Innehållsförteckning
159 relationer: Adriatiska havet, Alaner, Albaner, Albanien, Alperna, Andra världskriget, Antiken, Arsenije III Crnojević, Avarer, Österrike, Balkanbergen, Balkanbroderi, Balkankrigen, Barocken, Bayern, Bergskedja, Bokens folk, Bosniaker, Bosnien, Bosnien och Hercegovina, Bosniska kyrkan, Bosporen, Bulgarer, Bulgarien, Bysantinska riket, Centralasien, Centraleuropa, Daker, Dalmatien, Dalmatiska, Dardanellerna, Dinariska alperna, Dobrudzja, Dominikanorden, Donau, Drina, Dubrovnik, Egeiska öarna, Egeiska havet, Encyclopædia Britannica, Förfädersdyrkan, Första världskriget, Ferdinand I (tysk-romersk kejsare), Folkvandringstiden, Frankerriket, Frankiska, Friulien, Fushë Kosovë, Gepider, Gorizia (provins), ... Förläng index (109 mer) »
- Balkan
- Halvöar i Europa
- Regioner i Europa
Adriatiska havet
Adriatiska havet är en vik av Medelhavet.
Se Balkanhalvön och Adriatiska havet
Alaner
Alaner var ett nomadfolk av indoiranskt ursprung.
Albaner
Albaner (Shqiptarët) är en folkgrupp med albanska som modersmål, som är ett indoeuropeiskt språk, med sitt ursprungliga område på västra Balkanhalvön.
Albanien
Albanien (albanskaː Shqipëria, historiskt sett Arbëria), formellt Republiken Albanien (albanskaː Republika e Shqipërisë), (2015).
Alperna
Alperna är en bergskedja med större delen belägen i Centraleuropa.
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Se Balkanhalvön och Andra världskriget
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Arsenije III Crnojević
Arsenije III Crnojević (1633-1706) Arsenije III Crnojević (kyrilliska: Арсеније III Чарнојевић; Bajice, Cetinje, Montenegro, 1633 - Wien, Habsburg, 1706) var en serbisk-ortodox patriark i Peja från 1674 till 1691 samt ärkebiskop i Szentendre från 1691 till sin död 1706.
Se Balkanhalvön och Arsenije III Crnojević
Avarer
Avarernas rike på 600-talet Avarerna var ett högasiatiskt, troligen med hunnerna besläktat nomadfolk av ural-altaiskt ursprung, vilket i kinesiska annaler omtalas i början av 400-talet e.Kr.
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Balkanbergen
Tyskspråkig karta över Balkanbergen De centrala Balkanbergen i Bulgarien Balkanbergen (Stara Planina) är en bergskedja på Balkanhalvön, till vilken den givit sitt namn.
Se Balkanhalvön och Balkanbergen
Balkanbroderi
Balkanbroderi är en gemensam beteckning på de rika folkliga broderierna från Bulgarien, Albanien, Grekland, före detta Jugoslavien, Rumänien, Ungern och den europeiska delen av Turkiet.
Se Balkanhalvön och Balkanbroderi
Balkankrigen
Balkankrigen avser de två krig som ägde rum i sydöstra Europa 1912 och 1913.
Se Balkanhalvön och Balkankrigen
Barocken
Exempel på barockskulptur: Giovanni Lorenzo Berninis ''Den heliga Teresas extas'' (1647–1652). Fontana di Trevi i Rom. Barocken är den epok eller stilriktninghttp://www.ne.se/barock - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 16 oktober 2013 som främst inom konsten (måleri, skulptur, litteratur, arkitektur, musik) var dominerande i Europa från slutet av 1500-talet och in på 1700-talet.
Bayern
Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.
Bergskedja
Tatrabergen är en bergskedja i Karpaterna. En bergskedja är ett större område med sammanhängande bildning av berg.
Se Balkanhalvön och Bergskedja
Bokens folk
Bokens folk (arabiska: أهل الكتاب – Ahl al-Kitāb) är ett uttryck som myntades i den muslimska världen för att beteckna anhängare till andra, äldre, närbesläktade monoteistiska religioner med ursprung i Sydvästasien – det vill säga judendomen och kristendomen – som likt islam har en uppenbarad skrift med ett i förhållande till islam besläktat andligt innehåll.
