborg, Freden i Nystad, Freden i Oliva, Freden i Rastatt, Freden i Roskilde, Freden i Stockholm, Freden i Traventhal, Freden i Utrecht, Freden i Warszawa, Freden vid Prut, Fredrik I, Fredrik I av Preussen, Fredrik IV av Danmark, Fredrik IV av Holstein-Gottorp, Fredrik Vilhelm I av Preussen, Fredriksborgs fästning, Fredriksskans, Gävle, Fredriksten, Fregatt, Friherre, Frihetstiden, Gadebusch, Galizien, Gamla stilen och nya stilen, Gävle, Gålö, Göteborg, General, Generalguvernör, Generalmajor, Georg Benedikt von Ogilvy, Georg Heinrich von Görtz, Georg I av Storbritannien, Georg Johan Maydell den äldre, Georg Lybecker (militär), Gniezno, Gottorp, Gregorianska kalendern, Gross Stresow, Gustaf Cederström, Gustaf Wattrang, Gustav III:s ryska krig, Gustav Otto Douglas, Guvernör, Hadjatj, Halden, Haloŭtjyn, Halshuggning, Hamburg-Altona, Hangö, Hangö udd, Hans Wachtmeister (1641–1714), Hans Wachtmeister (1689–1736), Harö, Hattarnas ryska krig, Härnösand, Höga porten, Högkvarter, Helge å, Helsingör, Helsingborg, Helsingfors, Henning Rudolf Horn af Rantzien, Herrgård, Hetman, Historiska media, Holstein, Holstein-Gottorp, Hrodna, Hudiksvall, Humlebæk, Husarö, Import, Indelningsverket, Indiska oceanen, Industrialisering, Infanteri, Ingermanland, Ingmarsö, Inringningen av Grodno, Ivan Mazepa, Ivangorod, Jakob Sobieski, Jakobstad, Jan Kazimierz Sapieha, Jämtlands fältjägarkår, Järn, Järnverk, Józef Potocki, Jēkabpils, Jean-Marc Nattier, Jelgava, Jengel förlag, Johan Gabriel Banér, Johan III Sobieski, Johan Reinhold von Trautvetter, Johann Matthias von der Schulenburg, Johann Patkul, John Churchill, hertig av Marlborough, John Norris (amiral), Josef I (tysk-romersk kejsare), Julianska kalendern, Kalabaliken i Bender, Kapellskär, Kapitulationen vid Perevolotjna, Kardinal, Karelen, Karl Fredrik av Holstein-Gottorp, Karl VI (tysk-romersk kejsare), Karl XI, Karl XII, Karl XII: en biografi, Karl XII:s norska fälttåg, Karl XII:s polska fälttåg, Karl XII:s ritt från Pitești till Stralsund, Karl XII:s ryska fälttåg, Karl XII:s vistelse i Bender, Karlskrona, Karoliner, Karolinernas dödsmarsch, Karolinska enväldet, Kassel, Kattegatt, Kavalleri, Kävlingeån, Kögebukten, Kökar, Köpenhamn, Kejsardömet Ryssland, Kexholms län, Kiev, Kingisepp, Kletsk, Koalition, Kolonn (militär), Konfederation, Konstantin Sobieski, Konstantinopel, Koporje, Koppar, Kosacker, Kraków, Krasnokutsk, Krig, Krimkhanatet, Krimtatarer, Kristianstad, Kronstadt, Kung, Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, Kurfurstendömet Sachsen, Kurland, Kymmene älv, Lais, Landskrona, Landstigningen vid Humlebæk, Lövstabruk, Lüneburg, Lemland, Leopold I (tysk-romersk kejsare), Lillpolen, Lillryssland, Linjeskepp, Lista över händelser under stora nordiska kriget, Lista över Rysslands statsöverhuvuden, Litauen, Livland, Ljachavitjy, Ljusterö, Lublin, Ludvig XIV av Frankrike, Lund, Lutherdom, Lutsk, Lviv, Magnat, Magnus Stenbock, Mahiljoŭ, Maladzetjna, Maljatsitjy, Malmö, Margareta Elisabeth Roos, Markgrevskapet Brandenburg, Mézin, Mūrmuiža, Möja, Michał Stefan Radziejowski, Michail Golitsyn, Minsk, Missväxt, Mobilisering, Moskva, Motala ström, Muhammed Baltadji pascha, Muskö, Narva, Nationalencyklopedin, Nationalromantik, Natur & Kultur, Nederländerna, Neva, Nils Ehrenschiöld, Nils Gyllenstierna (1648–1720), Njemen, Nordeuropa, Norge, Norröra, Norrköping, Norrland, Norrtälje, Norstedts förlag, Nya Älvsborg, Nya Varvet, Nyen, Nyköping, Nystad, Ombud, Ornö, Osby, Oslo, Osmanska riket, Ostpreussen, Otto Arnold Paijkull, Parlamentarism, Partisan (militär), Pärnu, Peene (flod), Pernå, Pesten i Sverige 1710–1713, Peter den store, Peter III av Ryssland, Peter Tordenskjold, Peter von Lacy, Petrus, Pinsk, Piteå, Pitești, Polen, Polsk-litauiska samväldet, Poltava, Poltava (bok), Pommern, Poniec, Populär Historia, Potjep, Poznań, Preussen, Primas (biskop), Psel, Pskov, Rakvere, Råå, Rådbråkning, Rödhamn, Rödlöga, Rönne å, Rügen, Rõuge, Recknitz, Regering, Reitskär, Republiken Förenade Nederländerna, Riga, Rumänien, Runmarö, Rutger Fuchs, Rysk-turkiska kriget (1710–1711), Rysshärjningarna, Rysslands armé, Sandhamn, Sandomierz, Sandomierzkonfederationen, Sandviken, Helsingfors, Sankt Petersburg, Söderarms skärgård, Söderöra, Söderhamn, Södermanlands regemente (infanteri), Södertälje, Schlesien, Schleswig (landskap), Schleswig-Holstein, Schoutbynacht, Selånger, Severien, Siöblad, Sjöslaget i Femer bält, Sjöslaget vid Hangö udd, Skandinaviska halvön, Skåne, Skåneland, Slaget om Nöteborg, Slaget om Nyenskans, Slaget vid Düna, Slaget vid Desna, Slaget vid Dynekilen, Slaget vid Errastfer, Slaget vid Föglöfjärden, Slaget vid Fraustadt, Slaget vid Gadebusch, Slaget vid Gemauerthof, Slaget vid Helsingborg, Slaget vid Holowczyn, Slaget vid Hummelshof, Slaget vid Jakobstadt, Slaget vid Kalisch, Slaget vid Köge bukt (1710), Slaget vid Kletsk, Slaget vid Kliszów, Slaget vid Krasnokutsk–Gorodnoje, Slaget vid Lesna, Slaget vid Malatitze, Slaget vid Narva, Slaget vid Neva (1708), Slaget vid Nieśwież, Slaget vid Oposjnja, Slaget vid Pälkäne, Slaget vid Pühhajoggi pass, Slaget vid Poltava, Slaget vid Posen, Slaget vid Pułtusk, Slaget vid Punitz, Slaget vid Rajovka, Slaget vid Rakowitz, Slaget vid Rauge, Slaget vid Saladen, Slaget vid Selånger, Slaget vid Stäket, Slaget vid Storkyro, Slaget vid Stresow, Slaget vid Systerbäck, Småland, Smolensk, Snö, Sozj, Spanska tronföljdskriget, Stade, Stanisław I Leszczyński, Starodub, Stegling, Stockholm, Stockholms skärgård, Stora frosten 1709, Stora ofreden, Storfurstendömet Litauen, Storkyro, Stormaktstiden, Stormningen av Veprik, Storpolen, Storvesir, Stralsund, Strömstad, Striderna vid Göta älv, Sundsvall, Svartlöga, Svartsö, Svea livgarde, Svenska armén, Svenska besittningar, Svenska Estland, Svenska Ingermanland, Svenska Livland, Svenska Pommern, Svenska reduktioner, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, Sverige, Systerbäck (å), Szczecin, Tallinn, Tartu, Tatarsk, Taxfree, Tönning, Torneå, Toruń, Transsylvanien, Trøndelag, Tremänningsregementen, Trondheim, Trosa, Tsar, Tsarryssland, Tvärminne, Tysk-romerska riket, Tyskland, Ukraina, Ulrika Eleonora, Ulrika Eleonora Stålhammar, Umeå, Ungern, Uppslagsverket Finland, Usedom, Utö, Utö gruvor, Vabitj, Valakiet, Vapensmedja, Vaxholms kastell, Värvning, Västerbotten, Västpreussen, Växjö, Vårholma, Vecsēlpils, Ven (ö), Verden, Viborg, Ryssland, Viborgs län, Vilnius, Vinterkvarter, Visingsö, Vorpommern, Vorskla, Wahlström & Widstrand, Warszawa, Warszawakonfederationen, Westfaliska freden, Wisła, Wismar, Wismar (svenskt guvernement), Wolgast, Wolin, Wolmar Anton von Schlippenbach, Yxlan, Zaporogiska Sitj, 12 maj, 12 oktober, 15 juli. Förläng index (507 mer) » « Kontrakts index

Abraham Cronhiort

Abraham Cronhiort, född 1 januari 1634 på Kokenhusen i Livland, död 12 november 1703 i Helsingfors, var en svensk friherre, militär och ämbetsman av balttyskt ursprung.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Abraham Cronhiort · Se mer »

Adam Ludwig Lewenhaupt

Adam Ludwig Lewenhaupt, född 15 april 1659 i fältlägret utanför Köpenhamn, död 12 februari 1719 i Moskva, var en svensk greve, riksråd och general.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Adam Ludwig Lewenhaupt · Se mer »

Ahmed III

Ahmed III, född 30 december 1673, död 1736, var sultan av det Osmanska riket från 1703 till 1730.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ahmed III · Se mer »

Aleksandr Mensjikov

Aleksandr Danilovitj Mensjikov (ryska: Александр Данилович Меншиков), född 6 november 1673, död 12 november 1729, var en rysk furste och romersk furste, hertig av Ingermanland, hertig av Cosel, militär och politiker; general 1706, fältmarskalk 1709 och generalissimus 1727.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Aleksandr Mensjikov · Se mer »

Allians

Bernard Montgomery dekorerar ryska generaler i en ceremoni vid Brandenburger Tor 12 juli 1945. Allians, av franska alliance, förbund eller förbindelse, gemensam överenskommelse.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Allians · Se mer »

Altranstädt

Altranstädt är en ort och stadsdel i staden Markranstädt i Tyskland, belägen i Landkreis Leipzig i förbundslandet Sachsen, cirka 14 kilometer sydväst om Leipzig.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Altranstädt · Se mer »

Amiral

Amiral är en flaggmansgrad och i allmänhet den högsta militära graden i ett lands flotta.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Amiral · Se mer »

Anders Lagercrona

Anders Lagercrona, född 1654, död 7 januari 1739 i Stockholm, var en svensk friherre och militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Anders Lagercrona · Se mer »

Anfallen mot Sankt Petersburg

Anfallen mot Sankt Petersburg ägde rum åren 1704 och 1705, och innebar härjningar, landstigningar och flottbombardemang av den svenska krigsmakten i syfte av att erövra den nygrundade hamnstaden Sankt Petersburg från ryssarna.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Anfallen mot Sankt Petersburg · Se mer »

Anfallet mot Gävle

Anfallet mot Gävle var ett ryskt anfall mot de svenska trupperna vid Gävle mellan 1 och 3 augusti 1719, i samband med Rysshärjningarna längs svenska östersjökusten under Stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Anfallet mot Gävle · Se mer »

Anfallet mot Marstrand

Anfallet mot Marstrand var en framgångsrik dansk belägring av Marstrand och Karlstens fästning som ägde rum den 10 till 16 juli (g.s.) 1719 under slutskedet av stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Anfallet mot Marstrand · Se mer »

Anfallet mot Nya Varvet (1717)

Anfallet mot Nya Varvet (1717) var en militär drabbning i Göta älvs mynning natten och tidiga morgonen den 2–3 maj (g.s.) 1717, mellan en anfallande dansk flottstyrka och svenska försvarare.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Anfallet mot Nya Varvet (1717) · Se mer »

Anfallet mot Strömstad

Anfallet på Strömstad var en strid som ägde rum 8 juli 1717 under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Anfallet mot Strömstad · Se mer »

Apostel

Jesus tvättar apostlarnas fötter, av Giotto di Bondone Apostel är ett ord som vanligen i första hand åsyftar tolv av Jesu lärjungar samt Paulus, och betyder i det sammanhanget Guds utsände.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Apostel · Se mer »

Arrende

Arrende är när en fastighetsägare upplåter nyttjanderätt till exempelvis jord mot vederlag, det vill säga ersättning i form av ett penningvärde, natura eller dagsverke.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Arrende · Se mer »

Arvid Axel Mardefelt

Arvid Axel Mardefelt, Arvid Axel Marderfelt, född ca 1655, död 18 maj 1708 i Litauen var en svensk friherre, general och riksdagsledamot.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Arvid Axel Mardefelt · Se mer »

Arvid Horn

Arvid Bernhard Horn af Ekebyholm, född 6 april 1664 på godset Vuorentaka i Halikko, Finland, död 17 april 1742 på Ekebyholms slott i Uppland, Sverige, var en svensk greve, militär och statsman.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Arvid Horn · Se mer »

Atlanten

display.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Atlanten · Se mer »

August den starke

August II den starke, född 12 maj 1670 i Dresden i Sachsen, död 1 februari 1733 i Warszawa i Polen-Litauen, var kurfurste av Sachsen från 1694 och blev, genom mutor och politiskt rävspel, också vald till kung av Polen från 1697–1706 och sedan igen från 1709.

Ny!!: Stora nordiska kriget och August den starke · Se mer »

August III

August III av Polen, kurfurst Fredrik August II av Sachsen, född den 17 oktober 1696 i Dresden, död där den 5 oktober 1763, var kung av Polen och kurfurste av Sachsen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och August III · Se mer »

Axel Sparre

Axel Sparre, född 9 januari 1652 i Visby, Gotland, död 31 maj 1728 Vårdnäs församling, Östergötlands län (på Brokinds slott), var en svensk greve, militär och konstnär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Axel Sparre · Se mer »

Öregrund

Öregrunds stadsvapen Öregrund omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna Öregrund på 1890-talet. Öregrund är en tätort i norra Roslagen och är en del av Östhammars kommun och Uppsala län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Öregrund · Se mer »

Öresund

Karta över Öresund. Öresundsbron är ett tydligt kännetecken för Öresund. Öresund är sundet mellan Skåne och Själland och här löper en del av riksgränsen mellan Sverige och Danmark.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Öresund · Se mer »

Öresundstullen

Krogen, föregångaren till Kronborgs slott i Helsingör, byggdes för att kunna ta upp tullen. Öresundstullen var en tullavgift för passage genom Öresund.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Öresundstullen · Se mer »

Österbottens län

Österbottens län var ett svenskt län i Finland 1634-1775, då det delades upp i Vasa län samt Uleåborgs län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Österbottens län · Se mer »

Österrike

Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Österrike · Se mer »

Östersjön

Östersjön, även kallad Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Östersjön · Se mer »

Östersjöprovinserna

Östersjöprovinserna, Baltiska provinserna, var under Sveriges stormaktstid de delar av Baltikum som tillhörde Sverige, det vill säga Ingermanland, Estland och Svenska Livland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Östersjöprovinserna · Se mer »

Östeuropa

realsocialistiska stater med icke-slavisk majoritet samt icke-ortodox majoritet (Baltikum, DDR, Albanien, Ungern)– '''Gul färg''': land som under Kalla kriget hade vänskapsavtal med Sovjetunionen som aldrig varit socialistiskt (Finland)– '''Rosa färg''': ortodoxt land som aldrig varit socialistiskt (Grekland) Index till kartor över östra Europa publicerat 1954 av USA:s armé. Östeuropa omfattar den östra delen av Europa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Östeuropa · Se mer »

Östhammar

Östhammar är en tätort i Uppland samt centralort i Östhammars kommun, Uppsala län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Östhammar · Se mer »

Östra Lagnö

Den västra sidan av den långsträckta ön Östra Lagnö på Ljusterö. Vy mot nordost på fjärden Långtarmen i riktning mot Husaröledens nordligaste del, juli 2009. Östra Lagnö är en ö i Österåkers kommun, Stockholms skärgård.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Östra Lagnö · Se mer »

Åbo

Åbo (Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Åbo · Se mer »

Åland

Åland (Ahvenanmaa) är en ögrupp mellan Egentliga Östersjön och Bottenhavet samt mellan Egentliga Finland och Sverige.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Åland · Se mer »

Ålands hav

Postrodden över Ålands hav 2022, med det åländska räddningsfartyget Rescue Svante G nederst till vänster Ålands hav Birka Princess i april 1986. Ålands hav är det havsområde i södra Bottniska viken som skiljer Åland från svenska fastlandet i höjd med Uppland, och genom sin nordligaste del Södra Kvarken (eller "Ålands sund" på finska; Ahvenanrauma) förbinder Bottenhavet med Egentliga Östersjön.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ålands hav · Se mer »

Ålands historia

Landskapets vapen Finlands historiska landskap i olika blåa nyanser. Åland är området med de många öarna längst i väster.Dagens landskapsförbund markeras med gula gränser. Ålands historia inleddes då det landområde som nu utgör Åland befolkades omkring 4200 f.Kr.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ålands historia · Se mer »

