Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn

Akemeniderna

Index Akemeniderna

Akemeniderna (fornpersiska: Hakhāmanishiya) var en persisk dynasti.

Innehållsförteckning

  1. 301 relationer: Achaimenes, Afghanistan, Agesilaos II, Ahura Mazda, Aioler, Akkadiska, Alexander den store, Amfora, Amyrtaios, Anabasis (Xenofon), Anahita, Anatolien, Anshan, Persien, Antalkidas, Antikens Grekland, Araber, Arabiska halvön, Arameiska, Arbete, Arier, Armenien, Arses, Artaxerxes I, Artaxerxes II, Artaxerxes III, Artemistemplet i Efesos, Ashk Dahlén, Ashurbanipal, Assyrien, Assyrier/syrianer, Astyages, Aten, Attiska sjöförbundet, Avrättning, Örnar, Babylon, Babylonien, Babyloniska fångenskapen, Babyloniska kalendern, Bagoas (statsman), Baktrien, Behistuninskriften, Berossos, Bibeln, Bibliothèque nationale de France, Bo Utas, Bosporen, Bulgarien, Centralasien, Cinnober, ... Förläng index (251 mer) »

  2. 330-talet f.Kr.
  3. 550-talet f.Kr.
  4. Främre Orientens historia
  5. Persiska riket

Achaimenes

Achaimenes (fornpersiska Haxāmaniš, grekiska Ἀχαιμένης, latiniserat Achæmenes) var enligt traditionen akemenidernas anfader.

Se Akemeniderna och Achaimenes

Afghanistan

Afghanistan är ett land i södra Asien.

Se Akemeniderna och Afghanistan

Agesilaos II

Agesilaos II (grekiska Ἀγησίλαος, latin Agesilaus) född 444 eller 442 f.Kr., död 360 f.Kr., konung i Sparta cirka 400-360 f.Kr., var en av forntidens mest berömda fältherrar, son till Archidamos II.

Se Akemeniderna och Agesilaos II

Ahura Mazda

Ahura Mazda-symbol. Relief vid Naqsh-i-Rustem. Den onde Ahriman trampas ner av Ahura Mazda (till höger). Dareios I inskription med referenser till Ahura Mazda. Ahura Mazda (avestiska för "Höga Visheten" eller "Vishetens Herre", medeliranska namnformer: Ohrmazd, Ohrmizd, m.fl., nypersiska: Hormoz) är hos filosofen Zarathustra det gudomliga som personifierad visdom, och inom zoroastrismen den högste guden förknippad med himlen.

Se Akemeniderna och Ahura Mazda

Aioler

Aioler (även eoler eller aeoler, grekiska: αιολεις, latin: aeoles och aeolii), är tillsammans med akajer, dorer och joner en av grekernas huvudstammar, enligt sagan ursprungligen härstammande från Hellens son Aiolos och sammanföll åtminstone delvis med den homeriska tidens akajer.

Se Akemeniderna och Aioler

Akkadiska

Akkadiska (𒀝𒂵𒌈 akkadû) är ett östsemitiskt språk, som var starkt influerat av sumeriskan.

Se Akemeniderna och Akkadiska

Alexander den store

Alexander den store eller Alexander III (grekiska: eller), född 20 juli 356 f.Kr. i Pella, död 10 juni 323 f.Kr. i Babylon, var kung av antika kungariket Makedonien, från år 336 f.Kr. till sin död.

Se Akemeniderna och Alexander den store

Amfora

Amforor. Amfora är ett tvåörat kärl, vanligen av lera men ibland av metall.

Se Akemeniderna och Amfora

Amyrtaios

Amyrtaios var en egyptisk farao i tjugoåttonde dynastin som regerade mellan 404 f.Kr. och 399 f.Kr..

Se Akemeniderna och Amyrtaios

Anabasis (Xenofon)

Perserriket med Xenofons och de tio tusens färdväg utritad Anabasis (grekiska Ἀνάβασις, Uppmarschen) är ett självbiografiskt historieverk av den grekiske soldaten och författaren Xenofon.

Se Akemeniderna och Anabasis (Xenofon)

Anahita

Anahita. Anahita ("obefläckad") var en fornpersisk fruktbarhetsgudinna som är knuten till vattnen, därför kallas hon även Apam Napat.

Se Akemeniderna och Anahita

Anatolien

Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.

Se Akemeniderna och Anatolien

Anshan, Persien

Anshan (persiska: انشان, Anšan), även Anzan, numer Tepe Malyan, Tal-e Malyan, var en betydande stad i den forntida statsbildningen Elam som låg i nuvarande Iran.

Se Akemeniderna och Anshan, Persien

Antalkidas

Antalkidas (grekiska Ανταλκίδας, latin Antalcidas) var en lakedaimonier som var en av det forna Greklands främsta diplomater.

Se Akemeniderna och Antalkidas

Antikens Grekland

Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.

Se Akemeniderna och Antikens Grekland

Araber

Traditionell beduin. Araber i modern mening utgörs av majoritetsbefolkningen inom den så kallade arabvärlden, vilken i princip kan sägas bestå av Arabförbundets 22 medlemsstater och Västsahara.

Se Akemeniderna och Araber

Arabiska halvön

Arabiska halvön Arabiska halvön, i äldre litteratur Arabien, är en halvö i sydvästra Asien med en yta på omkring 3 miljoner km².

Se Akemeniderna och Arabiska halvön

Arameiska

Arameiska är ett språk eller en grupp av språk som tillhör den semitiska språkfamiljen.

Se Akemeniderna och Arameiska

Arbete

Arbete är en mänsklig verksamhet som genererar någon form av värde.

Se Akemeniderna och Arbete

Arier

Arier (persiska: آریایی āriāyi) är ett etnokulturellt begrepp med olika definitioner.

Se Akemeniderna och Arier

Armenien

Armenien (Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien (armeniska: Հայաստանի Հանրապետություն, Hajastani Hanrapetutiun), är en republik i södra Kaukasien i Sydvästasien.

Se Akemeniderna och Armenien

Arses

Artaxerxes IV Arses, död 336 f.Kr., var kung av Persien mellan 338 f.Kr. och 336 f.Kr..

Se Akemeniderna och Arses

Artaxerxes I

Artaxerxes I (fornpersiska Artaxšacā, Bibelns Artasasta) var en persisk kung av akemenidernas dynasti, som regerade mellan 464 och 423 f.Kr. Han hade tillnamnet μακρόχειρ (makrocheir, "långhand"), enligt uppgift eftersom hans högra hand var längre än den vänstra.

Se Akemeniderna och Artaxerxes I

Artaxerxes II

Artaxerxes II:s grav i Persepolis Artaxerxes II, av grekerna kallad Μνήμων (Mnemon, "Den minnesgode"), var kung över det Persiska riket från år 404 f.Kr.

Se Akemeniderna och Artaxerxes II

Artaxerxes III

Artaxerxes III:s grav i Persepolis. Artaxerxes III Ochos, död cirka 337 f.Kr., var storkonung av Persien mellan 358-337 f.Kr.

Se Akemeniderna och Artaxerxes III

Artemistemplet i Efesos

Modell av Artemistemplet, Miniatürk, Istanbul, Turkiet. Artemistemplet i Efesos var en av de viktigaste vallfartsorterna i antiken och berömt i hela Medelhavsområdet.

Se Akemeniderna och Artemistemplet i Efesos

Ashk Dahlén

Ashk Peter Dahlén, född 3 juni 1972 i Teheran, är en iransk-svensk språkvetare och översättare.

Se Akemeniderna och Ashk Dahlén

Ashurbanipal

Ashurbanipal (Aššur-bāni-apli, "Assur är skapare av en arvinge"), på svenska Assurbanipal, grekernas Sardanapalos, Gamla testamentets Asnapper, egentligen Asonapper, var Assyriens siste store kung åren 668–627 f.Kr., son och efterföljare av Esarhaddon, som genom testamente förordnat honom till kung i Assyrien och den yngre brodern Shamash-shum-ukin till kung i Babylonien.

Se Akemeniderna och Ashurbanipal

Assyrien

Assyrien var ett forntida rike och ett imperium med centrum vid floden Tigris i Mesopotamien i det nuvarande norra Irak.

Se Akemeniderna och Assyrien

Assyrier/syrianer

Assyrier/syrianer (ibland även kaldéer; syriska: ܐܬܘܪ̈ܝܐ ܣܘܪ̈ܝܝܐ, Āṯūrāyē Sūrayē) är en kristen etnisk folkgrupp som delar kultur, religion och ursprung, och talar en variant av arameiska.

Se Akemeniderna och Assyrier/syrianer

Astyages

Astyages (persiska: ایشتوویگو Ishtovigu), stavat enligt Herodotos som Astyages; av Ktesias som Astyigas, av Diodorus som Aspadas; akkadiska: Ištumegu, mediska: Rishti Vega Azhi Dahâk, armeniska: Azhdahak, kurdiska: Azh Dahâk), den siste kungen av det Mediska imperiet, regerade 585 f.Kr.-550 f.Kr., son till kung Kyaxares, störtad 550 f.Kr.

Se Akemeniderna och Astyages

Aten

Aten, även Athen, (uttal /aˈteːn/; grekisk stavning Αθήνα, Athína) är huvudstaden i Grekland.

Se Akemeniderna och Aten

Attiska sjöförbundet

Attiska sjöförbundet strax före utbrottet av peloponnesiska kriget 431 f.Kr. Attiska sjöförbundet (eller Deliska förbundet) är en benämning på två försvarsförbund mellan Aten och stater i och kring Egeiska havet.

Se Akemeniderna och Attiska sjöförbundet

Avrättning

Hängning, en traditionell avrättningsmetod. Giftinjektion är en modern avrättningsmetod och den vanligaste i USA. Så här ser ett rum ut där avrättningar i USA äger rum. Avrättning är en myndighets verkställande av dödsstraff.

Se Akemeniderna och Avrättning

Örnar

Örnar är ett samlingsnamn för en grupp större rovfåglar, inom familjen hökartade rovfåglar (Accipitridae).

Se Akemeniderna och Örnar

Babylon

1000-talet f.Kr. Amerikanska marinkårssoldater vid de återuppbyggda ruinerna i Babylon, 2003. Babylon (egentligen "Guds port", akkadiska Babili(m), arabiska Babil, hebreiska Babel) var huvudstad i Babylonien och låg vid floden Eufrat.

Se Akemeniderna och Babylon

Babylonien

Babylonien var ett forntida semitiskt rike vars centrum låg vid floden Eufrat och Tigris i södra Mesopotamien i det nuvarande södra Irak.

Se Akemeniderna och Babylonien

Babyloniska fångenskapen

Judarna fördrivs från Jerusalem. Den babyloniska fångenskapen eller babyloniska exilen, 587–537 f.Kr räknat från Jerusalems förstörelse till perserkungen Kyros den stores löfte om att de till Babylon bortförda judarna kunde återvända till Jerusalem och landet Juda, skildras i både den judiska Tanakh och i den kristna Bibelns Gamla Testamentet.

Se Akemeniderna och Babyloniska fångenskapen

Babyloniska kalendern

Den babyloniska kalendern är den första riktiga kalender vi känner till.

Se Akemeniderna och Babyloniska kalendern

Bagoas (statsman)

Bagoas, ibland kallad den äldre för att inte förväxlas med Alexanders gunstling med samma namn, var en persisk eunuck, vesir och general.

Se Akemeniderna och Bagoas (statsman)

Baktrien

Baktrien kring Amu-Darja, idag delat mellan flera länder Provinsen Baktrien c:a 320 f.Kr Baktrien, även Baktriana, (klassisk grekiska Βακτριανή Baktriane; grekiska Βακτρία Baktria; persiska باختر Bâxtar; arabiska باختر Bhalika; kinesiska 大夏 Daxia) är ett historiskt landskap i Centralasien, beläget mellan Hindukush och floden Amu Darja, och vars huvudstad var Baktra (nuvarande Balkh i Afghanistan).

Se Akemeniderna och Baktrien

Behistuninskriften

Behistuninskriften (Behistãn, även Behistun, Bisotun, Bisitun eller Bisutun, nypersiska: بیستون Bisutun; fornpersiska: Bagaçtana, vilket betyder "Gudarnas boning") är en samling kilinskrifter och skulpturarbeten på en klippvägg i byn Behistun, nära staden Kermanshah i västra Iran.

Se Akemeniderna och Behistuninskriften

Berossos

Berossos (latin Berosus; Βεροσσος, grekisk translitt. av akkadiska Bel-re-ušu, med betydelsen ”Bel är min herde”) verkade i Babylon runt 300 f.Kr. som Marduk-präst, skriftställare, historiker och astrolog.

Se Akemeniderna och Berossos

Bibeln

Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".

Se Akemeniderna och Bibeln

Bibliothèque nationale de France

Bibliothèque nationale de France (BnF) i Paris är ett av världens största bibliotek och Frankrikes nationalbibliotek.

Se Akemeniderna och Bibliothèque nationale de France

Bo Utas

Bo Anders Utas, född 26 maj 1938 i Höglunda i Stuguns församling i Jämtland, är en svensk iranist och professor emeritus i iranska språk vid Uppsala universitet.

Se Akemeniderna och Bo Utas

Bosporen

Första bosporenbron. Bosporen markerad i rött, mellan Svarta havet och Marmarasjön. Bosporen. Bosporen (från grekiskans Βόσπορος, Bósporos, "boskapsvadstället", turkiska İstanbul Boğazı, "Istanbulsundet" eller Boğaziçi) är ett sund i Turkiet som, tillsammans med Marmarasjön och Dardanellerna, skiljer europeiska Balkan och asiatiska Anatolien från varandra och utgör Svarta havets förbindelse med Medelhavet.

Se Akemeniderna och Bosporen

Bulgarien

Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet.

Se Akemeniderna och Bulgarien

Centralasien

Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Det politiska Centralasien. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.

Se Akemeniderna och Centralasien

Cinnober

Cinnober Cinnober (HgS; kvicksilversulfid) är en röd-orange mineral som använts som pigment.

Se Akemeniderna och Cinnober

Claudius Aelianus

Claudius Aelianus (grekiska: Κλαύδιος Αἰλιανός), född cirka 175 i Praeneste (nu Palestrina) utanför Rom, död cirka 235, var en romersk författare som skrev på grekiska.

Se Akemeniderna och Claudius Aelianus

Cypern

Cypern (Κύπρος, Kýpros; Kıbrıs), formellt Republiken Cypern (Κυπριακή Δημοκρατία, Kypriakī́ Dīmokratía; Kıbrıs Cumhuriyeti), är en östat i östra Medelhavet, öster om Grekland, söder om Turkiet, väster om Syrien och norr om Egypten.

Se Akemeniderna och Cypern

Cyperns historia

Pafos Cyperns historia är beskrivningen av öns förflutna.

Se Akemeniderna och Cyperns historia

Cyrenaika

Kreta och Cyrenaika som romerska provinser. Cyrenaika (Cyrenaica, på grekiska: Κυρηναϊκή, arabiska: برقه, Barqah) är den östliga kustregionen i Libyen.

Se Akemeniderna och Cyrenaika

Dardanellerna

Karta över Dardanellerna. Dardanellernas läge markerat i gult. Dardanellerna (under antiken Hellesponten, turkiska: Çanakkale Boğazı) är ett 70 km långt sund med en medelbredd på 4 km i Turkiet som förbinder Egeiska havet med Marmarasjön och avskiljer Gallipolihalvön på Balkan och nordvästra Mindre Asiens kust.

Se Akemeniderna och Dardanellerna

Dareik

Typ IIIb akemenidisk dareik, c. 490 f.Kr. Dareik var ett guldmynt i det akemenidiska riket.

Se Akemeniderna och Dareik

Dareios I

Dareios I (grekisk form av fornpersiska Dārayavahuš, latiniserat Darius), född 549 f.Kr., död i november 486 f.Kr., var en persisk storkonung.

Se Akemeniderna och Dareios I

Dareios II

Dareios II nothos, (latin Darius nothus, grekiska nothos, den oäkte), även kallad Ochos, var kung av Persien 423-404 f.Kr.

Se Akemeniderna och Dareios II

Dareios III

Dareios III Kodomannos, född cirka 380 f.Kr., död 330 f.Kr., var dotterson till Artaxerxes II och storkung av Persien.

Se Akemeniderna och Dareios III

De fyra friheterna

Europeiska flaggan De fyra friheterna är fyra olika friheter som utvecklats inom Europeiska unionen och som innefattar.

Se Akemeniderna och De fyra friheterna

Demokrati

Demokratins de jure-status i världen. De gröna länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det. Ej liberala demokratier genomskinlig valurna. Valsedel i Bayern. Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar.

Se Akemeniderna och Demokrati

Despotism

Despotism, (grekiska despo'teia) eller despoti, kallas vanligen det slags monarkiska statsskick, vari monarken härskar obunden av alla lagar, blott enligt sitt eget godtycke.

Se Akemeniderna och Despotism

Diodorus Siculus

Diodorus Siculus (grekiska Διόδωρος Σικελιώτης, Diodoros sicilianaren), född omkring 90 f.Kr.

Se Akemeniderna och Diodorus Siculus

Donau

Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.

Se Akemeniderna och Donau

Dynasti

En dynasti är en period i ett lands historia då en viss familj eller släkt regerar.

Se Akemeniderna och Dynasti

Egeiska havet

Satellitfoto över Egeiska havet. Fransk topografisk karta över Egeiska havet. Egeiska havet (grekiska: Αιγαίον Πέλαγος, Aigaíon Pélagos; turkiska: Ege Denizi) är den del av Medelhavet som ligger mellan grekiska halvön och Anatoliens västkust.

Se Akemeniderna och Egeiska havet

Egendom

Egendom är en konkret individuellt bestämd sak som utgör den metafysiska äganderättens föremål, som ägaren besitter makt över med vissa rättsliga befogenheter reglerad genom lag, sedvanerätt eller domstolspraxis, med uteslutande av varje annan persons rättsanspråk på densamma.

Se Akemeniderna och Egendom

Egypten

Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.

Se Akemeniderna och Egypten

Egyptens tjugoåttonde dynasti

Egyptens tjugoåttonde dynasti varade 404–399 f.Kr.

Se Akemeniderna och Egyptens tjugoåttonde dynasti

Egyptens tjugosjunde dynasti

Egyptens tjugosjunde dynasti varade 525-359 f.Kr..

Se Akemeniderna och Egyptens tjugosjunde dynasti

Egyptiska

Egyptiska hieroglyfer. Egyptiska (även fornegyptiska) var det språk som talades i det forna Egypten och finns belagt i skrift från 3200 f.Kr. och framåt.

Se Akemeniderna och Egyptiska

Ekbatana

Vy över Ekbatana Ekbatana (grekisk form för det fornpersiska Hagmatana, "församlingsort", varav bildats det nypersiska Hamadan, som staden nu heter) var huvudstad i det forna Medien (c:a 700 - 550 f.Kr.). Efter detta rikes fall var staden de persiska kungarnas sommarresidens.

Se Akemeniderna och Ekbatana

Elam

Elam var ett forntida rike i nuvarande sydvästra Iran.

Se Akemeniderna och Elam

Elamitiska

Elamitiska är ett utdött språk som talades i det forntida riket Elam i nuvarande sydvästra Iran omkring 3000–300 f.Kr.

Se Akemeniderna och Elamitiska

Elefantine

Elefantine är en ö i Nilen, mitt emot staden Assuan, nedanför första katarakten.

Se Akemeniderna och Elefantine

Elektrum

Yxa av elektrum och silver med kilskrift, 1300-talet f.Kr. Elektron eller elektrum är en i naturen förekommande legering av silver och guld.

