Snabbare tillgång än webbläsare!
93 relationer: Absorptionslinje, Ackretionsskiva, Andromedagalaxen, Antares, Aristoteles, Astrofysik, Astronomi, Ångström, Balmerserien, Betelgeuse, Cassiopeja, Chandrasekhargränsen, Chockvåg, Degenererad materia, Detonationsvåg, Dubbelstjärna, Emissionslinje, Energi, Ernst Hartwig, Eta Carinae, Europeiska sydobservatoriet, Explosion, Fritz Zwicky, Galax, Galileo Galilei, Gamma Velorum, Grad Celsius, Grundämne, Guld, Helium, Hertzsprung–Russell-diagram, Huvudserien, Hypernova, IK Pegasi, Internationella astronomiska unionen, Järn, Johannes Kepler, Jorden, Kärnfusion, Keplers stjärna, Kinetisk energi, Kisel, Kol, Krabbnebulosan, Kvasar, Lista över hypernovor, Lista över supernovor, Ljusår, Ljusstyrka, Lysande blå variabel, ..., Masatoshi Koshiba, Massa, Messier 61, Messier 83, NASA, Neutrino, Neutrinoastronomi, Neutronstjärna, New Scientist, Nova, Ormbäraren, Pegasus (stjärnbild), Rho Cassiopeiae, RS Ophiuchi, SN 1961V, SN 1987A, SN 2005ap, SN 2008D, Solen, Spektrum, Spica, Stjärna, Stora magellanska molnet, Strålning, Supernova typ Ia, Svart hål, Syre, Temperatur, Tycho Brahe, University of Illinois at Urbana-Champaign, Variabel stjärna, Väte, Vindsnurregalaxen, Vintergatan, Vit dvärg, VY Canis Majoris, Wolf–Rayet-stjärna, 1006, 1054, 1572, 1604, 1885, 1987. Förläng index (43 mer) »
Absorptionslinje
Absorptionslinjer Linjespektra av grundämnen och himlakroppar. En absorptionslinje är en mörk linje i ett spektrum av ljuset från en ljuskälla där ljuset passerat genom ett gasformigt ämne som absorberat vissa bestämda våglängder.
Ny!!: Supernova och Absorptionslinje · Se mer »
Ackretionsskiva
binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.
Ny!!: Supernova och Ackretionsskiva · Se mer »
Andromedagalaxen
Andromedagalaxen, NGC 224 eller M31, är en spiralgalax av typ Sb i Vintergatans närområde som är svagt synlig med blotta ögat.
Ny!!: Supernova och Andromedagalaxen · Se mer »
Antares
Antares eller Alfa Scorpii (α Scorpii, förkortad Alfa Sco, α Sco), som är stjärnans Bayerbeteckning, är i genomsnitt den femtonde ljusaste stjärnan på natthimlen och den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Skorpionen.
Ny!!: Supernova och Antares · Se mer »
Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.
Ny!!: Supernova och Aristoteles · Se mer »
Astrofysik
Astrofysik är den gren av astronomin som använder sig av fysikaliska metoder och begrepp för att studera och beskriva fenomen i världsrymden, universum, kosmos: stjärnor, galaxer och medier där emellan – i teori och genom praktisk observation.
Ny!!: Supernova och Astrofysik · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Supernova och Astronomi · Se mer »
Ångström
Anders Ångström (fotografi)Ångström, beteckning Å, är en äldre längdenhet använd främst inom spektroskopin.
Ny!!: Supernova och Ångström · Se mer »
Balmerserien
Emissionslinjer av väte Balmerserien är den synliga serien av spektrallinjer i vätets spektrum.
Ny!!: Supernova och Balmerserien · Se mer »
Betelgeuse
Betelgeuse (α Ori, α Orionis, Alfa Orionis, tidigare även stavat Betelgeuze) är en superjätte i stjärnbilden Orion.
Ny!!: Supernova och Betelgeuse · Se mer »
Cassiopeja
Cassiopeja (Cassiopeia på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen, där stjärnorna bildar något som liknar ett W. Cassiopeja är cirkumpolär sett från Sverige.
Ny!!: Supernova och Cassiopeja · Se mer »
Chandrasekhargränsen
Plottning av ChadrasekhargränsenChandrasekhargränsen är ett begrepp inom astronomin.
Ny!!: Supernova och Chandrasekhargränsen · Se mer »
Chockvåg
schlierenfoto taget i en vindtunnel. Hastigheten är mach 1,11 vilket ger en chockvågsvinkel på ca 64°. I fysiken är en chockvåg, chockfront eller helt enkelt chock är en front som bildas då den relativa farten mellan ett flöde (vind) och en kropp (eller annat hinder, till exempel ett annat flöde) är högre än signalhastigheten i mediet.