Baggensstäket

Baggensstäkets västra del, 2005 Baggensstäket (också Baggarstäket eller Södra stäket) är ett sund i Stockholms skärgård, mellan Värmdö och Södertörn (halvön Skogsö).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Baggensstäket · Se mer »

Baltikum

De baltiska länderna. Baltikum, mera sällan Balticum, är ett geografiskt område vid sydöstra östersjökusten.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Baltikum · Se mer »

Baltzar von Dahlheim

Slaget vid Stäket: Baltzar von Dahlheims karta 19 juli 1719. Carl Baltzar von Dahlheim, född 22 mars 1669, död 16 maj 1756, var en tysk-svensk militär, född i Sachsen som Baltzar Tahlheim.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Baltzar von Dahlheim · Se mer »

Bataljon

Natosymbolen (enligt symbolstandard APP6B) för en infanteribataljon, de två strecken ovanför rektangeln anger att det är en bataljon. Krysset i rektangeln anger att det är ett infanteriförband. Den blåa färgen anger att det är egna eller allierade styrkor. Bataljon, (fr. bataillon, av bataille, som betyder fältslag) är ett militärt förband som ofta är specialiserat för en viss militär uppgift.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Bataljon · Se mer »

Baturyn

Baturyns läge i Tjernihiv oblast i Ukraina Baturyn (Батурин; Батурин, Baturin) är en stad i Tjernihiv oblast i norra Ukraina med omkring invånare.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Baturyn · Se mer »

Bayern

Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Bayern · Se mer »

Beatelund

Beatelund från luften i oktober 2010. Beatelund är en herrgård i Ingarö socken, Värmdö kommun, Stockholms län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Beatelund · Se mer »

Belarus

Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belarus · Se mer »

Belägringen av Dorpat

Boris Petrovitj Sjeremetev ledde först belägringen av Dorpat. Kommandot övertogs senare av tsar Peter den store. Belägringen av Dorpat och intagningen av staden genomfördes av ryska styrkor under Boris Sjeremetevs kommando (23 000 man) i juni–juli 1704.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belägringen av Dorpat · Se mer »

Belägringen av Fredrikstens fästning

Belägringen av Fredrikstens fästning i Fredrikshald påbörjades den 20 november 1718, varvid Fredrikstens fästning tillsammans med hamnstaden Fredrikshald (nuvarande Halden) belägrades av den svenska armén.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belägringen av Fredrikstens fästning · Se mer »

Belägringen av Lachowicze

Belägringen av Lachowicze i nuvarande Belarus ägde rum i mitten av mars 1706.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belägringen av Lachowicze · Se mer »

Belägringen av Narva

Belägringen av Narva och erövrandet av staden genomfördes av en rysk armé med 45 000 man under generalfältmarskalk Georg Benedikt von Ogilvys ledning och varade mellan 16 juni och 10 augusti 1704.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belägringen av Narva · Se mer »

Belägringen av Riga (1700)

Belägringen av Riga påbörjades den 12 februari 1700, och var det första skedet i det Stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belägringen av Riga (1700) · Se mer »

Belägringen av Riga (1710)

Belägringen av Riga ägde rum mellan den 3 november 1709 och den 3 juli 1710 under stora nordiska kriget, då Riga, som hölls av svenska trupper under befäl av generalen Nils Stromberg, belägrades av en rysk armé.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belägringen av Riga (1710) · Se mer »

Belägringen av Stettin

Belägringen av Stettin av utspelades i 1713 under det stora nordiska kriget, då den då svenska staden Stettin belägrades av ryska och sachsiska trupper.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belägringen av Stettin · Se mer »

Belägringen av Stralsund

Belägringen av Stralsund ägde rum under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belägringen av Stralsund · Se mer »

Belägringen av Tönning

Belägringen av Tönning utspelades mellan 1713 och 1714 under det stora nordiska kriget, vid fästningen Tönning i Holstein-Gottorp, en allierad till Sverige.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belägringen av Tönning · Se mer »

Belägringen av Thorn

Belägringen av Thorn (Toruń) i Polen ägde rum mellan 26 maj och 14 oktober 1703 under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belägringen av Thorn · Se mer »

Belägringen av Viborg

Belägringen av Viborg skedde under våren 1710 i samband med det stora nordiska kriget (1700–1721).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Belägringen av Viborg · Se mer »

Bender

Bender (tidigare Tighina; i Rumänien och Moldavien heter staden Tighina; på ryska Бендеры, Bendery) är en stad i utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien, belägen på västra stranden av floden Dnestr.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Bender · Se mer »

Bengtsår

Bengtsår med Tjäruholmen och Strömsholmen är en ö i Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Bengtsår · Se mer »

Biržai

Biržai (ibland även Birsen eller Bersen) är en stad i norra Litauen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Biržai · Se mer »

Blidö

Blidös läge i Stockholms skärgård. Blidö är en ö i Blidö socken, Norrtälje kommun, Stockholms län i Stockholms skärgård.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Blidö · Se mer »

Bojar

Ryska bojarer i traditionell bojardräkt typisk för 1500- och 1600-talen En bojar var en högt uppsatt medlem i den traditionella ryska, bulgariska och rumänska ärftliga feodaladeln från 900-talet fram till 1600-talet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Bojar · Se mer »

Bokförlaget Atlantis

Bokförlaget Atlantis AB är ett svenskt bokförlag grundat 1977.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Bokförlaget Atlantis · Se mer »

Bokförlaget Prisma

Bokförlaget Prisma AB är ett svenskt bokförlag som numera ingår i Norstedts Förlagsgrupp.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Bokförlaget Prisma · Se mer »

Boo gård

Boo gård, eller Boo herrgård, är en herrgård och tidigare säteri i kommundelen Boo i Nacka kommun.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Boo gård · Se mer »

Borgå

Borgå rådhus omkring år 1900, i en byggnad som nu är museum. Vy över Borgå å. Borgå (Porvoo) är en stad i landskapet Nyland i Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Borgå · Se mer »

Boris Sjeremetev

Boris Petrovitj Sjeremetev (ryska: Борис Петрович Шереметев), född 25 april 1652, död 17 februari 1719, var en rysk militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Boris Sjeremetev · Se mer »

Bra Böcker

Bra Böcker AB, BBB (uttytt som Bokförlaget Bra Böcker), var ett svenskt bokförlag.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Bra Böcker · Se mer »

Brahestad

Brahestad (Raahe) är en stad i Finland vid den nordösterbottniska kusten, cirka 80 kilometer söder om Uleåborg.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Brahestad · Se mer »

Brända jordens taktik

britterna boernas hus. Brinnande oljekälla under Kuwaitkriget. Finnmarks residensstad Vadsø efter nedbränningen 1944. Brända jordens taktik är en metod i krigföring där en part som retirerar från ett område förstör resurser i området som annars skulle kunna vara till nytta för den framryckande parten.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Brända jordens taktik · Se mer »

Bredsida

Bredsidan på en modell av ett franskt linjeskepp med 74 kanoner. USS ''Iowa'' avfyrar en bredsida 1984. Kraften i tryckvågen från avfyrningen är så stor att den tränger undan vattnet under kanonmynningarna. En bredsida är en militär term inom sjökrigföring, som åsyftar den totala och samtidiga eldkraften från en av de båda långsidorna på ett örlogsfartyg.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Bredsida · Se mer »

Bremen (historisk provins)

Bremen var ett ärkebiskopsdöme (regerad av en furstärkebiskop), sedan hertigdöme, i norra Tyskland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Bremen (historisk provins) · Se mer »

Bremen-Verden

Bremen-Verden var en svensk besittning i norra Tyskland under åren 1648-1719.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Bremen-Verden · Se mer »

Brevik, Värmdö kommun

Breviks gård, gods i Värmdö socken, Värmdö kommun, Stockholms län (Uppland).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Brevik, Värmdö kommun · Se mer »

Carl Georg Siöblad

Carl Georg Siöblad, född den 2 november 1683, död den 1 september 1754, var en svensk sjömilitär och ämbetsman, son till Erik Carlsson Siöblad.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carl Georg Siöblad · Se mer »

Carl Gustaf Armfeldt

Carl Gustaf Armfeldt den äldre, född 9 november 1666 i Ingermanland, död 24 oktober 1736 på Liljendal gård i dagens Finland, var en svensk friherre och general. Hans föräldrar var överstelöjtnanten Gustaf Armfeldt och Anna Elisabeth Brakel, vars egen far var Erich Larsson (adlad 1648), som var son till den jämtländske bonden Lars Eriksson. Carl Armfeldt gifte sig år 1700 med Lovisa Aminoff.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Armfeldt · Se mer »

Carl Gustaf Bielke

Carl Gustaf Bielke, född 1683, död 1754, var en svensk greve.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Bielke · Se mer »

Carl Gustaf Creutz

Carl Gustaf Creutz, född den 25 januari 1660 i Falun, död 12 mars 1728, var en svensk friherre och militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Creutz · Se mer »

Carl Gustaf Dücker

Carl Gustaf Dücker, född 1663 i Livland, död natten mellan den 2 och 3 juli 1732 i Stockholm, var en svensk greve, militär och riksråd.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Dücker · Se mer »

Carl Gustaf Rehnskiöld

Carl Gustaf Rehnskiöld (skrev sig Rehnschiöldt), född 6 augusti 1651 i Stralsund, död 29 januari 1722 i Läggesta gästgivaregård utanför Mariefred, var en svensk greve och militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Rehnskiöld · Se mer »

Carl Gustaf Roos

Carl Gustaf Roos även, före 1705, Carl Gustaf Roos af Hjelmsäter, född 25 december 1655, död 2 maj 1722, friherre, karolinsk krigare.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carl Gustaf Roos · Se mer »

Carl Magnus Stuart

Carl Magnus Stuart, född ca 1650, död 5 december 1705 i Stockholm, var en svensk friherre (1703), fortifikationsofficer; generalkvartermästarlöjtnant 1682, generalkvartermästare 1697, generallöjtnant 1703.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carl Magnus Stuart · Se mer »

Carl Nieroth

Carl Nieroth, född omkring 1650, död 25 januari 1712, var en svensk militär och riksråd.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carl Nieroth · Se mer »

Carl Piper (1647–1716)

Carl Piper, född 29 juli 1647 i Stockholm, död 29 maj 1716 i Nöteborg, var en svensk greve och statsman samt stamfader för den grevliga grenen av ätten Piper.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carl Piper (1647–1716) · Se mer »

Carl von Roland

Carl von Roland född 30 oktober 1684 i Stockholm, död 4 juni 1761, var en svensk militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carl von Roland · Se mer »

Carlsson bokförlag

Förläggaren Trygve Carlsson på Bokmässan i Göteborg 2013. Carlsson bokförlag (juridiskt T Carlsson Bokförlag AB) är ett svenskt förlag grundat 1983 av förläggaren Trygve Carlsson.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Carlsson bokförlag · Se mer »

Centraleuropa

Centraleuropa, enligt en ''snäv'' (kulturellt och politiskt betingad) och en ''vid'' (kulturellt betingad) definition. '''Snäv definition''' ''(mörkgrönt)'': Tyskland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Österrike, Liechtenstein och Schweiz. '''Vid definition''' ''(mörkgrönt + ljusgrönt)'': Ovanstående + Baltikum, Kaliningrad oblast, Galizien, Karpato-Ukraina, Bukovina, Transsylvanien, nordvästra Rumänien, Banatet, Vojvodina, Slavonien med Baranja, centrala Kroatien, Istrien, Rijeka, Gorski kotar, norra och östra delen av Friuli-Venezia Giulia (inklusive Trieste), norra delen av Sydtyrolen, Alsace, nordöstra Lorraine samt Luxemburg. Centraleuropa, Mellaneuropa, är en region i mitten av Europa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Centraleuropa · Se mer »

Charles Eugène de Croÿ

teckning föreställande de Croys mumie. Charles Eugène de Croy (även Croÿ och Croij), (Карл Евге́ний де Круа́; Karl Jevgennij de Krua), född 1651, död 30 januari 1702 var hertig, fältmarskalk och nederländsk militär av franskt ursprung.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Charles Eugène de Croÿ · Se mer »

Christian Ditlev Reventlow

Christian Ditlev Reventlow, miniatyrporträtt på danska nationalhistoriska museet på Frederiksborg slott i Hillerød Christian Ditlev Reventlow, född den 21 juni 1671, död den 1 oktober 1738, var en dansk greve och general.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Christian Ditlev Reventlow · Se mer »

Dalarö skans

Oljemålning föreställande Dalarö skans av Per Wilhelm Cedergren. Ur Sjöhistoriska museets samlingar. Dalarö skans, ritning från 1656. Dalarö skans sedd från sydväst, 2011. Dalarö skans sedd från öster, 2012. Dalarö skans är en före detta fästning ombyggd till eventlokal, som ligger på ön Stockskärsholmen i Stockholms skärgård strax söder om Dalarö.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Dalarö skans · Se mer »

Daler

Riksdaler, daler, taler, var ett internationellt mynt och myntsystem baserat på ett givet silverinnehåll som användes i främst Europa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Daler · Se mer »

Daler silvermynt

Ett mynttecken, nominellt en daler silvermynt. Valutan daler silvermynt (daler SM) användes i Sverige mellan 1633 och 1776.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Daler silvermynt · Se mer »

Danmark

Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Danmark · Se mer »

Danmark-Norge

Danmark–Norge är en ofta brukad benämning för de förenade konungarikena Danmark och Norge, ett rike som varade under 434 år.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Danmark-Norge · Se mer »

Danska kolonier

Danmarks kolonialvälde inleddes med Danska Ostindiska Kompaniets handelsstation i indiska Tranquebar 1620 och upphörde då Grönland blev en likställd del av Danmark 1953.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Danska kolonier · Se mer »

Daugava

Daugava, Düna (tyska och svenska) eller Dyna (äldre svenskt namn) är en flod i Europa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Daugava · Se mer »

Deklarationen med Polen

Deklarationen med Polen var en deklaration från 1732 för att bekräfta den rådande fred mellan Sverige och Polen som inte existerade officiellt men fungerade i praktiken efter stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Deklarationen med Polen · Se mer »

Deklarationen med Sachsen

Deklarationen med Sachsen var en deklaration från 1729 för att bekräfta den rådande fred mellan Sverige och Sachsen som inte existerade officiellt men fungerade i praktiken efter stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Deklarationen med Sachsen · Se mer »

Desna

Desna vid Tjernihiv. Karta över Dneprs flodområde. Desna (ryska och ukrainska: Десна; namnet betyder "högerhand" på fornöstslaviska) är en biflod österifrån till Dnepr och belägen i västra Ryssland och nordöstra Ukraina.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Desna · Se mer »

Didymóteicho

Didymóteicho är en kommunhuvudort i Grekland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Didymóteicho · Se mer »

Djurö (ö)

Sydvästra Djurö med kyrkudden till höger. Djuröbron från Fågelbrolandet till Djurö. Djurö är en ö i Värmdö kommun i Stockholms skärgård vid Kanholmsfjärden numera sammanväxt med Vindö.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Djurö (ö) · Se mer »

Dnepr

Dnepr, Dnjepr eller Dnipro (ryska: Днепр; belarusiska: Дняпро, Dnjapro; ukrainska: Дніпро́, Dnipro) är en flod i östra Europa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Dnepr · Se mer »

Donau

Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Donau · Se mer »

Drogden

Drogden är en farled i den danska sidan av Öresund, väster om Saltholm och den konstgjorda ön Pepparholm och öster om Amager, km sydost om Köpenhamn.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Drogden · Se mer »

Edirne

Edirne, äldre namn Adrianopel, är en stad i Thrakien i den europeiska delen av Turkiet, där floderna Maritsa och Tundzja flyter ihop.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Edirne · Se mer »

Egentliga Sverige

ståndsriksdagen. Resten är efter 1561 erövrade provinser. De olivgröna och ljusblåa områdena kom med tiden att ingå i egentliga Sverige. Egentliga Sverige (Varsinainen Ruotsi) är en term som används för att skilja de territorier som var helt integrerade i Sverige från besittningar och stater i union med landet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Egentliga Sverige · Se mer »

Eknö, Sandhamn

Ångbåtsbryggan på Eknö. Eknö är en ca 3 kilometer lång ö en sjömil nordväst om Sandhamn i Värmdö kommun.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Eknö, Sandhamn · Se mer »

Ekonomisk politik

Ekonomisk politik, eller ekonomipolitik, omfattar såväl den övergripande samhällsekonomiska situationen (makroekonomi) som enskilda delar av ekonomin (mikroekonomi).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ekonomisk politik · Se mer »

England

England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.