Se Balkanhalvön och Bokens folk
Bosniaker
Bosniaker (bosniska: Bošnjaci) är en sydslavisk folkgrupp som huvudsakligen bor i Bosnien-Hercegovina och i regionen Sandžak, vilken ingår i både Serbien och Montenegro.
Bosnien
Den ungefärliga gränsdragningen mellan Bosnien (mörkt) och Hercegovina (ljust) Bosnien (bosniska, kroatiska och serbiska Bosna; serbisk kyrillisk skrift: Босна) är en region på Balkanhalvön.
Bosnien och Hercegovina
Bosnien och Hercegovina (serbiska/bosniska/kroatiskaː Bosna i Hercegovina/ Босна и Херцеговина) eller Bosnien-Hercegovina, vanligtvis enbart Bosnien, är en stat i Sydeuropa på Balkanhalvön som gränsar till Kroatien, Serbien och Montenegro.
Se Balkanhalvön och Bosnien och Hercegovina
Bosniska kyrkan
Bosniska kyrkan (bosniska: Crkva bosanska; latin: Ecclesia bosnensis) är historiskt sett ansedd att vara en inhemsk version av bogomilismen, vilken existerade mellan 900- och 1400-talet i Bosnien.
Se Balkanhalvön och Bosniska kyrkan
Bosporen
Första bosporenbron. Bosporen markerad i rött, mellan Svarta havet och Marmarasjön. Bosporen. Bosporen (från grekiskans Βόσπορος, Bósporos, "boskapsvadstället", turkiska İstanbul Boğazı, "Istanbulsundet" eller Boğaziçi) är ett sund i Turkiet som, tillsammans med Marmarasjön och Dardanellerna, skiljer europeiska Balkan och asiatiska Anatolien från varandra och utgör Svarta havets förbindelse med Medelhavet.
Bulgarer
Bulgarer är ett sydslaviskt folk som förknippas med Bulgarien och språket bulgariska.
Bulgarien
Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet.
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Se Balkanhalvön och Bysantinska riket
Centralasien
Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Det politiska Centralasien. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.
Se Balkanhalvön och Centralasien
Centraleuropa
Centraleuropa, enligt en ''snäv'' (kulturellt och politiskt betingad) och en ''vid'' (kulturellt betingad) definition. '''Snäv definition''' ''(mörkgrönt)'': Tyskland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Österrike, Liechtenstein och Schweiz.
Se Balkanhalvön och Centraleuropa
Daker
Daker (Daci) är romarnas namn på det folk (geto-daker) som bodde i nuvarande Rumänien och norra Serbien som inkorporerades i romarriket som provinsen Dakien.
Dalmatien
Dalmatien (Dalmacija) är ett historiskt landskap i sydvästra Kroatien.
Dalmatiska
Dalmatiska var ett romanskt språk, numera utdött, som talades längs kusten i Dalmatien i nuvarande Kroatien.
Se Balkanhalvön och Dalmatiska
Dardanellerna
Karta över Dardanellerna. Dardanellernas läge markerat i gult. Dardanellerna (under antiken Hellesponten, turkiska: Çanakkale Boğazı) är ett 70 km långt sund med en medelbredd på 4 km i Turkiet som förbinder Egeiska havet med Marmarasjön och avskiljer Gallipolihalvön på Balkan och nordvästra Mindre Asiens kust.
Se Balkanhalvön och Dardanellerna
Dinariska alperna
Dinariska alperna eller Dinariderna är en bergskedja på västra Balkan, längs Adriatiska havet.
Se Balkanhalvön och Dinariska alperna
Dobrudzja
Dobrudzja (bulgariska: Добруджа; rumänska: Dobrogea; turkiska: Dobruca) är området mellan nedre Donau och Svarta havet, inklusive Donaudeltat och Rumäniens kust.
Dominikanorden
Dominikanorden är en katolsk mendikantorden instiftad 1215 i Toulouse av den unge spanske prästen Domingo de Guzman (latiniserat Dominicus).
Se Balkanhalvön och Dominikanorden
Donau
Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.
Drina
Drina (serbisk kyrilliskaː Дрина. Latin: Drinus) är en flod i sydöstra Europa.
Dubrovnik
Dubrovnik (Rausium, senare Ragusium, Ragusa, Ragus) är en stad i Kroatien.