Ny!!: Supernova och Chockvåg · Se mer »
Degenererad materia
Degenererad materia är materia i form av fermioner som befinner sig under tillräckligt hög densitet att Paulis uteslutningsprincip är det dominerande bidraget till dess inre tryck.
Ny!!: Supernova och Degenererad materia · Se mer »
Detonationsvåg
En detonationsvåg i fluiddynamiken är trycket och flödet som uppkommer när en mycket stor mängd energi släpps fri i en liten väl avgränsad volym.
Ny!!: Supernova och Detonationsvåg · Se mer »
Dubbelstjärna
En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.
Ny!!: Supernova och Dubbelstjärna · Se mer »
Emissionslinje
En emissionslinje är en ljus linje i ett spektrum av ljus från någon ljuskälla.
Ny!!: Supernova och Emissionslinje · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Supernova och Energi · Se mer »
Ernst Hartwig
Carl Ernst Albrecht Hartwig, född 14 januari 1851 i Frankfurt am Main, död 3 maj 1923, var en tysk astronom.
Ny!!: Supernova och Ernst Hartwig · Se mer »
Eta Carinae
Eta Carinae (η Carinae / η Car) är en mycket stor och ljusstark stjärna i stjärnbilden Kölen.
Ny!!: Supernova och Eta Carinae · Se mer »
Europeiska sydobservatoriet
ALMA. Europeiska sydobservatoriet, ESO (en. European Southern Observatory), är en europeisk astronomisk organisation med teleskop placerade på södra halvklotet.
Ny!!: Supernova och Europeiska sydobservatoriet · Se mer »
Explosion
Överst explosion och underst implosion En explosion är en snabb process som frigör energi och ger upphov till en tryckvåg.
Ny!!: Supernova och Explosion · Se mer »
Fritz Zwicky
Fritz Zwicky, född 14 februari 1898 i Varna, Bulgarien, död 8 februari 1974 i Pasadena, var en schweizisk fysiker och astronom.
Ny!!: Supernova och Fritz Zwicky · Se mer »
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Ny!!: Supernova och Galax · Se mer »
Galileo Galilei
Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.
Ny!!: Supernova och Galileo Galilei · Se mer »
Gamma Velorum
Gamma Velorum (γ Velorum, förkortat Gamma Vel, γ Vel), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en multipelstjärna i den västra delen av stjärnbilden Seglet.
Ny!!: Supernova och Gamma Velorum · Se mer »
Grad Celsius
Anders Celsius egen illustration av den termometer han använde Detalj ur titelplansch i en bok av Carl von Linné (1738). Grad Celsius (°C) är en enhet för temperatur som har fått sitt namn efter den svenske vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, som tog fram en skala för temperaturmätning.
Ny!!: Supernova och Grad Celsius · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Supernova och Grundämne · Se mer »
Guld
Guld (latin: aurum) är ett grundämne och mineral, med den kemiska beteckningen Au och atomnummer 79.
Ny!!: Supernova och Guld · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Supernova och Helium · Se mer »
Hertzsprung–Russell-diagram
Gliesekatalogen över närbelägna stjärnor. Utarbetat av http://www.atlasoftheuniverse.com/hr.html Richard Powell. Ett Hertzsprung–Russell-diagram, HR-diagram, är en grafisk presentation av stjärnornas absoluta ljusstyrkor eller luminositeter mot något mått på deras temperatur, spektraltyp eller färg.
Ny!!: Supernova och Hertzsprung–Russell-diagram · Se mer »
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Ny!!: Supernova och Huvudserien · Se mer »
Hypernova
En hypernova är en extremt energirik variant av en supernova.
Ny!!: Supernova och Hypernova · Se mer »
IK Pegasi
IK Pegasi, eller HR 8210, är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC) och ett system av dubbelstjärnor i stjärnbilden Pegasus.
Ny!!: Supernova och IK Pegasi · Se mer »
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Ny!!: Supernova och Internationella astronomiska unionen · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Supernova och Järn · Se mer »
Johannes Kepler
Johannes Kepler (även Ioannes Keplerus), född 27 december 1571 i Weil der Stadt, död 15 november 1630 i Regensburg, var en tysk astronom, matematiker, mystiker och fysiker.
Ny!!: Supernova och Johannes Kepler · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Supernova och Jorden · Se mer »
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Ny!!: Supernova och Kärnfusion · Se mer »
Keplers stjärna
Keplers stjärna (även Supernova 1604 och SN 1604) var en stjärna som visade sig vara en supernova.
