Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn

Jul

Index Jul

Jul är en huvudsakligen kristen högtid som firas årligen till minne av Jesu födelse.

Innehållsförteckning

  1. 226 relationer: Advent, Adventsljusstake, Adventsstjärna, Ahura Mazda, Almqvist & Wiksell, Alsace, Andreas (apostel), Anglosaxare, Annandag jul, Anno Mundi, Östlig kristendom, Åbo, Bebådelsen, Beda venerabilis, Betlehem, Bibeln, Blot, Brinkala, Bysantinska kalendern, Bysantinska riket, Carl Larsson, Chanukka, Countrymusik, Danmark, Dansband, December, Dop, Dygn, Efter Kristus, Eilífr Guðrúnarson, Elagabalus Sol invictus, Elisabet (biblisk person), England, Estniska, Familjehögtid, Fågelmatning, Första Moseboken, Finska, Focus (uppslagsverk), Fornnordisk religion, Gamla Stortorget, Gävlebocken, Germaner, Germanska språk, Glögg, God helg, Gotiska, Gregorianska kalendern, Grekisk mytologi, Gud, ... Förläng index (176 mer) »

Advent

Advent (från latinets adventus (Domini), som betyder (Herrens) ankomst) är den inledande perioden i det kristna kyrkoåret.

Se Jul och Advent

Adventsljusstake

Adventsljusstake med fyra vita ljus, vilket är vanligt i hushåll och på arbetsplatser i Sverige. En adventsljusstake, ibland avkortat: adventsstake, är en ljusstake med fyra levande ljus som används i adventstid.

Se Jul och Adventsljusstake

Adventsstjärna

En sjuuddad julstjärna i Sverige. Herrnhutstjärnan var den första adventsstjärnan. Adventsstjärna eller julstjärna är ett stjärnformat julpynt med elektrisk belysning, som hängs upp i fönster vid första advent.

Se Jul och Adventsstjärna

Ahura Mazda

Ahura Mazda-symbol. Relief vid Naqsh-i-Rustem. Den onde Ahriman trampas ner av Ahura Mazda (till höger). Dareios I inskription med referenser till Ahura Mazda. Ahura Mazda (avestiska för "Höga Visheten" eller "Vishetens Herre", medeliranska namnformer: Ohrmazd, Ohrmizd, m.fl., nypersiska: Hormoz) är hos filosofen Zarathustra det gudomliga som personifierad visdom, och inom zoroastrismen den högste guden förknippad med himlen.

Se Jul och Ahura Mazda

Almqvist & Wiksell

Almqvist & Wiksell har varit ett tryckeri (1882–2005) och ett förlag (1923–1990) och är sedan 1990 ett varumärke för läromedel inom Liberkoncernen.

Se Jul och Almqvist & Wiksell

Alsace

Alsace (tyska: Elsass, äldre stavning Elsaß) är en historisk provins i Frankrike vid gränsen mot Tyskland mellan Schweiz och Pfalz.

Se Jul och Alsace

Andreas (apostel)

Aposteln Andreas (grekiska) är en kristen föregångsman (protokletos – den först kallade), och bror till aposteln Petrus.

Se Jul och Andreas (apostel)

Anglosaxare

Sutton Hoo-hjälmen Anglosaxare eller angelsaxare kallas de germanska folkstammar som migrerade till brittiska öarna, i synnerhet England, och blev dominerande där från 300-talet, sedan romarna dragit sig tillbaka.

Se Jul och Anglosaxare

Annandag jul

Annandag jul eller annandagen infaller den 26 december, dagen efter juldagen.

Se Jul och Annandag jul

Anno Mundi

access-date.

Se Jul och Anno Mundi

Östlig kristendom

Kristus Frälsarens katedral i Moskva, Ryssland. Sankt Savas kyrka i Belgrad, Serbien. 200x200px 267x267px Östlig kristendom eller Östkyrkan är de olika kristna kyrkor som på ett eller annat sätt härstammar från det östromerska riket eller därintill liggande områden, med historisk hemvist i Grekland, delar av Östeuropa samt Mellanöstern.

Se Jul och Östlig kristendom

Åbo

Åbo (Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland.

Se Jul och Åbo

Bebådelsen

Bebådelsen, i Pantheon, utförd av Melozzo da Forlì Bebådelsen är inom kristendomen det ögonblick i vilket ärkeängeln Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon skall föda Guds son, Jesus Kristus.

Se Jul och Bebådelsen

Beda venerabilis

Beda venerabilis (latin, Beda den vördnadsvärde), född omkring 672, död 26 maj 735 i Jarrow i Northumberland, var en anglosaxisk munk, främst aktiv i Northumberland.

Se Jul och Beda venerabilis

Betlehem

Födelsekyrkans inre Betlehem ("brödhus";, "kötthus"; syriska: Bet, hus och lehem bröd, "brödhus") är en stad på nuvarande Västbanken, Palestina, omkring en mil söder om Jerusalem och belägen 765 meter över havet.

Se Jul och Betlehem

Bibeln

Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".

Se Jul och Bibeln

Blot

Blot är ett offer i nordisk religion som syftar till att vinna gudars eller alvers välvilja så att de uppfyller dess önskemål, som genomför blotet.

Se Jul och Blot

Brinkala

Brinkala på Gamla Stortorget i Åbo. Brinkala är en kulturhistoriskt viktig byggnad vid Gamla Stortorget i den finländska staden Åbo.

Se Jul och Brinkala

Bysantinska kalendern

Den bysantinska kalendern, bör mer rätteligen kallas för den bysantinska tideräkningen, eftersom den tillämpar den julianska kalendern, utgående liksom den judiska från världens skapelse, Anno Mundi, under världens år, det vill säga efter världens skapelse (latin: av annus, "år" och mundus, "värld"; grekiska: έτος Κόσμου, etos kosmou, bokstavligen "universums år", förkortat AM.

Se Jul och Bysantinska kalendern

Bysantinska riket

Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.

Se Jul och Bysantinska riket

Carl Larsson

Carl Olof Larsson, född 28 maj 1853 i Gamla Stan i Stockholm, död 22 januari 1919 i Falun i Dalarna, var en svensk konstnär.

Se Jul och Carl Larsson

Chanukka

Chanukka (hebreiska: חֲנֻכָּה, tiberianska: Ḥănukāh, vanligtvis stavat חנוכה och uttalat ˈχanuka på modern hebreiska) eller hanukka, också känd som ljusets fest eller invigningsfesten, är en judisk högtid.

