Innehållsförteckning
221 relationer: Acceleration, Alfastrålning, Altitud, Amalthea (måne), Ames Research Center, Apolloprogrammet, Argon, Asteroid, Asteroidbältet, Asteroidmåne, Astronomi, Atlantis (rymdfärja), Atmosfär, Atom, Atommassenhet, Bakterier, Bandspelare, Bar (måttenhet), Bit, Bit per sekund, Byte, California Institute of Technology, Callisto, Cassegrain-reflektor, Cassini-Huygens, Celest mekanik, Centaur (raket), Challenger (rymdfärja), Charge Coupled Device, Cirkulation, Dactyl, Deep Space Network, Densitet, Diameter, Dynamik (mekanik), Eastern Standard Time, Ekvator, Elektrisk laddning, Elektrisk ström, Elektromagnetism, Elektron, Elektronvolt, Elektrostatik, Ellips (matematik), Encelliga organismer, Energi, Erosion, Europa (måne), Exoplanet, Förkastning, ... Förläng index (171 mer) »
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Se Galileo (rymdsond) och Acceleration
Alfastrålning
Alfastrålning eller α-strålning är en typ av joniserande strålning bestående av alfapartiklar, vilket är atomkärnor av helium (två protoner och två neutroner).
Se Galileo (rymdsond) och Alfastrålning
Altitud
Altitud beskriver höjden över något vanligtvis meter över havet, eller fot över havet.
Se Galileo (rymdsond) och Altitud
Amalthea (måne)
Amalthea (grekiska: Αμάλθεια) är den tredje av Jupiters månar i avståndsordning.
Se Galileo (rymdsond) och Amalthea (måne)
Ames Research Center
Vy från luften över Moffett Field och NASA Ames Research Center. Karta över NASA Ames Research Center NASA Ames Research Center (ARC) är ett av NASA:s största forskningscenter.
Se Galileo (rymdsond) och Ames Research Center
Apolloprogrammet
John F. Kennedy, 12 september 1962 Saturn V Stillhetens hav, den 20 juli 1969 (UTC) Apollo 16s månlandare ''Orion'' Månbil Apolloprogrammet var en serie amerikanska rymdfärder, med Apollo som rymdfarkost och Saturn IB och Saturn V som uppskjutningsraketer.
Se Galileo (rymdsond) och Apolloprogrammet
Argon
Argon är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 18 och kemiskt tecken Ar.
Se Galileo (rymdsond) och Argon
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Se Galileo (rymdsond) och Asteroid
Asteroidbältet
Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.
Se Galileo (rymdsond) och Asteroidbältet
Asteroidmåne
243 Ida och dess måne Dactyl. En asteroidmåne är en himlakropp som kretsar kring en annan asteroid som dess naturliga satellit.
Se Galileo (rymdsond) och Asteroidmåne
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Se Galileo (rymdsond) och Astronomi
Atlantis (rymdfärja)
Atlantis (OV-104) är en av de rymdfärjor som tillhörde den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa.
Se Galileo (rymdsond) och Atlantis (rymdfärja)
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
Se Galileo (rymdsond) och Atmosfär
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Se Galileo (rymdsond) och Atom
Atommassenhet
Atommassenhet (u, unified atomic mass unit) är den måttenhet som används för att ange atomers och elementarpartiklars massa.
Se Galileo (rymdsond) och Atommassenhet
Bakterier
Bakterier (Bacteria) eller eubakterier (Eubacteria) är encelliga mikroorganismer utan cellkärna och andra membranomslutna organeller; de har dock ribosomer.
Se Galileo (rymdsond) och Bakterier
Bandspelare
Bandspelare från Nordmende Bandspelare kan spela in och återge ljud.
Se Galileo (rymdsond) och Bandspelare
Bar (måttenhet)
Bar (efter grekiskans baros, 'tyngd', 'vikt') är en enhet för tryck.
Se Galileo (rymdsond) och Bar (måttenhet)
Bit
Bit (teleskopord av engelska binary digit, ”binär siffra”; plural bitar eller bit) är grundenheten för information.
Bit per sekund
Bit per sekund, förkortat bit/s, bps, eller b/s, är en enhet för digital överföringshastighet, det vill säga antal binära nollor och ettor som överförs per sekund.
Se Galileo (rymdsond) och Bit per sekund
Byte
Byte är en informationsenhet som bland annat används i datorsammanhang, ofta den minsta adresserbara enheten, och en måttenhet för informationsstorlek.
Se Galileo (rymdsond) och Byte
California Institute of Technology
California Institute of Technology (vanligtvis kallat Caltech)Universitetet i sig stavar bara dess korta form "Caltech"; andra stavningar som.
Se Galileo (rymdsond) och California Institute of Technology
Callisto
Callisto är den åttonde av Jupiters kända månar och den näst största, endast något mindre än Merkurius men bara en tredjedel av dess massa.
Se Galileo (rymdsond) och Callisto
Cassegrain-reflektor
Strålgången i en Cassegrain-reflektor En Cassegrain-reflektor är en teleskopmodell vars konstruktion publicerades 1672 i Journal des Sçavans av en okänd Cassegrain (senare forskning har pekat på att det troligen rör sig om Laurent Cassegrain (1629–1693), en katolsk präst.).