Se Akemeniderna och Elektrum

Encyclopædia Iranica

Encyclopædia Iranica är ett engelskspråkigt referensverk eller encyklopedi som innehåller information om iransk historia och civilisation.

Se Akemeniderna och Encyclopædia Iranica

Epigrafik

Epigrafik (av grekiska epigrafe, "inskrift", jämför epigram) är den gren av arkeologin, som sysselsätter sig med tolkningen av de inskrifter, vilka bevarats från antiken, samt med deras bearbetande för arkeologins ändamål.

Se Akemeniderna och Epigrafik

Esfahan

Esfahan (اِصفَهان) är administrativ huvudort i den iranska provinsen Esfahan och är den tredje största staden i landet med cirka 2 miljoner invånare.

Se Akemeniderna och Esfahan

Esras bok

Esras bok är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente.

Se Akemeniderna och Esras bok

Esters bok

Esters bok är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente, som handlar om den judiska flickan Ester.

Se Akemeniderna och Esters bok

Etiopien

Etiopien (ʾĪtyōṗṗyā), formellt Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien, tidigare Abessinien, är en stat i Östafrika. Angränsande länder är Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia, Sudan och Sydsudan. Etiopien är Afrikas näst folkrikaste land efter Nigeria och tillsammans med Liberia de enda länderna i Afrika som aldrig koloniserats.

Se Akemeniderna och Etiopien

Euagoras

Euagoras (grekiska Εὐαγόρας), död 374 f.Kr., var konung i det forna Salamis på ön Cypern, och tillhörde Teukridernas urgamla härskarätt, som av en fenicisk usurpator blivit undanträngd från regeringen.

Se Akemeniderna och Euagoras

Eufrat

Eufrat vid Basra, Irak Eufrat (assyriska/syrianska) (syriska: Frot/Frat ܦܪܬ, kurdiska: Firat, turkiska "Fırat" arabiska: الفرات, al-Furat) är den västra floden i flodparet Eufrat och Tigris i Irak.

Se Akemeniderna och Eufrat

Eunuck

Osmansk eunuck, fotograferad av Pascal Sebah ca 1870 En eunuck (latin eunu’chus 'kastrat', av likabetydande grekiska eunouchos, egentligen 'sovrumstjänare', av eun\’ 'bädd') var historiskt en vuxen man med skadad testikelfunktion och låg testosteronkoncentration i blodet.

Se Akemeniderna och Eunuck

Falang

Illustration som visar uppställning i falang. Överst: Förenklad bild över Hoplitisk stridsordning. Underst: Diagonal falang använd under Slaget vid Leuktra. Falang, från grekiskans falanx (φάλαγξ), är en antik stridsformering.

Se Akemeniderna och Falang

Fana

En fana är en dekorerad duk fäst på en stång avsedd att bäras.

Se Akemeniderna och Fana

Farao

den tredje dynastin avbildades de flesta faraoner med nemes, "falskt skägg" och andra utsmyckningar. Farao, "det stora huset", var titeln för forntida egyptiska kungar.

Se Akemeniderna och Farao

Fars (provins)

Fars delprovinser (shahrestan) 2010 Fars (persiska: فارس), eller Ostan-e Fars (استان فارس), är en provins i södra Iran med invånare (2016), på en yta av km² (2016).

Se Akemeniderna och Fars (provins)

Fenicien

Palestina (mitten) och gamla Egypten (vänster). Detaljerad karta över grekiska och feniciska kolonier omkring 550 f.Kr. - 500 e.Kr. Fenicien eller Fenikien var ett historiskt landskap bestående av stadsstater i sydöstra medelhavsområdet.

Se Akemeniderna och Fenicien

Feodalism

En man slås till riddare. Ur statuterna till en av Ludvig I av Anjou instiftad, kortlivad orden. Feodalism (av franskans féodalisme, en avledning av senlatinets feodum som betyder landområde) är ett hierarkiskt samhällssystem uppbyggt kring förläningar, gods och privilegier, ibland ärftliga, som kungamakten gav till en härskande klass som belöning för tjänster.

Se Akemeniderna och Feodalism

Filip II av Makedonien

Filip II av Makedonien (grekiska: Фίλιππος Β΄), emellanåt kallad enbart Filip av Makedonien, född 382 f.Kr. i Pella, död 336 f.Kr. i Aigai (mördad), var regent i Makedonien från 359 f.Kr. till sin död.

Se Akemeniderna och Filip II av Makedonien

Fornpersiska

Fornpersiska är en av de två belagda formerna av forniranska språk.

Se Akemeniderna och Fornpersiska

Forntida Egypten

Det forntida Egypten var en civilisation i nordöstra Afrika med centrum längs floden Nilen i det som i dag är den moderna staten Egypten.

Se Akemeniderna och Forntida Egypten

Gamla testamentet

Ett blad ur en utgåva från 1000-talet av Targum. Gamla testamentet eller Gamla Testamentet, ofta förkortat GT, är den första delen av den kristna kyrkans bibel som innehåller kyrkans kanon, det vill säga grundläggande rättesnören, regler och normer.

Se Akemeniderna och Gamla testamentet

Gandhara

Området Gandhara i nuvarande norra Pakistan var under forntiden och antiken ett kulturellt centrum.

Se Akemeniderna och Gandhara

Grekland

Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.

Se Akemeniderna och Grekland

Grip

En grip (från grekiska γρύψ (grýps), latin gryphus) är ett fabeldjur som delvis är ett lejon, delvis en fågel.

Se Akemeniderna och Grip

Gudom

Gudom eller gudaväsen (fornsvenska guþdomber) är ett övermäktigt övernaturligt väsen eller kraft, ofta föremål för tillbedjan, dyrkan och lydnad.

Se Akemeniderna och Gudom

Guldsmed

En guldsmed som tillverkar en ring. Guldsmed är en hantverkare som utför arbeten i bland annat guld, platina, palladium och silver.

Se Akemeniderna och Guldsmed

Halvåsna

Halvåsna eller asiatisk vildåsna (Equus hemionus) är en art i familjen hästdjur som lever i öknar och på stäpper samt på bergsplatåer från Mindre Asien till Mongoliet.

Se Akemeniderna och Halvåsna

Hamadan

Hamadan (persiska: هَمَدان), eller Hamedan (هَمِدان), är en stad i Zagrosbergen i västra Iran.

Se Akemeniderna och Hamadan

Häststridsvagn

Ungefärlig karta av stridsvagnarnas utbredning, 2000–500 f.Kr. Stridsvagn, var från forntid och antiken fram till tidig medeltid en tvåhjulig vagn, dragen bakom en eller flera hästar, avsedd för strid, jakt, eller kappkörning.

Se Akemeniderna och Häststridsvagn

Hellenism

Hellenismen är den tidsepok i antikens historia som börjar med Alexander den stores död 323 f.Kr.

Se Akemeniderna och Hellenism

Hematit

Hematit (även blodsten, blodstensmalm eller järnglans) är en rödaktig järnoxid med formeln α-Fe2O3.

Se Akemeniderna och Hematit

Herodotos

Herodotos, född 484 f.Kr. i Halikarnassos (dagens Bodrum) i Mindre Asien (nuvarande Turkiet), död 425 f.Kr. i en grekisk koloni i Kalabrien, i den sydvästra delen av Apenninska halvön (dagens Italien) vid cirka 60 års ålder, var en grekisk historiker som tillhörde kretsen runt Perikles i Aten.

Se Akemeniderna och Herodotos

Hierarki

Hierarki (av grek. ‘Ιερός hieros, helig, och αρχή arche "förste", "härska") betecknar en organisationsform med utpräglat centralstyre, som ofta förekommer inom såväl militär, stat, samhälle, kyrka som företag, men även i överförd bemärkelse inom vetenskapen, till exempel systematik.

Se Akemeniderna och Hierarki

Himmelssfären

Himmelssfären med himmelspolerna och himmelsekvatorn. Jorden och himmelssfären med himmelsekvatorn och ekliptikan (röd). Himmelssfären är en tänkt sfär, med godtycklig radie och betraktaren i centrum, på vars yta de olika himlakropparna tycks befinna sig.

Se Akemeniderna och Himmelssfären

Historia

De historiska källornas typologi. Historia (eller historievetenskap) är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet.

Se Akemeniderna och Historia

Hoplit

Makedonska hopliter i strid. Hoplit, grekiska hoplites, från ordet hoplon; "vapen, rustning", var tungt bepansrade fotsoldater i antikens Grekland.

Se Akemeniderna och Hoplit

Hund

Hund (Canis lupus familiaris eller Canis lupus domesticus, tidigare även Canis familiaris) är en domesticerad underart av varg (Canis lupus).

Se Akemeniderna och Hund

Hypostyl

basilikaform Hypostyl (av grekiska hypo, under, och stylos, pelare), är en under antiken förekommande tempelsal eller pelargång med tak buret av rader av kolonner.

Se Akemeniderna och Hypostyl

Hyrkanien

Hyrkaniens läge Hyrkanien (fornbaktriska Vehrkana, "Varglandet") var ett forntida landskap i Asien, omfattade sydöstra kusten av Kaspiska havet, som därför kallades Hyrkaniska havet.

Se Akemeniderna och Hyrkanien

Ikonografi

Ikonografi är en konstvetenskaplig term som syftar på undersökningen av idéer och motiviskt innehåll i ett konstverk.

Se Akemeniderna och Ikonografi

Imperium

Imperium (från latinets imperium, 'befäl', 'makt', 'välde') syftar i allmänhet på en centraliserad stat som omfattar flera nationer eller folkslag.

Se Akemeniderna och Imperium

In natura

Att få betalt in natura innebär att betalningen består av något annat än penningmedel, till exempel kost och logi eller att man får del av det man producerat.

Se Akemeniderna och In natura

Indien

Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.