Egeiska öarna
Ögrupper i Egeiska havet Egeiska öarna (Νησιά Αιγαίου/Nisiá Aigaíou; Ege Adaları) är en arkipelag av öar i Egeiska havet.
Se Balkanhalvön och Egeiska öarna
Egeiska havet
Satellitfoto över Egeiska havet. Fransk topografisk karta över Egeiska havet. Egeiska havet (grekiska: Αιγαίον Πέλαγος, Aigaíon Pélagos; turkiska: Ege Denizi) är den del av Medelhavet som ligger mellan grekiska halvön och Anatoliens västkust.
Se Balkanhalvön och Egeiska havet
Encyclopædia Britannica
Encyclopædia Britannica (latin för ”brittisk encyklopedi”) är en engelskspråkig encyklopedi.
Se Balkanhalvön och Encyclopædia Britannica
Förfädersdyrkan
Förfädersdyrkan är en i många kulturer spridd religiös praktik, som regel kopplad till tron att människan fortsätter sin existens efter döden och att de avlidna släktingarna är i behov av stöd från sina efterlevande, exempelvis i form av matoffer.
Se Balkanhalvön och Förfädersdyrkan
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Se Balkanhalvön och Första världskriget
Ferdinand I (tysk-romersk kejsare)
Ferdinand I, född 10 mars 1503 i Alcalá de Henares i Spanien, död 25 juli 1564 i Wien, var tysk-romersk kejsare från 1558, kung av Böhmen och Ungern från 1526 och kung av Kroatien från 1527 fram tills sin död.
Se Balkanhalvön och Ferdinand I (tysk-romersk kejsare)
Folkvandringstiden
Folkvandringarna. Folkvandringstiden (ibland förkortad Fvt) är en historisk epok under järnåldern.
Se Balkanhalvön och Folkvandringstiden
Frankerriket
Frankerriket (latin: Regnum Francorum) syftar på det forna rike (efterföljare till Gallien, föregångare till Frankrike) som frankerna lade under sig.
Se Balkanhalvön och Frankerriket
Frankiska
Högtyska övergångsdialekter (öst- och sydfrankiska) Frankiska var ett germanskt språk som är besläktat med flamländska och sydnederländska.
Friulien
Friulien eller Friuli är ett vidsträckt område i norra Italien.
Fushë Kosovë
Fushë Kosova (Fushë Kosovë/a, Kosovo Polje) är en ort i Kosovo, omkring 5 kilometer sydväst om Pristina.
Se Balkanhalvön och Fushë Kosovë
Gepider
Theodericus” monogram across fields, cross above.https://www.cngcoins.com/Coin.aspx?CoinID.
Gorizia (provins)
Karta över provinsen Gorizia var en provins i regionen Friuli-Venezia Giulia i Italien.
Se Balkanhalvön och Gorizia (provins)
Goter
Östgoternas rike. Visigoternas rike cirka 500. Goterna (slutet eller öppet o) (gotiska: gutans, fornsvenska: gutar, tyska: Goten, latin: gothi, grekiska: Γότθοι, gótthoi), är en av de mest kända germanstammarna under folkvandringstiden.
Greker
Greker (Έλληνες) är en nation och en etnisk grupp som befolkat Grekland och området kring Egeiska havet i över 4000 år.
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Habsburg
Habsburg var ett tyskt furstehus, som regerade i Österrike från 1278 till 1780.
Humanism
Humanism (från italienska umanista → umano, "mänsklig", jämför latin humanus, "mänsklig") är en idéströmning – vanligen andlig eller kulturell – som utgår från en livsåskådning som bygger på den enskilda människans värde och bildningens vikt.
Hunner
Hunnernas rike sträckte sig år 450 från Centralasiens stäpper i öster till nuvarande Tyskland i väster, från Östersjön i norr till Svarta havet i söder. Hunnerna var en centralasiatisk befolkningsgrupp som ingick i de eurasiska nomaderna.
Illyrer
Illyriska stammar under antiken. Illyrer (eller illyrier) är en samlad benämning för de indoeuropeiska stammar som under antiken var bosatta i Illyrien mellan Adriatiska havet och Donau.
Illyrien
Illyrien inom romerska riket. Illyrien (Illyria, Iliria) historisk region på västra Balkanhalvön, då befolkad av illyrer.