Se Jul och Chanukka

Countrymusik

Countrymusik, country and western, country, är en samlingsterm för flera musikgenrer med ursprung i folkmusiken i Sydstaterna i USA och i Appalacherna, samt i brittisk och irländsk spelmanskultur, liksom i spiritual och blues.

Se Jul och Countrymusik

Danmark

Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.

Se Jul och Danmark

Dansband

2008. Ett dansband eller ett svensktoppsband en typ av musikgrupp som spelar populärmusik att dansa pardans till.

Se Jul och Dansband

December

December är årets tolfte och sista månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Se Jul och December

Dop

Dop inom tidig kristen konst. Dop är den övergångsrit genom vilken någon upptas i den kristna kyrkans gemenskap.

Se Jul och Dop

Dygn

I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).

Se Jul och Dygn

Efter Kristus

Efter Kristus (ofta förkortat e.Kr.) är den i modern svenska vanligtvis använda benämningen på årtal enligt de Julianska och Gregorianska kalenderna.

Se Jul och Efter Kristus

Eilífr Guðrúnarson

Eilif Gudrunsson (Eilífr Goðrúnarson även stavat Guðrúnarson) var en isländsk skald verksam under 900-talets sista år och kring tusenårsskiftet.

Se Jul och Eilífr Guðrúnarson

Elagabalus Sol invictus

Elagabalus Sol Invictus (den obesegrade solen) var en romersk solgud som introducerades i Rom under den severiska dynastin av den romerska kejsaren Heliogabalus (Elagabalus).

Se Jul och Elagabalus Sol invictus

Elisabet (biblisk person)

Elisabet är en person som omnämns i Lukasevangeliets första kapitel.

Se Jul och Elisabet (biblisk person)

England

England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.

Se Jul och England

Estniska

Estniska (eesti keel) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Estland, där det är officiellt språk.

Se Jul och Estniska

Familjehögtid

En familjehögtid eller familjefest är en högtid då traditionen bjuder att storfamiljen återsamlas till släktträff och fest.

Se Jul och Familjehögtid

Fågelmatning

Olika varianter av fågelmatare. Fågelmatning är utfodring av tama eller vilda fåglar med specifikt anpassat djurfoder.

Se Jul och Fågelmatning

Första Moseboken

Första Moseboken, eller Genesis på grekiska, är den första av de fem Moseböckerna, och är den första delen av judendomens Torah och kristendomens Gamla Testamente.

Se Jul och Första Moseboken

Finska

Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.

Se Jul och Finska

Focus (uppslagsverk)

Focus är ett uppslagsverk som finns i många utgåvor och på många språk, men är ursprungligen en svensk produkt.

Se Jul och Focus (uppslagsverk)

Fornnordisk religion

Solvagnen från Trundholm. Fornnordisk religion samlande benämning på de religionsformer under förkristen tid i Norden som det finns belägg för i arkeologiskt och skriftligt material.

Se Jul och Fornnordisk religion

Gamla Stortorget

Gamla Stortorget i Åbo. Från vänster: Hjeltska huset, Gamla rådhuset, Rettigska fabriken, Brinkala och Katedralskolan. Gamla Stortorget är ett torg i centrala Åbo, nära Åbo domkyrka, med anor från medeltiden.

Se Jul och Gamla Stortorget

Gävlebocken

Gävlebocken rekordåret 2019, då bocken för första gången i historien klarat sig undan lågorna fler än två år i rad. Bocken vändes 180 grader, vilket gör det lättare att ta selfies. Sedan 2017 skyddas bocken bland annat med hjälp av dubbla, höga staket.

Se Jul och Gävlebocken

Germaner

Germaner är en ursprungligen romersk beteckning på människor i Nordeuropa.

Se Jul och Germaner

Germanska språk

Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.

Se Jul och Germanska språk

Glögg

Glögg håller på att värmas. I bakgrunden pepparkakor. Glögg på Stortorgets julmarknad i Stockholm. Glögg är en nordisk varm dryck baserad på kryddat vin (vanligtvis rött) eller sprit.

Se Jul och Glögg

God helg

Skeppsbron i Stockholm 2008. God helg är en säsongsrelaterad hälsning i samband med högtider.

Se Jul och God helg

Gotiska

Gotiska (i äldre texter razda eller *gutnisko razda), är ett utdött östgermanskt språk som talades av goterna.

Se Jul och Gotiska

Gregorianska kalendern

Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.

Se Jul och Gregorianska kalendern

Grekisk mytologi

Den tre grekiska gudar som härskar över jordens tre riken: Zeus (himlen), Poseidon (hav) och Hades (underjorden). Teos (mindre gudar) är barn till dessa tre. Sköna Helena och kung Menelaos. Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff.

Se Jul och Grekisk mytologi

Gud

Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.

Se Jul och Gud

Gudstjänst

Gudstjänst i Glimåkra kyrka i Skåne. En gudstjänst (latin: ministerium) är en sammankomst för gemensam andakt under fastlagda former för att tillsammans tillbe och lovsjunga Gud.

Se Jul och Gudstjänst

Harald Hårfager

Harald Hårfager (norska: Harald Hårfagre, fornnordiska: Haraldr Hárfagri), född cirka 850, död cirka 933, var Norges enare och dess förste regent, perioden 860−930.

Se Jul och Harald Hårfager

Håkon Adalsteinsfostre

Håkon Adalsteinsfostre eller Håkon den gode, född cirka 918, död cirka 961, var norsk kung från cirka 933 till sin död.

Se Jul och Håkon Adalsteinsfostre

Högtid

En hög­tid är en tidpunkt, eller en kort tids­period, som firas på ett festligt men värdigt sätt.

Se Jul och Högtid

Höknatt

Höknatt (isländska höku- eller höggunótt), var den "midvinternatt" (miðsvetrarnótt) då julen enligt Snorre Sturlasson (Håkan Godes saga kapitel 15) började i Norge, innan (omkring år 940) denna högtids början genom kristet inflytande förlades till natten 24–25 december.

Se Jul och Höknatt

Hedendom

Hedendom eller paganism är benämningar på religiösa kulturer, vanligen polyteistiska, eller animistiska.

Se Jul och Hedendom

Heimskringla

En sida ur ''Heimskringla'' Heimskringla är det vedertagna namnet på Snorre Sturlassons kungasagor, vilka behandlar den svenska ynglingaätten och norska kungar från Halvdan Svarte fram till och med Magnus Erlingsson.