Ny!!: Stora nordiska kriget och England · Se mer »

Epidemi

En epidemi eller farsot är ett utbrott av något, vanligen infektionsjukdomar, som sprider sig mellan människor (motsvarande för djur heter epizooti).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Epidemi · Se mer »

Erik Dahlbergh

Erik Dahlbergh, fram till det att han adlades 1660 Erik Jönsson, född 10 oktober 1625 i Stockholm, död 16 januari 1703 i Stockholm, gravsatt i Turinge kyrka i Södermanland, var en svensk greve, militär, arkitekt och ämbetsman; krigsråd 1677, landshövding i Jönköping 1687–93, fältmarskalk 1693, generalguvernör i Bremen och Verden 1693, generalguvernör i Livland 1696–1702.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Erik Dahlbergh · Se mer »

Erik Johan Lillie

Erik Johan Lillie af Greger Mattssons ätt, död 28 juli 1715, var en svensk amiral.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Erik Johan Lillie · Se mer »

Ernst Detlof von Krassow

Ernst Detlof von Krassow, född runt 1660 i Pommern, död 23 januari 1714, var en svensk friherre (1707) och militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ernst Detlof von Krassow · Se mer »

Eskader

En eskader (fr. escadre, av ital. squadra, 'fyrkant') är ett operativt flygförband.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Eskader · Se mer »

Estland

Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Estland · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Europa · Se mer »

Evangelisk

Evangelisk betecknar kristna kyrkor och rörelser som betonar evangeliet, det vill säga Jesu "glada budskap", i synnerhet Nya testamentets försoningslära.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Evangelisk · Se mer »

Export

Export är utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Export · Se mer »

Fältmarskalk

Karl X Gustav med marskalksstav. Att en kunglig person avbildas med staven snarare än de kungliga attributen (riksregalier) avser att framhäva personens militära bedrifter En fältmarskalk är ett befäl av den högsta graden i många arméer.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fältmarskalk · Se mer »

Fågelbro

Fågelbro är en herrgård och två samlingar av bebyggelse i Värmdö kommun på en udde i västra delen av Fågelbrolandet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fågelbro · Se mer »

Föglö

Föglö är en kommun i landskapet Åland i Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Föglö · Se mer »

Ferdinand Vilhelm av Württemberg

Ferdinand Vilhelm av Württemberg. Ferdinand Vilhelm av Württemberg, född 12 september 1659, död 7 juni 1701, var en württembergsk hertig och tysk militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ferdinand Vilhelm av Württemberg · Se mer »

Filip Orlik

Filip Orlik (egentligen Pylyp Stepanovytj Orlyk, ukrainska: Пилип Степанович Орлик; ryska: Филипп Степанович Орлик), född 11 oktober 1672 i Kosuta nära Vilnius i Storfurstendömet Litauen (i dagens Belarus), död 26 maj 1742 i Jassy i Osmanska riket (nu Iași i Rumänien), var en zaporogisk hetman.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Filip Orlik · Se mer »

Finland

Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Finland · Se mer »

Finska viken

Finska viken Satellitbild över Finska viken. Karta över Finska viken. Finska viken (Suomenlahti; Soome laht; Финский залив Finskij zaliv) är den östligaste viken i Östersjön, belägen mellan Finland och Estland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Finska viken · Se mer »

Fjodor Apraksin

Fjodor Matvejevitj Apraksin (ryska: Фёдор Матвеевич Апраксин), född 27 oktober 1661, död 10 november 1728, var en rysk amiral under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fjodor Apraksin · Se mer »

Flintrännan

Karta över Drogden och Flintrännan. Bruna områden markerar ett vattendjup på mindre än sex meter, gröna markerar land. 1.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Flintrännan · Se mer »

Forsmark

Forsmark är en bruksort i Östhammars kommun och Forsmarks socken.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Forsmark · Se mer »

Frankfurt am Main

Frankfurt am Main (eller vanligtvis endast Frankfurt) är en kretsfri stad i förbundslandet Hessen i västra Tyskland, belägen vid floden Main.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Frankfurt am Main · Se mer »

Frankrike

Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Frankrike · Se mer »

Freden i Altranstädt

Freden i Altranstädt var ett fredsfördrag som slöts i Altranstädt i Sachsen den 14 september 1706 mellan Sverige och Polen å ena sidan och Kurfurstendömet Sachsen å den andra.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden i Altranstädt · Se mer »

Freden i Brömsebro

Sveriges territoriella vinster (gult) vid freden i Brömsebro. Halland (rött) erhölls på 30 år. Fredsstenen vid Brömsebro, rest 1915 mitt på holmen i Brömsebäck. På stenen står "Minne af Freden i Brömsebro - de la Thuilerie - Axel Oxenstierna - Corfitz Ulfeldt - Stenen restes 1915". Freden i Brömsebro avslutade den 13 augusti 1645 Torstensonska kriget, som inleddes 1643 mellan Sverige och Danmark-Norge under drottning Kristinas respektive Kristian IV av Danmarks regeringsperioder.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden i Brömsebro · Se mer »

Freden i Frederiksborg

Freden på Frederiksborg undertecknades på det danska slottet Fredriksborg den 3 juli 1720 av Danmark och avslutade det stora nordiska kriget vad Sverige och Danmark anbelangade.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden i Frederiksborg · Se mer »

Freden i Nystad

Freden i Nystad är den fred som slöts mellan Sverige och Ryssland den 30 augusti 1721 i Nystad i nuvarande Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden i Nystad · Se mer »

Freden i Oliva

Freden i Oliva slöts den 3 maj (23 april enl. g.s.) 1660, och avslutade Karl X Gustavs polska krig som då pågått i fyra år och nio månader mellan Sverige å ena sidan och Polen, Tysk-romerska riket samt Brandenburg å den andra.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden i Oliva · Se mer »

Freden i Rastatt

Freden i Rastatt var ett fredsfördrag mellan Frankrike och Österrike som ingicks den 7 mars 1714 i Rastatt i Baden, för att få slut på kriget länderna emellan under det Spanska tronföljdskriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden i Rastatt · Se mer »

Freden i Roskilde

Sveriges erövringar vid freden i Roskilde (gult, rött, lila). Freden i Roskilde är det fredsfördrag mellan Sverige och Danmark-Norge som slöts i den danska staden Roskilde den 26 februari 1658.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden i Roskilde · Se mer »

Freden i Stockholm

Freden i Stockholm kan syfta på tre olika fredsfördrag under Stora nordiska kriget som undertecknades i Stockholm; det ena med Hannover, det andra med Preussen och det tredje med Danmark.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden i Stockholm · Se mer »

Freden i Traventhal

Freden i Traventhal var ett fredsfördrag under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden i Traventhal · Se mer »

Freden i Utrecht

Freden i Utrecht år 11 april 1713 var egentligen ett antal fredsavtal som slöts efter det spanska tronföljdskriget, vilket varade 1701–1714.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden i Utrecht · Se mer »

Freden i Warszawa

Freden i Warszawa undertecknades den 18 november 1705 mellan Polen och Sverige under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden i Warszawa · Se mer »

Freden vid Prut

Prut är en 845 km lång biflod till Donau, där Peter den store och ryska fältarmén blev innesluten vid den lilla staden Husi, sommaren 1711 av turkarna, på en landtunga som bildats av flodens krökningar.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Freden vid Prut · Se mer »

Fredrik I

Fredrik I, Friedrich av Hessen, född 17 april enl.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fredrik I · Se mer »

Fredrik I av Preussen

Fredrik I (ty. Friedrich I.), född 11 juli 1657, död 25 februari 1713, var under namnet Fredrik III kurfurste av Brandenburg från 1688 och blev sedan som Fredrik I den förste kungen i Preussen från 18 januari 1701 till sin död.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fredrik I av Preussen · Se mer »

Fredrik IV av Danmark

Fredrik IV (Frederik 4.), född 11 oktober 1671 i Köpenhamn, död 12 oktober 1730 i Odense, var kung av Danmark och Norge från 1699 till sin död 1730.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fredrik IV av Danmark · Se mer »

Fredrik IV av Holstein-Gottorp

Fredrik IV av Holstein-Gottorp, född 18 oktober 1671 på Gottorps slott i Holstein-Gottorp, död 19 juli 1702 i Kliszów i Polen-Litauen, var regerande hertig av Holstein-Gottorp.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fredrik IV av Holstein-Gottorp · Se mer »

Fredrik Vilhelm I av Preussen

Fredrik Vilhelm I (ty. Friedrich Wilhelm I.), känd som Soldatkungen, född 14 augusti 1688, död 31 maj 1740, var kung i Preussen från 1713 till sin död. Han var son till Fredrik I av Preussen och dennes andra hustru Sofia Charlotta av Hannover, samt far till den preussiske kungen Fredrik II (den Store) och den svenska drottningen Lovisa Ulrika.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fredrik Vilhelm I av Preussen · Se mer »

Fredriksborgs fästning

Fredriksborgs fästning är en befästningsanläggning i Värmdö kommun vid Oxdjupet, inloppet till Stockholm.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fredriksborgs fästning · Se mer »

Fredriksskans, Gävle

Fredriksskans var en tidigare skans utanför Gävle vid sundet mellan Inre- och Yttre fjärden.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fredriksskans, Gävle · Se mer »

Fredriksten

Fredrikstens fästning i Halden. Fredrikstens fästning i Halden. Fredriksten är en fästning vid staden Halden (som 1665–1928 hette Fredrikshald) i Norge, uppkallad efter Fredrik III av Danmark.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fredriksten · Se mer »

Fregatt

''Boudeuse'', av Louis Antoine de Bougainville. Fregatt är en typ av örlogsfartyg.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Fregatt · Se mer »

Friherre

Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592–1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Friherre · Se mer »

Frihetstiden

Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Frihetstiden · Se mer »

Gadebusch

Gadebusch är en stad med omkring invånare i Mecklenburg-Vorpommern, Tyskland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gadebusch · Se mer »

Galizien

Galizien, även Rödrutenien, är en historisk region i centrala Europa och var ett österrikiskt kronland (Galizien och Lodomerien) 1772–1918.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Galizien · Se mer »

Gamla stilen och nya stilen

Äktenskapsbevis med båda stilarna skrivet på ryska, Warszawa 1907. Gamla stilen och nya stilen är etablerade svenska begrepp för att markera om ett datum refererar till den äldre julianska kalendern eller den nyare gregorianska kalendern.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gamla stilen och nya stilen · Se mer »

Gävle

Gavleån rinner genom staden Karta över Gävle med omgivningar, 1720-tal Jonas Brodins karta över Gävle 1776. Karta över Gävle från 1928. Gävlebocken bränns upp nästan varje år, trots försök att impregnera halmen Gävle är en tätort i Gästrikland samt centralort i Gävle kommun och residensstad för Gävleborgs län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gävle · Se mer »

Gålö

Gålövägen norr om Stegsholms gård. Badklippor vid Gålö havsbad. Gålö är en halvö belägen nordost om Horsfjärden, innanför Mysingen i Stockholms skärgård, inom Haninge kommun, Stockholms län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gålö · Se mer »

Göteborg

Tätorten Göteborgs avgränsning 2015. Göteborg är Sveriges näst största tätort, efter Stockholm, och Nordens femte största med invånare i tätorten och invånare (2023) i Storgöteborg.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Göteborg · Se mer »

General

En rysk general, 1892. General (förkortning: g eller gen) är en militär titel, ofta den högsta militära graden inom många länders försvarsmakter.

Ny!!: Stora nordiska kriget och General · Se mer »

Generalguvernör

Generalguvernör är titeln för den högste ämbetsmannen inom ett förvaltningsområde, ofta kallat generalguvernement.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Generalguvernör · Se mer »

Generalmajor

Generalmajor är en generalsgrad som finns i de flesta länders väpnade styrkor.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Generalmajor · Se mer »

Georg Benedikt von Ogilvy

Georg Benedict Ogilvy (1644-1710) Georg Benedict Ogilvy (ryska Георг Венедикт Огильви), senare riksgreve och baron Georg Benedict von Ogilvy (född 1644, död 8 oktober 1710), var en skotsk militär i österrikisk, rysk och sachsisk tjänst.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Georg Benedikt von Ogilvy · Se mer »

Georg Heinrich von Görtz

Georg Heinrich von Görtz, (Goertz), friherre von Schlitz, född 1668 i Franken, död (avrättad) 19 februari 1719, var en tysk statsman i svensk tjänst; Karl XII:s förste minister 1715–1718.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Georg Heinrich von Görtz · Se mer »

Georg I av Storbritannien

Georg I, född 28 maj 1660 på Leineschloss i Hannover, död 11 juni 1727 i Osnabrück, var som Georg Ludvig kurfurste av Hannover 1698–1727 och kung av Storbritannien 1714–1727.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Georg I av Storbritannien · Se mer »

Georg Johan Maydell den äldre

Georg Johan Maidel d.ä. eller Maydell, Maijdell, född 1648 i Etz (Wierland), död i juni 1710 i Reval, var en svensk friherre (från 1693) och militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Georg Johan Maydell den äldre · Se mer »

Georg Lybecker (militär)

Georg Lybecker, födelseåret okänt, död 4 juni 1718 på Wärsta i Närke, var en svensk friherre och militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Georg Lybecker (militär) · Se mer »

Gniezno

Gniezno (på tyska: Gnesen) är en stad i Storpolens vojvodskap i västra Polen, belägen 50 kilometer nordost om Poznań.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gniezno · Se mer »

Gottorp

Gottorps slott, sydsidan, 2014. Gottorp (Schloss Gottorf) är ett slott beläget vid staden Schleswig i det nordtyska förbundslandet Schleswig-Holstein.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gottorp · Se mer »

Gregorianska kalendern

Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gregorianska kalendern · Se mer »

Gross Stresow

Gross Stresow (tyska: Groß Stresow) är en liten fiskeby på sydkusten av ön Rügen, idag en stadsdel i staden Putbus.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gross Stresow · Se mer »

Gustaf Cederström

Gustaf Olof Cederström, född 12 april 1845 i Stockholm, död där 20 augusti 1933, var en svensk friherre och konstnär, som var en av landets mest populära historiemålare under 1800-talet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gustaf Cederström · Se mer »

Gustaf Wattrang

Gustaf Wattrang, född 1660, död 1716, var en svensk amiral, son till Zakarias Wattrang.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gustaf Wattrang · Se mer »

Gustav III:s ryska krig

Gustav III:s ryska krig (även kallat svensk-ryska kriget 1788–90) utspelades 1788–1790 efter att Sveriges kung Gustav III anfallit Ryssland i hopp om att återta förlorade områden, samt att hindra vidare rysk inblandning i Sveriges inre angelägenheter.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gustav III:s ryska krig · Se mer »

Gustav Otto Douglas

Gustav Otto Douglas, född 23 februari 1687 i Stockholm, död 2 februari 1771 i Estland, var en svensk greve och militär, senare i rysk tjänst.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Gustav Otto Douglas · Se mer »

Guvernör

En guvernör, av franskans gouverneur, är titeln för en ledande politiker eller tjänsteman i en delstat eller en annan administrativ region inom en stat, med olika specifika funktioner i olika länder.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Guvernör · Se mer »

Hadjatj

Hadjatj (Гадяч,; Гадяч, Gadjatj; Hadziacz), ibland skrivet Gadgatj, alternativt Hadyach, Gadyach, Gadiach, Haditch eller Gadjatj,Peter Englund, Poltava - Berättelsen om en armés undergång; Natur&Kultur, Stockholm 2018.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Hadjatj · Se mer »

Halden

Halden är en tätort och stad i sydöstra Norge.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Halden · Se mer »

Haloŭtjyn

Haloŭtjyn är en belarusisk agropolis (tidigare småstad) belägen vid Vabitj ån, i Bjalynitjys rajon i Mahiljoŭs voblast, 170 km nordöst om Minsk och ca 30 km nordväst om Mahiljoŭ.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Haloŭtjyn · Se mer »

Halshuggning

Halshuggningen av Kosmas och Damianus, målning av Fra Angelico. Halshuggning innebär avlivning genom att huvudet skiljs från kroppen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Halshuggning · Se mer »

Hamburg-Altona

Stadshuset i Altona. display.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Hamburg-Altona · Se mer »

Hangö

Hangö (Hanko) är en stad i landskapet Nyland i Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Hangö · Se mer »

Hangö udd

Hangö udd Den ena delen av Hangö udds sydligaste spets, Tulludden. Den allra sydligaste fastlandspunkten på Tulludden ligger något västerut. Hangö udd (finska: Hankoniemi) är Finlands sydligaste halvö på fastlandet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Hangö udd · Se mer »

Hans Wachtmeister (1641–1714)

Hans Wachtmeister af Johannishus, född 24 december 1641 i Stockholm, död 15 februari 1714 i Stockholm, var en svensk greve, kungligt råd och amiralgeneral.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Hans Wachtmeister (1641–1714) · Se mer »

Hans Wachtmeister (1689–1736)

Carl Hans Wachtmeister af Johannishus, född 2 april 1689, död den 7 mars 1736, var en svensk greve, amiral och amiralitetsråd.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Hans Wachtmeister (1689–1736) · Se mer »

Harö

Harö är en ö i Värmdö kommun i Stockholms skärgård.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Harö · Se mer »

Hattarnas ryska krig

Hattarnas ryska krig utbröt 1741 då Sverige under hattarnas och fransk diplomatisk påtryckning förklarade krig mot Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Hattarnas ryska krig · Se mer »

Härnösand

Härnösand (äldre stav. Hernösand) är en tätort i Ångermanland samt centralort i Härnösands kommun, residensstad för Västernorrlands län och stiftsstad i Härnösands stift.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Härnösand · Se mer »

Höga porten

Den tidigare höga porten under osmanska eran. Höga porten. Höga porten, ibland endast Porten (på osmansk turkiska Bâb-ı Hümâyûn), kallades den tidigare port till Topkapipalatset i Istanbul som från 1654 ledde till storvesirens ämbetsbyggnader och palats.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Höga porten · Se mer »

Högkvarter

Ett högkvarter (HK) är militära och ibland andra större organisationers centrala administration och ledning.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Högkvarter · Se mer »