Inkvisition
Galilei inför den romerska inkvisitionen 1633, som här leds av en dominikanmunk Det senare franska helgonet Jeanne d'Arc hos inkvisitionen 1431. ''Por haber nacido en otra parte'' (''För att ha fötts på en annan plats'') av Francisco Goya från perioden 1814-1823.
Se Balkanhalvön och Inkvisition
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''.
Istrien
Karta över Istrien på engelska. Istrien (kroatiska och slovenska: Istra, italienska: Istria) är en halvö som sträcker sig ut från nordvästra Balkan i Adriatiska havet.
Istriotiska
Istriotiska är ett östromanskt språk eller en dialekt som talas i de västra delarna av Istrien i Kroatien.
Se Balkanhalvön och Istriotiska
Istrorumänska
Istrorumänska är ett östromanskt språk eller dialekt med cirka 300 talare i nordöstra Istrien i Kroatien.
Se Balkanhalvön och Istrorumänska
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Italienare
Italienare (Italiani) är ett romansktalande folkslag som har italienska som modersmål.
Se Balkanhalvön och Italienare
Joniska havet
Karta med engelsk text över Joniska havet (''Ionian Sea''). Joniska havet (Ιόνιο Πέλαγος, Iónio Pélagos; Mare Ionio; Deti Jon) är en del av Medelhavet mellan Kalabrien, Albanien och Grekland.
Se Balkanhalvön och Joniska havet
Jovan Cvijić
Jovan Cvijić (serbiska: Јован Цвијић), född 11 oktober (gamla stilen: 29 september) 1865 i Loznica, död 16 januari 1927, var en serbisk geograf och geolog.
Se Balkanhalvön och Jovan Cvijić
Judar
rabbi ritad av Albert Edelfelt Judar (יְהוּדִים) är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel.
Jugoslavien
Jugoslaviens geografiska utbredning 1918–2003Jugoslavien (makedonska, montenegrinsk och serbisk kyrilliska: Југославија, bosniska, kroatiska, serbiska (latinska), slovenska: Jugoslavija, albanska: Jugosllavia och ungerska: Jugoszlávia) med betydelsen Sydslavien på de sydslaviska språken, var benämningen på en serie statsbildningar som från första världskrigets slut 1918 och fram till 2003 fanns på Balkanhalvön.
Se Balkanhalvön och Jugoslavien
Jugoslaviska krigen
Jugoslaviska krigen var en serie av krig och väpnade konflikter mellan 1991 och 2001 inom området som före 1991 utgjorde landet Jugoslavien.
Se Balkanhalvön och Jugoslaviska krigen
Juliska alperna
Juliska alperna (även Julianska alperna) (slovenska: Julijske Alpe, italienska: Alpi Giulie) är en bergskedja i Östalperna, en del av Alperna som även bland annat inkluderar Dolomiterna.
Se Balkanhalvön och Juliska alperna
Karantanien
Karantanien är en historisk region i nuvarande Österrike (Kärnten, Steiermark, Östtyrolen och delar av Salzburg och Oberösterreich) och norra Slovenien.
Se Balkanhalvön och Karantanien
Karpaterna
Karpaterna är en bergskedja i centrala och sydöstra Europa.
Se Balkanhalvön och Karpaterna
Kätteri
Kätteri eller heresi är en tidigare använd beteckning för villolära, det vill säga en åskådning som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro.
Kelter
Utbredningen av keltiska folk, enligt den traditionella åsikten: gult kärnområdet,ljusgrönt maximala spridningsområdet, mörkare grönt områden som talade keltiska språk under medeltiden, mörkast grönt dagens språkområde. Utbredning av keltisk kultur.
Kosovo
Kosovo (albanska: Kosovë eller Kosova, serbiska: Косово eller Kosovo; uttal), formellt Republiken Kosovo, är ett land på Balkan med omtvistad status.
Krain
Sydlig drönarvy från Karawankerna i Övre Krain. De röda områdena (2x) utgör tillsammans Krain. Alla de färgade områdena tillsammans utgör Slovenien. Hertigarnas av Krain vapen till 1918 Krain (slovenska: Kranjska; tyska: Krain) är en historisk region i Slovenien.
Kroater
Kroater (Hrvati) är en sydslavisk etnisk folkgrupp.