Se Jul och Heimskringla

Helgdag

En helgdag, i Sverige vardagligt kallad röd dag, är en söndag eller en annan enligt lag fastställd dag som är arbetsfri för att medborgarna skall kunna fira en religiös eller traditionell högtid.

Se Jul och Helgdag

Helgmålsringning

Kyrkklocka i Laxsjö kyrka Helgmålsringning, helgmålsbön eller helgsmål genomförs inom vissa delar av kristenheten, där kyrkorna har klockor, bland annat Svenska kyrkan, som inledning på helgen.

Se Jul och Helgmålsringning

Hem

Hem, i bestämd form hemmet, syftar på den plats som en person anser vara sin huvudsakliga boplats, det vill säga primärt bostaden och sekundärt stadsdelen eller byn.

Se Jul och Hem

Hjalmar Falk (filolog)

Hjalmar Sejersted Falk, född den 2 april 1859 i Vangs socken, död den 2 november 1928, var en norsk språkforskare.

Se Jul och Hjalmar Falk (filolog)

Hus

Irland. Bebyggelsen på Manhattan. Ett hus är en permanent byggnad med rum, avsedd att ge skydd mot omvärlden, mot exempelvis klimatpåverkan, buller, rovdjur eller objudna besök.

Se Jul och Hus

Ikea

Ikea Group, av företaget skrivet IKEA Group, är ett multinationellt möbelföretag, som grundades i Sverige år 1943 av Ingvar Kamprad som ett postorderföretag.

Se Jul och Ikea

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Se Jul och Iran

Irenaeus

Irenæus av Lyon (grekiska Εἰρηναῖος), född cirka 130 i Smyrna, död 202 i Lugdunum, var en grekisk biskop och martyr.

Se Jul och Irenaeus

Jehovas vittnen

Jehovas vittnen (uttalas), fullständigt namn Jehovas vittnen-Bibelsällskapet Vakttornet, är en millenaristisk och restorationistisk sekt med antitrinitaristiska läror som distinkt skiljer sig från generellt kristna trossatser.

Se Jul och Jehovas vittnen

Jenny Nyström

Jenny Eugenia Nyström (gift Nyström-Stoopendaal), född 13 juni 1854 i Kalmar, död 17 januari 1946 i Stockholm, var en svensk konstnär och illustratör, mest känd genom sina illustrationer av julkort.

Se Jul och Jenny Nyström

Jesu födelse

Gabriel överlämnar budskapet till Maria att hon ska föda Jesus. Läs vidare Bebådelsen. Målning (1824) av Aleksandr Andrejevitsj Ivanov. Jesu födelse (lat. Anno dominicæ incarnationis, A.D.I.) har spelat en stor roll för kristendomen och andra religiösa rörelser där man tror på Jesus.

Se Jul och Jesu födelse

Jesu lidande och död

Jesu lidande och död är berättelsen enligt Nya Testamentet om hur Jesus förråddes, fängslades och korsfästes till döds på Golgata i Jerusalem.

Se Jul och Jesu lidande och död

Jesus

Jesus (sv. uttal /jeːsɵs/) från Nasaret, också kallad Kristus, var en i Galileen och Judeen kringvandrande judisk predikant.

Se Jul och Jesus

Johannes (apostel)

Aposteln Johannes (även evangelisten Johannes), född cirka 6 e.Kr.

Se Jul och Johannes (apostel)

Johannes Chrysostomos

Johannes Chrysostomos (grekiska Ἰωάννης ὁ Χρυσόστομος; även Krysostomus, Chrysostomus), född 347 i Antiochia, Mindre Asien, död 14 september 407 i Comana Pontica, Pontos, var en grekisk kyrkofader, kyrkolärare och ett helgon (inom Romersk-katolska kyrkan, festdag 13 september).

Se Jul och Johannes Chrysostomos

Johannes Döparen

Johannes Döparens huvud på ett fat, Skellefteå landsförsamlings kyrka. Johannes Döparen (hebreiska: יוחנן המטביל, Yo-hanan ha-matbil, arameiska: ܝܘܚܢܢ ܡܥܡܕܢܐ, Yūḥannān maʿmḏānā eller Yuḥanon maʿmḏono, grekiska: Ἰωάννης ὁ βαπτιστὴς, Iōannēs ho Baptistēs, klassisk grekiska: Ἰωάννης ὁ βαπτίζων, latin: Io(h)annes Baptista), arabiska: يحيى, Yaḥyá eller يوحنا, Yūḥannā, var en judisk asketisk domsprofet som verkade i slutet av 20-talet e.Kr.

Se Jul och Johannes Döparen

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.

Se Jul och Jorden

Judendom

Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.

Se Jul och Judendom

Judiska kalendern

Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) är en lunisolarkalender och har sin form från den Babyloniska kalendern men har som utgångspunkt för årsberäkningen världens tillkomst Anno Mundi (hebreiska: לבריאת העולם, Livryat haOlam), vilket enligt den mosaiska skapelseberättelsen är den 1 Tishri (7 oktober) år 3761 f.Kr.

Se Jul och Judiska kalendern

Jul (förkristen)

Jul firades som en högtid i fornnordisk religion och den germanska världen långt före kristnandet.

Se Jul och Jul (förkristen)

Julafton

Julafton är en kristen högtid som inleder julen.

Se Jul och Julafton

Julöl

Ett nyupphällt glas julöl. Termen julöl är inte strikt definierad och kan användas om vilket öl som helst som är avsett att drickas till jul, men brukar användas om ett relativt mörkt öl med viss sötma och kryddighet.

Se Jul och Julöl

Julbad

I Finland liksom i delar av Sverige var julbadet ett bastubad med björkrispiskande och hällande av vatten på upphettad ugn, i vedeldade bastur som denna finska rökbastu. Julbad är (eller var) ett bad på julaftonens eftermiddag, som dels var en tradition i det svenska och norska bondesamhället,Ingemar Liman, Årets ABC: En bok om våra festtraditioner.

Se Jul och Julbad

Julbock

Jultomten som rider på en bock. Illustration av jullek med bocktema ifrån Uppland tidigt 1900-tal. Julbock med sällskap, Skansen, 1910-tal. En halmbock i Gamla stan i Stockholm. Julbocken har använts som symbolisk figur i juletid under mycket lång tid i Skandinavien och norra Europa.