Se Akemeniderna och Indien

Indus

Indus (på sanskrit: सिन्धु, Sindhu, vilket betyder flod) är den viktigaste floden i Pakistan och en av de tre största floderna på Indiska halvön.

Se Akemeniderna och Indus

Infanteri

250x250px Västerbottens infanteriregemente, på Gumboda hed cirka 1860. Infanteriet eller, ålderdomligare, fotfolket eller fotsoldat är det truppslag inom en armé som traditionellt strider till fots.

Se Akemeniderna och Infanteri

Irak

Irak (العراق, al-airaaq; kurdiska: Êraq; efter arabiska araq, 'grönskande', eller Uruk), formellt Republiken Irak, är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien.

Se Akemeniderna och Irak

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Se Akemeniderna och Iran

Irans nationalmuseum

Irans nationalmuseum. Irans nationalmuseum (persiska: موزه ملی ایران) eller Irans arkeologiska museum ligger i Irans huvudstad Teheran.

Se Akemeniderna och Irans nationalmuseum

Isokrates

Isokrates. Isokrates, född 436 f.Kr. i Aten, död där 338 f.Kr., var en grekisk retoriker, författare och moralfilosof, och en av de Tio Attiska talarna.

Se Akemeniderna och Isokrates

Israel

Israel (hebreiska: יִשְׂרָאֵל, Yisra'el; arabiska: إِسْرَائِيل, Isrā'īl), formellt Staten Israel, är en stat i Mellanöstern i Asien.

Se Akemeniderna och Israel

Jerusalem

Jerusalem (hebreiska: יְרוּשָׁלַיִם, Yerushaláyim; arabiska: القُدس, al-Quds) är en stad på Judéens högland mellan Medelhavet och Döda havet med cirka 900 000 invånare (2019).

Se Akemeniderna och Jerusalem

Jerusalems tempel

Jerusalems tempel eller Heliga templet (hebreiska: beit ha-mikdash, בית המקדש), även kallat Guds hus eller Herrens heliga boning, var ett tempel i Jerusalem som enligt Gamla Testamentet ursprungligen uppfördes av Salomo omkring 957 f.Kr.

Se Akemeniderna och Jerusalems tempel

Jonien

Lägeskarta Detaljerad karta Jonien (grekiska: Ἰωνία eller Ἰωνίη) var ett område i antikens Grekland, beläget vid medelhavskusten i Mindre Asien (nuvarande Turkiet).

Se Akemeniderna och Jonien

Jordanien

Jordanien, formellt Hashimitiska kungadömet Jordanien, är en arabisk stat i Mellanöstern.

Se Akemeniderna och Jordanien

Jordbruk

Jordbruksscener från antika Egypten. 1500-talet f.Kr. Två oxar drar ett lass med havre, tidigt 1900-tal. Franska kvinnor brukar jorden, cirka 1917-1920. Terrasser i Yunnan-provinsen i Kina. Jordbruk (mindre brukligt: agrikultur) är människans nyttjande av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål.

Se Akemeniderna och Jordbruk

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.

Se Akemeniderna och Jorden

Judar

rabbi ritad av Albert Edelfelt Judar (יְהוּדִים) är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel.

Se Akemeniderna och Judar

Judendom

Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.

Se Akemeniderna och Judendom

Kallbrand

Kallbrand (gangrän) är spontan vävnadsdöd (nekros) på grund av dålig blodförsörjning.

Se Akemeniderna och Kallbrand

Kambyses I

Kambyses I var cirka 600 - 559 f.Kr kung över ett litet persiskt rike i nuvarande sydvästra Iran.

Se Akemeniderna och Kambyses I

Kambyses II

Kambyses betvingar farao Psammetikus III.Bild från ett persiskt sigill, 500-talet f.Kr. Kambyses II (persiska Kabuija), död 522 f.Kr., var en storkonung i Persien mellan 529 och 522 f.Kr.

Se Akemeniderna och Kambyses II

Kapitäl (arkitektur)

Joniska kapitäl. Kapitäl (av latin capitulum, "litet huvud", pelarhuvud) är den översta utsmyckade delen av en kolonn, pilaster eller pelare.

Se Akemeniderna och Kapitäl (arkitektur)

Kappadokien

Karta över östra Medelhavet och angränsande länder, med Kappadokien markerat i rött. Üçhisar, ursprungligen en för Kappadokien typisk klippstad som dock sett tillskott av modern bebyggelse vid bergsfoten. Platser av intresse för turister Kappadokien (turkiska: Kapadokya, grekiska: Καππαδοκία, Kappadokia, latin: Cappadocia, fornpersiska: Katpatuka) är ett landskap som ligger i centrala Turkiet, cirka 350 km sydost om Ankara.

Se Akemeniderna och Kappadokien

Karat

Karat, K, är en enhet för en guldlegerings minsta garanterade renhet.

Se Akemeniderna och Karat

Karien

Karien Karien (grekiska: Καρια, latin: Caria) var ett antikt kustlandskap i Mindre Asien, begränsat i norr av Lydien, i nordost av Frygien och i öster av Lykien.

Se Akemeniderna och Karien

Kashan

Kashan (persiska: کاشان) är en stad i provinsen Esfahan i Iran.

Se Akemeniderna och Kashan

Kastväsen

Kastväsen är en typ av hierarkisk social gruppering och syftar oftast på kastsystemet i Indien.

Se Akemeniderna och Kastväsen

Kaukasien

Kaukasien är ett mycket bergigt område Kaukasien är ett geopolitiskt område på gränsen mellan Europa och Asien.

Se Akemeniderna och Kaukasien

Kavalleri

Kavalleri eller rytteri är ett beridet truppslag som historiskt använde hästar för förflyttning och strid.

Se Akemeniderna och Kavalleri

Khwarezm

Karta över det '''khwarezmitiska riket''' 1190–1220 Khwarezm (persiska: خوارزم, även Kharezm, Khorezm, Khorazm, Chorezm, med flera) är ett iranskt kulturområde i sydvästra Centralasien, beläget i nuvarande Turkmenistan, Uzbekistan och Tadzjikistan.

Se Akemeniderna och Khwarezm

Kilikien

Det romerska imperiet omkring 120 med provinsen Kilikien rödmarkerad Kilikien, även Cilicien (latin: Cilicia), är ett historiskt landskap i östra Anatolien (Mindre Asien), vid Medelhavets kust, i nuvarande Turkiets sydöstra del med östlig gräns mot Syrien och i söder mot Medelhavet.

Se Akemeniderna och Kilikien

Klassisk grekiska

Klassisk grekiska (även antik grekiska, gammalgrekiska) är den variant av grekiska som var skriftspråk och talades under den attiska perioden (400-talet f.Kr.). Det äldsta bevarade manuskriptet är Derveni-papyrusen.

Se Akemeniderna och Klassisk grekiska

Kolchis

Kolchis, eller Kolkis (georgiska კოლხეთი, K'olcheti, grekiska Κολχίς, latin Colchis), var under antiken ett kungarike vid Svarta havet i västra Kaukasien som idag motsvaras ungefär av Abchazien, Svanetien, Megrelien, Gurien och Adzjarien i västra Georgien samt det historiska området Pontos på den östra turkiska nordkusten.

Se Akemeniderna och Kolchis

Konkubin

Porträtt från 1864 av en kinesisk konkubin, av Lam Qua. En konkubin (latin concubina, av concumbere, "lägga sig tillsammans med någon") är en gammal benämning på en kvinna som utan att vara gift med en man lever tillsammans och har samlag med honom medan mannen försörjer henne.

Se Akemeniderna och Konkubin

Konvertering (religion)

Konvertering, konversion, (av latinets convertere, "vända om") innebär att byta religion eller trossamfund, alltså att gå från att mer eller mindre aktivt ha bekänt sig till en trosuppfattning till att aktivt bekänna sig till en annan trosuppfattning.

Se Akemeniderna och Konvertering (religion)

Korintiska näset

Korintiska näset ''(Isthmus von Korinth)'' på en tysk karta. Korintiska näset, kallad (Isthmos) under antiken, är en landtunga som förbinder halvön Peloponnesos med grekiska fastlandet, mellan Korintiska viken i väster och Saroniska bukten i öster.

Se Akemeniderna och Korintiska näset

Korsfästelse

Korsfästelsescen i en handskrift från 900-talets slut. Korsfästelse, korsfästning eller korsfästande, var en avrättningsmetod under antiken som troligen uppfanns av perserna på 600-talet f.Kr.

Se Akemeniderna och Korsfästelse

Krönika

Krönika (grekiska chronika, av chronos tid), är en litterär historisk framställning av yttre händelser i bestämd tidsföljd.

Se Akemeniderna och Krönika

Krösus

Kung Krösus på grekisk amfora 500-490 f.Kr. Guldmynt från Krösus tid. Krösus (grekiska Κροῖσος, Kroisos, latin Croesus) var den siste kungen i det antika riket Lydien i västra delen av Mindre Asien.

Se Akemeniderna och Krösus

Ktesias av Knidos

Ktesias av Knidos (grekiska Κτησίας), var en grekisk läkare och historiker som levde under 400–300-talet f.Kr.

Se Akemeniderna och Ktesias av Knidos

Kyros cylinder

Kyros cylinder i British Museum Kyros cylinder eller Kyroskrönikan är en cylinder av lera, daterad till 500-talet f. Kr., upptäckt 1879 i Babylon, där den persiske akemeniderkungen Kyros II lät inskriva information om sin härstamning, sin seger över Babylonien och de förtryckta folkens befrielse.

Se Akemeniderna och Kyros cylinder

Kyros den yngre

Kyros den yngre, död 401 f.Kr., var en persisk prins och furste i Iran.

Se Akemeniderna och Kyros den yngre

Kyros I

Kyros I var enligt traditionen kung över ett litet persiskt rike i nuvarande sydvästra Iran ungefär år 640–600 f.Kr.