Kroatien
Kroatien (Hrvatska), formellt Republiken Kroatien (kroatiska: Republika Hrvatska), är en republik i centrala/sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Bosnien och Hercegovina och Serbien i öster, Slovenien i norr, Ungern i nordöst och Montenegro i söder. I väst och sydväst utgör Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien.
Kroatisk-slovenska bondeupproret
''Avrättningen av Matija Gubec'' av Oton Iveković Kroatisk-slovenska bondeupproret var ett stort bondeuppror i Kroatien och det som idag utgör Slovenien under början av år 1573.
Se Balkanhalvön och Kroatisk-slovenska bondeupproret
Kupa (flod)
Kolpa i slovenska ''Prelesje'' Kupa (kroatiska) eller Kolpa (slovenska) är en flod som skapar en naturlig gräns mellan nordvästra Kroatien och sydvästra Slovenien.
Se Balkanhalvön och Kupa (flod)
Kvarnerviken
Karta över Kvarnerviken. Kvarnerviken (Kvarnerski zaljev, Quarnero/Quarnaro/Carnaro, tyska: Kvarner-Bucht/Quarnerobusen) är en stor vik samt en region och en ögrupp i Adriatiska havet.
Se Balkanhalvön och Kvarnerviken
Leopold I (tysk-romersk kejsare)
Leopold I, född 9 juni 1640, död 5 maj 1705, var tysk-romersk kejsare 1658–1705, kung av Ungern från 1655, kung av Böhmen från 1656 samt kung av Kroatien från 1657.
Se Balkanhalvön och Leopold I (tysk-romersk kejsare)
Liberalism
340x340px Liberalismen är en politisk ideologi med rötter i 1700-talets frihetsrevolutioner, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen.
Se Balkanhalvön och Liberalism
Makedonier
Makedonier (makedonska: македонци, makedonci) är ett sydslaviskt folkslag på Balkan i framförallt Nordmakedonien och den omkringliggande regionen Makedonien med makedonska som modersmål samt medborgare i Nordmakedonien.
Se Balkanhalvön och Makedonier
Malaria
Malaria är en allvarlig infektionssjukdom orsakad av encelliga parasiter från plasmodiumsläktet som sprids med myggor.
Maria Teresia av Österrike
Maria Teresia (Maria Theresia Walburga Amalia Christina), född 13 maj 1717 i Wien, död 29 november 1780 i Wien, var regerande drottning av Ungern, Böhmen, Kroatien och Slavonien, regerande ärkehertiginna av Österrike, och regerande hertiginna av Parma och Piacenza.
Se Balkanhalvön och Maria Teresia av Österrike
Marmarasjön
Marmarasjön (uttal: /'marmara-/; Marmara Denizi, historiskt namn: Propontis, med betydelsen 'före Svarta havet', egentligen 'före Evxinos pontos') är ett mindre medelhav i Turkiet, på gränsen mellan Europa och Asien.
Se Balkanhalvön och Marmarasjön
Medelhavet
Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.
Se Balkanhalvön och Medelhavet
Militärgränsen
Banatiska militärgränsen ''(Banat Krajina)'' 1849. ''Szekler Grenz-Husarenregiment'' ''Pandur'' (gränssoldat) från ''I. Likaner Regiment'' 1762. Militärgränsen (tyska: Militärgrenze, kroatiska: Vojna Krajina, serbiska: Vojna Krajina/Војна Крајина, ungerska: Határőrvidék) var en politisk enhet och ett geografiskt område i Habsburgska riket (senare kejsardömet Österrike och Österrike-Ungern) och låg i gränslandet mot Osmanska riket.
Se Balkanhalvön och Militärgränsen
Mohács
Mohács (kroatiska: Mohač, tyska: Mohatsch, serbiska: Мохач) är en stad i provinsen Baranya i södra Ungern.
Moldova (historisk region)
Moldova, Moldau, var ett furstendöme i östra Europa.
Se Balkanhalvön och Moldova (historisk region)
Monarki
Länder som har monarki som statsskick Monarki (från grekiska monos, 'en', och archein, 'att härska') är ett statsskick i vilket statschefen är en monark.
Montenegriner
Montenegriner är en sydslavisk folkgrupp bosatt främst i Montenegro.