Se Jul och Julbock

Julbord

Ett julbord i ett svenskt hem. En jultallrik – en tallrik med diverse julmat. Ett julbord är en buffé – ett smörgåsbord – med julmat som serveras företrädesvis i Sverige och Finland kring jul.

Se Jul och Julbord

Juldagen

Juldagen är en av de stora högtidsdagarna inom kristenheten.

Se Jul och Juldagen

Julevangeliet

Målning av Gerard van Honthorst från 1622 som föreställer Jesu födelse. Julevangeliet är det stycke ur Bibeln (Lukasevangeliet 2:1-20) som läses i kyrkorna under julafton, julnatten och juldagen, många gånger även under skolans julavslutning samt vid julspel), och som handlar om Jesu födelse.

Se Jul och Julevangeliet

Julfrid

Julfred utlyses på Gamla Stortorget i Åbo (2009). Julfrid (äldre stavning julefrid; fornsvenska iula friðær), eller julfred, beskrivs i den medeltida östgötalagens kristendomsbalk (kristnu balkær), flock 22, som en förhöjning av bötesbeloppet för dråp eller mord under en period av tjugo dagar med start från julaftons kväll.

Se Jul och Julfrid

Julfrimärke

klassisk röd färg. Australiskt julfrimärke från 1957 med Betlehemsstjärnan och flicka som ber. Ett julfrimärke är ett frimärke som är avsett för julkort och julbrev.

Se Jul och Julfrimärke

Julgodis

Marsipangris. Szaloncukor, ungerskt julgodis. Julgodis är ett godis som tillverkas och säljs i juletider.

Se Jul och Julgodis

Julgran

Julgran Julgran är ett dekorerat barrträd, oftast gran eller ädelgran, eller ett konstgjort träd med liknande utseende, som förknippas med firande av jul.

Se Jul och Julgran

Julgransplundring

Folkfest med julgransplundring och julgransbränning i Österskär 2015. En "utkastad" julgran i Paris i januari 2013. En julgransplundring, Knutsfest, Knutsdans eller julgransskakning är en tradition i samband med att julen tar slut, som innebär att man bland annat klär av och kastar ut julgranen samt ställer undan advents- och julsakerna, vilket i Sverige ofta sker på tjugondag Knut, som infaller den 13 januari.

Se Jul och Julgransplundring

Julhös

Ett dekorerat grishuvud hör ibland till större julbord. Julhös var en i äldre tider på många ställen i Sverige och på andra håll bruklig julanrättning bestående av ett grishuvud.

Se Jul och Julhös

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Se Jul och Julianska kalendern

Julkalender

Julkalender En julkalender eller adventskalender är en anordning med numrerade och utspridda luckor, normalt dolda inom en tryckt illustration, ofta 1–24 eller 1–25 enligt adventsföljden efter decemberdatumen fram till jul.

Se Jul och Julkalender

Julkalendern i Sveriges Television

Julkalendern i Sveriges Television, fram till 1971 Adventskalendern, är en, inför jul, årligen återkommande TV-serie i SVT.

Se Jul och Julkalendern i Sveriges Television

Julklapp

Julklappar under en julgran. En julklapp som delas ut av en jultomte. En julklapp är en present som utdelas vid julen.

Se Jul och Julklapp

Julkonsert

Julkonsert i Adolf Fredriks kyrka med Mikaeli Kammarkör 2010. En julkonsert kallas de konserter med advents-, Lucia- och julmusik som brukar hållas i konserthus, inomhusidrottsarenor och kyrkobyggnader från första advent och fram till trettonhelgen.

Se Jul och Julkonsert

Julkort

Den norska konstnären Adolph Tidemands målning "Norsk juleskik" från 1846. Engelskspråkigt julkort från okänt datum. En av Postens röda brevlådor för julpost, Stockholm, 2013 Julkort är postkort med julmotiv som skickas till släkt, vänner och bekanta vid juletid.

Se Jul och Julkort

Julkrubba

Julkrubba i Perstorps kyrka. En julkrubba är ett arrangemang av figuriner, som tillsammans gestaltar Jesu födelse.

Se Jul och Julkrubba

Jullekar

Dans kring granen. Jullekar kallas sådana lekar som brukar lekas vid jultid.

Se Jul och Jullekar

Julmarknad

"Wiener Christkindlmarkt" i Wien. En julmarknad är en marknad som avhålls under adventstiden, i regel fram till 23 december, ibland även till julafton eller ännu längre.

Se Jul och Julmarknad

Julmat

Ett modernt finländskt julbord. Den traditionella julskinkan har ersatts av ett sojabaserat alternativ. Julmat är den mat som äts under julhelgen.

Se Jul och Julmat

Julmusik

Luciasånger räknas ofta också som julsånger i Sverige. Begreppet julmusik avser den musik som förknippas med firandet av den kristna julen, bland annat musik som används vid julens gudstjänster i kyrkorna, vid julfester och vid julfirande i hemmen, samt musik som säljs på skiva inför julen.

Se Jul och Julmusik

Julmust

Julmust är en läskedryck som huvudsakligen konsumeras i Sverige omkring juletid.

Se Jul och Julmust

Julnatten

Julnatten är natten mellan den 24 och den 25 december, och tillhör kyrkligt sett Juldagen med dess tema Jesu födelse.

Se Jul och Julnatten

Julotta

En julotta är den gudstjänst som hålls tidigt på juldagsmorgonen till minne av Jesu födelse.

Se Jul och Julotta

Julpynt

Julpyntat hus i Huddinge kommun. julstjärna. Julpynt är de dekorationer som människor dekorerar hus och hem med i juletider.

Se Jul och Julpynt

Julskinka

Julskinka Julskinka kallas den skinka från gris som traditionellt serveras under julhelgen.

Se Jul och Julskinka

Julskyltning

Julskyltning med adventsljusstakar och stjärnor. Begreppet julskyltning avser de juldekorationer i butikers skyltfönster inför julhandeln.

Se Jul och Julskyltning

Julstång

Julstång, även julruska och Tomaskors, är en benämning på en kvistad (och vanligen barkad) mindre gran som förr under jul var rest på gårdsplanen med ruska, julkors eller liknande i toppen.

Se Jul och Julstång

Julstuga

Julstuga var en förr i tiden mycket vanlig samlingsplats för allmogens julnöjen.

Se Jul och Julstuga

Jultomten

En jultomte som den vanligen skildras i amerikansk populärkultur. Jultomten, tomten eller, på finlandssvenska, julgubben (främst i södra Finland), är en figur som kommer med julklappar i juletid.