Se Akemeniderna och Kyros I

Kyros II

Kyros II, kallad den store (fornpersiska: Τ΢ν΢ρ, Kūruš, modern persiska: کورش بزرگ, Kourosh-e Bozorg, latiniserat Cyrus), född oklart årtal kring 580 f.Kr i Anshan, i dagens södra Iran, död i juli 530 f.Kr. i Sogdien, var den förste av de persiska storkungarna och grundare av Persiska riket under akemeniderdynastin.

Se Akemeniderna och Kyros II

Landsförvisning

Landsförvisning, ostracism, innebär tvång mot en medborgare att för viss tid eller för all framtid vistas utanför sitt hemland.

Se Akemeniderna och Landsförvisning

Lön

Utbetalning av lön till arbetarna under Svenska Cypernexpeditionen, 1927-1931. Lön är ersättning som betalas till en person i arbetsförhållande för utförande av arbete eller beredskap att utföra arbete.

Se Akemeniderna och Lön

Legosoldat

En legosoldat eller legoknekt är en soldat som deltar i krig i främmande land mot betalning.

Se Akemeniderna och Legosoldat

Lejon

Lejon (Panthera leo) är ett kattdjur av släktet Panthera och världens näst största kattdjur, bara tigern är större.

Se Akemeniderna och Lejon

Lersten (byggmaterial)

Hus under uppförande i adobe-sten, Callejón de Huaylas, Perú 1981. Lersten, även kallat adobe, är ett byggmaterial, en mursten (tegel för murning) gjord av obränd (sandig) lera och i vissa fall stråmaterial eller annat organiskt material.

Se Akemeniderna och Lersten (byggmaterial)

Libanon

Libanon (arabiska لُبْنَان, Lubnān), formellt Republiken Libanon, är ett land i Mellanöstern vid östra medelhavskusten.

Se Akemeniderna och Libanon

Libyen

Libyen (arabiska: ليبيا Lībiyā), formellt Staten Libyen (arabiska: دولة ليبيا Dawlat Lībiyā) är en stat i Nordafrika.

Se Akemeniderna och Libyen

Lie

Lie är ett manuellt jordbruksredskap för slåtter av gräs och grödor, främst sädesslag som vete, havre, råg och korn men också för vall som mat till boskapen.

Se Akemeniderna och Lie

Louvren

Louvren (franska: Musée du Louvre eller officiellt Grand Louvre) är det största nationalmuseet i Frankrike, det mest besökta museet i världen och ett historiskt monument.

Se Akemeniderna och Louvren

Lydien

Karta över det ursprungliga Lydien. Lydien när det var som störst. Lydien, i äldre tider även kallat Meonien, var i antiken namnet på ett vidsträckt landskap i västra delen av Mindre Asien.

Se Akemeniderna och Lydien

Lydiska

Lydiska är ett numera utdött språk som en gång talades i Lydien i Mindre Asien i nuvarande Turkiet.

Se Akemeniderna och Lydiska

Lykien

Lykien (ibland även Lycien, grekiska: Λυκία, latin: Lycia) är ett antikt landskap i sydvästra Mindre Asien, i dagens Turkiet.

Se Akemeniderna och Lykien

Lykiska

Lykiska (lykiska Trm̃miliBryce (1986) sid. 30.) är ett utdött språk som en gång talades i Lykien i Mindre Asien i nuvarande Turkiet.

Se Akemeniderna och Lykiska

Mager

Mager (latin magi (sing. magus), grekiska μαγοι (sing. μάγος) var en folkstam från landet Medien under antiken, vilka - efter att de erövrats av Persiska riket omkring 550 f.Kr. - fick ansvar för religiösa göromål och begravningsriter.

Se Akemeniderna och Mager

Manetho

Manetho var en egyptisk präst och historiker som verkade under 200-talet f. Kr.

Se Akemeniderna och Manetho

Mardonios

Mardonios (död 479 f.Kr.) var persisk befälhavare under de persiska krigen mot Grekland under 400-talet f.Kr. Han var son till Gobryas och svärson till den persiske kungen Dareios I, vars dotter Artozostra han gifte sig med.

Se Akemeniderna och Mardonios

Marmarasjön

Marmarasjön (uttal: /'marmara-/; Marmara Denizi, historiskt namn: Propontis, med betydelsen 'före Svarta havet', egentligen 'före Evxinos pontos') är ett mindre medelhav i Turkiet, på gränsen mellan Europa och Asien.

Se Akemeniderna och Marmarasjön

Mänskliga rättigheter

Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen av Frankrikes nationalförsamling 1789 De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i internationella överenskommelser.

Se Akemeniderna och Mänskliga rättigheter

Månen

Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.

Se Akemeniderna och Månen

Medelhavet

Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.

Se Akemeniderna och Medelhavet

Medien

Medien (fornpersiska: Mada; i Bibeln Madai; latin: Media) var under forntiden ett område som låg i nuvarande nordvästra Iran.

Se Akemeniderna och Medien

Mellanöstern

Mellanöstern eller Mellersta Östern (arabiska: الشرق الأوسط, persiska: خاورمیانه, hebreiska: המזרח התיכון, syriska: ܡܕܢܚܐ ܡܨܥܝܐ, kurdiska: Rojhilata Navîn Rojhelatî Nawend خۆرهەڵاتی ناوەڕاست, turkiska: Orta Doğu, engelska: The Middle East), även Orienten eller Främre Orienten, är ett ursprungligen europeiskt namn på ett icke exakt preciserat område i Sydvästasien och Nordafrika, bestående av länderna på den Arabiska halvön (Saudiarabien, Jemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain och Kuwait) samt Syrien, Libanon, Israel, Palestinska områden, Egypten, Jordanien, Irak och Iran.

Se Akemeniderna och Mellanöstern

Memfis

Hieroglyfer i Memphis med en staty av Ramses II i bakgrunden. Det historiska området Memfis eller Memphis (fornegyptiska Men-nefer) är en arkeologisk plats i Egypten längs med Nilens västra strand, ungefär 19 kilometer söder om centrala Kairo i guvernementet (provins) Al-Jizah nära orten Saqqara.

Se Akemeniderna och Memfis

Mesopotamien

Karta över Mesopotamien Mesopotamien (grekiska för "landet mellan de två floderna"; syriska: ܒܝܬ ܢܗܪ̈ܝܢ "Bēṯ Nahrīn") eller Tvåflodslandet är området runt floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, och delar av Iran, Syrien och Turkiet.

Se Akemeniderna och Mesopotamien

Mithra

Mithra till vänster Mithra var en forntida iransk gud från omkring 1200 f Kr.

Se Akemeniderna och Mithra

Mosaiska lagen

Mosaiska lagen, Mose lag, mosaisk rätt, den av Moses till judarna överlämnade lagen, vars normer framgår av Gamla Testamentet.

Se Akemeniderna och Mosaiska lagen

Munskänk

En ung munskänk "skänker" vin, grekiskt måleri cirka 450 f. Kr. Munskänk var i äldre tider en person som hade tillsyn över dryckesvarorna, avsmakade dem och "skänkte i" (hällde i) åt gästerna.

Se Akemeniderna och Munskänk

Muntlig tradition

Muntlig tradition, muntligt återberättande av samma information i så många led att källan inte kan hittas eller härledas.

Se Akemeniderna och Muntlig tradition

Mushki

Mushki var ett järnåldersfolk i Anatolien som omnämns i Assyriska men ej i hettitiska källorDiakonoff, Igor M. The Pre-history of the Armenian People Delmar, New York (1968, translated 1984) kap.3.2.4.

Se Akemeniderna och Mushki

Naqsh-e Rostam

Naqsh-e Rostam. Naqsh-e Rostam (persiska: نقش رستم) är en antik nekropol som ligger cirka 12 km nordöst om Persepolis i provinsen Fars i Iran.

Se Akemeniderna och Naqsh-e Rostam

Nationalencyklopedin

Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.

Se Akemeniderna och Nationalencyklopedin

Necho II

Necho II (död 595 f.Kr.) var en egyptisk farao i 26:e dynastin som regerade mellan 610 och 595 f.Kr. Han var son till Psammetichus I och far till Psammetichus II.

Se Akemeniderna och Necho II

Nektanebos II

Huvud föreställande Nektanebos II från ett museum i Lyon Nektanebos II var en egyptisk farao i trettionde dynastin som regerade mellan 360 f.Kr. och 343 f.Kr. Han var son till Nektanebos I. Nektanebos II stödde sitt herravälde på grekiska kondottiärer med vars stöd han lyckades avvärja angrepp ett persiskt angrepp på Egypten 357-356 f.Kr.

Se Akemeniderna och Nektanebos II

Nildeltat

Nildeltat (arabiska: دلتا النيل) är det breda floddelta i norra Egypten där floden Nilen delar sig och rinner ut i Medelhavet.

Se Akemeniderna och Nildeltat

Nouruz

Iransk folkdans på en nyårsfestival i Paris. Nouruz symboliserar livets förnyelse och pånyttfödelse. Nouruz (persiska: نوروز för 'ny dag', translittereras även nowruz) är en högtid som firas för att välkomna våren och solens återkomst av olika iransk- och turkisktalande folk, främst perser, azerier, tadzjiker, kirgiser, uzbeker, turkmener, kazaker, kurder, balucher, pashtuner, zazaer och hazarer.

Se Akemeniderna och Nouruz

Nubien

Karta över dagens Nubien. Nubien är ett landområde kring Nilen i norra Afrika: södra Egypten och norra Sudan.

Se Akemeniderna och Nubien

Odödliga

Odödliga är en svensk dramafilm från 2015 i regi av Andreas Öhman.

Se Akemeniderna och Odödliga

Oligarki

Oligarki är ett politiskt begrepp som syftar på fåmannavälde, det vill säga att ett fåtal personer styr genom att ha tillgång till kapital eller ärvd titel.

