Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn

Centralasien

Index Centralasien

Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Det politiska Centralasien. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.

Innehållsförteckning

  1. 77 relationer: Afghanistan, Altaj, Amu-Darja, Aralsjön, Armenien, Asien, Azerbajdzjan, Östasien, Östturkestan, Balchasjsjön, Buchara, Buddhism, Endorheisk sjö, Eurasien, Eurasiska nomader, Europa, Geografi, Georgien, Hindukush, Hunner, Husdjur, Ili, Indien, Indiska subkontinenten, Indoeuropeiska språk, Inre Mongoliet, Iran, Islam, Jablonovbergen, Karakorum, Kaspiska havet, Kaukasien, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Mongoler, Mongoliet, Nomader, Nordasien, Ob, Pakistan, Pamir, Persiska, Politik, Region, Ryska, Ryssar, Ryssland, Sajanbergen, Sibirien, ... Förläng index (27 mer) »

  2. Regioner i Asien

Afghanistan

Afghanistan är ett land i södra Asien.

Se Centralasien och Afghanistan

Altaj

Karta med nationsgränser. Berget ''Belucha''. Altaj i Kazakstan. Altaj eller Altai (av äldre turkiska Alytau av al, "guld", och tau, "berg") är ett komplex av bergskedjor i Centralasien, på gränsen mellan Ryssland, Mongoliet, Kina och Kazakstan.

Se Centralasien och Altaj

Amu-Darja

Amu-Darja (persiska: آمودریا, Amu darya (darya betyder flod på dari); uzbekiska: Amudaryo), antikens Oxus, är en flod i Centralasien med källor i Pamir och Hindukush.

Se Centralasien och Amu-Darja

Aralsjön

Sjöns minskning över tid. satellitfoto 1985 (norr är nedåt). Aralsjön i augusti 2009, med strandlinjen år 1960 inritad som jämförelse. Aral i Kazakstan (2003). Övergivna fartyg i Aral i Kazakstan (2006). Aralsjön (Аральское море, Araljskoje more, "Aral-havet", från kazakiskans Арал теңізі/Aral tengisi - sjön med öarna) var en endorheisk saltsjö på Turanlåglandet i Centralasien.

Se Centralasien och Aralsjön

Armenien

Armenien (Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien (armeniska: Հայաստանի Հանրապետություն, Hajastani Hanrapetutiun), är en republik i södra Kaukasien i Sydvästasien.

Se Centralasien och Armenien

Asien

Asien är jordens största och mest folkrika världsdel.

Se Centralasien och Asien

Azerbajdzjan

Azerbajdzjan (Azərbaycan), formellt Republiken Azerbajdzjan, alternativt Azerbajdzjanska republiken (Azərbaycan Respublikası), är en republik i sydöstra Kaukasien som geografiskt ligger till största del i Asien men med en liten landremsa i Europa.

Se Centralasien och Azerbajdzjan

Östasien

Östasien Östasien eller Ostasien, de östra delarna av Asien, brukar anses bestå av åtminstone staterna Kina, Japan, Sydkorea och Nordkorea.

Se Centralasien och Östasien

Östturkestan

Östturkestan (uighuriska: Sherqiy Türkistan) var två stater i Centralasien som existerade åren 1932-1934 respektive 1944-1949 och gränsade till Kina, Mongoliet, Ryssland, Afghanistan, Pakistan och Indien.

Se Centralasien och Östturkestan

Balchasjsjön

Balchasjsjön (kazakiska: Балқаш көлi, Balqasj köli; ryska: озеро Балхаш) är en endorheisk sjö (saknar utlopp) i Kazakstan med tillflöde från floden Ili.

Se Centralasien och Balchasjsjön

Buchara

Nadir Divanbegi Buchara (även Bukhara; Бухоро på tadzjikiska, Buxoro på uzbekiska; بُخارا på persiska; Бухара på ryska) är en stad vid floden Zeravsjan i södra Uzbekistan med 247 661 invånare (januari 2005).

Se Centralasien och Buchara

Buddhism

Buddhism är en religion baserad på den undervisning och den lära som tillskrivs Siddharta Gautama Buddha.

Se Centralasien och Buddhism

Endorheisk sjö

En endorheisk sjö är en insjö som saknar naturliga utlopp.

Se Centralasien och Endorheisk sjö

Eurasien

Eurasien är den sammanhängande landmassa som utgörs av de två världsdelarna Europa och Asien, som tillsammans har 73 procent av världens befolkning.