Se Jul och Jultomten

Jungfru Marie bebådelsedag

Jungfru Marie bebådelsedag, Annuntiatio Mariæ, tidigare även Herrens bebådelse, Vårfrudagen, Frue dag, är en årlig kristen högtid som firas nio månader före jul i syfte att högtidlighålla att jungfru Maria genom ärkeängeln Gabriel fick veta att hon skulle bli havande med Jesus.

Se Jul och Jungfru Marie bebådelsedag

Kalender

Ryskt kalenderblad från den 12 december 1937. En kalender är ursprungligen en standard för tideräkning genom att räkna dagar och längre tidsperioder, det vill säga synonymt med kronologi.

Se Jul och Kalender

Kalkon

Kalkon (Meleagris gallopavo) är en hönsfågel i familjen fasanfåglar som förekommer över stora delar av Nord- och Centralamerika.

Se Jul och Kalkon

Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul

Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul (From All of Us to All of You) är ett amerikanskt TV-program som premiärsändes i amerikansk TV den 19 december 1958 som ett avsnitt i TV-serien The Wonderful World of Disney.

Se Jul och Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul

Karp

Karp (Cyprinus carpio) är en sötvattenlevande karpfisk som härstammar från Asien, men som inplanterad förekommer i Australien, Europa och USA.

Se Jul och Karp

Katolicism

himmelrikets nycklar åt Petrus''. Fresk av Perugino i Sixtinska kapellet.Katolicism (från latinets catholicus och grekiskans καθολικισμός/katholikismos, "universell", "allmän") eller katolsk är en kristen term avseende katolska kyrkans religion.

Se Jul och Katolicism

Kör

En kör med orkester i Melbourne Mormon Tabernacle Choir i Salt Lake Citys konferenscenter. Lagga kyrkokör repeterar Kör, av franska chœur 'kör(sång)' av latinets chorus 'platsen för sångarna i kyrkan' (jämför kor) av grekiska choros (χορός) 'dans', 'sång- och danstrupp', är en en- eller flerstämmig ensemble med flera sångare i varje stämma.

Se Jul och Kör

Kina

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.

Se Jul och Kina

Kinesiskt nyår

arkivdatum.

Se Jul och Kinesiskt nyår

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Se Jul och Kristendom

Kristianisering

Kristianisering är en process där redan existerande förkristna fenomen (sedvänjor, religiösa föreställningar, traditioner, kultplatser) utan egentlig koppling till kristendom, stöps om till en kristen dräkt.

Se Jul och Kristianisering

Kwanzaa

Kwanzaa är en högtid som firas sedan årsskiftet 1966–1967, huvudsakligen av afroamerikaner i USA.

Se Jul och Kwanzaa

Kyndelsmässodagen

Kyndelsmässodagen, kyndelsmässa, Jungfru Marie kyrkogångsdag, Herrens frambärande i Templet, är en dag i almanackan, och i kyrkoåret en festdag ägnad minnet av hur jungfru Maria 40 dagar efter födelsen bar fram Jesus i templet.

Se Jul och Kyndelsmässodagen

Kyrkokör

Lagga kyrkokör repeterar Kyrkokör i Huvudkatedralen för de ryska väpnade styrkorna. En kyrkokör är en kör vars huvudsyfte är att medverka i gudstjänster.

Se Jul och Kyrkokör

Las Posadas

Las Posadas är en nio dagar lång tradition med ursprung i Spanien, som numera firas även i Mexiko, Guatemala samt delar av sydvästra USA,, och varar mellan 16 och 24 december på kvällarna (runt klockan 20.00 eller 22.00 PM) Man firar med ljus, och sång.

Se Jul och Las Posadas

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Se Jul och Latin

Lek

Lek är en aktivitet som utförs för nöjes skull, eller som social eller intellektuell träning.

Se Jul och Lek

Levande ljus

Ett brinnande ljus. Levande ljus på diverse hållare. Ett brinnande blockljus med runor. Ett ljus eller levande ljus är en ljuskälla som brinner med öppen låga, och som består av en veke placerad i ett fast block av bränsle, vanligtvis stearin, paraffin eller vax eller blandningar av dessa.

Se Jul och Levande ljus

Liberius

Liberius, född i Rom, död 24 september 366, var påve från den 17 maj 352 till sin död, den 24 september 366.

Se Jul och Liberius

Lilla jul

Lilla jul, regionalt även skrivet "lillajul" (går inte att jämföras med finska pikkujoulu, se nedan) firas i svenskfinland, inklusive Åland, och inträffar varje år lördagen före första söndagen i advent.

Se Jul och Lilla jul

Litterär figur

Alice, en litterär figur (baserad på en riktig person) från verket med samma namn av Lewis Carroll. Illustration av John Tenniel. En litterär figur är en fiktiv person beskriven i en skönlitterär text.

Se Jul och Litterär figur

Liturgisk färg

Liturgisk färg är ett sätt att i kyrkan markera olika stämningslägen för olika firningsdagar och tar sig uttryck i de färger som kyrkotextilierna och altardekorationer har under de olika perioderna av kyrkoåret.

Se Jul och Liturgisk färg

Ljusslinga

Ljusdekoration bestående av en ljusslang. En ljusslinga eller ljuskedja består av en elkabel med sammankopplade, ibland färgade, lampor eller lysdioder med fast eller blinkande ljus.

Se Jul och Ljusslinga

Lucia

Lucia är en högtid som firas den 13 december, samt namnet på högtidens huvudperson.

Se Jul och Lucia

Lucia (helgon)

Lucia (latin för ’den lysande’, ’ljusbärerskan’), född cirka 283 i Syrakusa, Sicilien, död 304 i Syrakusa, var jungfru och sedermera martyr och helgon.

Se Jul och Lucia (helgon)

Lukasevangeliet

Lukasevangeliet är den tredje boken i Nya Testamentet.

Se Jul och Lukasevangeliet

Lussekatt

Lussekatter. Jäst saffransdeg. Ogräddade lussekatter. Nederländsk duivekater, ett sött bröd som kan vara en föregångare till dyvelkatten. Lussekatt är ett svenskt bakverk av vete som är starkt förknippat med advent, lucia och jul.

Se Jul och Lussekatt

Lutfisk

Lutfisk är en maträtt som består av torrfisk som först blötläggs i lut, sedan i vatten, innan den slutligen kokas.