Se Galileo (rymdsond) och Cassegrain-reflektor
Cassini-Huygens
Cassinis väg till Saturnus Cassini-Huygens var ett forskningsprojekt som bestod av rymdsonden Cassini och landaren Huygens vilka skickades till planeten Saturnus och dess måne Titan.
Se Galileo (rymdsond) och Cassini-Huygens
Celest mekanik
Celest mekanik, ungefär himlavalvets mekanik, är den del av astronomin som behandlar rörelserna hos planeter och deras månar, asteroider, och kometer i framförallt solsystemet.
Se Galileo (rymdsond) och Celest mekanik
Centaur (raket)
Centaur är det översta raketsteget i en flerstegsraket.
Se Galileo (rymdsond) och Centaur (raket)
Challenger (rymdfärja)
Challenger (OV-99) var den andra av den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasas rymdfärjor som togs i bruk, efter Columbia.
Se Galileo (rymdsond) och Challenger (rymdfärja)
Charge Coupled Device
En CCD i en övervakningskamera Charge-Coupled Device (CCD) (engelska för laddningskopplad enhet) är en typ av elektronisk halvledarbricka som mäter ljusstyrkan som faller på den.
Se Galileo (rymdsond) och Charge Coupled Device
Cirkulation
Cirkulation innebär att något rör sig i omlopp, att något förflyttar sig i ett kretslopp och till slut når tillbaka till startpunkten, där processen påbörjas igen.
Se Galileo (rymdsond) och Cirkulation
Dactyl
Dactyl, eller (S/1993 (243) 1), är en asteroidmåne som kretsar kring asteroiden 243 Ida.
Se Galileo (rymdsond) och Dactyl
Deep Space Network
70 meters antenn i Goldstone NASAs Deep Space Network Deep Space Network (DSN) är ett internationellt nätverk av radioantenner som assisterar rymdfarkoster och radio- och radarastronomiobservationer av solsystemet och universum.
Se Galileo (rymdsond) och Deep Space Network
Densitet
Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.
Se Galileo (rymdsond) och Densitet
Diameter
alt.
Se Galileo (rymdsond) och Diameter
Dynamik (mekanik)
Dynamik är en gren inom mekaniken som behandlar partiklars och kroppars rörelse under påverkan av krafter.
Se Galileo (rymdsond) och Dynamik (mekanik)
Eastern Standard Time
UTC−5 (till höger) Eastern Standard Time Zone (EST) är den tidszon som används på östkusten i USA och Kanada.
Se Galileo (rymdsond) och Eastern Standard Time
Ekvator
Jordens ekvator Jordens ekvator markerad på världskarta Ekvatorlinjen genom Ecuador. En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst–västlig riktning.
Se Galileo (rymdsond) och Ekvator
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Se Galileo (rymdsond) och Elektrisk laddning
Elektrisk ström
Elektrisk ström är ett flöde av elektriska laddningar.
Se Galileo (rymdsond) och Elektrisk ström
Elektromagnetism
elektriskt fenomen Elektriska fältlinjer kring två laddade partiklar. Till vänster har partiklarna samma laddning och till höger har de olika laddning Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.
Se Galileo (rymdsond) och Elektromagnetism
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Se Galileo (rymdsond) och Elektron
Elektronvolt
Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.
Se Galileo (rymdsond) och Elektronvolt
Elektrostatik
Pappersbitar som attraheras av en elektriskt laddad CD-skiva. Elektrostatik är läran om hur elektriska laddningar i vila påverkar varandra.
Se Galileo (rymdsond) och Elektrostatik
Ellips (matematik)
halva konjugataxeln och ''c'' halva avståndet mellan brännpunkterna plan och en kon är en ellips En ellips är den geometriska orten för en punkt, vars avstånd till två givna punkter, brännpunkterna, har en konstant summa.
Se Galileo (rymdsond) och Ellips (matematik)
Encelliga organismer
Encelliga organismer är organismer som endast består av endast en cell, och skiljer sig från flercelliga organismer som består av flera celler.
Se Galileo (rymdsond) och Encelliga organismer
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Se Galileo (rymdsond) och Energi
Erosion
Erosion på en åker med vete nära Washington State University, USA. Erosion (från latin ero'sio nötning) är nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av mekanisk eller kemisk påverkan.
Se Galileo (rymdsond) och Erosion
Europa (måne)
Europa är Jupiters fjärde största måne.
Se Galileo (rymdsond) och Europa (måne)
Exoplanet
En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.
Se Galileo (rymdsond) och Exoplanet
Förkastning
Förkastning i Bedarieux i Frankrike. Inom geologi är en förkastning en brottyta eller brottzon i ett berg av stratum där det skett en tydlig förskjutning av bergsmassa till följd av rörelse.
Se Galileo (rymdsond) och Förkastning
Flare
En klass X flare. En flare (från engelskans flare med betydelser som låga, flamma, signalljus) är den kraftigaste typen av solutbrott.