Se Akemeniderna och Oligarki

Ortogonalitet

Ortogonalitet är inom matematiken en egenskap hos par av bland annat vektorer och funktioner, som enklast kan beskrivas som att de är vinkelräta mot varandra.

Se Akemeniderna och Ortogonalitet

Ortostat

En ingång till tempel i Lykosura omges av ortostater. En ortostat är ett kantställt klippblock som användes i murverk i äldre arkitektur.

Se Akemeniderna och Ortostat

Ostanes pristis

Ostanes pristis är en spindelart som beskrevs av Simon 1895.

Se Akemeniderna och Ostanes pristis

Paflagonien

Karta över Mindre Asien, Paflagonien i norr Paflagonien, grekiska: Παφλαγονία (Paphlagonia), var under antiken namnet på en del av Mindre Asien, i nuvarande Turkiet.

Se Akemeniderna och Paflagonien

Pakistan

Pakistan, formellt Islamiska republiken Pakistan (Islamic Republic of Pakistan; اسلامی ﺟﻤﻬﻭرﻳہ پاکستان), är ett land i Sydasien.

Se Akemeniderna och Pakistan

Palats

Vinterpalatset i Sankt Peterburg, Ryssland. Palácio do Planalto, ’Höglandspalatset’, den brasilianska presidentkansliet i Brasília. Saddam Husseins palats i Tikrit, Irak. Ett palats är en praktfull byggnad (eller grupp av byggnader) för högreståndsboende och oftast i stadsmiljö.

Se Akemeniderna och Palats

Palestina (stat)

Palestina (فلسطين., filastin), formellt Staten Palestina, (دولة فلسطين., dawlat filastin) är en stat som genom den palestinska självständighetsförklaringen 15 november 1988 utropades av PLO.

Se Akemeniderna och Palestina (stat)

Pamfylien

Pamfylien låg på Anatoliens (Mindre Asiens) sydkust Pamfylien var under antiken en region i södra Mindre Asien mellan Lykien och Kilikien, med kust mot Medelhavet och Taurusbergen i norr.

Se Akemeniderna och Pamfylien

Parthenon

Parthenon (grekiska: Παρθενών) är ett tempel på Akropolis i Aten, tillägnat gudinnan Athena som folket i Aten ansåg vara stadens beskyddare.

Se Akemeniderna och Parthenon

Partien

Partien (persiska: اشکانیان, Ashkâniân; grekiska: Παρθία; latin: Parthia) var i forntiden namnet på ett land, som ungefär motsvarade persiska provinsen Khorasan, sålunda öster om Medien och sydöst om Kaspiska havet, skilt därifrån av Hyrkaniens fruktbara slätt.

Se Akemeniderna och Partien

Pasargad

Pasargad eller Pasargadae (persiska: پاسارگاد) är en forntida stad i Persien.

Se Akemeniderna och Pasargad

Pausanias (spartansk general)

Pausanias var en spartansk general som också blev Spartas regent efter att hans farbror kung Leonidas I stupat i slaget vid Thermopyle 480 f.Kr. Pausanias ledde de grekiska stadsstaternas här till seger mot Persiska riket i slaget vid Plataiai 479 f.Kr. Året efter erövrade han Cypern och Byzantion, men blev misstänkt för att ha konspirerat med perserna.

Se Akemeniderna och Pausanias (spartansk general)

Pålning (avrättningsmetod)

Historisk pålning. Pålning, en historisk avrättningsmetod avsedd att avskräcka.

Se Akemeniderna och Pålning (avrättningsmetod)

Persepolis

Persepolis eller Perspolis (modern persiska تخت جمشید, Takhte Jamshid, ’Jamshids tron’, fornpersiska: Pârsâ, grekiska: Περσέπολις, ’den persiska staden’) är en forntida ruinstad i södra Iran i provinsen Fars.

Se Akemeniderna och Persepolis

Perser

Perser (även persier eller farser) är en västiransk folkgrupp som utgör majoritetsbefolkningen i Iran (61 % av landets befolkning).

Se Akemeniderna och Perser

Persisk trädgård

Konstverk som avbildar två män i en persisk trädgård Den persiska trädgårdens (persiska باغ ایرانی) stil och tradition har påverkat designen av trädgårdar från Andalusien till Indien och längre.

Se Akemeniderna och Persisk trädgård

Persiska

Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Se Akemeniderna och Persiska

Persiska kalendern

Persiska kalendern (även kallad jalāli-kalendern) är en solkalender, där nyår inträffar vid vårdagjämningen.

Se Akemeniderna och Persiska kalendern

Persiska kungsvägen

Den persiska kungsvägen var en antik väg som byggdes av den persiske kungen Dareios I på 400-talet f.Kr. Vägen effektiviserade kommunikationen mellan olika landsdelar och användes flitigt av de persiska budbärarna, pirradaziš.

Se Akemeniderna och Persiska kungsvägen

Persiska riket

Det persiska riket är historikernas namn på de akemenidiska, parthiska och sasanidiska dynastiernas välden.

Se Akemeniderna och Persiska riket

Persiska viken

Persiska viken eller Iranska viken (persiska: خلیج فارس, Khalij-e Fars; arabiska: الخليج الفارسي, al-Khalij al-Farsi), är ett 233 000 km² stort medelhav till Indiska oceanen som går in mellan Arabiska halvön och Iran (som förr hette Persien).

Se Akemeniderna och Persiska viken

Perspektiv

Perspektiv är inom konst, bland annat arkitektur, ett system för att avbilda tredimensionella objekt på ett tvådimensionellt bildplan.

Se Akemeniderna och Perspektiv

Pierre Briant

Pierre Briant, född 30 september 1940 i Angers, Frankrike, är en fransk iranist, historiker och professor i den akemenidernas historia och kulturhistoria och Alexanders rike vid Collège de France.

Se Akemeniderna och Pierre Briant

Pigment

Färgpigment till försäljning på en marknad i Goa, Indien. Pigment är olösliga pulver som används i färgmaterial för till exempel målning och tryck.

Se Akemeniderna och Pigment

Plinius den äldre

Gaius Plinius Secundus, mer känd som Plinius den äldre (latin: Plinius maior), född 23 i Como eller Verona, död 24 oktober 79 i Stabiae, var en romersk författare och naturfilosof.

Se Akemeniderna och Plinius den äldre

Plutarchos

Plutarchos (grekiska: Πλούταρχος, Ploútarkhos), efter att han blivit romersk medborgare Lucius Mestrius Plutarchus, född cirka 46 e.Kr., död cirka 120 e.Kr., var en hellensk filosof och författare från Chaironeia i Boiotien.

Se Akemeniderna och Plutarchos

Polybios

Relief föreställande Polybios. Polybios (Polybius), född omkring 203 f.Kr. i Megalopolis på Peloponnesos i Grekland, död omkring 120 f.Kr. i Afrika, var en greko-romersk militär, historiker, författare.

Se Akemeniderna och Polybios

Polygami

314x314px Polygami, eller månggifte, står i motsats till monogami, det vill säga äktenskap mellan två personer.

Se Akemeniderna och Polygami

Portik

Pantheons portik. Portik, av latinets porticus, av porta, "port", är en kolonn- eller pelarburen taktäckt förhall framför ingången till en byggnad, till exempel en kyrka.

Se Akemeniderna och Portik

Precisering

Precisering är en närmare bestämning eller avgränsning av ett språkligt uttrycks betydelse genom definition i avsikt att undvika missförstånd vid argumentation.

Se Akemeniderna och Precisering

Qanat

Principskiss för en qanat En qanattunnel nära Isfahan En qanat eller kanat, (قنات/, äldre persiska: کاریز kariz eller karez) är ett underjordiskt kanalsystem som används till bevattning och till att ge samhällen pålitlig vattenförsörjning.

Se Akemeniderna och Qanat

Quintus Curtius Rufus

Quintus Curtius Rufus var en romersk historiker, författare, till ett arbete om Alexander den stores bedrifter.

Se Akemeniderna och Quintus Curtius Rufus

Röda havet

Satellitbild av Röda havet. Röda havet är ett medelhav, en havsarm till Indiska oceanen som avskiljer Afrika från Arabiska halvön i Asien.

Se Akemeniderna och Röda havet

Relief

'''Relief''' (Pietro Tenerani – Gravmonument över Clelia Severini (1825). San Lorenzo in Lucina, Rom) En relief (av franska relever ’lyfta upp’) är en abstrakt eller figurativ bild skulpterad på ett plant underlag.

Se Akemeniderna och Relief

Religionsfrihet

Ett urval religiösa symboler Religions- och trosfrihet är en rätt för medborgare att fritt bestämma över sin religiösa eller annan övertygelse och över hur övertygelsen ska utövas, inklusive rätten att inte ha några övertygelser och att stå utanför alla samfund.

Se Akemeniderna och Religionsfrihet

Rhyton

akemenidernas Iran. Utgrävd i Ekbatana. Förvaras i Irans Nationalmuseum. Rhyton (grekiska ῥυτόν) är en grekisk term ett konformat dryckeskärl, ofta konstrikt arbetat för att likna ett djurhuvud.

Se Akemeniderna och Rhyton

Saker (folk)

Saker (sanskrit: caka) var ett tidigt iranskt folkslag.

Se Akemeniderna och Saker (folk)

Salamis

Lägeskarta för Salamis (märkt i rött). Salamis är den största ön i Saroniska bukten i Grekland.

Se Akemeniderna och Salamis

Samos

Samos (grekiska: Σάμος) är en grekisk ö i Egeiska havet, tillhörande regionen Nordegeiska öarna.

Se Akemeniderna och Samos

Sardes

Sardes (även Sardis, grekiska Σάρδεις) var en forntida stad i Mindre Asien i nuvarande västra Turkiet och låg cirka sex mil öster om Smyrna och sex mil sydost om Thyatira.

Se Akemeniderna och Sardes

Saroniska bukten

300px Saroniska bukten (Eginabukten) är det öppna vatten i Egeiska havet som ligger söder om Aten och Pireus i Attika och norr om Peloponnesos i Grekland.