Se Jul och Lutfisk

Manlig omskärelse

Omskärelse. Manlig omskärelse är beteckningen på kirurgiskt avlägsnande av hela eller delar av förhuden på mannens penis.

Se Jul och Manlig omskärelse

Maria, Guds moders högtid

Maria, Guds moders högtid är en liturgisk fest som firas inom Romersk-katolska kyrkan.

Se Jul och Maria, Guds moders högtid

Masoretiska bibeltexten

Masoretiska bibeltexten (av hebreiska masora "tradering"), MT, kallas den judiska standardversionen av Gamla Testamentets hebreiska originaltext.

Se Jul och Masoretiska bibeltexten

Mässa

Medeltida mässa celebreras av en biskop. Mässan är den mest centrala kristna liturgin.

Se Jul och Mässa

Mellandagarna

Mellandagarna är ett begrepp som brukar användas om juldagarna mellan annandag jul och nyårsafton.

Se Jul och Mellandagarna

Midsommar

Midsommar är en högtid som firas nära sommarsolståndet, främst i norra Europa.

Se Jul och Midsommar

Midsommardagen

Midsommardagen är inom Svenska kyrkan en helgdag, som infaller lördagen mellan den 20 och den 26 juni, alltså midsommarveckoslutets lördag, och tillsammans med Johannes döparens dag bildar en dubbelhelg.

Se Jul och Midsommardagen

Midvinter

Midvinter i Bredskärssund i Umeå kommun 2012. Midvinter är tiden mitt i vintern.

Se Jul och Midvinter

Mithras

Romersk relief i marmor från 100- eller 200-talet. Ett mithraeum i Ostia Antica, Italien. Mithras var en gudsgestalt i det sena Romarriket.

Se Jul och Mithras

Mitra (mytologi)

Mitra är en av de tolv sol-, härskar- och rättvisegudarna, Adityas (olika former av solguden Surya), i indisk mytologi och iransk mytologi.

Se Jul och Mitra (mytologi)

Mode

mondrianinspirerade klänningar av Yves Saint-Laurent 1966. Mode, (latin: modus), betyder sätt, fason, rytm, mått, gräns; något som är förenligt med tidens rytm och smak, alltså det som är modernt.

Se Jul och Mode

Mumindalen (TV-serie)

Mumindalen, (även känd som Jul i Mumindalen), var SVT:s julkalender 1973, baserad på Tove och Lars Janssons berättelser om Mumintrollen i regi av Pi Lind och Ingegerd Lönnroth.

Se Jul och Mumindalen (TV-serie)

Musikgrupp

En musikgrupp, även kallat ett band eller bara grupp, är en samling av musiker under ett gemensamt gruppnamn (jämför artistnamn) som framför egna eller andras melodier eller improviserar musikaliskt.

Se Jul och Musikgrupp

Namntulorna

Namntulorna (Nafnaþulur) är en samling versifierade namnramsor som i flera handskrifter av Snorres Edda avslutar den del som kallas Skaldskapens språk (Skáldskaparmál).

Se Jul och Namntulorna

Nationalmuseum (byggnad)

Nationalmuseibyggnaden är en byggnad vid Södra Blasieholmshamnen 2 på Blasieholmen i Stockholm som innehåller Sveriges Nationalmuseum.

Se Jul och Nationalmuseum (byggnad)

Nikolaus (helgon)

Nikolaus av Myra eller Nikolaus undergöraren (grekiska: Νικολαος, latin: Nicolaus Myrensis eller Nicolaus de Myris), född cirka 270 i Patara (senare Arsinoe) i Lykien i dagens Turkiet, död 6 december 343 i Myra, Lykien, var en grekisk ärkebiskop av Myra i dåtida Romerska riket.

Se Jul och Nikolaus (helgon)

Norden

De nordiska staternas flaggor Minnestavla på Hässelby slotts trädgårdsmur med de nordiska huvudstädernas stadsvapen. Från vänster Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Reykjavik och Stockholm. Se artikel Nordiskt kultursamarbete mellan huvudstäderna. Norden är ett område i norra Europa som består av länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Åland (tillhör Finland), Färöarna och Grönland (tillhör Danmark).

Se Jul och Norden

Nordens kristnande

De nordiska ländernas övergång till kristendomen och tillträde till den väst-romerska kultursfären inleddes ett till två århundraden efter att Karl den Store besegrade saxarna i dagens Tyskland år 804 och lät kristna de stammar som fortfarande var hedniska.

Se Jul och Nordens kristnande

Nordiska språk

Nordiska språk, även nordgermanska, är en språkgrupp i norra Europa, som omfattar språken danska, svenska, norska, färöiska, isländska samt det utdöda språket norn.

Se Jul och Nordiska språk

Nyår

Nyår är en traditionell högtid, som firas vid övergång till ett nytt kalenderår.

Se Jul och Nyår

Nyårsdagen

Nyårsdagen är kalenderårets första dag.

Se Jul och Nyårsdagen

Oden

Odens ritt in i Valhall på Sleipner, från Tjängvidestenen funnen i Alskogs socken på Gotland. Del av hjälm, tunn, pressad bronsplåt från vendeltiden. Funnen i Vendel. Figuren har tolkats som Oden på Sleipner beväpnad med spjutet Gungner samt korparna Hugin och Munin.

Se Jul och Oden

Odens jakt

"Asgårdsreien" (1872) av Peter Nicolai Arbo (1831-1892). Odens jakt, eller vilda jakten, är i folktron ett följe av övernaturliga väsen som hörs nattetid, särskilt under senhösten och julen.

Se Jul och Odens jakt

Påsk

Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.

Se Jul och Påsk

Pepparkaka

Nybakade pepparkakor. Pepparkakshjärtan från en tysk marknad. En pepparkaka är en småkaka som smaksätts med kanel, kardemumma, ingefära och kryddnejlikor.

Se Jul och Pepparkaka

Pingst

Pingst är en kristen högtid som firar att den helige Ande gavs till apostlarna i Jerusalem och de »började tala främmande språk» (Apostlagärningarna 2:1–13, 37–39).

Se Jul och Pingst

Polen

Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.

Se Jul och Polen

Popmusik

Sydkoreanska gruppen Twice är ett exempel på K-pop. Popmusik eller bara pop är ett begrepp som först användes 1926, som en förkortning för ordet "populär" J. Simpson and E. Weiner, Oxford English Dictionary (Oxford: Oxford University Press, 1989), cf pop.

Se Jul och Popmusik

Radio

Radiotorn Radio är trådlös överföring av signaler genom modulering av elektromagnetiska vågor med frekvenser lägre än det synliga ljusets.