Helge å

Åns norra utlopp i Åhus Åns södra utlopp vid Gropahålet Helge å, ibland Helgeån, är Skånes största vattendrag.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Helge å · Se mer »

Helsingör

Helsingör från luften Helsingör (Helsingør) är en hamnstad på Själland i Danmark.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Helsingör · Se mer »

Helsingborg

Helsingborg är centralort i Helsingborgs kommun och ligger i nordvästra Skåne län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Helsingborg · Se mer »

Helsingfors

Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Helsingfors · Se mer »

Henning Rudolf Horn af Rantzien

Henning Rudolf Horn af Rantzien, född 1651 i Pommern, död 9 maj 1730, var en svensk militär, greve och riksråd.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Henning Rudolf Horn af Rantzien · Se mer »

Herrgård

Elvesta gård i Botkyrka kommun med rötter från 1100-talet. En herrgård eller ett herresäte var ursprungligen en stor lantgård som beboddes av ett herrskap, det vill säga en adelsman.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Herrgård · Se mer »

Hetman

Hetman (från polska, ursprungligen medellågtyska hovetman, 'anförare'; se huvudman och hövitsman) var en titel motsvarande en överbefälhavare i de polska, litauiska och kosackiska militära styrkorna under det polsk-litauiska samväldets tid.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Hetman · Se mer »

Historiska media

Historiska Media är ett svenskt bokförlag grundat år 1995 av Erik Osvalds (VD och förlagschef) och Björn Andersson.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Historiska media · Se mer »

Holstein

Karta Holstein (plattyska: Holsteen; danska: Holsten) utgör södra delen av Schleswig-Holstein i Tyskland, mellan floderna Elbe och Eider.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Holstein · Se mer »

Holstein-Gottorp

Karta över hertigdömena Slesvig och Holsten år 1650 med kungliga och hertigliga delar. Holstein-Gottorp eller Slesvig-Holstein-Gottorp var ett område som gav namnet på en gren av fursteätten Oldenburg i områden i hertigdömena Schleswig och Holstein, i gränstrakterna mellan dagens Danmark och Tyskland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Holstein-Gottorp · Se mer »

Hrodna

Hrodna (Гродна), officiellt även ryska Grodno, är en stad i västra Belarus vid floden Njemen med ungefär 365 610 invånare (2016).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Hrodna · Se mer »

Hudiksvall

Sjöbodarna, Strömmingssundet i Hudiksvall. Hudiksvall omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna. Äldre bebyggelse längs Hamngatan. Folkets hus vid Rådhustorget. Stadshotellet. Under hotellet passerar Ostkustbanan. Hudiksvall är en tätort och centralort i Hudiksvalls kommun, i landskapet Hälsingland och Gävleborgs län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Hudiksvall · Se mer »

Humlebæk

Humlebæk är en tätort i Fredensborgs kommun (före kommunreformen 2007 i Fredensborg-Humlebæk kommun), Region Hovedstaden, Danmark, omkring 35 kilometer norr om Köpenhamn och omkring 10 kilometer söder om Helsingör.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Humlebæk · Se mer »

Husarö

Husarö är en ö i mellersta Stockholms skärgård, tillhörande Österåkers kommun.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Husarö · Se mer »

Import

Import är köp och införsel av varor över en landgräns, eller över en tullgräns, till exempel från Finland till Åland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Import · Se mer »

Indelningsverket

Två indelta soldater från 1800-talets första hälft, klädda i uniform m/1816 med tschakå m/1831. Illustration av Adolf Ulrik Schützercrantz. Indelningsverket var ett personalfinansieringssystem inom svenska staten och försvaret grundat på naturahushållning.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Indelningsverket · Se mer »

Indiska oceanen

Indiska oceanen. Indiska oceanen är en ocean belägen mellan Afrika, Asien och Australien.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Indiska oceanen · Se mer »

Industrialisering

Ångmaskin. Industrialisering är ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Industrialisering · Se mer »

Infanteri

250x250px Västerbottens infanteriregemente, på Gumboda hed cirka 1860. Infanteriet eller, ålderdomligare, fotfolket eller fotsoldat är det truppslag inom en armé som traditionellt strider till fots.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Infanteri · Se mer »

Ingermanland

Ingermanland är ett historiskt landskap beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Neva.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ingermanland · Se mer »

Ingmarsö

Ingmarsö är en ö i Österåkers kommun, Stockholms skärgård.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ingmarsö · Se mer »

Inringningen av Grodno

Inringningen av Grodno år 1706 var en svensk manöver syftande till att besegra en större rysk styrka som anfallit in i Livland under det Stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Inringningen av Grodno · Se mer »

Ivan Mazepa

Ivan Stepanovitj Mazepa (Іван Степанович Мазепа; Jan Mazepa Kołodyński), född 20 mars (g.s.) 1639, död 2 oktober (g.s.) 1709 i Bender, var en zaporizjakosackisk hetman 1687–1708.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ivan Mazepa · Se mer »

Ivangorod

Ivangorod (ryska: Ивангород, estniska: Jaanilinn, tyska: Johannstadt) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Narva, vid gränsen mot Estland, mitt emot estniska Narva.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ivangorod · Se mer »

Jakob Sobieski

Jakob Sobieski, född 2 november 1667 i Zhovkva i dåvarande Polen (i nuvarande Ukraina), död 19 december 1737 i Paris, var en polsk prins, son till den polske kungen Johan III Sobieski (död 1696).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Jakob Sobieski · Se mer »

Jakobstad

Jakobstad (uttalas med trycket på första stavelse) (Pietarsaari; informellt används även benämningen Jeppis) är en tvåspråkig stad vid Bottenvikens kust i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Jakobstad · Se mer »

Jan Kazimierz Sapieha

Jan Kazimierz Sapieha. Jan Kazimierz Sapieha, född okänt år, död 22 februari 1730 i Rawicz, var en polsk-litauisk adelsman.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Jan Kazimierz Sapieha · Se mer »

Jämtlands fältjägarkår

Jämtlands fältjägarkår (I 21/FJK) är ett infanteriförband inom svenska armén som verkat i olika former åren 1670–1997, 2000–2004 och återigen från 2022.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Jämtlands fältjägarkår · Se mer »

Järn

Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Järn · Se mer »

Järnverk

Ett järnverk eller stålverk är en industriell anläggning för järn- och stålproduktion.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Järnverk · Se mer »

Józef Potocki

Józef Potocki, född 1673, död den 17 maj 1751, var en polsk greve och militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Józef Potocki · Se mer »

Jēkabpils

Jēkabpils (tyska: Jakobstadt, polska: Jakubów) är en stad i Lettland, belägen halvvägs mellan Riga och Daugavpils.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Jēkabpils · Se mer »

Jean-Marc Nattier

Marie Adelaide av Frankrike som Diana" (1745). Galleria degli Uffizi, Florens. Jean-Marc Nattier, född 17 mars 1685 i Paris, död 7 november 1766 i Paris, fransk rokokomålare av porträtt och historiska motiv.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Jean-Marc Nattier · Se mer »

Jelgava

Jelgava (tyska: Mitau; litauiska: Mintauja; ryska: Елгава, Jelgava, eller Митава, Mitava; polska: Mitawa) är en stad i Lettland med 66 087 invånare (år 2006).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Jelgava · Se mer »

Jengel förlag

Jengel förlag, tidigare Jengel – förlaget för Jemtlandica, är ett Östersundsbaserat bokförlag med inriktning mot litteratur från Norrland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Jengel förlag · Se mer »

Johan Gabriel Banér

Johan Gabriel Banér, fältherre, generalmajor, född 16 december 1662 i Stockholm, död 19 dec.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Johan Gabriel Banér · Se mer »

Johan III Sobieski

Johan III Sobieski (polska Jan III Sobieski), född 17 augusti 1629 i Olesko utanför Lwów, död 17 juni 1696 i Wilanów utanför Warszawa, valdes 1674 till kung av Polen och storfurste av Litauen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Johan III Sobieski · Se mer »

Johan Reinhold von Trautvetter

Johan Reinhold Trautvetter, född 1600-talets slut, död 1741, var en generallöjtnant i svensk tjänst, under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Johan Reinhold von Trautvetter · Se mer »

Johann Matthias von der Schulenburg

Johann Matthias von der Schulenburg, Matthias von der Schulenburg, född 8 augusti 1661, död 14 mars 1747, riksgreve, tysk militär; fältmarskalk 1734.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Johann Matthias von der Schulenburg · Se mer »

Johann Patkul

Johann Patkul. Johan Reinold Patkul, född 27 juli 1660 i Stockholm, död 10 oktober 1707, var en livländsk adelsman, politiker och militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Johann Patkul · Se mer »

John Churchill, hertig av Marlborough

John Churchill, från 1702 hertig av Marlborough, född 26 maj 1650 på Ashe House nära Musbury i Devon, död 16 juni 1722 på Windsor Lodge vid Windsor Castle i Berkshire, var en engelsk militär och politiker (ursprungligen tory, men periodvis istället stöttad av whigs).

Ny!!: Stora nordiska kriget och John Churchill, hertig av Marlborough · Se mer »

John Norris (amiral)

Sir John Norris, cirka 1735. Sir John Norris, född omkring 1670, död den 19 juli 1749, var en brittisk amiral, bror till William Norris.

Ny!!: Stora nordiska kriget och John Norris (amiral) · Se mer »

Josef I (tysk-romersk kejsare)

Josef I (ty. Joseph I.), född 26 juli 1678, död 17 april 1711, tysk-romersk kejsare från 1705 fram till sin död.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Josef I (tysk-romersk kejsare) · Se mer »

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Julianska kalendern · Se mer »

Kalabaliken i Bender

Kalabaliken i Bender kallas den strid som uppstod den 1 februari 1713 under Karl XII:s vistelse i Varnitsa i närheten av Bender i Osmanska riket (numera Moldavien).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kalabaliken i Bender · Se mer »

Kapellskär

Hamnen. Kapellskärs fyr. Kapellskär eller Kappelskär är en udde på Rådmansö i Norrtälje kommun, Stockholms län, cirka 90 kilometer nordost om Stockholm.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kapellskär · Se mer »

Kapitulationen vid Perevolotjna

Kapitulationen vid Perevolotjna var den karolinska arméns kapitulation den 1 juli 1709.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kapitulationen vid Perevolotjna · Se mer »

Kardinal

Kardinal Raymond Leo Burke år 2014. Kardinal Tarcisio Bertone. I varmt klimat kan de ha vita kläder på sig som på bilden. Kardinal är en titel i Romersk-katolska kyrkan för dem som ingår i kardinalkollegiet, och bistår i den egenskapen påven i ett givet ämbete eller, i egen person eller som del av kollegiet, fungerar som påvligt råd.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kardinal · Se mer »

Karelen

Östkarelen och Västkarelen med gränserna från 1939 och 1940/1947. Områdena kallas även ryska Karelen respektive finska Karelen. Finska Karelen kan delas upp i Norra Karelen och Södra Karelen. Östkarelen (som även kallas Fjärrkarelen) kan delas upp i Vita Karelen (även kallat Vitahavskarelen) och Olonets-Karelen (oftast enbart Olonets eller Aunus). Ladogakarelen och Karelska näset påverkades av att gränserna drogs om under andra världskriget. Karelska dräkten av Pehr Hilleström, 1782-1810. Karelens flagga mellan 1920 och 1922 samt mellan 1941 och 1944. Karelen (historiskt Kirjalaland, karelska och finska: Karjala; ryska: Карелия, Karelija; latin: Carelia) är ett landområde som ligger inom Finlands och Rysslands gränser och är hemland för karelerna.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karelen · Se mer »

Karl Fredrik av Holstein-Gottorp

Karl Fredrik, född 19 april g.s./29 april n.s. 1700 i Stockholm, död 18 juni 1739 i Rohlfshagen, var hertig av Holstein-Gottorp från 1702 och en svensk prins.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karl Fredrik av Holstein-Gottorp · Se mer »

Karl VI (tysk-romersk kejsare)

Karl VI, född 1 oktober 1685 på palatset Hofburg i Wien, död 20 oktober 1740 på Palais Augarten i Wien, var tysk-romersk kejsare från 1711 som Karl VI, samt kung av Ungern, Kroatien, Sicilien (1714–1734), Neapel (1707–1735), Sardinien (1707–1720), Tyskland och Böhmen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karl VI (tysk-romersk kejsare) · Se mer »

Karl XI

Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karl XI · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karl XII · Se mer »

Karl XII: en biografi

Karl XII: en biografi, biografi om Karl XII:s liv, författad av Bengt Liljegren, utgiven på bokförlaget Historiska Media 2000.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karl XII: en biografi · Se mer »

Karl XII:s norska fälttåg

I slutet av stora nordiska kriget gjorde Sverige två misslyckade försök att invadera Norge.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karl XII:s norska fälttåg · Se mer »

Karl XII:s polska fälttåg

Karl XII:s polska fälttåg var ett svenskt fälttåg under stora nordiska kriget mellan 1701/1702 och 1705/1706.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karl XII:s polska fälttåg · Se mer »

Karl XII:s ritt från Pitești till Stralsund

Karl XII:s ritt från Pitești till Stralsund var kungens hemresa genom Europa till svenskt territorium, vilket avslutade hans långa vistelse i Osmanska riket sedan sommaren 1709.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karl XII:s ritt från Pitești till Stralsund · Se mer »

Karl XII:s ryska fälttåg

Karl XII:s ryska fälttåg pågick från 1708 till 1709 och innebar efter ryska segrar början till slutet på den svenska stormaktstiden.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karl XII:s ryska fälttåg · Se mer »

Karl XII:s vistelse i Bender

Karl XII i Bender. Målning av Axel Sparre (1715). Karl XII:s vistelse i Bender avser perioden 1709–1713, då Sveriges kung Karl XII och cirka 1500 soldater efter slaget vid Poltava och kapitulationen vid Perevolotjna år 1709 retirerade in i Osmanska riket för att få skydd från fienden Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karl XII:s vistelse i Bender · Se mer »

Karlskrona

Karlskrona är en tätort i Blekinge och centralort i Karlskrona kommun samt residensstad för Blekinge län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karlskrona · Se mer »

Karoliner

Karoliner, av Carolus, den latiniserade formen av namnet Karl, var soldaterna inom den svenska armén som tjänade under kungarna Karl XI och Karl XII under Sveriges tid som stormakt.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karoliner · Se mer »

Karolinernas dödsmarsch

Armfeldts fälttåg i Trøndelag 1718–1719. Datumen visas enligt den Julianska kalendern. Karolinernas dödsmarsch, även kallad katastrofen på Öjfjället, var den svenska arméns tillbakatåg över Tydalsfjällen i Trøndelag på nyåret 1719, där 4 273 av de ca 6 000 karoliner i den norra armen, som deltagit i Karl XII:s andra norska fälttåg 1718, frös ihjäl.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karolinernas dödsmarsch · Se mer »

Karolinska enväldet

Det karolinska enväldet i Sverige genomdrevs på riksdagar under 1600-talet, av framför allt kung Karl XI, baserat på teorin om kungadömet av Guds nåde, och det kom att vara till Karl XII:s död 1718.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Karolinska enväldet · Se mer »

Kassel

Kassel (före 1926 officiellt Cassel) är med sina cirka invånare tredje största staden i förbundslandet Hessen i Tyskland, efter Frankfurt am Main och Wiesbaden.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kassel · Se mer »

Kattegatt

Kattegatt är ett havsområde i södra Skandinavien, mellan Skagerrak och Bälten.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kattegatt · Se mer »

Kavalleri

Kavalleri eller rytteri är ett beridet truppslag som historiskt använde hästar för förflyttning och strid.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kavalleri · Se mer »

Kävlingeån

Kävlingeån eller Lödde å är ett vattendrag i mellersta Skåne.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kävlingeån · Se mer »

Kögebukten

Kögebukten, på danska Køge Bugt, är en vik på Själlands östkust, mellan ön Amager och halvön Stevns, i Danmark.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kögebukten · Se mer »

Kökar

/ˈɕøːkar/ är en ögrupp och en kommun på Åland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kökar · Se mer »

Köpenhamn

Köpenhamns sigill från 1296. Köpenhamn (København,, förr även Kjøbenhavn) är Danmarks huvudstad.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Köpenhamn · Se mer »

Kejsardömet Ryssland

Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kejsardömet Ryssland · Se mer »

Kexholms län

Kexholms län var ett förvaltningsområde som omfattade de delar av Karelen som låg väster och nordväst om Ladoga.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kexholms län · Se mer »

Kiev

Kiev (Київ, ''Kyjiv''.,; Киев, Kijev) är huvudstaden och den största staden i Ukraina.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kiev · Se mer »

Kingisepp

Kingisepp. Kingisepps ortodoxa kyrka. Kingisepp (ryska Кингисепп; estniska/finska Jaama; svenska Jama; tyska Jamburg) är en stad i Leningrad oblast, Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kingisepp · Se mer »

Kletsk

Kletsk (Клецк, Клецк, polska: Kleck) är en stad Minsk oblast i Belarus.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kletsk · Se mer »

Koalition

Koalition är ett annat ord för samverkan, allians eller förbund mellan nationer eller politiska partier i syfte att uppnå vissa bestämda mål.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Koalition · Se mer »

Kolonn (militär)

En militär kolonn är vanligen ett truppförband uppställt med jämnstora underavdelningar på lika avstånd från varandra.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kolonn (militär) · Se mer »