Se Balkanhalvön och Montenegriner
Montenegro
Montenegro (montenegrinska/serbiska: Црна Гора, Crna Gora (uttalas, albanska: Mali i Zi)), är en republik belägen vid Adriatiska havet i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Se Balkanhalvön och Montenegro
Motreformationen
Vulgata (den latinska utgåvan av den katolska bibeln), tryckt 1590 efter att många av motreformationens åtgärder fått effekt Motreformationen, även tridentinska reformen, den katolska pånyttfödelsen eller den katolska reformationen, var en period i den romersk-katolska förnyelsen som inleddes med Tridentinska mötet (1545-1563) och upphörde med slutet av trettioåriga kriget (1648).
Se Balkanhalvön och Motreformationen
Nationalism
Nationalism (från franskans nationalisme, av "nation", ursprungligen från latinets nascor, "jag föds") är en världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser.
Se Balkanhalvön och Nationalism
Nepotism
Nepotism (av latinets nepos.
Nicolaus Rockberger
Nicolaus Rockberger, född 26 juli 1944 i Estland, död 29 augusti 2007 i Täby församling, Stockholms län, var filosofie doktor i historia.
Se Balkanhalvön och Nicolaus Rockberger
Nordmakedonien
Nordmakedonien, officiellt Republiken Nordmakedonien (Република Северна Македонија, Republika e Maqedonisë së Veriut) är en republik i Sydeuropa.
Se Balkanhalvön och Nordmakedonien
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.
Se Balkanhalvön och Ortodoxa kyrkor
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Se Balkanhalvön och Osmanska riket
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Peloponnesos
Satellitbild över Peloponnesos. Peloponnesos (grekiska Πελοπόννησος, latin Peloponnesus, svenskt uttal), även kallad Morea, är en grekisk halvö som bildar södra delen av Greklands fastland.
Se Balkanhalvön och Peloponnesos
Pindos
Pindos (Πίνδος), även Pindosbergen (Oroseira Pindhou, Pindet), är ett bergsmassiv på grekiska fastlandet, mellan Epirus och Thessalien.
Postojna
Utsikt över Postojna Postojnas läge i Slovenien. Postojna är en ort och kommun cirka 50 kilometer sydväst om Sloveniens huvudstad Ljubljana.
Protobulgarer
Bergsområdet Imeon i Hindukush och Pamir föreslås som protobulgarernas urhem enligt den armeniska Asjcharatsujts-kartan över Centralasien från 400-600-talet, återskapad av S.T. Eremian. Storbulgarien och närliggande områden cirka 650 e.Kr. Protobulgarer (på bulgariska прабългари), ibland kallade enbart bulgarer, är ett av de tre folkslagen som blivit de nutida bulgarerna i Bulgarien.
Se Balkanhalvön och Protobulgarer
Pusta
Hortobágy nationalpark "Gémeskút" på Hortobágypusztan En liten flock rackafår, karakteristiska för den ungerska pusztan. Pusta (ungerska: puszta, uttalas "possta") är begrepp som ofta associeras till det traditionella ungerska landskapet.
Reformationen
Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.
Se Balkanhalvön och Reformationen
Renässansen
Vatikanen. Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") var den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.
Se Balkanhalvön och Renässansen
Republiken Venedig
Republiken Venedig var en stadsstat i Venetien i nordöstra Italien, med staden Venedig som huvudstad.
Se Balkanhalvön och Republiken Venedig
Rijeka
Rijeka (uttal:, italienska och Fiume, Sankt Veit am Flaum, se även andra namn) är en stad i Kroatien.
Rodopibergen
Rodopibergen, även stavat Rodopebergen eller Rhodopebergen, är en bergskedja som till över 83 procent av sin yta ligger i Bulgarien, resten i Grekland.
Se Balkanhalvön och Rodopibergen
Romanska språk
Romanska språk är en grupp av indoeuropeiska språk som utvecklats ur latinet.
Se Balkanhalvön och Romanska språk
Romer
Romer (romani: roma) är en folkgrupp i Europa och delar av Asien.
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Se Balkanhalvön och Romerska riket
Rumäner
Område i grönt visar var rumäner historiskt har bott. Rumäner (români), är en romansk etnisk grupp som härstammar från Rumänien och som utövar den rumänska kulturen, därjämte talar rumänska.
Rumänien
Rumänien (România) är en republik i Östeuropa. Läst 27 oktober 2011. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011.
Sabor
Sabor, formellt Hrvatski sabor, är Kroatiens parlament.