Se Jul och Radio

Reformationen

Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.

Se Jul och Reformationen

Religion

Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%.

Se Jul och Religion

Risgrynsgröt

Naturell risgrynsgröt. Risgrynsgröt i Sverige med socker, kanel och mjölk. Risgrynsgröt (även kallad julgröt, tomtegröt och risgröt) är en maträtt som lagas på vatten, mjölk, kanel (ofta hel), runda risgryn (grötris) och lite salt.

Se Jul och Risgrynsgröt

Rockmusik

Rockmusik, rock, är en av den moderna tidens viktigaste musikaliska och populärkulturella rörelser.

Se Jul och Rockmusik

Rom

Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.

Se Jul och Rom

Romersk mytologi

Den romerska mytologin ärvdes till stor del från den etruskiska mytologin med åtskilliga lån från grekisk mytologi.

Se Jul och Romersk mytologi

Romersk religion

Romersk religion betecknar den kult och de gudar som erkändes av den romerska staten.

Se Jul och Romersk religion

Romersk-katolska kyrkan

Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.

Se Jul och Romersk-katolska kyrkan

Romerska riket

Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.

Se Jul och Romerska riket

Sagalitteratur

Sagalitteratur (från fornnordiska saga, flera sögur.

Se Jul och Sagalitteratur

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton eller oftare bara Karl-Bertil Jonssons julafton är en svensk tecknad kortfilm från 1975 i regi av Per Åhlin.

Se Jul och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Saturnalia

Saturnalia (latin), på svenska även saturnalier, var en högtid i det antika Rom, som firades den 17–23 december för att ära åkerbrukets gud Saturnus och Ops, den ymniga skördens gudinna.

Se Jul och Saturnalia

Söndag

Sol rör sig över himlavalvet Söndag är en veckodag som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska solgudinnan Sol, som även kallades Sunna eller Sunne.

Se Jul och Söndag

Sekulär

Sekulär kan avse.

Se Jul och Sekulär

Septuaginta

Septuagintafragment på papyrus från Qumran. Septuaginta, av latinets septuaginta, ”sjuttio”, även benämnd LXX, är den äldsta bevarade grekiska helöversättningen av Gamla Testamentet, i Bibeln.

Se Jul och Septuaginta

Sextus Julius Africanus

Sextus Julius Africanus, född omkring 160–170, död efter 240, var en tidig kristen historiker vars största verk var Kronologin, en krönika över världens historia från skapelsen till år 221 e.Kr. De fem volymerna existerar inte längre men omfattande utdrag ur dem återfinns i Eusebios av Caesareas verk Chronicon.

Se Jul och Sextus Julius Africanus

Shab-e Yalda

Shab-e Yaldā (شب یلدا, "Födelsens natt"), eller Shab-e Chelle är en arisk högtid som firas i Iran, Afghanistan, Tadzjikistan, Irakiska Kurdistan, Azerbajdzjan och Armenien på årets längsta natt.

Se Jul och Shab-e Yalda

Sill

Sill i saltlake (saltsill). Sill (Clupea harengus) är en art i familjen sillfiskar.

Se Jul och Sill

Skaldediktning

Skaldediktning är fornnordisk poesi som främst är känd från Island och i Norge under åren 900–1100, inte sällan av namngivna diktare.

Se Jul och Skaldediktning

Skapelseberättelse

En skapelseberättelse, skapelsemyt eller religiös kosmogoni är en berättelse om alltings uppkomst, inklusive skapelsen av vår egen värld (vårt eget universum) och av livet inklusive människan.

Se Jul och Skapelseberättelse

Skägg

Leopold II av Belgien hade spadskägg 1. Eftermiddagsstubb (five-o'clock shadow); 2. Mustasch; 3. Bockskägg; 4. Henriquatre (hänglåsskägg); 5. Polisonger; 6. Kejsar-skägg/Kejserligt skägg (Kaiserlicher Backenbart); 7. Victor Emanuel-skägg (Vittorio Emanuele barba); 8.

Se Jul och Skägg

Snorre Sturlasson

Utomhusbadet Snorralaug på gården Reykholt. Tunneln mellan boningshus och badet underlättade att ta sig till det varma badet vintertid, och kunde också tjäna som nödutgång, vid överfall. Enligt legenden ledde tunneln till den källare där Snorre dödades.

Se Jul och Snorre Sturlasson

Solgud

Farao Akhenaton och Nefertiti under solguden Aton. Trundholmsvagnen föreställer en gyllene solskiva dragen av en häst. Sol Invictus till vänster, Mithras med tjuren mitt på bilden. Kristus som Sol Invictus. En solgud eller solgudinna är en gud som representerar solen eller som är identisk med den.

Se Jul och Solgud

Svenska kyrkan

Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).

Se Jul och Svenska kyrkan

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Se Jul och Sverige

Sveriges Radios julkalender

Sveriges Radios julkalender, radiokalendern, är ett program som sänds i Sveriges Radio.

Se Jul och Sveriges Radios julkalender

Tanakh

Tanakh (stavas också Tanach) hebr. תנ”ך, uttalas, av kristna kallad Gamla testamentet eller den hebreiska bibeln är judendomens heliga skriftsamling.

Se Jul och Tanakh

Television

Philips demonstrerar '''television''' på Tekniska museet i Stockholm, november 1952. Television (tidigare kallad bildradio) är ett system inom telekommunikation för att på avstånd skicka ljud och tvådimensionella rörliga bilder till en mottagare.

Se Jul och Television

Tjugondedag jul

Tjugondedag jul eller tjugondag Knut är i Sverige, Finland samt (delar av) Norge en dag som infaller den 13 januari, tjugo dagar efter julafton, och firas som slutet på julhögtiden.

Se Jul och Tjugondedag jul

Tomas (apostel)

Aposteln Tomas (arameiska Toma, ’tvilling’; i Johannesevangeliet 11:16 översattes också namnet med det grekiska Didymos, som ävenledes betyder ’tvilling’), även i traditionen omnämnd som Tomas tvivlaren, en av Jesu tolv apostlar.

Se Jul och Tomas (apostel)

Tomasmäss

Tomasmäss den 21 december, var i Sverige helgdag fram till 1772 då dess helgdagsstatus avskaffades.

Se Jul och Tomasmäss

Torbjörn hornklove

Torbjörn hornklove (Þórbjǫrn hornklofi), omkring 855-920, var en av den norske kungen Harald Hårfagers främsta hirdskalder.