Se Centralasien och Eurasien

Eurasiska nomader

Den eurasiska stäppen (i ljusblått), med halvöken i söder eller sydöst, hemvist för de eurasiska nomaderna. Eurasiska nomader eller ryttarfolk är lösa benämningar för beridna nomadiska folk, som genom historien bott på den eurasiska stäppen mellan Östeuropa och Centralasien.

Se Centralasien och Eurasiska nomader

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Se Centralasien och Europa

Geografi

Världskarta Geografi är den vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut, förklarar varför den ser ut som den gör och sätter detta i relation till hur mänsklig aktivitet påverkar och påverkas av jorden.

Se Centralasien och Geografi

Georgien

Georgien (Sakartvelo) är en republik på gränsen mellan Europa och Asien. Georgien utropade sin självständighet från Sovjetunionen den 9 april 1991 och är medlemsland i Förenta nationerna (sedan 1992), Europarådet (sedan 1999), Eurocontrol (sedan 2012), och arbetar för närvarande för att bli fullvärdig medlem i EU och militäralliansen Nato.

Se Centralasien och Georgien

Hindukush

Hindukush (هندوکُش) är en bergskedja i Centralasien, väster om Himalaya.

Se Centralasien och Hindukush

Hunner

Hunnernas rike sträckte sig år 450 från Centralasiens stäpper i öster till nuvarande Tyskland i väster, från Östersjön i norr till Svarta havet i söder. Hunnerna var en centralasiatisk befolkningsgrupp som ingick i de eurasiska nomaderna.

Se Centralasien och Hunner

Husdjur

Husdjur är de djur som människan tagit under sin vård och skötsel och som regelbundet fortplantar sig i tamt tillstånd och låter underkasta sig en med konst ledd förädling.

Se Centralasien och Husdjur

Ili

Ili är en autonom prefektur i provinsen Xinjiang i Kina.

Se Centralasien och Ili

Indien

Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.

Se Centralasien och Indien

Indiska subkontinenten

Indiska halvön Den indiska subkontinenten (även Indiska halvön eller Främre Indien) är den landmassa som ligger mellan Arabiska havet och Bengaliska viken.

Se Centralasien och Indiska subkontinenten

Indoeuropeiska språk

De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).

Se Centralasien och Indoeuropeiska språk

Inre Mongoliet

Inre Mongoliet är en mongolisk autonom region i norra delen av Kina med en befolkning på 24,7 miljoner och en yta på 1,17 miljoner km².

Se Centralasien och Inre Mongoliet

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Se Centralasien och Iran

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''.

Se Centralasien och Islam

Jablonovbergen

Jablonovbergens läge Jablonovbergen (Jablonoi chrebet eller Jablonovyj chrebet) är en bergskedja som ingår i den naturgeorafiska regionen Sydsibiriska bergen i Ryssland.

Se Centralasien och Jablonovbergen

Karakorum

En av flera sköldpaddsstatyer i det gamla Karakorum. Karakorum (med flera stavningsvarianter) var under en period huvudorten i Mongolväldet, belägen i Harhorin vid floden Orchon i det nordöstra hörnet av provinsen Övörchangaj i nuvarande Mongoliet, sydväst om Ulan Bator, och nära den nutida staden Charchorin.

Se Centralasien och Karakorum

Kaspiska havet

Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726. Kaspiska havet vid Türkmenbaşy. Oljefält vid Baku. Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden. Stenka Razin (Vasilij Surikov) Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariaye Xazar); azerbajdzjanska: Xəzər dənizi; turkmeniska: Hazar deňzi; kazakiska: Каспий теңізі (Kaspij tenizi) och kurdiska: Deriyaya Xazer), är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3.

Se Centralasien och Kaspiska havet

Kaukasien

Kaukasien är ett mycket bergigt område Kaukasien är ett geopolitiskt område på gränsen mellan Europa och Asien.

Se Centralasien och Kaukasien

Kazakstan

Kazakstan, formellt Republiken Kazakstan (kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan/Qazaqstan Respyblikasy, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kəzɐxˈstan/), är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa.

Se Centralasien och Kazakstan

Kina

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.

Se Centralasien och Kina

Kirgizistan

Kirgizistan (kirgiziska: Кыргызстан, Kyrgyzstan; ryska: Киргизия, Kirgizija och Кыргызстан, Kyrgyzstan), officiellt Republiken Kirgizistan, är ett land i Centralasien. Det kustlösa och kuperade landet gränsar till Kazakstan, Kina, Tadzjikistan och Uzbekistan.