Konfederation

En konfederation är en union med bibehållen suveränitet för de ingående parterna.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Konfederation · Se mer »

Konstantin Sobieski

Konstantin Sobieski som barn Konstantin Sobieski som vuxen Konstantin Sobieski, född 1 maj 1680, död 28 februari 1726, var en polsk prins.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Konstantin Sobieski · Se mer »

Konstantinopel

Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Konstantinopel · Se mer »

Koporje

Ingången till fästningen Koporje. Kärntornet Koporje (ryska: Копорье, finska: Kaprio, estniska: Kaporje) är en historisk by i Leningrad Oblast i Ryssland, som ligger 10 mil väster om Sankt Petersburg och 12 km söder om Koporjebukten i Finska viken.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Koporje · Se mer »

Koppar

Koppar (latinskt namn, Cuprum) är ett rödaktigt, halvädelt metalliskt grundämne, tillhörande myntmetallerna.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Koppar · Se mer »

Kosacker

Ej att förväxla med kazaker, som i grunden hade samma livsstil, men med en annan etnicitet. Zaporizjakosackerna skriver brev till turkiske sultanen. Brevet har blivit känt som diplomatins grövsta skällbrev. Målning av Ilja Repin, 1880-1891. ukrainsk folkmusiker i traditionell dräkt spelar bandura. Kosacker är ett östslaviskt kristet ortodoxt folk.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kosacker · Se mer »

Kraków

Kraków (i tyskspråkig liksom i äldre svenskspråkig litteratur vanligen benämnd Krakau) är en stad i Lillpolens vojvodskap i regionen Galizien (polska: Galicja) i södra Polen, cirka 300 km söder om huvudstaden Warszawa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kraków · Se mer »

Krasnokutsk

Krasnokutsk är ett stadsliknande samhälle i Ukraina vid floden Merlja, nordöst om Poltava.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Krasnokutsk · Se mer »

Krig

Waterloo'', av Robert Alexander Hillingford, ca 1890. ''Gassed'', målning av John Singer Sargent 1918. Krig är användande av organiserat militärt våld mellan stater eller mellan folk i syfte att uppnå politiska mål.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Krig · Se mer »

Krimkhanatet

Krimkhanatet var ett krimtatariskt khanat som uppstod på Krimhalvön i och med uppdelningen av Gyllene horden år 1430 och bestod fram till den ryska erövringen 1783.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Krimkhanatet · Se mer »

Krimtatarer

Krimtatarerna är ett turkspråkigt folk om troligen minst 500 000 personer, bosatt främst på Krimhalvön och i trakten kring Cherson i dagens södra Ukraina (260 000), i Ryssland, främst runt Krasnodar och Stavropol, i Uzbekistan (150 000), främst runt Tasjkent och Fergana, i Turkiet, i regionen Dobrudzja i Rumänien (24 000) och Bulgarien (3 000).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Krimtatarer · Se mer »

Kristianstad

Kristianstad är en tätort som är centralort i Kristianstads kommun i Skåne län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kristianstad · Se mer »

Kronstadt

Kronstadt (ryska: Кронштадт/Kronsjtadt; på svenska tidigare Kronstad) är en stad i västra Ryssland på ön Reitskär i Finska viken.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kronstadt · Se mer »

Kung

Kung Ludvig XIV av Frankrike är ett historiskt exempel på en kung med stor politisk makt (absolut monarki). monarkens roll numera är symbolisk (konstitutionell monarki). En kung eller konung är en titel för en manlig monark, det vill säga statschefen i en monarki som vanligen sitter på livstid och som ofta enligt en fastställd tronföljd har ärvt positionen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kung · Se mer »

Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg

Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, mer känt som Hannover, var ett kurfurstendöme i det som idag är förbundslandet Niedersachsen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg · Se mer »

Kurfurstendömet Sachsen

Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kurfurstendömet Sachsen · Se mer »

Kurland

Kurland, på lettiska Kurzeme, är Lettlands minsta landskap, beläget i väster, och numera en av Lettlands planeringsregioner.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kurland · Se mer »

Kymmene älv

Topografisk karta över Kymmene älvs avrinningsområde. Kymmene älv (Kymijoki) är ett vattendrag i södra Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Kymmene älv · Se mer »

Lais

Lais var ett slott i Estland, numera ruin, som tillhörde den Flemingska släkten.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lais · Se mer »

Landskrona

Landskrona är centralort i Landskrona kommun och den femte största tätorten i Skåne, med 33 300 invånare år 2020.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Landskrona · Se mer »

Landstigningen vid Humlebæk

Landstigningen vid Humlebæk var en svensk landstigningsoperation som ägde rum vid den danska byn Humlebæk den 25 juli 1700 under inledningen av stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Landstigningen vid Humlebæk · Se mer »

Lövstabruk

Lövsta bruk.Målning av Johan Fredrik Julin (1798-1843) Lövstabruks herrgård Lövstabruk (äldre stavning Leufsta bruk) är en småort i Österlövsta socken i Tierps kommun med cirka 100 invånare.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lövstabruk · Se mer »

Lüneburg

Lüneburg är en stad i den nordtyska delstaten Niedersachsen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lüneburg · Se mer »

Lemland

Lemland är en kommun i landskapet Åland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lemland · Se mer »

Leopold I (tysk-romersk kejsare)

Leopold I, född 9 juni 1640, död 5 maj 1705, var tysk-romersk kejsare 1658–1705, kung av Ungern från 1655, kung av Böhmen från 1656 samt kung av Kroatien från 1657.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Leopold I (tysk-romersk kejsare) · Se mer »

Lillpolen

Lillpolens tre traditionella områden, Kraków, Sandomierz och Lublin - i dagens Polen.Lillpolen (på polska Małopolska) är ett historiskt område i södra Polen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lillpolen · Se mer »

Lillryssland

Lillryssland (ryska:Малая Русь) var i Tsarryssland och Kejsardömet Ryssland namnet på större delen av det som idag utgör delar av västra och centrala Ukraina.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lillryssland · Se mer »

Linjeskepp

slaget vid Hogland den 17 juli 1788. Marinmuseums i Karlskrona samtida modell av linjeskeppet ''Kronprins Gustaf Adolf'' (1782). Linjeskepp betecknar de örlogsfartyg som under perioden cirka 1650 till 1850 var byggda för att vid sjöslag ingå i själva slaglinjen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Linjeskepp · Se mer »

Lista över händelser under stora nordiska kriget

Denna lista över händelser under stora nordiska kriget upptar de olika krigshändelser, som ägde rum under detta krig (1700–1721).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lista över händelser under stora nordiska kriget · Se mer »

Lista över Rysslands statsöverhuvuden

Detta är en lista över Rysslands statsöverhuvuden.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lista över Rysslands statsöverhuvuden · Se mer »

Litauen

Litauen (Lietuva), formellt Republiken Litauen (Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Litauen · Se mer »

Livland

Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Livland · Se mer »

Ljachavitjy

Ljachavitjy (Ляхавічы) är en stad i Brests voblast i sydvästra Belarus.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ljachavitjy · Se mer »

Ljusterö

Ljusterös läge i Stockholms skärgård. Ljusterö, som ligger i Österåkers kommun, är den största ön i Stockholms skärgård som saknar broförbindelse med fastlandet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ljusterö · Se mer »

Lublin

Lublin är en stad i sydöstra Polen med 343 144 invånare (2014), belägen 155 kilometer sydöst om Warszawa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lublin · Se mer »

Ludvig XIV av Frankrike

Ludvig XIV (Louis XIV), kallad solkungen (le Roi Soleil), född 5 september 1638 i Saint-Germain-en-Laye, Frankrike, död 1 september 1715 i Versailles, Frankrike, var kung av Frankrike och Navarra från 14 maj 1643 till sin död.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ludvig XIV av Frankrike · Se mer »

Lund

Lund är centralort i Lunds kommun och ligger i sydvästra Skåne i södra Sverige.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lund · Se mer »

Lutherdom

Lutherdomen (Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lutherdom · Se mer »

Lutsk

Lutsk (Луцьк, Луцк, Luckas, Łuck) är en stad i nordvästra Ukraina.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lutsk · Se mer »

Lviv

Lviv (Львів, Lviv; Lwów; Lvovas; Lemberg; לעמב(ע)ריק, Lemb(e)rik; Leopol; Leopolis; Львов, Lvov) är en stad i västra delen av Ukraina, belägen i Lviv oblast, vid foten av Karpaterna, cirka 80 kilometer från gränsen mot Polen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Lviv · Se mer »

Magnat

Stefan Czarniecki var en polsk 1600-talsmagnat. Magnat (nylatin, plural magnates, "stormän") var förr en titel för ledamöterna av ungerska riksdagens första kammare eller överhus (magnattaffeln) och i Polen ledamot av riksrådet eller högadeln.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Magnat · Se mer »

Magnus Stenbock

Magnus Stenbock, född 12 maj 1665 i Jakobs församling i Stockholm, död 23 februari 1717 i Köpenhamn, var en svensk greve och militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Magnus Stenbock · Se mer »

Mahiljoŭ

Mahiljoŭ (belarusiska: Магілёў) uttalat, även känt som Mogiljov eller Mogilev, är en stad i östra Belarus nära gränsen till Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Mahiljoŭ · Se mer »

Maladzetjna

Maladzetjna (Маладзечна, uttalat (IPA), Молодечно, Molodetjno) är en stad i Minsk oblast i Belarus.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Maladzetjna · Se mer »

Maljatsitjy

Den katolska kyrkan i Maljatsitjy (1900). Maljatsitjy (vitryska: Маляцічы eller Maliacičy, ryska: Молятичи) är en by (tidigare småstad) belägen i Krytjaŭs rajon i Mahiljoŭs voblast i östra Belarus.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Maljatsitjy · Se mer »

Malmö

Malmö (äldre lokalt uttal) är Sveriges tredje största tätort, och Nordens sjätte största med över 325 000 invånare, huvudsakligen belägen i Malmö kommun i Skåne län, men även innefattande Arlöv i Burlövs kommun och en mindre del i Lomma kommun.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Malmö · Se mer »

Margareta Elisabeth Roos

Margareta Elisabeth Roos, född 1696, död 1772, även känd som Anna Stina Roos, var enligt obekräftade uppgifter en kvinna som tjänstgjorde i den svenska armén utklädd till man.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Margareta Elisabeth Roos · Se mer »

Markgrevskapet Brandenburg

Markgrevskapet Brandenburg (tyska: Mark Brandenburg, polska: Marchia Brandenburska, latin: Marchia Brandenburgensis), efter 1356 även Kurfurstendömet Brandenburg, är ett historiskt landskap och en tidigare stat i dagens nordöstra Tyskland och västra Polen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Markgrevskapet Brandenburg · Se mer »

Mézin

Mézin är en kommun i departementet Lot-et-Garonne i regionen Nouvelle-Aquitaine i sydvästra Frankrike.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Mézin · Se mer »

Mūrmuiža

Mūrmuiža (tyska Gemauerthof) är ett riddargods, senare ett mindre samhälle i Lettland i Vilce pagasts.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Mūrmuiža · Se mer »

Möja

Möjas läge i Stockholms skärgård. Hamnen vid Löka på Möja Möja kyrka En av insjöarna med sötvatten på norra Möja Sjönära fritidsbebyggelse och båtliv vid Möjaström. Möja är en ö i den yttre delen av mellersta Stockholms skärgård.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Möja · Se mer »

Michał Stefan Radziejowski

Michał Stefan Radziejowski. Augustyn Michał Stefan Radziejowski, född 15 oktober 1645, död 13 oktober 1705 i Danzig, var en polsk kardinal och statsman.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Michał Stefan Radziejowski · Se mer »

Michail Golitsyn

Michail Michajlovitj Golitsyn (ryska Михаил Михайлович Голицын), född 1 november (g.s.) 1675, död 10 december (g.s.) 1730, var en rysk militär och ämbetsman.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Michail Golitsyn · Se mer »

Minsk

Minsk (belarusiska: Мінск, uttalat [mʲinsk], historiskt Менск (Miensk), ryska: Минск, uttalat [mʲinsk&#x5D) är en stad i Belarus och republikens huvudstad, belägen vid floden Svislatj, med 2 020 600 invånare (2020).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Minsk · Se mer »

Missväxt

Missväxt är när skörden slår fel och blir betydligt lägre än förväntat.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Missväxt · Se mer »

Mobilisering

Mobilisering innebär att en stat omorganiseras inför ett krig.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Mobilisering · Se mer »

Moskva

Moskva (Москва́) är Rysslands huvudstad och största stad, belägen vid Moskvafloden i den centrala delen av europeiska Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Moskva · Se mer »

Motala ström

Motala ström genom Norrköping, maj 2006. Motala ström är en älv (eller stor å) i Östergötland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Motala ström · Se mer »

Muhammed Baltadji pascha

Muhammed Baltadji pascha, född omkring 1660, död 1712, var en turkisk storvesir.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Muhammed Baltadji pascha · Se mer »

Muskö

Muskö på en informationstavla vid Muskötunneln. Muskö är en ö i Stockholms södra skärgård tillhörande Haninge kommun i Stockholms län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Muskö · Se mer »

Narva

Narva (Нарва) är en stad som utgör en egen kommun (stadskommun) i landskapet Ida-Virumaa i nordöstra Estland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Narva · Se mer »

Nationalencyklopedin

Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Nationalencyklopedin · Se mer »

Nationalromantik

Friheten på barrikaderna av Eugène Delacroix. Motivet är julirevolutionen 1830. ''Stickande kulla'' av Anders Zorn, 1901. Nationalromantiken, eller nationell romantik, var en intellektuell och estetisk rörelse under 1800-talet och början av 1900-talet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Nationalromantik · Se mer »

Natur & Kultur

Natur & Kultur (NoK) är ett svenskt bokförlag grundat 1922.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Natur & Kultur · Se mer »

Nederländerna

Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Nederländerna · Se mer »

Neva

Nevas avrinningsområde Äldre hydrografisk karta över farvattnet och redden vid St Petersburg, ifrån Björkösund, genom Kronstadt och floden Neva. utan djupsiffror. Neva (ryska: Нева (Reka Neva Floden Neva), på svenska även Nyen, Nevan) är en flod i västra Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Neva · Se mer »

Nils Ehrenschiöld

Nils Ehrenschiöld, född 11 maj 1674 i Åbo, död 2 november 1728 i Karlskrona, var en svensk amiral.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Nils Ehrenschiöld · Se mer »

Nils Gyllenstierna (1648–1720)

Nils Carlsson Gyllenstierna, greve Gyllenstierna af Fogelvik 1706, född 13 oktober 1648 i Wismar död 30 mars 1720, var en svensk militär (kavallerist), ämbetsman; överste 1677, generalmajor 1693, landshövding i Jönköpings län 1693, generallöjtnant 1696, general 1698, generalguvernör i Bremen-Verden 1698, kungligt råd 1705, fältmarskalk 1709, president i Krigskollegium 1710.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Nils Gyllenstierna (1648–1720) · Se mer »

Njemen

Njemen (litauiska: Nemunas; belarusiska: Нёман - Njoman, ryska: Неман - Neman; tyska: Memel; polska: Niemen) är en flod i Belarus, Ryssland och Litauen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Njemen · Se mer »

Nordeuropa

Karta som avgränsar Nordeuropa. Baltiska språk (Lettland, Litauen) Nordeuropa är den del av Europa som anses ligga norr om Centraleuropa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Nordeuropa · Se mer »

Norge

Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Norge · Se mer »

Norröra

Norröra brygga. Snickargården från Vi på Saltkråkan. Norröra är en ö i Norrtälje kommun och blev under 1960-talet känd genom Astrid Lindgrens filmer om Saltkråkan.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Norröra · Se mer »

Norrköping

Norrköping är en tätort i Norrköpings kommun i Östergötland i Sverige, och centralort för kommunen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Norrköping · Se mer »

Norrland

Norrland är den nordligaste och till ytan största av Sveriges tre landsdelar och definieras traditionellt av nio landskap: Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Norrland · Se mer »

Norrtälje

Rådhuset. Behmerska gården från 1830-talet. Gården har ägts av bland annat Edvard Behmer, riksdagsman och mångårig borgmästare i Norrtälje. S/S ''Norrtelje'' i Norrtälje hamn 2005. Silobyggnaderna i bakgrunden är numera rivna. Norrtälje är en tätort i Roslagen (Upplands kustland) och centralort i Norrtälje kommun i Stockholms län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Norrtälje · Se mer »

Norstedts förlag

Norstedtshuset på Riddarholmen i centrala Stockholm. Norstedts förlag är ett svenskt bokförlag och det namngivande förlaget i Norstedts Förlagsgrupp.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Norstedts förlag · Se mer »

Nya Älvsborg

Nya Älvsborg, Nya Älvsborgs fästning eller bara Älvsborg är en fästning på Kyrkogårdsholmen i Älvsborgsfjorden (tidigare Wike fjord)Bothén (1960) i Göta älvs mynning, vid inloppet till Göteborgs hamn.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Nya Älvsborg · Se mer »

Nya Varvet

Nya Varvet är en stadsdel, en före detta örlogshamn och ett fängelse i Göteborgs kommun.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Nya Varvet · Se mer »

Nyen

Nyen (finska: ev. Kantsi, från ca 1865 Nevanlinna, ryska: Ниен, Канцы, Шлотбург, tyska: Nyenschantz) var en svensk fästningsstad vid Nevas utlopp.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Nyen · Se mer »

Nyköping

Nyköping är en tätort i Södermanland samt centralort i Nyköpings kommun, residensstad i Södermanlands län och näst största stad i länet, efter Eskilstuna.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Nyköping · Se mer »

Nystad

Nystad är en stad i landskapet Egentliga Finland i Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Nystad · Se mer »

Ombud

Ett ombud är en bemyndigad person som genom fullmakt företräder någon annan.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ombud · Se mer »

Ornö

Ornö är den största ön i Stockholms södra skärgård och ingår i Ornö socken i Haninge kommun.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ornö · Se mer »

Osby

Osby kyrka från sydväst Osbysjön Brioleksak i jätteformat strax utanför Osby, längs med riksväg 23 Osby är en tätort som är centralort i Osby kommun i Skåne län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Osby · Se mer »

Oslo

Oslo, från 1624 till 1924 Christiania (också stavat Kristiania från 1877 till 1924), äldst Anslo/Ásló/Ósló, är Norges huvudstad och administrativt är Oslo kommun ett eget fylke, med drygt 690 000 invånare.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Oslo · Se mer »

Osmanska riket

Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Osmanska riket · Se mer »

Ostpreussen

Ostpreussen eller Östpreussen är ett historiskt tyskt territorium beläget vid sydöstra delen av Östersjön, huvudsakligen mellan floderna Wisła och Njemen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ostpreussen · Se mer »

Otto Arnold Paijkull

Otto Arnold Paijkull, född omkring 1662, död 1707, var en livländsk militär i sachsisk tjänst.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Otto Arnold Paijkull · Se mer »

Parlamentarism

Parlamentariska republiker där regeringschefen och statschefen kombineras i person. Parlamentarism är ett statsskick där en regering är beroende av ett stöd ifrån ett parlament.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Parlamentarism · Se mer »

Partisan (militär)

En partisan är en person som genom gerillakrigföring och olika typer av sabotage bekämpar en fiende, ofta en ockupationsarmé.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Partisan (militär) · Se mer »

Pärnu

Drönare video av Pärnu stranden Drönarvideo av Pärnu 2022 Pärnu (Pernau) är en stad i kommunen Pärnu stad (Pärnu linn) i landskapet Pärnumaa i sydvästra Estland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Pärnu · Se mer »

Peene (flod)

thumb Peene är en 136 km lång flod i nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern, som avvatnar en yta av 5110 km².