Se Galileo (rymdsond) och Flare
Flerstegsraket
Ett steg kopplas loss En flerstegsraket är en raket som använder sig av två eller fler raketsteg, som vart och ett innehåller sina egna raketmotorer och raketbränsle.
Se Galileo (rymdsond) och Flerstegsraket
Florida
Florida är en amerikansk delstat belägen i sydöstra USA.
Se Galileo (rymdsond) och Florida
Forskning
Forskning är systematiskt arbete för att ta fram ny kunskap (ökat vetande).
Se Galileo (rymdsond) och Forskning
Fotografiska filter
Här syns några filtersystem i ett stilleben. På kameran sitter ett polarisationsfilter. UV-filter från Hoya monterat på ett 50mm-objektiv från Nikon. Fotografiska filter är en fotografisk filterteknik hade sin storhetstid under den svartvita eran då filtren användes främst vid landskapsfotografering.
Se Galileo (rymdsond) och Fotografiska filter
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Se Galileo (rymdsond) och Frankrike
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft.
Se Galileo (rymdsond) och Fysik
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Se Galileo (rymdsond) och Galax
Galileiska månar
Ganymedes och Callisto. De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io, vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna".
Se Galileo (rymdsond) och Galileiska månar
Galileo Galilei
Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.
Se Galileo (rymdsond) och Galileo Galilei
Ganymedes (måne)
Ganymedes är den största av Jupiters många månar och den största månen i hela solsystemet.
Se Galileo (rymdsond) och Ganymedes (måne)
Gasjätte
Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.
Se Galileo (rymdsond) och Gasjätte
Gejser
Schematisk bild av en gejser. Berget i brottzonen (i centrum) släpper igenom värme som hettar upp vatten i en hålighet nära ytan. Great Fountain Geyser i Yellowstone nationalpark. Old Faithful i Yellowstone nationalpark. Gejser (från isländska källan Geysir, "den framvällande") är en het källa som regelbundet kastar upp en fontän av kokande vatten och vattenånga.
Se Galileo (rymdsond) och Gejser
Geologi
Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.
Se Galileo (rymdsond) och Geologi
Grad Celsius
Anders Celsius egen illustration av den termometer han använde Detalj ur titelplansch i en bok av Carl von Linné (1738). Grad Celsius (°C) är en enhet för temperatur som har fått sitt namn efter den svenske vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, som tog fram en skala för temperaturmätning.
Se Galileo (rymdsond) och Grad Celsius
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Se Galileo (rymdsond) och Gravitation
Gravitationsslunga
En gravitationsslunga (engelska gravity assist eller swing-by) är en manöver som används för rymdfarkoster, där den relativa hastigheten och gravitationen av en planet eller annan större himlakropp används för att ge farkosterna ett hastighetstillskott vid en nära förbipassage.
Se Galileo (rymdsond) och Gravitationsslunga
Gravitationsvåg
Se även Gravitationsvåg (flödesdynamik). Gravitationsvåg avser inom fundamental fysik gravitationsstrålning som uppträder som krusningar i krökningen av rumtiden som från källan utbreder sig som vågor.
Se Galileo (rymdsond) och Gravitationsvåg
Greenwich Mean Time
Greenwich Mean Time, Greenwich Mean Solar Time, GMT, avsåg ursprungligen medelsoltiden vid observatoriet i Greenwich i England.
Se Galileo (rymdsond) och Greenwich Mean Time
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Se Galileo (rymdsond) och Grundämne
Hastighet
Tåg som rör sig med hög hastighet integrering. Hastighet (även velocitet) är inom fysik en storhet för att beskriva rörelse.
Se Galileo (rymdsond) och Hastighet
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Se Galileo (rymdsond) och Helium
Hertz
Hertz (Hz) är (den härledda) SI-enheten för frekvens, uppkallad efter Heinrich Hertz.
Se Galileo (rymdsond) och Hertz
Hubbleteleskopet
Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.
Se Galileo (rymdsond) och Hubbleteleskopet
Hughes Aircraft
Hughes Aircraft Company var ett ledande amerikanskt företag inom rymd- och försvarsindustrin.
Se Galileo (rymdsond) och Hughes Aircraft
Inertial Upper Stage
Inertial Upper Stage (IUS) är en tvåstegs fastbränsleraket som utvecklats av USA:s flygvapen, för att användas tillsammans med Titan-raketer eller med rymdfärjan.
Se Galileo (rymdsond) och Inertial Upper Stage
Infraröd strålning
Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder närmast över de för synligt ljus.
Se Galileo (rymdsond) och Infraröd strålning
Intensitet
Intensitet är inom fysik olika storheter såsom.
Se Galileo (rymdsond) och Intensitet
Interplanetära mediet
Den så kallade Parkerspiralen, som orsakas av solens magnetfält, är ett exempel på interplanetärt medium. Interplanetarisk materia eller det interplanetära mediet är det plasma och de små, fasta stoftpartiklar som finns i rymden mellan planeterna i vårt (eller andra) solsystem.
Se Galileo (rymdsond) och Interplanetära mediet
Interstellära mediet
Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.
Se Galileo (rymdsond) och Interstellära mediet
Io (måne)
Io är den tredje största av Jupiters månar.