Se Akemeniderna och Saroniska bukten

Satrap

Satrap (fornpersiska: khšaçapavan) var titeln för provinsståthållarna i det forntida Persien.

Se Akemeniderna och Satrap

Saudiarabien

Saudiarabien (arabiska: السعودية), formellt Kungadömet Saudiarabien (المملكة العربيّة السّعوديّة; Al-Mamlakah al-'Arabijah as-Sa'udijah), är ett kungarike grundat 1932, beläget på Arabiska halvön i sydvästra Asien.

Se Akemeniderna och Saudiarabien

Seleukiderriket

Det seleukidiska riket i sin största utbredning. Seleukiderriket var ett hellenistiskt rike.

Se Akemeniderna och Seleukiderriket

Servis

För ersättning till militär personal, se Servis (militärväsen), för kanonservis, se Artilleri. Nobelservisen, 2005 Servis i silver. Tallrik ur Gripsholmsservisen. Servis är en gemensam benämning för flera eller delar av de produkter som används vid dukning för servering av mat och dryck.

Se Akemeniderna och Servis

Sjöfolken

Sjöfolken var de folkslag som under slutet av bronsåldern sägs ha orsakat förödelse och omvälvning i det östra Medelhavsområdet.

Se Akemeniderna och Sjöfolken

Skylax

Skylax (grekiska Σκύλαξ) var en grekisk historieskrivare från Karyanda i Karien.

Se Akemeniderna och Skylax

Skyter

Skyterna (fornpersiska 𐎿𐎤𐎢𐎭𐎼 Skudra) var under antiken en iranskspråkig geografisk, politisk och kulturell enhet (Skytien) snarare än en etnisk folkgrupp, som levde omkring Kaspiska havet, på de ukrainska stäpperna fram till östra Polen, i norra och östra Iran och vid Altaibergen i Centralasien.

Se Akemeniderna och Skyter

Skytien

Uppskattad utsträckning av Skytien och de skytiska språken (orange) under första århundradet f.Kr. Sarmatien är markerat som den västligaste delen. Skytien (grekiska: Σκυθία Skuthia) var under den klassiska antiken ett område i Eurasien som beboddes av det iransktalande folkslaget skyter från 700-talet f.Kr.

Se Akemeniderna och Skytien

Slaget vid Gaugamela

Slaget vid Gaugamela (Γαυγάμηλα), även känt som slaget vid Arbela (Ἄρβηλα), var det mest avgörande slaget under Alexander den stores invasion av det persiska akemenidiska imperiet.

Se Akemeniderna och Slaget vid Gaugamela

Slaget vid Granikos

Slaget vid Granikos stod vid den lilla grunda floden Granikos, som nu heter Kocabaş, efter att Alexander den store korsat Hellesponten och inlett sitt fälttåg mot Perserriket.

Se Akemeniderna och Slaget vid Granikos

Slaget vid Issos

Slaget vid Issos var ett fältslag mellan makedonen Alexander den store och Perserriket som ägde rum år 333 f.Kr.

Se Akemeniderna och Slaget vid Issos

Slaget vid Kunaxa

Slaget vid Kunaxa, som är en ort i det forna Babylonien norr om Babylon vid floden Eufrat, utkämpades 401 f.Kr.

Se Akemeniderna och Slaget vid Kunaxa

Slaget vid Marathon

Slaget vid Marathon var ett slag år 490 f.Kr.

Se Akemeniderna och Slaget vid Marathon

Slaget vid Mykale

Slaget vid Mykale, grekiska 'Μάχη τῆς Μυκάλης', "Mache tes Mycales", var ett av de två stora slag, som gjorde slut på den persiska invasionen av Grekland under de persiska krigen.

Se Akemeniderna och Slaget vid Mykale

Slaget vid Plataiai

Slaget vid Plataiai utkämpades 479 f.Kr. mellan Persiska riket och en allians av grekiska stadsstater ledda av Sparta.

Se Akemeniderna och Slaget vid Plataiai

Slaget vid Salamis

Slaget vid Thermopyle och persernas förflyttning till Salamis, 480 f.Kr.Slaget vid Salamis, 480 f.Kr.Grekisk trirem Slaget vid Salamis (Ναυμαχία τῆς Σαλαμῖνος, Naumachia tēs Salaminos) var ett sjöslag som utkämpades mellan en allians bestående av grekiska stadsstater under Themistokles och det persiska imperiet under kung Xerxes år 480 f.Kr., som resulterade i en avgörande seger för de numerärt underlägsna grekerna.

Se Akemeniderna och Slaget vid Salamis

Slaget vid Thermopyle

Slaget vid Thermopyle (Μάχη τῶν Θερμοπυλῶν, Machē tōn Thermopylōn) utspelades under tre dagar, i slutet av augusti eller början på september, år 480 f.Kr.

Se Akemeniderna och Slaget vid Thermopyle

Slaveri

Slaveri är ett system där människor (slavar) betraktas och behandlas som egendom.

Se Akemeniderna och Slaveri

Smerdis

Smerdis (persiska: بردیا Bardiya; grekiska: Σμέρδις) var en iransk akemenidisk prins, son till perserkungen Kyros II och yngre bror till Kambyses II, som styrde Persien mellan 529 och 522 f.Kr.

Se Akemeniderna och Smerdis

Smycke

Korsformig brosch av guldtråd med polykrom emaljdekor. Livrustkammaren. Virkat halsband med kalcedon, sterlingsilver och sötvattenpärlor. Koreanska örhängen från Sillaperioden (500-talet). Diadem från antikens Grekland. Diamanten Darya-e Noor från Iran. Smycken är dekorationer som bärs för att utsmycka sig, såsom broscher, fingerringar, halsband, örhängen, armringar och armband.

Se Akemeniderna och Smycke

Sogdiana

Sogdiana, ca. 300 f.Kr. Sogdiana är området kring floden Zeravsjan i Transoxanien med Samarkand (Marakanda) som huvudort.

Se Akemeniderna och Sogdiana

Sogdianus

Sogdianus var en persisk kung 424 f.Kr. - 423 f.Kr..

Se Akemeniderna och Sogdianus

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Se Akemeniderna och Solen

Sparta

Ruinerna av antikens Sparta med dagens Sparta i bakgrunden Sparta (Spartis) (nygrekiska Σπάρτη, Spartā) är en grekisk stad med 15 500 invånare (år 2005) belägen vid floden Eurotas i Lakonien på södra Peloponnesos.

Se Akemeniderna och Sparta

Standar

Standar med horisontell stång. Standar är ett tygstycke – liknande en flagga eller fana – som hänger från en horisontell stång, som i sin tur sitter på en bärstång.

Se Akemeniderna och Standar

Strabon

Strabon (grekiska: Στράβων), född omkring 63 f.Kr. i Pontos, död omkring 24 i Rom, var en grekisk historiker, geograf och filosof.

Se Akemeniderna och Strabon

Stridselefant

Stridselefant på en relief från Kambodja Stridselefanter var elefanter som användes i stridande arméer.

Se Akemeniderna och Stridselefant

Stympning

Stympning innebär avlägsnande av kroppsdel.

Se Akemeniderna och Stympning

Suezkanalen

Suezkanalen (arabiska قناة السويس, qanā as-suways), är en större kanal mellan Medelhavet och Röda havet som gör det möjligt för fartyg att färdas mellan Europa och Asien utan att behöva segla runt Afrika.

Se Akemeniderna och Suezkanalen

Susa

Susa (persiska: شوش) är en forntida stad som var huvudstad i det forntida riket Elam.

Se Akemeniderna och Susa

Svarta havet

Svarta havet är ett bihav till Medelhavet, beläget mellan sydöstra Europa och Mindre Asien.

Se Akemeniderna och Svarta havet

Svenska forskningsinstitutet i Istanbul

Svenska forskningsinstitutet i Istanbul (SFII) är ett svenskt statsstött forskningsinstitut i Istanbul i Turkiet.

Se Akemeniderna och Svenska forskningsinstitutet i Istanbul

Symmetri

Symmetri är egenskapen hos ett objekt att se likadant ut efter att ha på något sätt vridits eller vänts på.

Se Akemeniderna och Symmetri

Synkretism

Synkretism är ett teologiskt begrepp med betydelsen religionsblandning, eller att en religion under nytt namn utvecklas genom inhämtande av det "bästa" från två eller flera etablerade religioner (se exempelvis manikeism).

Se Akemeniderna och Synkretism

Syrien

Syrien (سورية), formellt Syriska arabiska republiken, alternativt Syriska arabrepubliken (الجمهورية العربية السورية), är ett land i västra Asien och gränsar till Libanon i väst, Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i syd och Israel i sydväst.

Se Akemeniderna och Syrien

Talent

Talent är den högsta viktenhet som användes av grekerna under antiken för att väga mynt och diverse.

Se Akemeniderna och Talent

Tarsus

Tarsus (klassisk grekiska Ταρσός, Tarsos, hettitiska Tarsa) är en stad i Kilikien i södra Turkiet, belägen på ett bördigt slättland mellan Taurusbergen norr om staden och Medelhavskusten några mil söderut, vid floden Kydnos (nu Tarsus Çay).

Se Akemeniderna och Tarsus

Teispes

Teispes (Chishpish) var enligt traditionen akemenidisk kung av Persien från cirka 675 till 640 f.Kr.

Se Akemeniderna och Teispes

Thebe (Grekland)

Grekland under klassisk tid,Thebe mitt på kartan Thebe (nygrekiska Θήβα Thiva, klassisk grekiska Θήβαι, latin Thebae) är en ort i Grekland, belägen nordväst om Aten, norr om bergskedjan Kithairon, som utgör gräns mellan Boiotien och Attika, vid den södra kanten av den boiotiska slätten.

Se Akemeniderna och Thebe (Grekland)

Themistokles

Themistokles Themistokles, född cirka 525 f.Kr., död 460 f.Kr., var en politiker och general från Aten.