Ny!!: Stora nordiska kriget och Peene (flod) · Se mer »

Pernå

Pernå (Pernaja) är en kommundel i staden Lovisa i landskapet Nyland i Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Pernå · Se mer »

Pesten i Sverige 1710–1713

Pesten i Sverige 1710–1713 var den senaste stora pestepidemin som hemsökte Sverige.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Pesten i Sverige 1710–1713 · Se mer »

Peter den store

Peter I, fullständigt namn Pjotr Aleksejevitj Romanov (ryska: Пётр I Алексеевич, "Pjotr I Aleksejevitj"), även känd som Peter den store (ryska: Пётр Великий, Pjotr Velikij), född 30 maj (9 juni enl. nya stilen) 1672 i Moskva, död 28 januari (8 februari enl. nya stilen) 1725 i Sankt Petersburg, var från 1682 till 1725 tsar och storfurste av Ryssland och från 1721 till 1725 Ryska imperiets första kejsare.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Peter den store · Se mer »

Peter III av Ryssland

Peter III (ryska: Пётр Фёдорович, Pjotr Fjodorovitj), före trontillträdet Karl Peter Ulrik av Holstein-Gottorp, född 21 februari 1728 i Kiel, död 17 juli 1762, var rysk kejsare januari–juli 1762.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Peter III av Ryssland · Se mer »

Peter Tordenskjold

Peter Tordenskjold alternativt Peter Tordenskiold (före adlandet Peter Jansen Wessel), född 28 oktober 1690 i Trondheim, död 12 november 1720 i Gleidingen nära Hildesheim, var en norsk sjömilitär verksam i den danska kungliga flottan under det stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Peter Tordenskjold · Se mer »

Peter von Lacy

Peter von Lacy ('Peadar de Lása'), född 26 september 1678 i Killeady Limerick, död 11 maj 1751 i Riga, var en rysk greve, militär och fältmarskalk, som härstammade från en normandisk släkt.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Peter von Lacy · Se mer »

Petrus

Nationalmuseum. Petrus, latin för "klippa", efter grekiskans Πέτρος, av πέτρα, "klippa", i Bibeln även Kefas efter arameiskans Kēfāū med samma betydelse, NE.se.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Petrus · Se mer »

Pinsk

Pinsk är en stad i södra Belarus, belägen vid floden Pinas utlopp i Pripjat.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Pinsk · Se mer »

Piteå

Piteå (pitemål: Pe`it, Bihtám, umesamiska Byöhđame) är en tätort och centralort i Piteå kommun, Norrbotten.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Piteå · Se mer »

Pitești

Stadens vapen Stadshustorget Pitești (äldre tyskt namn: Pitesk) är en stad i Rumänien som ligger vid floden Arges där den möter sitt biflöde Râul Doamnei.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Pitești · Se mer »

Polen

Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Polen · Se mer »

Polsk-litauiska samväldet

Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Polsk-litauiska samväldet · Se mer »

Poltava

Järnvägsstationen i Poltava. Poltava (Полтава, Полтава, Połtawa) är en stad i Poltava oblast i centrala Ukraina.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Poltava · Se mer »

Poltava (bok)

Poltava: berättelsen om en armés undergång är en bok från 1988 av Peter Englund om slaget vid Poltava år 1709 och var Englunds debutbok.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Poltava (bok) · Se mer »

Pommern

Pommern (tyska och svenska), på polska: Pomorze (ursprungligen "Po more": "vid havet"), är ett område vid Östersjöns södra kust, ungefär från Mecklenburgbukten till Gdańskbukten.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Pommern · Se mer »

Poniec

Stadshuset. Poniec eller Punitz (tyska och svenska) är en stad belägen 70 km söder om Poznan i Polen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Poniec · Se mer »

Populär Historia

Populär Historia är en månatlig svensk populärvetenskaplig tidskrift med inriktning på historia som har givits ut sedan 1991.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Populär Historia · Se mer »

Potjep

Uppståndelsekyrkan i Potjep. Potjep (По́чеп) är en ort i Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Potjep · Se mer »

Poznań

Poznań (tyska och äldre svenska: Posen, latin: Posnania, jiddisch: פּױזן (Pojzn)) är en storstad belägen i västra Polen, vid floden Warta 270 kilometer väster om Warszawa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Poznań · Se mer »

Preussen

Preussen (tyska:, eller) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Preussen · Se mer »

Primas (biskop)

katolska kyrkan (ej kardinal). Primas (latin, plural primates, ’förnäm’, ’en av de främsta’) eller Primae sedis episcopus kallas den till rangen främste bland en kyrkoprovins biskopar.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Primas (biskop) · Se mer »

Psel

Psel eller Psiol (ukrainska: Псeл, Psel, Псьол, Psol, eller Псло, Pslo; ryska: Псёл, Psiol) är en vänsterbiflod till Dnepr.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Psel · Se mer »

Pskov

Pskov (ryska: Псков, äldre Плѣсковъ, Pleskov; estniska: Pihkva; finska: Pihkova; tyska: Pleskau, Poskow; lettiska: Pleskava; polska: Psków) är den administrativa huvudorten för Pskov oblast i västra Ryssland, och har cirka 200 000 invånare.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Pskov · Se mer »

Rakvere

Rakvere, på svenska och tyska tidigare känd som Wesenberg, är en stad i Estland med en befolkning på 16 988 invånare (2008) och med en yta på 10,64 km², belägen 22 kilometer från kusten, vid järnvägen Narva–Tallinn.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rakvere · Se mer »

Råå

Råå, nära hamnen. Råå är ett fiskeläge i södra Helsingborg.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Råå · Se mer »

Rådbråkning

Tyskt träsnitt som skildrar rådbråkningen av Peter Stubbe, steg för steg. Rådbråkning är ett avrättningssätt där den dömde avlivades genom att lemmarna krossades.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rådbråkning · Se mer »

Rödhamn

Gästhamnen vid Rödhamn. Rödhamn är en hamn och en ögrupp i Lemlands södra skärgård på Åland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rödhamn · Se mer »

Rödlöga

Rödlöga är en cirka en kilometer lång ö i Norrtälje kommun, belägen i Stockholms ytterskärgård.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rödlöga · Se mer »

Rönne å

Rönne å i Ängelholm Rönne å (eller Rönneån) är en å i Skåne med en längd på 83 kilometer.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rönne å · Se mer »

Rügen

Karta över Rügen. Karta över Mecklenburg-Vorpommern med Rügen, Hiddensee och Ummanz markerat. Rügen (Rygen, lat. Rugia) är en ö i södra Östersjön, belägen i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rügen · Se mer »

Rõuge

Rõuge är en ort i Estland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rõuge · Se mer »

Recknitz

Recknitz är en 72 km lång å i nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Recknitz · Se mer »

Regering

Regering är den regerande instansen i en stat, dess högsta maktapparat, den organiserade statsmakten; i en stat som grundas på maktdelningsprincipen är regeringen som regel det organ som har den verkställande makten.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Regering · Se mer »

Reitskär

Reitskär (vänster) och St. Petersburg (höger) Reitskär, 2015. Reitskär (ryska Котлин, Kotlin, finska Retusaari) är en 15 km² stor rysk ö, belägen i östra Finska viken, 25 kilometer väster om Sankt Petersburg.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Reitskär · Se mer »

Republiken Förenade Nederländerna

Nederländsk karta från 1658. Republiken Förenade Nederländerna (Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden), var en förbundsrepublik i Västeuropa under tidigmodern tid, som var föregångare till dagens Nederländerna.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Republiken Förenade Nederländerna · Se mer »

Riga

Gamla staden med Daugava i bakgrunden. Riga (Rīga, Рига) är Lettlands huvudstad och ligger vid floden Daugava, nära dess utlopp vid Rigabukten i Östersjön.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Riga · Se mer »

Rumänien

Rumänien (România) är en republik i Östeuropa. Läst 27 oktober 2011. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011. Rumäniens moderna historia har präglats av det kommunistiska styret sedan 1947. Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceaușescu från 1965 till 1989 blev landet en demokratisk republik. Rumänien är medlem av militäralliansen Nato sedan 29 mars 2004 och Europeiska unionen sedan 1 januari 2007.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rumänien · Se mer »

Runmarö

Runmarö i Djurö socken och Värmdö kommun är med runt 1 500 hektar en av de större öarna i Stockholms skärgård, belägen söder om Kanholmsfjärden, mellan i öster Sandön och i väster Stavsnäs på Värmdöns östligaste del.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Runmarö · Se mer »

Rutger Fuchs

Rutger Fuchs, född 2 april 1682 i Malmö, död 10 april 1753 i Stockholm, var en svensk friherre, generalmajor och överståthållare.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rutger Fuchs · Se mer »

Rysk-turkiska kriget (1710–1711)

Rysk-turkiska kriget (1710–1711) utkämpades mellan Tsarryssland och Osmanska riket 1710–1711.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rysk-turkiska kriget (1710–1711) · Se mer »

Rysshärjningarna

Relief på f.d. stadshotellet i Södertälje med motiv från rysshärjningarna, skulpterad 1940 av Hugo Borgström. Rysshärjningarna kallas ryska flottans terroraktiviteter mot svensk civilbefolkning längs svenska östersjökusten samt expeditioner och strövkårer inåt landet under de sista åren av stora nordiska kriget, 1719–1721.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rysshärjningarna · Se mer »

Rysslands armé

Rysslands armé (ryska: Сухопутные войска Российской Федерации, Suchoputnyje vojska Rossijskoj Federatsii) är Ryska federationens marktrupper.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Rysslands armé · Se mer »

Sandhamn

Sandhamn är ett samhälle och en lotsplats på norra sidan av Sandön och en småort i Värmdö kommun i Uppland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Sandhamn · Se mer »

Sandomierz

Borgen Sandomierz (latin namnform: Sandomiria) är en stad i sydöstra Polen med 25 714 invånare (år 2006).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Sandomierz · Se mer »

Sandomierzkonfederationen

Sandomierzkonfederationen var en antisvensk och prorysk konfederation, som bildades den 20 maj 1704 i försvar av den polske kungen August den starke.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Sandomierzkonfederationen · Se mer »

Sandviken, Helsingfors

Sandviken (Hietalahti) är den sydliga delen av stadsdelen Kampen och en vik med samma namn i sydvästra delen av centrala Helsingfors.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Sandviken, Helsingfors · Se mer »

Sankt Petersburg

Sankt Petersburg (Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Sankt Petersburg · Se mer »

Söderarms skärgård

Söderarms skärgårds läge i Stockholms skärgård. Söderarms skärgård är ett 8 nautiska mil långt och 4 nautiska mil brett område mellan Kapellskär och Ålands hav.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Söderarms skärgård · Se mer »

Söderöra

Söderöra är en ö i Stockholms skärgård.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Söderöra · Se mer »

Söderhamn

Söderhamn är en tätort i Sverige, tillika centralort i Söderhamns kommun.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Söderhamn · Se mer »

Södermanlands regemente (infanteri)

Södermanlands regemente (I 10) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1634–1942 och 1957–1963.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Södermanlands regemente (infanteri) · Se mer »

Södertälje

Södertälje är en tätort i Södermanland och Stockholms län och centralort i Södertälje kommun med 76 320 invånare (31 december 2020).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Södertälje · Se mer »

Schlesien

Schlesien är en historisk region i Centraleuropa, belägen kring floden Oders övre lopp.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Schlesien · Se mer »

Schleswig (landskap)

Hertigdömet Schleswig till 1864 (omfattade även öarna Fehmarn och Ærø, 9a resp. 4b på kartan). Dansk karta över Sønderjylland, 1918 Schleswig (tyska), Slesvig eller Sønderjylland (danska) är ett historiskt landskap och tidigare danskt hertigdöme, som i dag utgör nordliga delen av Schleswig-Holstein i Tyskland och sydvästra delen av Region Syddanmark i Danmark.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Schleswig (landskap) · Se mer »

Schleswig-Holstein

Schleswig-Holstein (danska: Slesvig-Holsten, lågtyska: Sleswig-Holsteen, frisiska: Slaswik-Holstiinj) är Tysklands nordligaste förbundsland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Schleswig-Holstein · Se mer »

Schoutbynacht

Schoutbynacht (nederländska schout-bij-nacht) är den lägsta flaggmansgraden i en del flottor.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Schoutbynacht · Se mer »

Selånger

Selånger är kyrkbyn i Selångers socken och en tätort i Sundsvalls kommun i Medelpad.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Selånger · Se mer »

Severien

Karta över Severien under 1400-talet. Severien är en historisk region på gränsen mellan nuvarande Ukraina och Ryssland, vid Tjernigov och Poltava, med centrum i Novgorod-Severskij.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Severien · Se mer »

Siöblad

Siöblad eller Sjöblad, var en svensk frälseätt från Södermanland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Siöblad · Se mer »

Sjöslaget i Femer bält

Sjöslaget vid Femer bält var ett sjöslag i stora nordiska kriget mellan svenska och dansk-norska styrkor den 13 april 1715 där den dansk-norska flottan besegrade den svenska.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Sjöslaget i Femer bält · Se mer »

Sjöslaget vid Hangö udd

Sjöslaget vid Hangö udd Sjöslaget vid Hangö udd var ett sjöslag som pågick under senare delen av juli 1714 och fick till resultat att en rysk skärgårdsflotta lyckades ta sig runt den strategiskt viktiga Hangö udd.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Sjöslaget vid Hangö udd · Se mer »

Skandinaviska halvön

Satellitbild över Skandinaviska halvön (februari 2003) Skandinaviska halvön omfattar hela det svenska och nästan hela det norska fastlandet samt nordvästra delen av Finland liksom det smala område nordväst från Kaitakoski, Jäniskoski och Rajakoski både Skoltfors bosättningen i Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Skandinaviska halvön · Se mer »

Skåne

Socknarna i Skåne med härads- och länsgränser cirka 1870. Gerhard von Buhrmans karta över Skåne från 1684. ''Landskapsvy från Skåne''. Målning av Peter Adolf Persson. Målad år 1889. Skånsk slätt med pilevall en disig dag i april. Ingelstorps ängar, i fonden Hammars backar nära Kåseberga i sydöstra Skåne. Stora delar av Skåne består av jordbruksmark. Bilden visar ett rapsfält utanför Svedala. Citadellet i Landskrona, sett ovanifrån. Utsikt från Kopparhatten på Söderåsen. Malmö är Sveriges tredje, och Skånes största, stad med knappt 350 000 invånare i kommunen. Utsikt över Västra hamnen med Turning Torso. Skåne har många milslånga sandstränder. Här syns Sandhammaren. Öresundsbron, som stod klar år 2000, förbinder Skåne med danska Amager. Här passerar både bilar och tåg. 2010 byggdes Citytunneln, som förbinder och kompletterar Öresundsförbindelsen. Detta är södra trapphallen vid Triangelns station. Skånsk bokskog i lövsprickning. Handritad karta från 1698 av Erik Dahlbergh. Skåne är Sveriges sydligaste landskap.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Skåne · Se mer »

Skåneland

Skåneland (danska: Skånelandene) (i viss betydelse i litteraturen oftare Skånelandskapen eller de skånska landskapen) är en kulturhistorisk region i södra Skandinavien, vars storlek och avgränsning varierar en del i olika användningar.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Skåneland · Se mer »