Se Centralasien och Kirgizistan

Mongoler

Mongoler är ett folkslag som bor främst i dagens Mongoliet (2,7 miljoner) samt i Inre Mongoliet i Kina (5,8 miljoner).

Se Centralasien och Mongoler

Mongoliet

Mongoliet (mongoliska: Монгол улс) är en stat belägen i det inre av Asien, mellan Ryssland i norr och Kina i söder.

Se Centralasien och Mongoliet

Nomader

Nomader i Tibet. Nomader är de folkgrupper vars samhällsorganisation och försörjningsmönster är förbundna med ett icke bofast levnadssätt.

Se Centralasien och Nomader

Nordasien

Sydöstra Asien Nordasien eller Norra Asien definieras ibland som en underregion till Asien bestående av Rysslands asiatiska del.

Se Centralasien och Nordasien

Ob

Ob (Обь) är en flod i västra Sibirien i Ryssland.

Se Centralasien och Ob

Pakistan

Pakistan, formellt Islamiska republiken Pakistan (Islamic Republic of Pakistan; اسلامی ﺟﻤﻬﻭرﻳہ پاکستان), är ett land i Sydasien.

Se Centralasien och Pakistan

Pamir

Pik Ismoil Somoni, 7 495 m ö h Pamir ("Världens tak") (persiska: پامیر) är ett 120 000 km² stort bergslandskap i Centralasien beläget mellan Hindukush, Karakorum och Tian Shan.

Se Centralasien och Pamir

Persiska

Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Se Centralasien och Persiska

Politik

Politik (från grekiska: πόλις) betyder ursprungligen 'statskonst', och avser som regel alla de åtgärder och handlingar som hör till det allmänna livet (kommuner, stater, mellanstater), och inrymmer allt från diskussioner om offentliga angelägenheter till statlig verksamhet och organisation.

Se Centralasien och Politik

Region

FN:s geografiska subregioner. En region, från latinets regio, är ett geografiskt område.

Se Centralasien och Region

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Se Centralasien och Ryska

Ryssar

Ryssar (russkiye) är ett östslaviskt folk som har ryska som modersmål.

Se Centralasien och Ryssar

Ryssland

Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Se Centralasien och Ryssland

Sajanbergen

Vy över den högsta toppen, Munku-Sardyk. Karta över Sajanbergen. Sajanbergen (även: Sajanska bergen; Саяны, Sajany; Соёны нуруу, Soyonï nurû) är en bergskedja i södra Sibirien, Ryssland och norra Mongoliet.

Se Centralasien och Sajanbergen

Sibirien

Sibirien (ryska: Сибирь, Sibirʹ) är ett vidsträckt geografiskt område som utgör större delen av norra Asien.

Se Centralasien och Sibirien

Sidenvägen

Sidenvägen var under medeltiden ett nätverk av handelsvägar mellan Europa och Kina genom Centralasien.

Se Centralasien och Sidenvägen

Slaget vid Talas

Karta över Tangdynastin ca år 700 e.Kr. Kärnterritorierna förbinds med de erövrade västliga områdena genom den smala Hexikorridoren Slaget vid Talas (怛羅斯會戰, dáluósī huìzhàn; معركة نهر طلاس, maerakat nahr talas) var ett stort fältslag år 751 mellan det arabiska Abbasidkalifatet och den kinesiska Tangdynastin under Gao Xianzhi för kontrollen över Centralasien och speciellt handelsvägarna mellan öst och väst.

Se Centralasien och Slaget vid Talas

Sovjetrepublik

Sovjetrepublik (även rådsrepublik) syftar oftast på en republik som ingick som delstat i Sovjetunionen (1922–91).

Se Centralasien och Sovjetrepublik

Sovjetunionen

Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Se Centralasien och Sovjetunionen

Stäpp

Vår på stäppen i västra Kazakstan. Stäpp (av ryskans степь, step), eller grässavann, är en biom vars ekosystem karaktäriseras av gräsmark eller slättland nästan helt utan träd eller större buskar.

Se Centralasien och Stäpp

Stora Hinggan

Stora Hinggan är en vulkanisk bergskedja i nordöstra Kina som är cirka 1200 km från norr till söder.

Se Centralasien och Stora Hinggan

Sydasien

Artikeln behandlar en del av Asien.

Se Centralasien och Sydasien

Sydostasien

Sydostasien. Sydostasien är en region i den sydöstra delen av Asien.