Sarajevo
svenska ambassaden i Ferhadija, Sarajevo. bot.
Sarmater
Rekonstruktion av Sarmatiens läge i västra Skytien under första århundradet f.Kr. Sarmaterna var en samling folkslag med huvudsakligen iranskt ursprung, som talade ett iranskt språk besläktat med ossetiska.
Sava
Sava i Zagreb i Kroatien. Sava strax uppströms från sammanflödet med med Donau i Belgrad i Serbien. Sava eller Save (bosniska/kroatiska/slovenska Sava/ Сава) är en biflod från höger till Donau i Sydeuropa.
Serber
Serber (serbiska: Срби/Srbi) är en sydslavisk folkgrupp på Balkanhalvön som företrädesvis bebor Serbien vars befolkning uppgår till cirka 8 miljoner.
Serbien
Serbien, officiellt Republiken Serbien (Република Србија/Republika Srbija), är en kustlös stat belägen på Balkanhalvön i Sydöstra Europa.
Sharia
Sharia eller sharīʾa (arabiska: شريعة Šarīʿah) betyder ursprungligen "vägen till vattenkällan" eller "lagen av Gud" och är ett begrepp inom islam som avser texter i religiösa urkunder som ligger till grund för islamisk rätt.
Skyter
Skyterna (fornpersiska 𐎿𐎤𐎢𐎭𐎼 Skudra) var under antiken en iranskspråkig geografisk, politisk och kulturell enhet (Skytien) snarare än en etnisk folkgrupp, som levde omkring Kaspiska havet, på de ukrainska stäpperna fram till östra Polen, i norra och östra Iran och vid Altaibergen i Centralasien.
Slaver
sydslaviska Slaver är en etnolingvistisk grupp som talar olika men besläktade slaviska språk som i sin tur ingår i den baltoslaviska språkgruppen och är del av den större indoeuropeiska språkfamiljen.
Slaviska språk
Karta över de slaviska språkens utbredning (länders namn på tyska) De slaviska språken tillhör satemspråken, en av två huvudgrenar inom den indoeuropeiska språkfamiljen.
Se Balkanhalvön och Slaviska språk
Slavonien
Slavonien (Slavonija) är ett landskap i nordöstra Kroatien som gränsar till Serbien i öster, Ungern i norr och Bosnien och Hercegovina i söder.
Slovaker
Slovaker (Slováci) är ett västslaviskt folk.
Slovener
Slovener (slovenska: Slovenci) är en sydslavisk folkgrupp, till övervägande delen bofast i republiken Slovenien, där de talar det slovenska språket.
Slovenien
Karta över Slovenien Celje-ättens gamla residens ovan staden Celje (i dalen bakom borgkullen). Slovenien (Slovenija), formellt Republiken Slovenien (Republika Slovenija), är en republik i Centraleuropa. Landet gränsar till Italien, Österrike, Ungern och Kroatien och har kust mot Adriatiska havet.
Svarta havet
Svarta havet är ett bihav till Medelhavet, beläget mellan sydöstra Europa och Mindre Asien.
Se Balkanhalvön och Svarta havet
Sydöstra Europa
En definition på sydöstra Europa. Sydöstra Europa Sydöstra Europa är en geografisk och politisk region i Europa som till största del omfattas av Balkanhalvön.
Se Balkanhalvön och Sydöstra Europa
Sydeuropa
Sydeuropa. Sydeuropa är den del av Europa som anses ligga söder om Centraleuropa.
Sydslaver
Länder där majoriteten talar ett sydslaviskt språk. Sydslaver är de slaver som talar sydslaviska språk och bebor huvudsakligen Balkan.
Sydslaviska språk
Karta över de slaviska språken i Europa.Sydslaviska språken är en undergrupp av de slaviska språken.
Se Balkanhalvön och Sydslaviska språk
Thraker
Thrakisk ryttare Thraker (grekiska: thrakes) är en samlingsbenämning på fler än 50 kända stammar med närstående kultur och språk som under antiken levde i sydöstra delarna av Balkanhalvön samt delar av Mindre Asien.
Transsylvanien
Historiska Transsylvanien/Siebenbürgen inom Rumänien. Transsylvanien markerad på en karta över dagens Rumänien, med gränserna för dagens rumänska distrikt inritade. Ljusgult motsvarar det historiska transsylvanska kärnlandet. Områdena i gulbrunt motsvarar Maramureş, Rumänska Crişana och det Rumänska Banatet och räknas ibland som del av Transsylvanien.