Slaget om Nöteborg

Slaget om Nöteborg ägde rum mellan 26 september och 11 oktober 1702.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget om Nöteborg · Se mer »

Slaget om Nyenskans

Slaget om Nyenskans ägde rum den 26 april till 2 maj 1703 och resulterade i att det svenska fästet Nyenskans inom det nuvarande Sankt Petersburgs gränser, intogs av ryska styrkor.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget om Nyenskans · Se mer »

Slaget vid Düna

Svenskarna går över Düna. Slaget vid Düna, även känt som Övergången vid Düna eller Slaget vid Riga, var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod den 9 juli 1701 vid floden Düna omedelbart norr om Riga, Lettland, mellan kung Karl XII:s svenska armé och kung August II, den starkes och Adam Heinrich von Steinaus polsk-sachsiska armé.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Düna · Se mer »

Slaget vid Desna

Slaget vid Desna, även känt som Övergången vid Desna, var en tredagarsoperation som ägde rum mellan 1 och 3 november 1708 (enligt den svenska kalendern) under kung Karl XII:s ryska fälttåg under det stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Desna · Se mer »

Slaget vid Dynekilen

Slaget vid Dynekilen var ett sjöslag som ägde rum den 28 juni (enligt den svenska julianska kalendern), eller 8 juli 1716 (enligt den norska gregorianska kalendern) under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Dynekilen · Se mer »

Slaget vid Errastfer

Slaget vid Errastfer (även slaget vid Errestfer, slaget vid Erastvere) var ett fältslag mellan svenska och ryska trupper som utspelades 30 december 1701 nära Erastvere i östra svenska Livland i Estland), under stora nordiska kriget. Där en svensk styrka på 2 200 man under Wolmar Anton von Schlippenbach besegrades av en över åtta gånger större rysk styrka som anfördes av den ryske generalen Boris Sjeremetev Tucker, S.C., 2010, A Global Chronology of Conflict, Vol. Two, Santa Barbara: ABC-CLIO, LLC, Svenskarna led förluster på 600 man samt alla sina artilleripjäser. Ryssarna drabbades av omkring 1 000 döda och 2000 sårade. Det var den första större ryska segern i stora nordiska kriget. Den svenska befälhavaren Schlippenbach lyckades dock rädda sina kvarvarande 1 600 man från att helt utplånas av ryssarna. Innan Peter den Store kunde invadera Ingermanland säkrade han Polens fortsatta deltagande i kriget mot Sverige genom att lova August den starke 20 000 man ryska hjälptrupper, 100 000 skålpund (strax över 45 000 kilo) krut och 100 000 rubel per år under tre års tid.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Errastfer · Se mer »

Slaget vid Föglöfjärden

Slaget vid Föglöfjärden, även kallat slaget vid Flisö eller slaget vid Ledsund, var ett sjöslag mellan en svensk flottenhet och rysk roddflotta under stora nordiska kriget och ägde rum 27 juli 1720 i Östersjön på Föglöfjärden i den åländska skärgården.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Föglöfjärden · Se mer »

Slaget vid Fraustadt

Slaget vid Fraustadt var ett fältslag som ägde rum den 13 februari 1706 vid staden Fraustadt i Polsk-litauiska samväldet (dagens Wschowa i Polen), i samband med den svenske kungen Karl XII:s fälttåg i Polen 1701 och 1706 under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Fraustadt · Se mer »

Slaget vid Gadebusch

Slaget vid Gadebusch utkämpades den 9 december (g.s.) 1712 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Sachsen å den andra.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Gadebusch · Se mer »

Slaget vid Gemauerthof

Slaget vid Gemauerthof var ett fältslag under det stora nordiska kriget som skedde den 16 juli 1705 (SS), där en svensk armé under generalmajor Adam Ludwig Lewenhaupt besegrade en rysk armé under fältmarskalk Boris Sjeremetiev utanför Gemauerthof (let. Mūrmuiža) i nuvarande Lettland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Gemauerthof · Se mer »

Slaget vid Helsingborg

Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 (enligt den svenska kalendern; 27 februari enligt den julianska och 10 mars enligt den gregorianska) vid Ringstorpshöjden nordöst om dåvarande Helsingborg.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Helsingborg · Se mer »

Slaget vid Holowczyn

Slaget vid Holowczyn var ett fältslag som ägde rum under stora nordiska kriget och utkämpades den 4 juli 1708.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Holowczyn · Se mer »

Slaget vid Hummelshof

Slaget vid Hummelshof var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 19 juli 1702 i Hummelshof (estniska: Hummuli; lettiska: Omuļi) nära Võrtsjärv i nuvarande södra Estland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Hummelshof · Se mer »

Slaget vid Jakobstadt

Slaget vid Jakobstadt (lettiska: Jēkabpils, polska: Krzyżbork) utkämpades den 26 juli 1704 under det stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Jakobstadt · Se mer »

Slaget vid Kalisch

Slaget vid Kalisch i Polen utkämpades den 19 oktober 1706 under det Stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Kalisch · Se mer »

Slaget vid Köge bukt (1710)

Slaget vid Köge bukt, den 24−27 september 1710, var ett sjöslag mellan Sverige och Danmark under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Köge bukt (1710) · Se mer »

Slaget vid Kletsk

Slaget vid Kletsk (Vitryska: Бітва пад Клецкам) ägde rum den 20 april 1706, och slutade med en förkrossande svensk seger.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Kletsk · Se mer »

Slaget vid Kliszów

Slaget vid Kliszów var ett fältslag som utkämpades den 9 juli 1702 (enligt den svenska kalendern; 8 juli enligt den julianska och 19 juli enligt den gregorianska) under det stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Kliszów · Se mer »

Slaget vid Krasnokutsk–Gorodnoje

Slaget vid Krasnokutsk–Gorodnoje utkämpades den 11 februari 1709 (enligt den svenska kalendern; 10 februari enligt den julianska och 20 februari enligt den gregorianska) under kung Karl XII:s ryska fälttåg mellan hans svenska ryttare mot en rysk styrka under befäl av Karl Ewald von Rönne.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Krasnokutsk–Gorodnoje · Se mer »

Slaget vid Lesna

Slaget vid Lesna eller Lesnaja (ryska: Битва при Лесной, Bitva pri Lesnoj) var ett slag under stora nordiska kriget och stod den 28 september 1708 (enligt den svenska kalendern; 27 september enligt den julianska och 8 oktober enligt den gregorianska) mellan en svensk här under Adam Ludwig Lewenhaupt och en rysk här under Peter den store av Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Lesna · Se mer »

Slaget vid Malatitze

Slaget vid Malatitze var ett slag mellan svenska och ryska trupper under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Malatitze · Se mer »

Slaget vid Narva

Slaget vid Narva var ett fältslag som utkämpades vid staden Narva i nordöstra Estland den 20 november 1700 (enligt svenska stilen; 19 november enligt julianska kalendern och 30 november enligt gregorianska).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Narva · Se mer »

Slaget vid Neva (1708)

Slaget vid Neva utspelades den 30 augusti 1708 (enligt den svenska kalendern; 29 augusti enligt den julianska och 9 september enligt den gregorianska) under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Neva (1708) · Se mer »

Slaget vid Nieśwież

Slaget vid Nieśwież var en mindre drabbning under det Stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Nieśwież · Se mer »

Slaget vid Oposjnja

Slaget vid Oposjnja var ett fältslag som ägde rum den 8 februari 1709 nära byn Oposjnja i Lillryssland i det Stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Oposjnja · Se mer »

Slaget vid Pälkäne

Slaget vid Pälkäne, även känt som Slaget vid Kostianvirta eller Slaget vid Pälkäne kyrka, var ett fältslag vid Pälkäne den 6 oktober 1713, mellan svenska och ryska trupper under stora nordiska kriget där de sistnämnda segrade.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Pälkäne · Se mer »

Slaget vid Pühhajoggi pass

Slaget vid Pühhajoggi pass var en sammandrabbning mellan svenska och ryska trupper vid Pühhajoggi pass den 17 november 1700.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Pühhajoggi pass · Se mer »

Slaget vid Poltava

Slaget vid Poltava var ett fältslag som utkämpades vid staden Poltava i dagens Ukraina den 28 juni 1709 (enligt den svenska kalendern; 27 juni enligt den julianska och 8 juli enligt den gregorianska).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Poltava · Se mer »

Slaget vid Posen

Slaget vid Posen var ett slag under det stora nordiska kriget den 9 augusti 1704, i vilket Sverige besegrade Sachsen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Posen · Se mer »

Slaget vid Pułtusk

Slaget vid Pułtusk var ett fältslag under det stora nordiska kriget som utkämpades mellan svenska trupper under Karl XII och en styrka från Sachsen den 21 april 1703 vid staden Pułtusk i Polen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Pułtusk · Se mer »

Slaget vid Punitz

Slaget vid Punitz var ett slag under stora nordiska kriget den 28 oktober 1704 i vilket Sverige besegrade Sachsen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Punitz · Se mer »

Slaget vid Rajovka

Slaget vid Rajovka var en skärmytsling den 10 september 1708 mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Rajovka · Se mer »

Slaget vid Rakowitz

Slaget vid Rakowitz (även känt som Slaget vid Warszawa) var ett blodigt slag under stora nordiska kriget, som skedde den 21 juli 1705.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Rakowitz · Se mer »

Slaget vid Rauge

Slaget vid Rauge var ett slag mellan Sverige och Ryssland under det stora nordiska kriget som stod den 5 september 1701, där Sverige besegrade Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Rauge · Se mer »

Slaget vid Saladen

Slaget vid Saladen var ett fältslag mellan Sverige och Ryssland under stora nordiska kriget den 19 mars 1703.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Saladen · Se mer »

Slaget vid Selånger

Sundsvall (1690–1710) ur Erik Dahlberghs verk ''Suecia antiqua et hodierna'' Slaget vid Selånger var det sista slaget under de rysshärjningar som drabbade den svenska östersjökusten 1719-1721, och under stora nordiska kriget 1700-1721.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Selånger · Se mer »

Slaget vid Stäket

Slaget vid Stäket i Stockholms skärgård var ett slag under det Stora nordiska kriget, ett led i rysshärjningarna längs svenska östersjökusten.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Stäket · Se mer »

Slaget vid Storkyro

Slaget vid Storkyro (eller Slaget vid Napo, Napue, Lappola) i Finland under stora nordiska kriget ägde rum den 19 februari 1714.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Storkyro · Se mer »

Slaget vid Stresow

Slaget vid Stresow, även känt som Landstigningen vid Gross Stresow, ägde rum den 9 november 1715 (enligt den svenska kalendern; 8 november enligt den julianska och 16 november enligt den gregorianska) under det stora nordiska kriget när danska, sachsiska och preussiska trupper landsteg nära fiskebyn Gross Stresow på sydkusten av ön Rügen i Svenska Pommern.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Stresow · Se mer »

Slaget vid Systerbäck

Slaget vid Systerbäck utkämpades den 9 juli 1703, då svenska styrkor tvingades dra sig tillbaka ända till Viborg.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Slaget vid Systerbäck · Se mer »

Småland

Småland är ett landskap i södra Sverige som i norr gränsar till Östergötland, i söder till Skåne och Blekinge, i väster till Halland och Västergötland (och har broförbindelse till Öland) och har kust mot Östersjön i öster.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Småland · Se mer »

Smolensk

Smolensk (Смоленск, uttalas smalénsk) är en stad i västra Ryssland med cirka 330 000 invånare.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Smolensk · Se mer »

Snö

Vid foten av Dundret, Sverige, december 2005. Snö är nederbörd i form av iskristaller, enstaka eller sammanfogade, som faller från ett moln men kan även referera till snö som ligger på marken.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Snö · Se mer »

Sozj

Sozj (ryska, belarusiska och ukrainska: Сож) är en 648 kilometer lång flod i Belarus, Ryssland och Ukraina.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Sozj · Se mer »

Spanska tronföljdskriget

Spanska tronföljdskriget var ett europeiskt storkrig 1701–1714 som bottnade i oenighet angående tronföljdsfrågan i Spanien.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Spanska tronföljdskriget · Se mer »

Stade

Stade (på plattyska Stood, tyskt uttal ˈʃtaːdə) är en stad i den tyska delstaten Niedersachsen med cirka invånare.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Stade · Se mer »

Stanisław I Leszczyński

Stanisław I Leszczyński, född 20 oktober 1677 i Lemberg, dåvarande Polen-Litauen, död 23 februari 1766 i Lunéville, Frankrike, kung av Polen 1704–1709 och 1733–1736.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Stanisław I Leszczyński · Se mer »

Starodub

Starodubs vapen. Starodub (ryska Стародуб, vitryska Старадуб) är en stad i Brjansk oblast i västra Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Starodub · Se mer »

Stegling

Stegling från verbet "stegla" med betydelsen att spika fast en avrättad persons kropp eller huvud och eventuellt högra hand på en påle i förnedrande och avskräckande syfte.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Stegling · Se mer »

Stockholm

Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Stockholm · Se mer »

Stockholms skärgård

Stockholms skärgård är en arkipelag i östra Mellansverige, belägen längs större delen av Stockholms läns kust.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Stockholms skärgård · Se mer »

Stora frosten 1709

Isläggning på Venediglagunen 1708. Stora frosten 1709 var den ovanligt kalla vintern i Europa 1708–1709,.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Stora frosten 1709 · Se mer »

Stora ofreden

Stora ofreden (isoviha på finska) avser i Finlands historia tiden från stora nordiska krigets utbrott 1700 till freden i Nystad 1721.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Stora ofreden · Se mer »

Storfurstendömet Litauen

Litauens utbredning under 1200- till 1400-talen Storfurstendömet Litauen var en medeltida stormakt som uppstod under 1200-1300-talen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Storfurstendömet Litauen · Se mer »

Storkyro

Storkyro (Isokyrö) är en kommun i landskapet Södra Österbotten i Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Storkyro · Se mer »

Stormaktstiden

Stormaktstiden är en epok i Sveriges historia.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Stormaktstiden · Se mer »

Stormningen av Veprik

Stormningen av Veprik var en belägring och stormning av staden Veprik (i dagens Ukraina) av den karolinska armén från 24 december 1708 till 7 januari 1709 under det stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Stormningen av Veprik · Se mer »

Storpolen

Det gamla Storpolens utsträckning i dagens Polen. Storpolen (på polska Wielkopolska; på latin Polonia Maior, egentligen ”äldre Polen”) är en historisk benämning på ett landskap i Polen, beläget kring floden Warta som från 900-talet kom att utgöra kärnan av den polska staten.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Storpolen · Se mer »

Storvesir

Målning föreställande '''storvesiren''', av Jean-Baptiste van Mour. Storvesir (ibland även storvisir) var historiskt den främste bland vesirerna, härskarens rådgivare, och därmed den högsta ämbetsposten i det sasanidiska riket och sedan flera muslimska riken.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Storvesir · Se mer »

Stralsund

Stralsund sett från Altefähr, Rügen Alter Markt med Nikolaikyrkan och rådhuset Rügenbrücke Den nya förbindelsen mellan fastlandet och Rügen Stralsund är en tysk hamnstad vid Östersjökusten och sedan år 2011 huvudort i den då nybildade Landkreis Vorpommern-Rügen i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Stralsund · Se mer »

Strömstad

Societetshuset Skagerack, 2006 Strömstad är en tätort och centralort i Strömstads kommun i norra Bohuslän.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Strömstad · Se mer »

Striderna vid Göta älv

Striderna vid Göta älv var en serie av slag och belägringar som ägde rum i Göteborgsområdet under 1717 och 1719, mellan försvarande Sverige, och anfallande Danmark-Norge, under slutskedet av stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Striderna vid Göta älv · Se mer »

Sundsvall

Sundsvall (uttal; sydsamiska Sjädtavallie) är en tätort som är centralort i Sundsvalls kommun.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Sundsvall · Se mer »

Svartlöga

Svartlöga är en ö i Blidö socken, Norrtälje kommun, i Stockholms ytterskärgård.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Svartlöga · Se mer »

Svartsö

Svartsö vid Alsvik. Svartsö är en ö i Stockholms skärgård, belägen mellan Möja och Ljusterö och en av de större öarna i den delen av skärgården.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Svartsö · Se mer »

Svea livgarde

Svea livgarde (I 1/Fo 44) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1521–2000.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Svea livgarde · Se mer »

Svenska armén

Armén (äldre benämning Kungliga svenska armén) är en försvarsgren med uppgift att utveckla, organisera och utbilda markstrids- och luftvärnsförband.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Svenska armén · Se mer »

Svenska besittningar

Sverige hade framförallt under stormaktstiden ett stort antal besittningar av varierande omfattning och varaktighet i norra Europa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Svenska besittningar · Se mer »

Svenska Estland

Svenska Estland kallas oftast den äldsta av de tre besittningar som Sverige hade söder om Finland under stormaktstiden.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Svenska Estland · Se mer »

Svenska Ingermanland

Svenska Ingermanland var en svensk besittning åren 1583–1595 samt återigen åren 1617–1721, då området tillföll Ryssland efter freden i Nystad.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Svenska Ingermanland · Se mer »