Se Galileo (rymdsond) och Io (måne)
Is
En bit is på stranden Ett isblock på Vasagatan i Göteborg, 2012 Is är vatten i sitt fasta aggregationstillstånd.
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Se Galileo (rymdsond) och Järn
Jet Propulsion Laboratory
JPL:s byggnadskomplex i Pasadena, Kalifornien Jet Propulsion Laboratory (JPL) bygger och styr satelliter och rymdsonder åt NASA.
Se Galileo (rymdsond) och Jet Propulsion Laboratory
Jetdrift
gasturbinjetmotor genererar jetdrift. Jetdrift, reaktionsdrift, eller förkortat readrift, är ett framdrivningsförfarande där kraften erhålls från en vätske- eller gasstråle åt motsatt håll mot rörelseriktningen.
Se Galileo (rymdsond) och Jetdrift
John F. Kennedy Space Center
Merritt Island med Kennedy Space Center Atlantis'' på väg till avfyrningsrampen på KSC i januari 1990 John F. Kennedy Space Center eller Kennedy Space Center (KSC) är NASA:s anläggning för att montera ihop och skjuta upp raketer vid Cape Canaveral Air Force Station vid Cape Canaveral på ön Merritt Island i Florida, USA.
Se Galileo (rymdsond) och John F. Kennedy Space Center
Jon
Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.
Jonosfär
Polarsken (norrsken) är ljus som utsänds från jonosfären där den träffas av energirika partiklar, mest elektroner, från magnetosfären. Jonosfär är den del av en himlakropps övre atmosfär som joniseras av strålning från rymden och därför utgörs av plasma.
Se Galileo (rymdsond) och Jonosfär
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Se Galileo (rymdsond) och Jorden
Jordens polarområden
Markering av polarområdena Jordens polarområden är de områden på Jorden som täcker de geografiska polerna, norr om norra polcirkeln eller söder om södra polcirkeln.
Se Galileo (rymdsond) och Jordens polarområden
Juno (rymdsond)
Juno är en rymdsond från NASA som sköts upp den 5 augusti 2011 för att gå in i bana runt Jupiter.
Se Galileo (rymdsond) och Juno (rymdsond)
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Se Galileo (rymdsond) och Jupiter
Jupiter (gud)
Jupiter (skrevs ivppiter, Iuppiter; även Iovis) är gudarnas konung i romersk mytologi.
Se Galileo (rymdsond) och Jupiter (gud)
Jupiters naturliga satelliter
Ganymedes och Callisto. Jupiter har 92 bekräftade månar (februari 2023).
Se Galileo (rymdsond) och Jupiters naturliga satelliter
Jupiters ringar
Jupiters ringar är ett ringsystem som kretsar runt planeten Jupiter.
Se Galileo (rymdsond) och Jupiters ringar
Kanada
Kanada (engelska och franska: Canada) är ett land i Nordamerika.
Se Galileo (rymdsond) och Kanada
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Se Galileo (rymdsond) och Kelvin
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Se Galileo (rymdsond) och Kemi
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Se Galileo (rymdsond) och Komet
Koncentration
Ett exempel på koncentrationen av ett färgämne, med mest utspädd till vänster och mest koncentrerad till höger. Koncentration anger hur stor mängd av ett ämne som finns per enhetsvolym i en blandning.
Se Galileo (rymdsond) och Koncentration
Krypton
Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr.
Se Galileo (rymdsond) och Krypton
Kuiperbältet
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.
Se Galileo (rymdsond) och Kuiperbältet
Landhöjning
Skylt som visar tidigare havsnivå, Vårdbergsparken i Åbo Landhöjning är en höjning av jordskorpan relativt havsnivån.
Se Galileo (rymdsond) och Landhöjning
Lava
En tio meter hög lavafontän, Hawaii. Ordet lava är både en benämning på smälta bergarter (magma) på eller ovanför jordens yta och på den bergart som denna smälta stelnar till, då även kallad lavabergart.
Se Galileo (rymdsond) och Lava
Ljus
Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser.
Se Galileo (rymdsond) och Ljus
Magnesium
Magnesium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.
Se Galileo (rymdsond) och Magnesium
Magnetfält
Magnetfält behandlas inom fysiken som vektorfält, vilka beskriver krafterna mellan magneter och strömförande elektriska ledare.
Se Galileo (rymdsond) och Magnetfält
Magnetosfär
Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.
Se Galileo (rymdsond) och Magnetosfär
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Se Galileo (rymdsond) och Massa
Materia
Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.
Se Galileo (rymdsond) och Materia
Måne
vår måne En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.
Se Galileo (rymdsond) och Måne
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Se Galileo (rymdsond) och Månen
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Se Galileo (rymdsond) och Merkurius
Messerschmitt-Bölkow-Blohm
Messerschmitt-Bölkow-Blohm GmbH (kort MBB) var en tysk luft- och rymdfartkoncern.
Se Galileo (rymdsond) och Messerschmitt-Bölkow-Blohm
Meteorit
Månmeteorit. Marsmeteorit. Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung som förbränns och eventuellt splittrats i jordens atmosfär och sedan kan nå jordens yta.