Se Akemeniderna och Themistokles

Thraker

Thrakisk ryttare Thraker (grekiska: thrakes) är en samlingsbenämning på fler än 50 kända stammar med närstående kultur och språk som under antiken levde i sydöstra delarna av Balkanhalvön samt delar av Mindre Asien.

Se Akemeniderna och Thraker

Thrakien

Thrakien med moderna statsgränser utsatta Thracia som Romersk provins 125 e.Kr. Thrakien (latin Thracia, grekiska Θρᾴκη, Thrákē, bulgariska Trakija, turkiska Trakya) är en historisk och geografisk region på sydöstra Balkanhalvön mellan Svarta havet, Egeiska havet och Marmarasjön.

Se Akemeniderna och Thrakien

Tjur

En tjur sparkar upp jord för att hota en fiende. En tjur är en könsmogen individ av hankön av oxdjur, älg med flera hovdjur.

Se Akemeniderna och Tjur

Tribut

En tribut (från latinets tributum, "bidrag") är summa som en part ger till en annan som ett tecken på underkastelse, lojalitet eller respekt.

Se Akemeniderna och Tribut

Turkiet

Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.

Se Akemeniderna och Turkiet

Urartu

Urartu var ett forntida rike (cirka 1200 till 600-talet f.Kr.) vid Vansjön i östra nuvarande Turkiet.

Se Akemeniderna och Urartu

Urmiasjön

Urmiasjön (persiska: دریاچه ارومیه; azerbajdzjanska: Urmiya; mellan 1930 och 1979 kallad Rezaiyesjön) är en saltsjö i regionen Azarbaijan i nordvästra Iran, mellan provinserna Östazarbaijan och Västazarbaijan, väster om Kaspiska havet, 1 275 meter över havet.

Se Akemeniderna och Urmiasjön

Vas

Kinesisk vas i cloissoné. ''Vas i empirestil'' En kinesisk snidad lackvas från Mingdynastin på 1400-talet. En vas är ett öppet kärl eller behållare som kan vara gjord av en mängd olika material som keramik, glas, plast och metaller som inte rostar, som aluminium, mässing, silver eller rostfritt stål.

Se Akemeniderna och Vas

Vårdagjämningen

Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn.

Se Akemeniderna och Vårdagjämningen

Xenofon

Xenofon (grekiska Ξενοφῶν), född omkring 430 f.Kr. i Aten, död omkring 355 f.Kr., var en grekisk historiker, författare och politiker.

Se Akemeniderna och Xenofon

Xerxes I

Xerxes I, (fornpersiska Khshayārsha, grekiska Ξέρξης Xerxēs, hebreiska Aḥashwerosh), född 519 f.Kr., död 465 f.Kr., var en persisk storkonung som tillhörde den akemenidiska dynastin.

Se Akemeniderna och Xerxes I

Xerxes II

Xerxes II, död cirka 424 f.Kr., var persisk storkonung cirka 424 f.Kr., son till Artaxerxes I och Damaspia samt sonson till Xerxes I. Xerxes II efterträdde sin far Artaxerxes I, men hann endast regera i 45 dagar, varefter han mördades av sin halvbror Sogdianus, som i sin tur mördades av Xerxes bror Dareios.

Se Akemeniderna och Xerxes II

Yasna

Yasna (ordagrant "andakt", "firande") är det avestiska ordet för zoroastrismens främsta form av gudstjänst.

Se Akemeniderna och Yasna

Zagros

Ecoregion PA0446 Zagros (persiska: زاگرس Zāgros) är en cirka 1600 kilometer lång bergskedja i västra Iran som sträcker sig i nordväst-sydostlig riktning från sydöstra Turkiet utmed gränsen mot Irak och vidare ned mot Hormuzsundet.

Se Akemeniderna och Zagros

Zoroastrism

Farvahar (eller Foruhar) är en av de främsta moderna symbolerna för zoroastrismen och anses föreställa en fravashi (skyddsande). Zoroastrism (även mazdaism efter namnet på guden Ahura Mazda), är en av världens äldsta monoteistiska (alternativt monolatriska) religioner.

Se Akemeniderna och Zoroastrism

1840

1840 (MDCCCXL) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Se Akemeniderna och 1840

28 september

28 september är den 271:a dagen på året i den gregorianska kalendern (272:a under skottår).

Se Akemeniderna och 28 september

331 f.Kr.

Slaget vid Gaugamela.

Se Akemeniderna och 331 f.Kr.

334 f.Kr.

Slaget vid Granikos.

Se Akemeniderna och 334 f.Kr.

336 f.Kr.

Makedonien vid Filip II:s död 336 f.Kr.

Se Akemeniderna och 336 f.Kr.

338 f.Kr.

Filip II:s fälttåg 339–338 f.Kr.

Se Akemeniderna och 338 f.Kr.

371 f.Kr.

Slaget vid Leuktra.

Se Akemeniderna och 371 f.Kr.

600-talet f.Kr. (decennium)

Gamla världen 600 f.Kr. Indien 600 f.Kr.

Se Akemeniderna och 600-talet f.Kr. (decennium)

670-talet f.Kr.

Assyriska riket 671 f.Kr. (mörk- och ljusgrönt).

Se Akemeniderna och 670-talet f.Kr.

Se även

330-talet f.Kr.

550-talet f.Kr.

Främre Orientens historia

Persiska riket

Även känd som Achemenider, Akaimenider, Akaimeniderna, Akaimeniderriket, Akaimenidisk, Akemenid, Akemenider, Akemeniderriket, Akemenidier, Akemenidisk, Akemenidiska, Akemenidiske.

, Claudius Aelianus, Cypern, Cyperns historia, Cyrenaika, Dardanellerna, Dareik, Dareios I, Dareios II, Dareios III, De fyra friheterna, Demokrati, Despotism, Diodorus Siculus, Donau, Dynasti, Egeiska havet, Egendom, Egypten, Egyptens tjugoåttonde dynasti, Egyptens tjugosjunde dynasti, Egyptiska, Ekbatana, Elam, Elamitiska, Elefantine, Elektrum, Encyclopædia Iranica, Epigrafik, Esfahan, Esras bok, Esters bok, Etiopien, Euagoras, Eufrat, Eunuck, Falang, Fana, Farao, Fars (provins), Fenicien, Feodalism, Filip II av Makedonien, Fornpersiska, Forntida Egypten, Gamla testamentet, Gandhara, Grekland, Grip, Gudom, Guldsmed, Halvåsna, Hamadan, Häststridsvagn, Hellenism, Hematit, Herodotos, Hierarki, Himmelssfären, Historia, Hoplit, Hund, Hypostyl, Hyrkanien, Ikonografi, Imperium, In natura, Indien, Indus, Infanteri, Irak, Iran, Irans nationalmuseum, Isokrates, Israel, Jerusalem, Jerusalems tempel, Jonien, Jordanien, Jordbruk, Jorden, Judar, Judendom, Kallbrand, Kambyses I, Kambyses II, Kapitäl (arkitektur), Kappadokien, Karat, Karien, Kashan, Kastväsen, Kaukasien, Kavalleri, Khwarezm, Kilikien, Klassisk grekiska, Kolchis, Konkubin, Konvertering (religion), Korintiska näset, Korsfästelse, Krönika, Krösus, Ktesias av Knidos, Kyros cylinder, Kyros den yngre, Kyros I, Kyros II, Landsförvisning, Lön, Legosoldat, Lejon, Lersten (byggmaterial), Libanon, Libyen, Lie, Louvren, Lydien, Lydiska, Lykien, Lykiska, Mager, Manetho, Mardonios, Marmarasjön, Mänskliga rättigheter, Månen, Medelhavet, Medien, Mellanöstern, Memfis, Mesopotamien, Mithra, Mosaiska lagen, Munskänk, Muntlig tradition, Mushki, Naqsh-e Rostam, Nationalencyklopedin, Necho II, Nektanebos II, Nildeltat, Nouruz, Nubien, Odödliga, Oligarki, Ortogonalitet, Ortostat, Ostanes pristis, Paflagonien, Pakistan, Palats, Palestina (stat), Pamfylien, Parthenon, Partien, Pasargad, Pausanias (spartansk general), Pålning (avrättningsmetod), Persepolis, Perser, Persisk trädgård, Persiska, Persiska kalendern, Persiska kungsvägen, Persiska riket, Persiska viken, Perspektiv, Pierre Briant, Pigment, Plinius den äldre, Plutarchos, Polybios, Polygami, Portik, Precisering, Qanat, Quintus Curtius Rufus, Röda havet, Relief, Religionsfrihet, Rhyton, Saker (folk), Salamis, Samos, Sardes, Saroniska bukten, Satrap, Saudiarabien, Seleukiderriket, Servis, Sjöfolken, Skylax, Skyter, Skytien, Slaget vid Gaugamela, Slaget vid Granikos, Slaget vid Issos, Slaget vid Kunaxa, Slaget vid Marathon, Slaget vid Mykale, Slaget vid Plataiai, Slaget vid Salamis, Slaget vid Thermopyle, Slaveri, Smerdis, Smycke, Sogdiana, Sogdianus, Solen, Sparta, Standar, Strabon, Stridselefant, Stympning, Suezkanalen, Susa, Svarta havet, Svenska forskningsinstitutet i Istanbul, Symmetri, Synkretism, Syrien, Talent, Tarsus, Teispes, Thebe (Grekland), Themistokles, Thraker, Thrakien, Tjur, Tribut, Turkiet, Urartu, Urmiasjön, Vas, Vårdagjämningen, Xenofon, Xerxes I, Xerxes II, Yasna, Zagros, Zoroastrism, 1840, 28 september, 331 f.Kr., 334 f.Kr., 336 f.Kr., 338 f.Kr., 371 f.Kr., 600-talet f.Kr. (decennium), 670-talet f.Kr..