Svenska Livland

Livland var en svensk besittning i Baltikum under stormaktstiden. Området, som utgjorde huvuddelen av det dessförinnan polska Livland, erövrades 1621 och Sverige fick formell rätt till det vid stilleståndet i Altmark 1629; för att skilja det från den delen av Livland som blev kvar inom Polen, har det ibland kallats Svenska Livland (Zviedru Livonija). Sverige avträdde Livland till Ryssland 1721 vid freden i Nystad, men hade i praktiken förlorat området redan 1710. Livland motsvarade södra hälften av dagens Estland och norra hälften av dagens Lettland, samt ön Ösel. I norr gränsade området till det likaledes svenska Estland (som även omfattade ön Dagö), i öster till Ryssland, och i söder till de dåvarande polska provinserna Kurland och polska Livland. De största städerna i svenska Livland var Riga och Dorpat (nuvarande Tartu).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Svenska Livland · Se mer »

Svenska Pommern

Svenska Pommern 1812. Svenska Pommern, idag Vorpommern, var den del av Pommern som Sverige erhöll i Westfaliska freden 1648, och som var i svensk ägo till år 1815.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Svenska Pommern · Se mer »

Svenska reduktioner

En reduktion var i Sveriges historia en indragning till staten av egendom, som jord och jordinkomster, vilka tidigare avsöndrats till i första hand adeln genom förläningar, ärftliga donationer, och dylikt.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Svenska reduktioner · Se mer »

Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek

Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB) är en svensk bokklubb inriktad på militärhistoria och krisberedskap som drivs i form av en stiftelse.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Sverige · Se mer »

Systerbäck (å)

Systerbäck (finska: Rajajoki eller Siestarjoki; ryska: Сестра, Sestra) är en å på Karelska näset.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Systerbäck (å) · Se mer »

Szczecin

Szczecin eller Stettin på svenska är en hamnstad vid floden Oder i nordvästra Polen och huvudort i Västpommerns vojvodskap.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Szczecin · Se mer »

Tallinn

Tallinn, tidigare Reval, är Estlands huvudstad och största stad, belägen vid Finska viken i den norra delen av landet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Tallinn · Se mer »

Tartu

Tartus rådhus. Drönavideo av Toomemägi och Tartu. Tartu, äldre svenskt namn: Dorpat, Dörpt,, tyska: Dorpat, ryska 1893–1918 Юрьев, Jurjev) är en universitetsstad i sydöstra Estland. Staden är centralort i stadskommunen Tartu stad samt residensstad i landskapet Tartumaa och har 103 284 invånare (2010). Tartu ligger i det historiska Livland och var fram till Estlands självständighet 1918 känd i omvärlden som Dorpat. Tartu universitet grundades ursprungligen 1632 i Svenska Livland och var då Sveriges andra universitet. Universitetet är Estlands äldsta och största universitet.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Tartu · Se mer »

Tatarsk

Tatarsk. Tatarsk (ryska Татарск) (kazakh: Татарка) är en stad i Novosibirsk oblast, Ryssland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Tatarsk · Se mer »

Taxfree

Taxfree på Münchens flygplats i München (rent skattefritt är det här bara för resenärer som reser ut ur EU, andra betalar tysk moms). Taxfree eller tax-free (efter engelska) syftar på försäljning av varor skattefritt.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Taxfree · Se mer »

Tönning

Tönning (plattyska: Tünn, Tönn eller Tönnen; danska: Tønning; frisiska: Taning) är en stad i förbundslandet Schleswig-Holstein i norra Tyskland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Tönning · Se mer »

Torneå

Hallituskatu (Regeringsgatan), Torneå. Torneå (Tornio, Duortnus) är en stad i landskapet Lappland (historiskt sett dock i finska Västerbotten) i Finland, och ligger längst upp i Bottenviken.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Torneå · Se mer »

Toruń

Dąbskipalatset Toruń (tyska, och tidigare på svenska: Thorn; latin: Thorun) är en stad belägen i mellersta Polen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Toruń · Se mer »

Transsylvanien

Historiska Transsylvanien/Siebenbürgen inom Rumänien. Transsylvanien markerad på en karta över dagens Rumänien, med gränserna för dagens rumänska distrikt inritade. Ljusgult motsvarar det historiska transsylvanska kärnlandet. Områdena i gulbrunt motsvarar Maramureş, Rumänska Crişana och det Rumänska Banatet och räknas ibland som del av Transsylvanien. Hunyadiborgen i Vajdahunyad (Hunedoara), Rumänien. Det delade Ungern med befolkningsdata från 1910. Transsylvanien är ett historiskt landskap i västra och norra Rumänien.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Transsylvanien · Se mer »

Trøndelag

Trøndelag (sydsamiska: Trööndelage, på svenska Tröndelagen) är ett landskap och den näst nordligaste av Norges landsdelar.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Trøndelag · Se mer »

Tremänningsregementen

Tremänningsregementen eller tremänningar kallades en del av de reservtrupper som sattes upp under stora nordiska kriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Tremänningsregementen · Se mer »

Trondheim

Trondheim (tidigare även Trondhjem eller Nidaros) är en tätort och stad i Trøndelag fylke i Norge.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Trondheim · Se mer »

Trosa

Trosa är en tätort i Södermanland och centralort i Trosa kommun, Södermanlands län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Trosa · Se mer »

Tsar

Alexander II, rysk tsar 1855–1881. Tsar (makedonska, bulgariska, serbiska, ukrainska, vitryska: цар, ryska: царь) är en slavisk titel för en monark, etymologiskt härstammande från den romerska titeln caesar, precis som svenskans ord kejsare och har historiskt varit en titel på härskare i Bulgarien, Ryssland och Serbien.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Tsar · Se mer »

Tsarryssland

Tsarryssland (Русское царство, Russkoje tsarstvo) är perioden 1547 till 1721 under Rysslands historia då Ryssland var ett envälde (autokrati) under tsaren.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Tsarryssland · Se mer »

Tvärminne

Tvärminne är en by som ligger inom Hangö stad i landskapet Nyland i sydvästra Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Tvärminne · Se mer »

Tysk-romerska riket

Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Tysk-romerska riket · Se mer »

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Tyskland · Se mer »

Ukraina

Ukraina (Україна/Ukrajina) är ett land i Östeuropa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ukraina · Se mer »

Ulrika Eleonora

Ulrika Eleonora den yngre, född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719–1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre), syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ulrika Eleonora · Se mer »

Ulrika Eleonora Stålhammar

Ulrika Eleonora Stålhammar, född 1683 i Svenarums församling, Jönköpings län, död 1733 på Björnskog i Hultsjö församling, Jönköpings län, var en svensk Smålandsartillerist under namnet Vilhelm Edstedt.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ulrika Eleonora Stålhammar · Se mer »

Umeå

(umemål, finska Uumaja, umesamiska Ubmeje, sydsamiska Upmeje) är en tätort i Västerbotten.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Umeå · Se mer »

Ungern

Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ungern · Se mer »

Uppslagsverket Finland

Uppslagsverket Finland är ett svenskspråkigt uppslagsverk med fokus på Finland och då särskilt det finlandssvenska.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Uppslagsverket Finland · Se mer »

Usedom

Karta Usedom (äldre svenska: Ysedom, polska: Uznam) är en 445 km² stor ö vid södra östersjökusten, delad mellan Polen och Tyskland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Usedom · Se mer »

Utö

Utö är en av de största öarna i Stockholms södra skärgård.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Utö · Se mer »

Utö gruvor

Utö gruvor är ett antal nedlagda järnmalmsgruvor belägna på norra Utö i Stockholms södra skärgård.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Utö gruvor · Se mer »

Vabitj

Floden Druts med bifloder. Vabitj överst till höger. Vabitj (Вабіч) är en liten å i Belarus.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Vabitj · Se mer »

Valakiet

Karta över Rumänien med Valakiet markerat i gult. Valakiet (rumänska: Ţara Românească, ”Rumänska landet”) är ett historiskt landskap i Rumänien, beläget mellan Transsylvanska alperna och Donau.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Valakiet · Se mer »

Vapensmedja

Vapensmedja är en anläggning där vapen tillverkas, repareras eller modifieras.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Vapensmedja · Se mer »

Vaxholms kastell

Kastellet sedd från österifrån. Kastellet sedd västerifrån. Kastellet sedd söderifrån. Vaxholms kastell (lokalt: "Kastellet") eller Vaxholms fästning är en numera uttjänt (tagen ur bruk) fästning i Stockholms skärgård belägen på en holme i sundet mellan ellan öarna Vaxön och Rindö i Vaxholms kommun, ibland kallad "Vaxholmen".

Ny!!: Stora nordiska kriget och Vaxholms kastell · Se mer »

Värvning

Värvning kallas en persons frivilligt ingångna förbindelse att mot vissa förmåner tjänstgöra i det militära en viss tid.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Värvning · Se mer »

Västerbotten

Västerbotten (på latin: Botnia occidentalis) är ett landskap i Norrland i nordöstra Sverige.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Västerbotten · Se mer »

Västpreussen

Västpreussen (Westpreußen) var en preussisk provins mellan åren 1773 och 1919.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Västpreussen · Se mer »

Växjö

Växjö är en tätort i södra Smålands inland samt centralort i Växjö kommun, residensstad för Kronobergs län och stiftsstad för Växjö stift.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Växjö · Se mer »

Vårholma

Vårholma är en cirka 3 km lång och 1 km bred ö i Stockholms skärgård.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Vårholma · Se mer »

Vecsēlpils

Vecsēlpils ("gamla Sēlpils"), tidigare Sēlpils eller Selburg på tyska, är en by vid ett före detta slott i Sala kommun i regionen Selonien i södra Lettland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Vecsēlpils · Se mer »

Ven (ö)

Kyrkbackens hamn. På andra sidan av sundet ligger Rungsted på Själland. Kyrkbacken och Sankt Ibbs kyrka. Karta över Ven från 1663. Nutida karta över Ven. Ven (äldre svensk stavning Hven) är en svensk ö i Öresund, belägen 4,5 kilometer från den skånska västkusten och 8,5 kilometer från närmsta punkt på Själland i Danmark.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Ven (ö) · Se mer »

Verden

Verden var tidigare ett biskopsstift i norra Tyskland med ursprung från Karl den stores tid.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Verden · Se mer »

Viborg, Ryssland

Viborg (Viipuri,; p; Wiborg) är en stad i Leningrad oblast, Ryssland på Karelska näset, vid Finska viken.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Viborg, Ryssland · Se mer »

Viborgs län

Viborgs län 1897 Viborgs länsvapen Viborgs län (finska Viipurin lääni) är ett före detta län i Finland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Viborgs län · Se mer »

Vilnius

Vilnius, äldre Vilna, även Vilnia, (Wilno; Wilna; ווילנע,Vilne) är Litauens huvudstad och landets största stad med 538 747 invånare (2018).

Ny!!: Stora nordiska kriget och Vilnius · Se mer »

Vinterkvarter

Ett vinterkvarter är en plats eller ort som väljs som läger under vintern för en annars resande grupp av människor, i allmänhet en cirkus eller en militär armé på marsch under ett fälttåg.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Vinterkvarter · Se mer »

Visingsö

Visingsö är Vätterns största ö med en area på 25 kvadratkilometer.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Visingsö · Se mer »

Vorpommern

Vorpommern (på svenska även Förpommern), är Pommerns västliga landsdel, ett historiskt landskap vid Östersjöns södra strand som sedan 1945 är delat mellan Tyskland och Polen; sedan 1999 är delat mellan det tyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern och Västpommerns vojvodskap i Polen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Vorpommern · Se mer »

Vorskla

Vorskla, flod i Ukraina, biflod till Dnepr.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Vorskla · Se mer »

Wahlström & Widstrand

vinjetten av Söderberg, men refuserade boken. Istället kom boken, att ges ut år 1895 på Albert Bonniers Förlag. Wahlström & Widstrand är ett allmänutgivande förlag, bildat 1884 av Per Karl Wahlström och Wilhelm Widstrand genom att Axel Lindahls fotografiaffär på Riddargatan i Stockholm, som var Kunglig hovleverantör, utvidgades till bokutgivning.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Wahlström & Widstrand · Se mer »

Warszawa

Warszawa 1770 Den gamla Stora Teatern (Teatr Wielki) Bild från 1919, Piłsudskitorget i gamla Warszawa, inget av det som syns på bilden finns kvar idag. Warszawa i ruiner 1945. Kulturpalatset - en dominerande byggnad från Stalintiden Slottet En av Warszawas alla parker med pianisten och politikern Paderewskis staty Gamla staden Warszawas skyline sedd från stadsdelen Wola 1800-tals statyn av Warszawas stadsvapen, Syrena (sirenen/sjöjungfrun) på Gamla stans torg Warszawa är Polens huvudstad och den största staden i landet, med 1,7 miljoner invånare i själva staden och cirka 3,2 miljoner invånare i storstadsområdet (Obszar Metropolitalny Warszawy) inklusive förorter.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Warszawa · Se mer »

Warszawakonfederationen

Warszawakonfederationen var en konfederation mot den polske kungen August II.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Warszawakonfederationen · Se mer »

Westfaliska freden

Westfaliska freden (tyska: der Westfälische Friede (bestämd form) eller Westfälischer Friede (obestämd form), latin: Pax Westphalica) kallas den fred som slöts den 24 oktober 1648 (14 oktober 1648 enligt den gamla kalendern) och som avslutade det trettioåriga kriget och Nederländska frihetskriget.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Westfaliska freden · Se mer »

Wisła

Wisła (på tyska och ibland även på svenska Weichsel, historiskt även Weixeln, latin: Vistula) är Polens viktigaste och längsta flod.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Wisła · Se mer »

Wismar

Marknadstorget i Wismar. Wismar är en tysk hamnstad, belägen vid Östersjön och huvudort i distriktet Nordwestmecklenburg i Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Wismar · Se mer »

Wismar (svenskt guvernement)

Karta över svenska Wismar, Neukloster och Poel. Wismar med exklaverna Poel och Neukloster i Mecklenburg var en svensk besittning 1648-1803.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Wismar (svenskt guvernement) · Se mer »

Wolgast

Wolgast är en stad i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern, nordöstra Tyskland, med omkring invånare, belägen vid Östersjön, ca 30 km väster om den polska gränsen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Wolgast · Se mer »

Wolin

Wolin (tyska och äldre svenska: Wollin) (pomeranska: Wòlin) är en ö i nordvästra Polen.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Wolin · Se mer »

Wolmar Anton von Schlippenbach

Wolmar Anton von Schlippenbach, född 23 februari 1653 i Livland, död 27 mars 1721 i Moskva, var en svensk friherre och militär.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Wolmar Anton von Schlippenbach · Se mer »

Yxlan

Yxlans läge i Stockholms skärgård. Yxlan är en ö i Stockholms skärgård, som ligger mellan Furusund och Blidö i Blidö socken i Norrtälje kommun, Stockholms län.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Yxlan · Se mer »

Zaporogiska Sitj

Zaporogiska Sitj (Запорiзька Січ: Zaporiska Sitj) var ett område i östra Ukraina bortom Dneprforsarna, dit livegna ukrainare och belarusier flydde undan sina litauiska bojarer och polska furstar.

Ny!!: Stora nordiska kriget och Zaporogiska Sitj · Se mer »

12 maj

12 maj är den 132:a dagen på året i den gregorianska kalendern (133:e under skottår).

Ny!!: Stora nordiska kriget och 12 maj · Se mer »

12 oktober

12 oktober är den 285:e dagen på året i den gregorianska kalendern (286:e under skottår).

Ny!!: Stora nordiska kriget och 12 oktober · Se mer »

15 juli

15 juli är den 196:e dagen på året i den gregorianska kalendern (197:e under skottår).

Ny!!: Stora nordiska kriget och 15 juli · Se mer »

Omdirigerar här:

Det stora nordiska kriget, Karl XII:s fälttåg, Karl XII:s krig, Stora nordiska kriget 1700-1721.

Unionpedia är ett koncept karta eller semantiska nätverk organiserade så ett uppslagsverk eller ordbok. Det ger en kort definition av varje koncept och dess relationer.

Detta är en jätte på nätet mental karta som ligger till grund för konceptdiagram. Det är gratis att använda och varje artikel eller ett dokument kan laddas ner. Det är ett verktyg, resurs eller referens för studier, forskning, utbildning, lärande eller undervisning, som kan användas av lärare, pedagoger, elever eller studenter; för den akademiska världen: för skolan, grundskola, gymnasium, högstadium, mellan, högskola, teknisk examen, högskola, universitet, grundutbildning, master-eller doktorsexamen; för papper, rapporter, projekt, idéer, dokumentation, undersökningar, sammanfattningar, eller avhandling. Här är definitionen, förklaring, beskrivning, eller innebörden av varje betydande där du behöver information, och en lista över tillhörande begrepp som en ordlista. Finns på svenska, engelska, spanska, portugisiska, japanska, kinesiska, franska, tyska, italienska, polska, nederländska, ryska, arabiska, hindi, ukrainare, ungerska, katalanska, tjeckiska, hebreiska, danska, finsk, indonesisk, norsk, rumänska, turkiska, vietnamesiska, koreanska, thailändska, grekiska, bulgariska, kroatiska, slovakiska, litauiska, filippinska, lettiska, estniska och slovenska. Fler språk snart.

All information extraherades från Wikipedia, och det är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Sharealike License.

Unionpedia stöds inte av eller är anslutet till Wikimedia Foundation.

Google Play, Android och logotypen för Google Play är varumärken som tillhör Google Inc.

Integritetspolicy

UtgåendeInkommande