Ny!!: Supernova och Keplers stjärna · Se mer »
Kinetisk energi
Kinetisk energi (av grekiska κίνησις kinesis, ”rörelse”, och ἐνέργεια energeia, ”arbete”), eller rörelseenergi för en kropp, är det mekaniska arbete som krävs för att reducera dess hastighet till noll.
Ny!!: Supernova och Kinetisk energi · Se mer »
Kisel
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si (latin: silicium).
Ny!!: Supernova och Kisel · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Supernova och Kol · Se mer »
Krabbnebulosan
Chandra-teleskopet Krabbnebulosan, NGC 1952 eller M1 (det första objektet i Messiers katalog) är ett expanderande moln av gas som utgör resterna efter en supernova som kunde ses 4 juli år 1054.
Ny!!: Supernova och Krabbnebulosan · Se mer »
Kvasar
Kvasaren 3C 273 på ett foto taget av rymdteleskopet Hubble En konstnärs tolkning av en kvasargalax En kvasar (av engelskans quasi-stellar radio source, quasar) är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna.
Ny!!: Supernova och Kvasar · Se mer »
Lista över hypernovor
Konstnärens förslag på hur utbrottet hos SN 2006gy kunde tänkas ha sett ut. Listan över hypernovor innehåller kända objekt.
Ny!!: Supernova och Lista över hypernovor · Se mer »
Lista över supernovor
Listan över supernovor innehåller objekt som är av historisk betydelse.
Ny!!: Supernova och Lista över supernovor · Se mer »
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ny!!: Supernova och Ljusår · Se mer »
Ljusstyrka
Ljusstyrka är en fotometrisk storhet för att mäta hur mycket ljus som strålar ut i en viss riktning från en ljuskälla.
Ny!!: Supernova och Ljusstyrka · Se mer »
Lysande blå variabel
Lysande blå variabla stjärnor (LBV-stjärnor) är några av de varmaste och ljusstarkaste stjärnor som är kända.
Ny!!: Supernova och Lysande blå variabel · Se mer »
Masatoshi Koshiba
Masatoshi Koshiba (japanska 小柴 昌俊 Koshiba Masatoshi), född 19 september 1926 i Toyohashi, Aichi, död 12 november 2020 i Tokyo, var en japansk astrofysiker som mottog Nobelpriset i fysik 2002.
Ny!!: Supernova och Masatoshi Koshiba · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Supernova och Massa · Se mer »
Messier 61
Messier 61 (M61) även känd som NGC 4303, är en spiralgalax i Virgohopen i stjärnbilden Jungfrun.
Ny!!: Supernova och Messier 61 · Se mer »
Messier 83
Messier 83, Södra Vindsnurregalaxen, M83 eller NGC 5236 är en spiralgalax belägen på omkring 15 miljoner ljusårs avstånd i stjärnbilden Vattenormen.
Ny!!: Supernova och Messier 83 · Se mer »
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Ny!!: Supernova och NASA · Se mer »
Neutrino
Den första observationen av en neutrino i en bubbelkammare (1970). En neutrino kommer från höger, träffar en proton, och tre laddade partiklar lämnar spår. En myon uppstår och lämnar det långa spåret till det övre vänstra hörnet; protonen lämnar det korta spåret snett uppåt; det tredje spåret är en pimeson som skapats i kollisionen. Neutrinon är en elementarpartikel som tillhör familjen leptoner och saknar elektrisk laddning.
Ny!!: Supernova och Neutrino · Se mer »
Neutrinoastronomi
Neutrinoastronomi är ett nytt fönster mot universum, som går ut på att studera dels de väldiga flöden av neutriner som når oss från stjärnor i olika stadier av sina livscykler, dels en trolig bakgrundsstrålning av samma ursprung som den elektromagnetiska.
Ny!!: Supernova och Neutrinoastronomi · Se mer »
Neutronstjärna
En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.
Ny!!: Supernova och Neutronstjärna · Se mer »
New Scientist
New Scientist är en engelskspråkig populärvetenskaplig tidskrift som har givits ut sedan 1956.
Ny!!: Supernova och New Scientist · Se mer »
Nova
En nova eller klassisk nova kallas en stjärna, vanligtvis en vit dvärg i nära kontakt med en röd jätte, som under en period ökar sin ljusstyrka kraftigt.
Ny!!: Supernova och Nova · Se mer »
Ormbäraren
Ormbäraren (Ophiuchus på latin) är en stor stjärnbild på södra stjärnhimlen.
Ny!!: Supernova och Ormbäraren · Se mer »
Pegasus (stjärnbild)
Pegasus är en stjärnbild på norra stjärnhimlen.