Se Galileo (rymdsond) och Meteorit
Meter
Meter är SI-enheten för längd.
Se Galileo (rymdsond) och Meter
Mikrometer
En sex mikrometer tjock kolfibertråd ovanpå ett 50 mikrometer tjockt hårstrå. En mikrometer är 10−6 meter, alltså en miljondels meter eller 0,000 001 meter.
Se Galileo (rymdsond) och Mikrometer
Mineral
Exempel på några olika mineral. Kristaller av serandit, natrolit, analcim och ägerin från Mont Saint-Hilaire, Quebec, Kanada. Ett mineral är ett fast ämne som förekommer i naturen och är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur.
Se Galileo (rymdsond) och Mineral
Molekyl
En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.
Se Galileo (rymdsond) och Molekyl
Moln
Bymoln av typen cumulonimbus capillatus arcus över Enschede, Nederländerna. Ett moln är en synlig kolloid ansamling av små partiklar, i regel mycket små vattendroppar, iskristaller eller bådadera, som svävar fritt i atmosfären.
Se Galileo (rymdsond) och Moln
Nanometer
Ett varv i DNA-spiralen är 3,4 nm långt. Nanometer, nm, är en längdenhet och motsvarar en miljarddels meter.
Se Galileo (rymdsond) och Nanometer
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Se Galileo (rymdsond) och NASA
Nedslagskrater
Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.
Se Galileo (rymdsond) och Nedslagskrater
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Se Galileo (rymdsond) och Neptunus
New Horizons
New Horizons är en obemannad rymdsond som NASA sänt iväg mot Pluto, dess månar och andra himlakroppar i Kuiperbältet.
Se Galileo (rymdsond) och New Horizons
Newton (enhet)
Newton (N) är SI-enheten för kraft.
Se Galileo (rymdsond) och Newton (enhet)
Nickel
Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28.
Se Galileo (rymdsond) och Nickel
Observatorium
Observatorium med teleskop. Vintergatans centrum med hjälp av laser. Observatorium är en institution eller anläggning där vetenskapliga observationer och forskningsarbete utförs.
Se Galileo (rymdsond) och Observatorium
Ocean
Karta över världshaven. En sammanhängande yta av vatten täcker över hälften av jordens yta. Ocean (från grekiskans Ωκεανός, Okeanós) eller världshav Länkad 2013-07-16 kallas ett stort sammanhängande havsområde som omsluts av flera kontinenter.
Se Galileo (rymdsond) och Ocean
Omloppsbana
Omloppsbana kallas en elliptisk bana runt ett dominerande gravitationscentrum, sådan att ett föremål som initialt tvingas in i banan med en given hastighet sedan kan fortsätta att följa banan med gravitation som enda påverkande kraft.
Se Galileo (rymdsond) och Omloppsbana
Pacific Standard Time
UTC−8/-7 Pacific Standard Time (PST) är den tidszon som används på västkusten i USA och Kanada.
Se Galileo (rymdsond) och Pacific Standard Time
Pasadena, Kalifornien
Rose Bowl Pasadena är en stad i Los Angeles-området i Los Angeles County, Kalifornien, USA.
Se Galileo (rymdsond) och Pasadena, Kalifornien
Pioneerprogrammet
Plutos bana. Det amerikanska Pioneerprogrammet var en lång serie obemannade rymdsonder från NASA:s Jet Propulsion Laboratory med uppdrag att utforska solvinden och planetsystemet.
Se Galileo (rymdsond) och Pioneerprogrammet
Pixel
Här kan man tydligt se de förstorade ''pixlarna'' som små fyrkanter. Pixel eller bildpunkt tidigare även pel (av engelska: picture element) är det minsta delen av den rastergrafik som används för att bland annat visa bilder på en bildskärm.
Se Galileo (rymdsond) och Pixel
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Se Galileo (rymdsond) och Planet
Plasma
Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.
Se Galileo (rymdsond) och Plasma
Pluto
Pluto (symbol: eller) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet.
Se Galileo (rymdsond) och Pluto
Polarisering (elektromagnetism)
Animation där ett polarisationsfilter vrids i polariserat ljus. Elektromagnetiska vågor, inklusive ljus, rör sig i en vågrörelse utmed en rät linje.
Se Galileo (rymdsond) och Polarisering (elektromagnetism)
Processor
Motorola 680xx-arkitektur En processor, central processing unit (engelsk initialism CPU), även kallad centralprocessor eller huvudprocessor, är enheten som exekverar (utför) program i en dator, genom att från primärminnet läsa in programmets maskininstruktioner till processorns instruktionsregister, och därefter utföra begärda operationer som beräkningar och datahantering.
Se Galileo (rymdsond) och Processor
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Se Galileo (rymdsond) och Proton
Radie
höger Radie, inom geometrin avståndet från en cirkels eller ett klots mittpunkt till dess periferi.
Se Galileo (rymdsond) och Radie
Radioaktivitet
Radioaktivitet är ett fysikaliskt fenomen där atomkärnor spontant omvandlas till andra typer av kärnor samtidigt som de avger joniserande strålning.