Se Balkanhalvön och Transsylvanien
Trieste
Trieste, slovenska och kroatiska Trst, samt tyska (och i äldre svensk litteratur) Triest, är en stad och kommun i regionen Friuli-Venezia Giulia i nordöstra Italien, nära gränsen till Slovenien.
Trieste (provins)
Trieste var en provins i regionen Friuli-Venezia Giulia i Italien.
Se Balkanhalvön och Trieste (provins)
Turkar
Turkar (Türkler) är officiellt en etnisk grupp av den oghuziska gruppen av turkfolken, i majoritet talande turkiska.
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Turkiska
Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett turkspråk vars ursprungsområde är Centralasien.
Tyskar
Tyskar (Deutsche) är personer av tysk nationalitet.
Ukrainare
Ukrainska flickor som bär vysjyvanka. Ukrainare i Ryska SFSR, 1926. Ukrainare (українці, ukraintsi), historiskt kallade rutener och ''lillryssar''(Kejsardömet Ryssland), är en östslavisk etnisk grupp om 37–45 miljoner människor.
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Ungrare
Ungrare (magyarok) är ett folkslag som främst bor i dagens Ungern samt i dess grannländer.
Upplysningstiden
Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.
Se Balkanhalvön och Upplysningstiden
Uppsala universitet
Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887. Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.
Se Balkanhalvön och Uppsala universitet
Uskoker
Uskoker (på kroatiska u'skotsi, "rymmare") kallades de sydslaviska, främst kroatiska men även serbiska, flyktingar som från slutet av 1300-talet flydde undan de invaderande turkarna från det Osmanska väldet.
Valaker
Claes Rålambs turkiska dräktbok. Valaker (eller valacher, vlacher, med flera stavningar; relaterat till Valakiet) är idag vanligtvis en samlande benämning på de romansktalande folken i östra och sydöstra Europa.
Valakiet
Karta över Rumänien med Valakiet markerat i gult. Valakiet (rumänska: Ţara Românească, ”Rumänska landet”) är ett historiskt landskap i Rumänien, beläget mellan Transsylvanska alperna och Donau.
Vasallstat
Vasallstat eller lydrike är en stat som står i avtalad beroendeställning till en annan stat genom vasallskap eller tributplikt.
Se Balkanhalvön och Vasallstat
Vatikanen
Vatikanen är en kulle i nordvästra delen av staden Rom, Italien, som i dag bär Peterskyrkan innesluten i katolska kyrkans stadsstat Vatikanstatens territorium.
Vipava
Vipava (italienska "Vipacco" tyska: Wippach) är ett samhälle och en kommun i sydvästra Slovenien med 5 600 invånare (2019).
Vojvodina
Vojvodina (serbisk kyrilliska: Војводина) är en autonom provins i Serbien.
Zagreb
Zagreb (uttal:, före år 1918 internationellt och på svenska främst känt under sitt tyska namn Agram) är huvudstad och största stad i Kroatien.
1800-talet
'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.
Se Balkanhalvön och 1800-talet
Se även
Balkan
- Balkan Battlegroup
- Balkanbergen
- Balkanhalvön
- Balkanisering
- Epirus
Halvöar i Europa
- Apenninska halvön
- Balkanhalvön
- Iberiska halvön
- Jylland
- Kolahalvön
- Krim
- Little Sark
- Skandinaviska halvön
Regioner i Europa
- Östersjöregionen
- Östeuropa
- Apenninska halvön
- Assembly of European Regions
- Balkanhalvön
- Baltikum
- Baltoskandien
- Barentsregionen
- Benelux
- Boiotien
- Bremen-Oldenburg
- Brittiska öarna
- Centraleuropa
- Galizien
- Iberiska halvön
- Kaukasien
- Kontinentaleuropa
- Medelhavsland
- Norden
- Ostpreussen
- Skandinavien
- Sudetenland
- Sydöstra Europa
- Sydeuropa
- Transkaukasus
- Västeuropa
- Vodkabältet
- Vogtland
Även känd som Balkan, Balkanism, Balkanländerna, Balkans demografi, Illyriska halvön, Балкански полуостров.