Ny!!: Supernova och Pegasus (stjärnbild) · Se mer »
Rho Cassiopeiae
Rho Cassiopeiae är en stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Supernova och Rho Cassiopeiae · Se mer »
RS Ophiuchi
RS Ophiuchi är ett rekurrent novasystem i stjärnbilden Ormbäraren på ungefär 5000 ljusårs avstånd från jorden.
Ny!!: Supernova och RS Ophiuchi · Se mer »
SN 1961V
SN 1961V var en supernova i Perseus som identifierades första gången av Fritz Zwicky 1964.
Ny!!: Supernova och SN 1961V · Se mer »
SN 1987A
SN 1987A var en supernova i utkanterna av Tarantelnebulosan i det Stora magellanska molnet, en närbelägen dvärggalax.
Ny!!: Supernova och SN 1987A · Se mer »
SN 2005ap
SN 2005ap var en utomordentligt energirik Typ II-supernova, en hypernova.
Ny!!: Supernova och SN 2005ap · Se mer »
SN 2008D
| type.
Ny!!: Supernova och SN 2008D · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Supernova och Solen · Se mer »
Spektrum
Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.
Ny!!: Supernova och Spektrum · Se mer »
Spica
Spica även kallad Axet eller Alfa Virginis (α Virginis förkortat Alfa Vir, α Vir), som är stjärnans Bayer-beteckning, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Jungfrun.
Ny!!: Supernova och Spica · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Supernova och Stjärna · Se mer »
Stora magellanska molnet
Stora magellanska molnet är en oregelbunden dvärggalax i stjärnbilderna Svärdfisken och Taffelberget.
Ny!!: Supernova och Stora magellanska molnet · Se mer »
Strålning
miniatyr Strålning (även radiation) är utsläpp eller överföring av energi i form av vågor eller partiklar genom rum eller genom ett materialmedium.
Ny!!: Supernova och Strålning · Se mer »
Supernova typ Ia
Konsensusmodellen för hur en ''supernova typ Ia'' blir till. En supernova typ Ia, förkortat till SN Ia eller SNe Ia (plural), ibland skrivet supernova typ 1a tros vara en exploderande vit dvärg i ett dubbelstjärnesystem tillsammans med en röd jätte.
Ny!!: Supernova och Supernova typ Ia · Se mer »
Svart hål
M87, från Event Horizon Telescope. strålar. Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation.
Ny!!: Supernova och Svart hål · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Supernova och Syre · Se mer »
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Ny!!: Supernova och Temperatur · Se mer »
Tycho Brahe
Tycho Ottesen Brahe, född 14 december 1546 på Knutstorps Borg i Skåne, då en del av Danmark, död 24 oktober 1601 i Prag, var en dansk astronom, astrolog och alkemist.
Ny!!: Supernova och Tycho Brahe · Se mer »
University of Illinois at Urbana-Champaign
University of Illinois at Urbana-Champaign är ett forskningsuniversitet i Urbana-Champaign i Illinois, USA.
Ny!!: Supernova och University of Illinois at Urbana-Champaign · Se mer »
Variabel stjärna
Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.
Ny!!: Supernova och Variabel stjärna · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Supernova och Väte · Se mer »
Vindsnurregalaxen
Vindsnurregalaxen eller Messier 101 (M101), även känd som NGC 5457, är en frontalvänd spiralgalax belägen i stjärnbilden Stora björnen på ett avstånd av omkring 21 miljoner ljusår från jorden.
Ny!!: Supernova och Vindsnurregalaxen · Se mer »
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Ny!!: Supernova och Vintergatan · Se mer »
Vit dvärg
En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.
Ny!!: Supernova och Vit dvärg · Se mer »
VY Canis Majoris
VY Canis Majoris är en röd hyperjätte som är en av de största kända stjärnorna i Vintergatan räknat i diameter.
Ny!!: Supernova och VY Canis Majoris · Se mer »
Wolf–Rayet-stjärna
WR 136 tillhör gruppen WN-stjärnor. Den har skapat nebulosan NGC 6888. Wolf–Rayet-stjärna är en stjärna med hög yttemperatur och vars spektrum uppvisar mycket breda och kraftiga emissionslinjer.
Ny!!: Supernova och Wolf–Rayet-stjärna · Se mer »
1006
1006 (MVI) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Supernova och 1006 · Se mer »
1054
1054 (MLIV) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Supernova och 1054 · Se mer »
1572
1572 (MDLXXII) var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Supernova och 1572 · Se mer »
1604
1604 (MDCIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Supernova och 1604 · Se mer »
1885
1885 (MDCCCLXXXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Supernova och 1885 · Se mer »
1987
1987 (MCMLXXXVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Supernova och 1987 · Se mer »