Se Galileo (rymdsond) och Radioaktivitet
Radiolänk
Radiolänk eller mikrovågslänk är en punkt-till-punkt-förbindelse, idag vanligen via mikrovågor, ibland radiovågor, och starkt riktade sändar- och mottagarantenner.
Se Galileo (rymdsond) och Radiolänk
Radiovågor
Radiovågor eller radiosignal är den mest lågfrekventa formen av elektromagnetisk strålning.
Se Galileo (rymdsond) och Radiovågor
Raket
Sojuz-raket på avskjutningsramp vid Kosmodromen i Bajkonur den 15 juli 1975. tyska Peenemünde. En raket är en farkost som drivs av en raketmotor.
Se Galileo (rymdsond) och Raket
Reflektor
En reflektor är en anordning som är till för att rikta strålning på avsett sätt.
Se Galileo (rymdsond) och Reflektor
Rockwell International
Rockwell International var under senare delen av 1900-talet ett ledande amerikanskt företag inom flyg- och rymdindustrin.
Se Galileo (rymdsond) och Rockwell International
Rymdfärja
Columbia, landar i Kalifornien efter sitt första uppdrag STS-1,14 april 1981. En rymdfärja startar med fastbränsleraketer och extern bränsletank Buran och Energia X-37B Konceptbild av den senaste SpaceLiner 7 konfigurationen vid uppskjutningen Dream Chaser Rymdfärja eller rymdskyttel är rymdfarkoster som färjar gods och människor i rymdfarten.
Se Galileo (rymdsond) och Rymdfärja
Rymdsond
MESSENGER anländer till Merkurius. Bild: NASA Ulysses passerar Jupiter. Bild: NASA/ESA Rymdsonder som lämnat solsystemet. Bild: NASA Rymdsond, sond, är en obemannad rymdfarkost som ofta styrs från en kontrollstation på jorden och som samlar in information som används i forskning eller av vetenskapsmän för att bevisa olika teser inom exempelvis astronomi eller fysik.
Se Galileo (rymdsond) och Rymdsond
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Se Galileo (rymdsond) och Saturnus
Sensor
'''Infraröd sensor.'''Den svarta tappen till vänster uppe är sändare av infrarött "osynligt" ljus, den vita mottagare av reflekterad signal. En sensor är ett samlingsbegrepp på en apparat eller anläggning som detekterar och insamlar någon form av stimuli eller data, och sedan reagerar med att sända någon form av signal vidare som kan behandlas.
Se Galileo (rymdsond) och Sensor
Shoemaker–Levy 9
Shoemaker-Levy 9 (SL9 eller formellt kallad D/1993 F2) var en komet som kolliderade med Jupiter 1994, vilket blev den första direkta observationen av två objekt i solsystemet som kolliderar.
Se Galileo (rymdsond) och Shoemaker–Levy 9
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Se Galileo (rymdsond) och Solen
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Se Galileo (rymdsond) och Solsystemet
Solsystemets uppkomst och utveckling
Konceptbild av en protoplanetär skiva Teorierna kring solsystemets uppkomst och utveckling är komplexa och varierade och interagerar med flera olika vetenskapliga discipliner, från astronomi och fysik till geologi och planetologi.
Se Galileo (rymdsond) och Solsystemets uppkomst och utveckling
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Se Galileo (rymdsond) och Solvind
Space Shuttle Solid Rocket Booster
En fastbränsleraket som bärgats ur havet, under återtransporten till Cape Canaveral. Space Shuttle Solid Rocket Booster (SRB) är det engelska namnet på boosterraketerna av fastbränsletyp som används på den amerikanska rymdfärjan Space Shuttle.
Se Galileo (rymdsond) och Space Shuttle Solid Rocket Booster
Spektrometer
Spektroskop med prisma. Gitterspektrometer, där ljus från en källa A kommer via ingångsspalten B och hålspegel C parallellt in på ett vridbart reflektionsgitter D. De olika våglängderna fokuseras av hålspegel E på utgångsspalten F. Spektrometer är ett instrument för att dela upp och mäta ett fysiskt fenomen i dess olika delar.
Se Galileo (rymdsond) och Spektrometer
Spektrum
Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.
Se Galileo (rymdsond) och Spektrum
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Se Galileo (rymdsond) och Stjärna
Stora röda fläcken
Stora röda fläcken fotograferad 1979 av Voyager 1. Närbild på Stora röda fläcken från 8 000 kilometers avstånd den 11 juli 2017. Stora röda fläcken är ett stort röd- eller brunfärgat anticykloniskt stormsystem i planeten Jupiters atmosfär vid 22:a breddgraden söder om Jupiters ekvator, som har pågått minst och kanske så mycket som år.
Se Galileo (rymdsond) och Stora röda fläcken
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Se Galileo (rymdsond) och Storbritannien
Storm
Storm över Enschede i Nederländerna. Storm kallas vinden både på land och till sjöss, när vindhastigheten är stor.
Se Galileo (rymdsond) och Storm
Strålning
miniatyr Strålning (även radiation) är utsläpp eller överföring av energi i form av vågor eller partiklar genom rum eller genom ett materialmedium.