Se Centralasien och Sydostasien

Sydvästasien

Gröna områden är Sydvästasien i de flesta sammanhang. Sydvästasien eller Sydvästra Asien (ofta ihopblandad med Mellanöstern) är den sydvästra regionen av Asien.

Se Centralasien och Sydvästasien

Syr-Darja

Qyzylorda i Kazakstan. Syr-Darja (uzbekiska: Sirdaryo; tadzjikiska: Сирдарё, Sirdarjo; kazakiska: Сырдария, Syrdarija; persiska: سیردریا, Sir darya (darya är dari för flod)), antikens Jaxartes (grekiska: ὁ Ιαξάρτης), är en 2 212 kilometer lång flod i Centralasien.

Se Centralasien och Syr-Darja

Tadzjikiska

Tadzjikiska eller galacha är ett språk, alternativt persisk dialekt, som tillhör den iranska språkgruppen bland de indoeuropeiska språken.

Se Centralasien och Tadzjikiska

Tadzjikistan

Karta över Tadzjikistan Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan Tadzjikistan, (tadzjikiska: Тоҷикистон, Todzjikiston uttal), formellt Republiken Tadzjikistan, är en stat i Centralasien som gränsar till Afghanistan i söder, Uzbekistan i väster, Kirgizistan i norr och Kina i öster.

Se Centralasien och Tadzjikistan

Tasjkent

Tasjkent är huvudstaden i Uzbekistan.

Se Centralasien och Tasjkent

Tianshan

Tianshan, Tian Shan eller Tien Shan (på kirgiziska Тянь-шаня, Tian-sjanja; kinesiska: 天山, Tiānshān; uiguriska: تهڭرىتاغ, Tangri Tagh), är ett stort bergsområde väster om Takla Makanöknen i Centralasien i gränsområdet mellan Kazakstan, Kirgizistan och den autonoma regionen Xinjiang i Kina.

Se Centralasien och Tianshan

Tibet

Tibet (tibetanska: བོད་, Phö) är en region och historisk stat i Centralasien.

Se Centralasien och Tibet

Transhimalaya

Transhimalaya ("bortom Himalaya") var den svenske upptäcktsresanden Sven Hedins namn på bergskedjan norr om Himalaya, där Tibet ligger.

Se Centralasien och Transhimalaya

Turkar

Turkar (Türkler) är officiellt en etnisk grupp av den oghuziska gruppen av turkfolken, i majoritet talande turkiska.

Se Centralasien och Turkar

Turkestan

Turkestan är en historisk benämning på en region i Centralasien som till stor del bebos av turkfolk.

Se Centralasien och Turkestan

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet.

Se Centralasien och Turkmenistan

Turkspråk

Autonoma områden med ett officiellt turkspråk Turkspråk är en språkfamilj som talas totalt av cirka 150 miljoner människor.

Se Centralasien och Turkspråk

Ukrainare

Ukrainska flickor som bär vysjyvanka. Ukrainare i Ryska SFSR, 1926. Ukrainare (українці, ukraintsi), historiskt kallade rutener och ''lillryssar''(Kejsardömet Ryssland), är en östslavisk etnisk grupp om 37–45 miljoner människor.

Se Centralasien och Ukrainare

Ukrainska

Ukrainska (украї́нська мо́ва, ukrajínska móva) är ett östslaviskt språk.

Se Centralasien och Ukrainska

Unesco

Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, som brukar förkortas Unesco (av det engelska namnet United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) bildades 1945 och är ett av Förenta nationernas 15 fackorgan.

Se Centralasien och Unesco

Uzbekistan

Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.

Se Centralasien och Uzbekistan

Xinjiang

, med äldre transkribering Sinkiang, stundom Östturkestan, officiellt Uiguriska autonoma regionen Xinjiang är en autonom region i nordvästra Kina.

Se Centralasien och Xinjiang

1800-talet

'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.

Se Centralasien och 1800-talet

751

751 (DCCLI) var ett vanligt år som började en fredag i den julianska kalendern.

Se Centralasien och 751

Se även

Regioner i Asien

Även känd som Central-Asien, Centralasiatisk, Centralasiatiska.

, Sidenvägen, Slaget vid Talas, Sovjetrepublik, Sovjetunionen, Stäpp, Stora Hinggan, Sydasien, Sydostasien, Sydvästasien, Syr-Darja, Tadzjikiska, Tadzjikistan, Tasjkent, Tianshan, Tibet, Transhimalaya, Turkar, Turkestan, Turkmenistan, Turkspråk, Ukrainare, Ukrainska, Unesco, Uzbekistan, Xinjiang, 1800-talet, 751.