Arianism och Kristologi

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Arianism och Kristologi

Arianism vs. Kristologi

Arianism är teologisk lära som förnekar Kristi gudom. Sonen i treenigheten. Jungfru Maria inför Jesubarnet, Antonio da Correggio. Kristologi (av grekiskans Christos och logia 'lära', 'vetenskap', av logos 'ord') är en subdisciplin inom kristen systematisk teologi eller dogmatik.

Alexander av Alexandria

Alexander av Alexandria, född cirka 250, död 17 april 326, patriark av Alexandria 313-326.

Alexander av Alexandria och Arianism · Alexander av Alexandria och Kristologi · Se mer »

Alexandria

Alexandria (arabiska الأسكندرية, transkriberat al-Iskandarīyah, grekiska Αλεξάνδρεια, Alexándria) är med sina fem miljoner invånare Egyptens näst största stad, Statliga Turistbyrån Tour egypt och en viktig hamnstad och industristad, LookLex Encyclopaedia men även en betydande turiststad och badort.

Alexandria och Arianism · Alexandria och Kristologi · Se mer »

Arius

Arius. Arius (grekiska Ἄρειος, Areios), född 256, död 336 i Konstantinopel, eventuellt genom förgiftning.

Arianism och Arius · Arius och Kristologi · Se mer »

Biskop

gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.

Arianism och Biskop · Biskop och Kristologi · Se mer »

Den Helige Ande

duva. Glasmålning i Peterskyrkan. Den Helige Ande (eller Den Heliga Anden, Helig Ande, Guds Ande, Jesu Ande, Kristi Ande, Anden) är ett begrepp som framförallt har utvecklats inom kristen teologi, men som även återfinns inom judendomen, islam och andra besläktade religioner.

Arianism och Den Helige Ande · Den Helige Ande och Kristologi · Se mer »

Fadern

Gud fader, olja på kanvas tillskriven Giovanni Battista Cima. Fadern är den första personen (hypostasen) i Gud eller i Treenigheten, enligt treenighetsläran, som är central för de flesta kristna kyrkor och samfund.

Arianism och Fadern · Fadern och Kristologi · Se mer »

Första konciliet i Konstantinopel

Första konciliet i Konstantinopel var det andra ekumeniska kyrkomötet, och ägde rum 381.

Arianism och Första konciliet i Konstantinopel · Första konciliet i Konstantinopel och Kristologi · Se mer »

Första konciliet i Nicaea

Ikon föreställande konciliet. Kejsar Konstantin (här avbildad på en mosaik i Hagia Sofia) sammankallade det första konciliet i Nicaea för att bland annat behandla den arianska kontroversen. Det första konciliet i Nicaea, som ägde rum i Nicaea (idag İznik, Turkiet) mellan den 20 maj och 25 juli 325 under kejsar Konstantin den stores regeringstid, var det första ekumeniska (av grekiska oikumene ’världsomfattande’) kyrkomötet.

Arianism och Första konciliet i Nicaea · Första konciliet i Nicaea och Kristologi · Se mer »

Jehovas vittnen

Jehovas vittnen (uttalas), fullständigt namn Jehovas vittnen-Bibelsällskapet Vakttornet, är en millenaristisk och restorationistisk sekt med antitrinitaristiska läror som distinkt skiljer sig från generellt kristna trossatser.

Arianism och Jehovas vittnen · Jehovas vittnen och Kristologi · Se mer »

Jesus

Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.

Arianism och Jesus · Jesus och Kristologi · Se mer »

Konstantin den store

Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.

Arianism och Konstantin den store · Konstantin den store och Kristologi · Se mer »

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Arianism och Kristendom · Kristendom och Kristologi · Se mer »

Teologi

Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".

Arianism och Teologi · Kristologi och Teologi · Se mer »

Treenighetsläran

Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden. Förespråkare av denna teori hävdar att förekomsten av tre hypostaser möjliggör tanken att Sonen nedstiger till jorden som människan Jesus Kristus, samtidigt som Gud Fadern likväl är kvar i himlen, och utan att den monoteistiska tron på en Gud i första budets mening, förnekas.

Arianism och Treenighetsläran · Kristologi och Treenighetsläran · Se mer »