Se Galileo (rymdsond) och Strålning
STS-34
STS-34 var den trettioförsta flygningen i det amerikanska rymdfärjeprogrammet och femte i ordningen för rymdfärjan Atlantis.
Se Galileo (rymdsond) och STS-34
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Se Galileo (rymdsond) och Sverige
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Se Galileo (rymdsond) och Syre
Teleskop
Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.
Se Galileo (rymdsond) och Teleskop
Temperatur
Temperaturen beror på gaspartiklarnas hastighet. Dessa partiklar illustrerar rumstemperatur med partikelhastigheten reducerad till en 2-miljondel. Temperatur är en fysikalisk storhet och ett mått på värmetillstånd.
Se Galileo (rymdsond) och Temperatur
Tidsfönster
Ett tidsfönster är en kort tidsperiod under vilken en möjlighet uppträder eller ett visst förhållande råder.
Se Galileo (rymdsond) och Tidsfönster
Torus
En torus Torus är en matematisk kropp vars utseende i den vanliga tredimensionella varianten vanligen liknas vid en flottyrmunk.
Se Galileo (rymdsond) och Torus
Toscana
Toscana (även Toskana på svenska) är en region i mellersta Italien.
Se Galileo (rymdsond) och Toscana
Tryck
Tryck är kraft per areaenhet som verkar i varje punkt inuti gaser och vätskor och även vinkelrätt mot angränsande fasta kroppars ytor, till exempel kärlets väggar.
Se Galileo (rymdsond) och Tryck
Turbulens
Ett föremål som stör ett vattenflöde ger upphov till turbulens. Turbulens är ett samlingsbegrepp inom främst flödesdynamiken för de flöden som sker vid förhållandevis hög hastighet, låga friktionskrafter och låg viskositet.
Se Galileo (rymdsond) och Turbulens
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Se Galileo (rymdsond) och Tyskland
Ulysses (rymdsond)
Ulysses är en europeisk rymdsond för studier av solen och solvinden, i drift 1990–2009.
Se Galileo (rymdsond) och Ulysses (rymdsond)
Uranus
Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.
Se Galileo (rymdsond) och Uranus
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
USA:s flygvapen
USA:s flygvapen eller Förenta staternas flygvapen (United States Air Force), är en försvarsgren inom USA:s väpnade styrkor och som konstituerades i sin nuvarande form och namn då kongressen antog 1947 års nationella säkerhetsakt.
Se Galileo (rymdsond) och USA:s flygvapen
USA:s kongress
USA:s kongress (United States Congress) är USA:s högsta lagstiftande församling med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington i Columbiadistriktet.
Se Galileo (rymdsond) och USA:s kongress
Van Allen-bältena
Jordens inre och yttre strålningsbälten. Strålningsbälten eller Van Allen-bälten är områden i en planets magnetosfär där elektroner och joner (främst protoner) med hög energi (MeV-området) fångas in av planetens magnetfält.
Se Galileo (rymdsond) och Van Allen-bältena
Väder
Väder är tillståndet i atmosfären. Väder är tillståndet eller en växling i tillstånd i en atmosfär vid ett givet tillfälle eller under en kortare tidsrymd.
Se Galileo (rymdsond) och Väder
Värmesköld
En värmesköld är en anordning som används för att skydda mot potentiellt skadlig upphettning genom att omfördela, reflektera eller absorbera värme.
Se Galileo (rymdsond) och Värmesköld
Värmestrålning
Ett varmt metallföremål lyser eftersom det utsänder värmestrålning. En del av denna strålning är i form av synligt ljus. Värmestrålning utsänds dock över ett stort område av våglängder. Värmestrålning är elektromagnetisk strålning som utsänds från ytor på grund av deras temperatur.
Se Galileo (rymdsond) och Värmestrålning
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Se Galileo (rymdsond) och Väte
Våglängd
Våglängden är avståndet mellan repeterande delar av ett vågmönster.
Se Galileo (rymdsond) och Våglängd
VEEGA
Exempel på en VEEGA - Rymdsonden Galileos bana mot Jupiter VEEGA är en akronym för Venus Earth Earth Gravity Assist.
Se Galileo (rymdsond) och VEEGA
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Se Galileo (rymdsond) och Venus
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Se Galileo (rymdsond) och Vetenskap
Vind
En vindstrut. Vind är flödet av luft i atmosfären.
Se Galileo (rymdsond) och Vind
Voyagerprogrammet
Uppskjutningen av Voyager 2 Voyagerprogrammet var ett program inom NASA som resulterade i två rymdfarkoster, Voyager 1 och Voyager 2 som sköts upp 5 september respektive 20 augusti 1977.
Se Galileo (rymdsond) och Voyagerprogrammet
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Se Galileo (rymdsond) och Vulkan
Watt
En Wattmeter visar effekten 63 Watt. Watt, med symbolen W, är härledd SI-enhet för den fysikaliska storheten effekt, det vill säga energi (eller arbete) per tidsenhet.
Se Galileo (rymdsond) och Watt
Xenon
Xenon är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 54 och kemiskt tecken Xe.
