Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

CBRN-krigföring och Kemiska vapen

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan CBRN-krigföring och Kemiska vapen

CBRN-krigföring vs. Kemiska vapen

CBRN-krigföring, tidigare ABC-krigföring, CRO-krigföring och NBC-krigföring, krigföring med kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) eller nukleära (N) stridsmedel. Engelsk gasbomb från första världskriget Kemiska vapen, eller C-stridsmedel är vapen som baseras på kemikaliers giftighet, ofta i form av stridsgas.

Likheter mellan CBRN-krigföring och Kemiska vapen

CBRN-krigföring och Kemiska vapen har 11 saker gemensamt (i Unionpedia): Andra världskriget, Aum Shinrikyo, Biologiska vapen, Gift, Kärnvapen, Massförstörelsevapen, Sarin, Senapsgas, Stridsgas, Tårgas, USA.

Andra världskriget

Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.

Andra världskriget och CBRN-krigföring · Andra världskriget och Kemiska vapen · Se mer »

Aum Shinrikyo

Aum Shinrikyō (japanska オウム真理教, Aum, sanningens lära) är en japansk domedagssekt med influenser från bland annat buddhism, kristendom och hinduism.

Aum Shinrikyo och CBRN-krigföring · Aum Shinrikyo och Kemiska vapen · Se mer »

Biologiska vapen

Internationell symbol för smittämnen. Biologiska vapen är vapen som baseras på levande organismer.

Biologiska vapen och CBRN-krigföring · Biologiska vapen och Kemiska vapen · Se mer »

Gift

Standardsymbolen i EU för gift. Ett gift är en substans som i låg koncentration påverkar en organism på ett potentiellt skadligt sätt.

CBRN-krigföring och Gift · Gift och Kemiska vapen · Se mer »

Kärnvapen

atombomben över Nagasaki, Japan 1945. Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor.

CBRN-krigföring och Kärnvapen · Kärnvapen och Kemiska vapen · Se mer »

Massförstörelsevapen

Massförstörelsevapen är en något diffus term som benämner exceptionellt destruktiva stridsmedel.

CBRN-krigföring och Massförstörelsevapen · Kemiska vapen och Massförstörelsevapen · Se mer »

Sarin

Sarin eller isopropylmetylfluorfosfonat är en lättflyktig nervgas.

CBRN-krigföring och Sarin · Kemiska vapen och Sarin · Se mer »

Senapsgas

kanadensisk soldat med brännskador efter att ha utsatts för senapsgas under första världskriget. Senapsgas eller yperit är ett kemiskt stridsmedel vars systematiska namn är bis(2-kloretyl)sulfid.

CBRN-krigföring och Senapsgas · Kemiska vapen och Senapsgas · Se mer »

Stridsgas

Stridsgas är gaser eller vätskor som kan användas i strid som ett vapen mot människor, växter eller i vissa fall materiel.

CBRN-krigföring och Stridsgas · Kemiska vapen och Stridsgas · Se mer »

Tårgas

Tårgas använd av polis under demonstration i Frankrike 2007. Tårgas är en typ av kemiskt vapen.

CBRN-krigföring och Tårgas · Kemiska vapen och Tårgas · Se mer »

USA

Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.

CBRN-krigföring och USA · Kemiska vapen och USA · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan CBRN-krigföring och Kemiska vapen

CBRN-krigföring har 43 relationer, medan Kemiska vapen har 45. Eftersom de har gemensamt 11, är Jaccard index 12.50% = 11 / (43 + 45).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan CBRN-krigföring och Kemiska vapen. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »