Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Judendom och Kristendom
Judendom och Kristendom har 52 saker gemensamt (i Unionpedia): Abrahamitiska religioner, Antiken, Arameiska, Aristoteles, Bön, Bibeln, Bikt, De tio budorden, Dogm, Etik, Evangelium (bok), Fasta, Första Moseboken, Filosofi, Gamla testamentet, Gnosticism, Grekiska, Gud, Gudstjänst, Hebreiska, Helig, Himmelriket, Indien, Islam, Jerusalem, Jesus, Judar, Kätteri, Kristendom, Kristus, ..., Mellanöstern, Messias, Mission, Monoteism, Nya testamentet, Paulus, Påsk, Persiska riket, Präst, Psaltaren, Religion, Romerska riket, Synagoga, Tanakh, Teologi, Treenighetsläran, Tro, Uppståndelse, USA, Uttåget ur Egypten, Västvärlden, Yttersta domen. Förläng index (22 mer) »
Abrahamitiska religioner
Isak och Ismael. Av József Molnár, 1850. Abrahamitiska religioner. Abrahamitiska religioner används ofta inom religionsvetenskap, pluralistiskt orienterade religiösa riktningar och islam som en samlande beteckning för judendom, kristendom och islam, vilkas profeter och grundare Moses, Jesus och Muhammed enligt religionernas egna urkunder skulle vara ättlingar till patriarken Abraham.
Abrahamitiska religioner och Judendom · Abrahamitiska religioner och Kristendom ·
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Antiken och Judendom · Antiken och Kristendom ·
Arameiska
Arameiska är ett språk eller en grupp av språk som tillhör den semitiska språkfamiljen.
Arameiska och Judendom · Arameiska och Kristendom ·
Aristoteles
Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.
Aristoteles och Judendom · Aristoteles och Kristendom ·
Bön
En man som ber på shintovis i en Jinja. En kvinna ber i katedralen i Podgorica, Montenegro. Bedjande muslimer, målning av Jean-Léon Gérôme, 1865. Bön innebär direktkommunikationen inom religionen, med kontakt mellan den troende och en eller flera gudomar och förekommer inom de allra flesta religioner.
Bön och Judendom · Bön och Kristendom ·
Bibeln
Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".
Bibeln och Judendom · Bibeln och Kristendom ·
Bikt
katolsk kyrka i Warszawa: den ångerfulla knäböjer och den manlige prästen sitter. Bikt (lågtyska bîcht(e) ’bekännelse’) är en enskild syndabekännelse inför en präst med åtföljande tillsägande av syndaförlåtelse, avlösning.
Bikt och Judendom · Bikt och Kristendom ·
De tio budorden
Mose med lagtavlan. Målning av José Ribera 1638. I den gamla tolkningen står det att Mose hade horn när han kom ned från berget efter att fått budorden av Gud, men i B2000 står det att hans ansikte lyste. Detta på grund av att GT skrevs på hebreiska. I hebreiska skriver man bara ut konsonanterna, vilket innebär att man får gissa vad som står. "Horn" och "lysande" har samma konsonanter (men olika vokaler), vilket ledde till en feltolkning. I många äldre kyrkor och på tavlor (liksom den ovan) är Mose därför avbildad med horn, vilket egentligen är felaktigt. De tio budorden (Tio Guds bud, dekalogen från grekiskan deka logos.
De tio budorden och Judendom · De tio budorden och Kristendom ·
Dogm
Dogm (av den klassiska grekiskans δόγμα, 'dogma') betecknar en bindande formulering av en religiös sanning.
Dogm och Judendom · Dogm och Kristendom ·
Etik
Etik (från gr. ethos, 'etos', 'sed') är en vetenskaplig gren som studerar frågor kopplade till vår moral.
Etik och Judendom · Etik och Kristendom ·
Evangelium (bok)
Evangelium (ytterst av grekiska εὐαγγέλιον, ’glädjebudskap’) kallas i kristendomen de nedskrivna framställningar som förtäljer om Jesu liv, ord och gärningar, några av de äldsta bevarade skrifterna återfinns bland Chester Beatty-papyri och Egerton 2-papyrusen.
Evangelium (bok) och Judendom · Evangelium (bok) och Kristendom ·
Fasta
Fasta eller fastetid är en period då en person självmant eller under tvång avstår från mat och eventuellt dryck i olika utsträckning.
Fasta och Judendom · Fasta och Kristendom ·
Första Moseboken
Första Moseboken, eller Genesis på grekiska, är den första av de fem Moseböckerna, och är den första delen av judendomens Torah och kristendomens Gamla Testamente.
Första Moseboken och Judendom · Första Moseboken och Kristendom ·
Filosofi
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.
Filosofi och Judendom · Filosofi och Kristendom ·
Gamla testamentet
Ett blad ur en utgåva från 1000-talet av Targum. Gamla testamentet eller Gamla Testamentet, ofta förkortat GT, är den första delen av den kristna kyrkans bibel som innehåller kyrkans kanon, det vill säga grundläggande rättesnören, regler och normer.
Gamla testamentet och Judendom · Gamla testamentet och Kristendom ·
Gnosticism
Gnosticism (från det gammalgrekiska ordet γνωστικός gnostikos, ungefär "att besitta kunskap") är ett samtida begrepp för en uppsättning religiösa idéer som frodades i det judisk-kristna kulturområdet runt år 1–200.
Gnosticism och Judendom · Gnosticism och Kristendom ·
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Grekiska och Judendom · Grekiska och Kristendom ·
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Gud och Judendom · Gud och Kristendom ·
Gudstjänst
Gudstjänst i Glimåkra kyrka i Skåne. En gudstjänst (latin: ministerium) är en sammankomst för gemensam andakt under fastlagda former för att tillsammans tillbe och lovsjunga Gud.
Gudstjänst och Judendom · Gudstjänst och Kristendom ·
Hebreiska
Hebreiska inskrifter på Stockholms synagoga. Hebreiska, hebr.
Hebreiska och Judendom · Hebreiska och Kristendom ·
Helig
Helig är ett ord från fornsvenskan, helagher, heligher, hälig, med betydelsen 'okränkbar', 'fridlyst, 'som ej får skadas', i modern betydelse 'som anses stå i nära förbindelse med det gudomliga och därför behandlas med religiös vördnad', både om konkreta och abstrakta företeelser (okränkbar).
Helig och Judendom · Helig och Kristendom ·
Himmelriket
Beatrice blickar tillsammans upp mot den högsta himlen. Illustration av Gustave Doré ur ''Den gudomliga komedin''. Himmelriket (grekiska: basileia tôn ouranôn); ett begrepp som används av Jesus vid ett stort antal tillfällen i de synoptiska evangelierna.
Himmelriket och Judendom · Himmelriket och Kristendom ·
Indien
Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.
Indien och Judendom · Indien och Kristendom ·
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.
Islam och Judendom · Islam och Kristendom ·
Jerusalem
Jerusalem (hebreiska: יְרוּשָׁלַיִם, Yerushaláyim; arabiska: القُدس, al-Quds) är en stad på Judéens högland mellan Medelhavet och Döda havet med cirka 900 000 invånare (2019).
Jerusalem och Judendom · Jerusalem och Kristendom ·
Jesus
Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.
Jesus och Judendom · Jesus och Kristendom ·
Judar
rabbi ritad av Albert Edelfelt Judar (יְהוּדִים) är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel.
Judar och Judendom · Judar och Kristendom ·
Kätteri
Kätteri eller heresi är en tidigare använd beteckning för villolära, det vill säga en åskådning som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro.
Judendom och Kätteri · Kätteri och Kristendom ·
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Judendom och Kristendom · Kristendom och Kristendom ·
Kristus
Kristus Allhärskaren (Pantokrator). Den vanligaste framställningen av Kristus inom Ortodoxa kyrkan. Det så kallade Kristusmonogrammet, bestående av de två första bokstäverna i Kristus på grekiska - χριστος. Här flankerat av den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet - Gud (Fadern), enligt trinitarisk teologi likställd med Sonen (Jesus), är den förste och den siste, begynnelsen och ändenUpp. 1:8; 17-18; 21:6. Kristus betyder den smorde, och är en titel som de troende kristna har givit Jesus från Nasaret.
Judendom och Kristus · Kristendom och Kristus ·
Mellanöstern
Mellanöstern eller Mellersta Östern (arabiska: الشرق الأوسط, persiska: خاورمیانه, hebreiska: המזרח התיכון, syriska: ܡܕܢܚܐ ܡܨܥܝܐ, kurdiska: Rojhilata Navîn Rojhelatî Nawend خۆرهەڵاتی ناوەڕاست, turkiska: Orta Doğu, engelska: The Middle East), även Orienten eller Främre Orienten, är ett ursprungligen europeiskt namn på ett icke exakt preciserat område i Sydvästasien och Nordafrika, bestående av länderna på den Arabiska halvön (Saudiarabien, Jemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain och Kuwait) samt Syrien, Libanon, Israel, Palestinska områden, Egypten, Jordanien, Irak och Iran.
Judendom och Mellanöstern · Kristendom och Mellanöstern ·
Messias
Enligt kristen tro är Jesus den utlovade Messias, Kristus. Messias (hebreiska: מָׁשִיַח, Mašíaḥ, arameiska: משיחא, arameiska/syriska: ܡܫܺܝܚܳܐ, Məšîḥā, latin: Messias); titel med betydelsen "smord"/"den smorde" från hebreiskans mashach (att smörja) efter den gammaltestamentliga seden att smörja kungar med olja som en del av deras kröning.
Judendom och Messias · Kristendom och Messias ·
Mission
Mission (latin missio, sändning) är främst verksamhet som avser utbredande av en religion genom undervisning och andlig påverkan.
Judendom och Mission · Kristendom och Mission ·
Monoteism
Monoteism (av grekiska monos, och teos, gud) är dyrkan av en personlig gud med förnekande av andra gudars tillvaro, till skillnad från mångguderi (polyteism) och dyrkan av en opersonlig allkraft (panteism).
Judendom och Monoteism · Kristendom och Monoteism ·
Nya testamentet
Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.
Judendom och Nya testamentet · Kristendom och Nya testamentet ·
Paulus
Paulus (antik grekiska: Παῦλος, Paulos; hebreiska: שאול התרסי, Saul från Tarsus) född cirka 4 i Tarsus i det romerska kejsardömet, död cirka 64–65 (avrättad med svärd) i Rom, var en judisk-romersk apostel, missionär, teolog och författare till flera brev som ingår i Nya Testamentet.
Judendom och Paulus · Kristendom och Paulus ·
Påsk
Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.
Judendom och Påsk · Kristendom och Påsk ·
Persiska riket
Det persiska riket är historikernas namn på de akemenidiska, parthiska och sasanidiska dynastiernas välden.
Judendom och Persiska riket · Kristendom och Persiska riket ·
Präst
Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.
Judendom och Präst · Kristendom och Präst ·
Psaltaren
Psaltaren är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente.
Judendom och Psaltaren · Kristendom och Psaltaren ·
Religion
Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.
Judendom och Religion · Kristendom och Religion ·
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Judendom och Romerska riket · Kristendom och Romerska riket ·
Synagoga
Malmö synagoga, Malmö. Synagogan vid Princes Road i Liverpool, England Exteriören på Helsingfors synagoga i Helsingfors, Finland Yusef Abad synagoga i Teheran, Iran En synagoga är en judisk samlingslokal avsedd för tillbedjan och religiösa studier.
Judendom och Synagoga · Kristendom och Synagoga ·
Tanakh
Tanakh (stavas också Tanach) hebr. תנ”ך, uttalas, av kristna kallad Gamla testamentet eller den hebreiska bibeln är judendomens heliga skriftsamling.
Judendom och Tanakh · Kristendom och Tanakh ·
Teologi
Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".
Judendom och Teologi · Kristendom och Teologi ·
Treenighetsläran
Treenighetsläran är en teologisk teoribildning inom kristendomen, som redogör för en gudsuppfattning, enligt vilken Gud är en enda till sitt väsen, men samtidigt tre hypostaser eller personer – Fadern, Sonen (Jesus Kristus enligt sin preexistenta natur och som inkarnerad människa) och Anden. Förespråkare av denna teori hävdar att förekomsten av tre hypostaser möjliggör tanken att Sonen nedstiger till jorden som människan Jesus Kristus, samtidigt som Gud Fadern likväl är kvar i himlen, och utan att den monoteistiska tron på en Gud i första budets mening, förnekas.
Judendom och Treenighetsläran · Kristendom och Treenighetsläran ·
Tro
Tro är ofta ett grundelement i det religiösa livet som innebär att föreställningar om det transcendentala erkänns som sanna, dels tillit till en eller flera gudar.
Judendom och Tro · Kristendom och Tro ·
Uppståndelse
”Köttets uppståndelse”, fresk av Luca Signorelli, Orvietos domkyrka (1499-1502) Uppståndelse är inom zoroastrism, kristendom, judendom och islam en tanke som innebär att människan efter döden kroppsligen kan återuppvakna till liv.
Judendom och Uppståndelse · Kristendom och Uppståndelse ·
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Judendom och USA · Kristendom och USA ·
Uttåget ur Egypten
Israeliternas uttåg, målning (cirka 1896–1902) av James Jacques Joseph Tissot, 1836–1902. Uttåget ur Egypten, på latin Exodus, av grekiska Exodos (έξοδος), hebreiska יציאת מצרים, Yetsi'at Mitzrayim, är en berättelse i Andra Moseboken kapitel 1-18 i den hebreiska skriften Tanakh (Tanach), om hur israeliterna befrias ur sin fångenskap i Egypten.
Judendom och Uttåget ur Egypten · Kristendom och Uttåget ur Egypten ·
Västvärlden
Västvärlden, Västerlandet eller Aftonlandet, även känt som Väst och Occidenten (Latin: occidens -solnedgång).
Judendom och Västvärlden · Kristendom och Västvärlden ·
Yttersta domen
Yttersta domen'', fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet. Yttersta domen, yttersta dagen, domens dag eller domedagen är tanken på en slutgiltig gudomligt avkunnad dom över världen och allt levande.
Judendom och Yttersta domen · Kristendom och Yttersta domen ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Judendom och Kristendom
- Vad har gemensamt Judendom och Kristendom
- Likheter mellan Judendom och Kristendom
Jämförelse mellan Judendom och Kristendom
Judendom har 241 relationer, medan Kristendom har 715. Eftersom de har gemensamt 52, är Jaccard index 5.44% = 52 / (241 + 715).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Judendom och Kristendom. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