Se Galileo (rymdsond) och Xenon
10 februari
10 februari är den 41:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 10 februari
13 juli
13 juli är den 194:e dagen på året i den gregorianska kalendern (195:e under skottår).
Se Galileo (rymdsond) och 13 juli
18 oktober
18 oktober är den 291:a dagen på året i den gregorianska kalendern (292:a under skottår).
Se Galileo (rymdsond) och 18 oktober
1973
1973 (MCMLXXIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1973
1974
1974 (MCMLXXIV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1974
1977
1977 (MCMLXXVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1977
1979
1979 (MCMLXXIX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1979
1980
1980 (MCMLXXX) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1980
1986
1986 (MCMLXXXVI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1986
1989
1989 (MCMLXXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1989
1990
1990 (MCMXC) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1990
1991
1991 (MCMXCI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1991
1992
1992 (MCMXCII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1992
1993
1993 (MCMXCIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1993
1994
1994 (MCMXCIV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1994
1995
1995 (MCMXCV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 1995
2000
2000 (MM) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 2000
2003
2003 (MMIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 2003
2007
2007 (MMVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Se Galileo (rymdsond) och 2007
21 september
21 september är den 264:e dagen på året i den gregorianska kalendern (265:e under skottår).
Se Galileo (rymdsond) och 21 september
243 Ida
243 Ida eller 1988 DB1 är en asteroid i asteroidbältet mellan planeterna Mars och Jupiter.
Se Galileo (rymdsond) och 243 Ida
28 augusti
28 augusti är den 240:e dagen på året i den gregorianska kalendern (241:a under skottår).
Se Galileo (rymdsond) och 28 augusti
29 oktober
29 oktober är den 302:a dagen på året i den gregorianska kalendern (303:e under skottår).
Se Galileo (rymdsond) och 29 oktober
7 december
7 december är den 341:a dagen på året i den gregorianska kalendern (342:a under skottår).
Se Galileo (rymdsond) och 7 december
8 december
8 december är den 342:a dagen på året i den gregorianska kalendern (343:e under skottår).
Se Galileo (rymdsond) och 8 december
951 Gaspra
951 Gaspra eller 1916 S45 är en asteroid i asteroidbältet mellan planeterna Mars och Jupiter.
Se Galileo (rymdsond) och 951 Gaspra
, Flare, Flerstegsraket, Florida, Forskning, Fotografiska filter, Frankrike, Fysik, Galax, Galileiska månar, Galileo Galilei, Ganymedes (måne), Gasjätte, Gejser, Geologi, Grad Celsius, Gravitation, Gravitationsslunga, Gravitationsvåg, Greenwich Mean Time, Grundämne, Hastighet, Helium, Hertz, Hubbleteleskopet, Hughes Aircraft, Inertial Upper Stage, Infraröd strålning, Intensitet, Interplanetära mediet, Interstellära mediet, Io (måne), Is, Järn, Jet Propulsion Laboratory, Jetdrift, John F. Kennedy Space Center, Jon, Jonosfär, Jorden, Jordens polarområden, Juno (rymdsond), Jupiter, Jupiter (gud), Jupiters naturliga satelliter, Jupiters ringar, Kanada, Kelvin, Kemi, Kol, Komet, Koncentration, Krypton, Kuiperbältet, Landhöjning, Lava, Ljus, Magnesium, Magnetfält, Magnetosfär, Massa, Materia, Måne, Månen, Merkurius, Messerschmitt-Bölkow-Blohm, Meteorit, Meter, Mikrometer, Mineral, Molekyl, Moln, Nanometer, NASA, Nedslagskrater, Neptunus, New Horizons, Newton (enhet), Nickel, Observatorium, Ocean, Omloppsbana, Pacific Standard Time, Pasadena, Kalifornien, Pioneerprogrammet, Pixel, Planet, Plasma, Pluto, Polarisering (elektromagnetism), Processor, Proton, Radie, Radioaktivitet, Radiolänk, Radiovågor, Raket, Reflektor, Rockwell International, Rymdfärja, Rymdsond, Saturnus, Sensor, Shoemaker–Levy 9, Solen, Solsystemet, Solsystemets uppkomst och utveckling, Solvind, Space Shuttle Solid Rocket Booster, Spektrometer, Spektrum, Stjärna, Stora röda fläcken, Storbritannien, Storm, Strålning, STS-34, Sverige, Syre, Teleskop, Temperatur, Tidsfönster, Torus, Toscana, Tryck, Turbulens, Tyskland, Ulysses (rymdsond), Uranus, USA, USA:s flygvapen, USA:s kongress, Van Allen-bältena, Väder, Värmesköld, Värmestrålning, Väte, Våglängd, VEEGA, Venus, Vetenskap, Vind, Voyagerprogrammet, Vulkan, Watt, Xenon, 10 februari, 13 juli, 18 oktober, 1973, 1974, 1977, 1979, 1980, 1986, 1989, 1990, 1991, 1992, 1993, 1994, 1995, 2000, 2003, 2007, 21 september, 243 Ida, 28 augusti, 29 oktober, 7 december, 8 december, 951 Gaspra.