Se Jul och Torbjörn hornklove

Tre vise männen

De tre vise männen, mosaik i Sant'Apollinare Nuovo, Ravenna (500-talet) De tre vise männen, heliga tre konungar, är den kristna traditionens tolkning av de österländska stjärntydarna (astrologerna) som besökte Jesusbarnet enligt Matteusevangeliet (2:1-12).

Se Jul och Tre vise männen

Trettondedag jul

Trettondedag jul, trettondedagen eller trettondagen (västkyrkligt även Epifania (uttalas) – "uppenbarelse" – och östkyrkligt Theofania (uttalas) – "gudsuppenbarelse") är en kristen högtid som infaller på den trettonde dagen i julhögtiden, det vill säga den 6 januari.

Se Jul och Trettondedag jul

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).

Se Jul och Tyskland

Välgörenhet

Illustration av välgörenhet. Välgörenhet eller filantropi är privat allmännyttig verksamhet.

Se Jul och Välgörenhet

Värnlösa barns dag

Värnlösa barns dag i Svenska kyrkan, Menlösa barns dag i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, De heliga oskyldiga barnen i Betlehem i Stockholms katolska stift, firas sedan 400-talet i västkyrkan på Fjärdedag jul, den 28 december för att minnas barnamorden i Betlehem.

Se Jul och Värnlösa barns dag

Västlig kristendom

romersk-katolska kyrkans huvudkyrka. Västlig kristendom eller västkyrkan är ett kyrkohistoriskt begrepp som syftar på dels den utbredning av kristendomen vars tradition går tillbaka på det västromerska riket och påven, dels den kultursfär som hör samman, varvid katolicism, anglikanism och protestantism då räknas som uttryck.

Se Jul och Västlig kristendom

Vår Fru av Guadalupe

Vår Fru av Guadalupe (spanska Nuestra Señora de Guadalupe eller Virgen de Guadalupe) är en mexikansk ikon som föreställer en uppenbarelse av jungfru Maria, som enligt Juan Diego Cuauhtlatoatzin inträffade på kullen Tepeyac, nära La Villa de Guadalupe utanför Mexico City.

Se Jul och Vår Fru av Guadalupe

Vårdagjämningen

Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn.

Se Jul och Vårdagjämningen

Vikingatiden

Bildsten med skepp, Smiss, Gotland. Kopia av Årbybåten. Originalet är en 4 meter lång roddbåt hittad i båtgrav från vikingatid på Årby gård, Uppland.http://historiska.se/upptack-historien/artikel/aldre-konservering-forstor/ Flätad armring av guld, vikingatid, Sillinge, Sverige.http://historiska.se/upptack-historien/object/110046-armring-av-guld/ Vikingatiden är den skandinaviska järnålderns sista period.

Se Jul och Vikingatiden

Vintersolståndet

Illustration av jordens belysning av solstrålar i samband med vintersolståndet på norra halvklotet. Vintersolståndet studeras år 2004 genom en skulptur, ''Sunstones'', på Lawrence Hall of Science i Berkeley, Kalifornien, USA. Vintersolståndet är tidpunkten på året när solen har sin lägsta middagshöjd, vilket sammanfaller med den kortaste dagen.

Se Jul och Vintersolståndet

Vulgata

Vulgata tryckt år 1590 efter att många av motreformationens åtgärder fått effekt. Vulgata, Versio Vulgata, latin, ”den allmänna översättningen”, är en av de första översättningarna av Bibeln till latin.

Se Jul och Vulgata

1 januari

1 januari är den 1:a dagen på året i den gregorianska kalendern.

Se Jul och 1 januari

12 december

12 december är den 346:e dagen på året i den gregorianska kalendern (347:e under skottår).

Se Jul och 12 december

13 januari

13 januari är den 13:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Se Jul och 13 januari

16 december

16 december är den 350:e dagen på året i den gregorianska kalendern (351:a under skottår).

Se Jul och 16 december

2 februari

2 februari är den 33:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Se Jul och 2 februari

2 oktober

2 oktober är den 275:e dagen på året i den gregorianska kalendern (276:e under skottår).

Se Jul och 2 oktober

21 december

21 december är den 355:e dagen på året i den gregorianska kalendern (356:e under skottår).

Se Jul och 21 december

24 december

24 december är den 358:e dagen på året i den gregorianska kalendern (359:e under skottår).

Se Jul och 24 december

25 december

25 december är den 359:e dagen på året i den gregorianska kalendern (360:e under skottår).

Se Jul och 25 december

25 mars

25 mars är den 84:e dagen på året i den gregorianska kalendern (85:e under skottår).

Se Jul och 25 mars

28 december

28 december är den 362:a dagen på året i den gregorianska kalendern (363:e under skottår).

Se Jul och 28 december

300-talet

Den första delen av 300-talet i Romarriket präglades av Konstantin den store inflytande som romersk kejsare från år 306 till sin död år 337.

Se Jul och 300-talet

31 december

31 december är den 365:e och sista dagen på året i den gregorianska kalendern (366:e under skottår).

Se Jul och 31 december

6 december

6 december är den 340:e dagen på året i den gregorianska kalendern (341:a under skottår).

Se Jul och 6 december

6 januari

6 januari är den 6:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Se Jul och 6 januari

7 januari

7 januari är den 7:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Se Jul och 7 januari

Även känd som Dies Natalis Solis Invicti, Fira jul, Julen, Julfirande, Julhelg, Julhelgen, Julhälsning, Natalis Solis Invicti, Sol Invictus (religion), Sol Inviktus.

, Gudstjänst, Harald Hårfager, Håkon Adalsteinsfostre, Högtid, Höknatt, Hedendom, Heimskringla, Helgdag, Helgmålsringning, Hem, Hjalmar Falk (filolog), Hus, Ikea, Iran, Irenaeus, Jehovas vittnen, Jenny Nyström, Jesu födelse, Jesu lidande och död, Jesus, Johannes (apostel), Johannes Chrysostomos, Johannes Döparen, Jorden, Judendom, Judiska kalendern, Jul (förkristen), Julafton, Julöl, Julbad, Julbock, Julbord, Juldagen, Julevangeliet, Julfrid, Julfrimärke, Julgodis, Julgran, Julgransplundring, Julhös, Julianska kalendern, Julkalender, Julkalendern i Sveriges Television, Julklapp, Julkonsert, Julkort, Julkrubba, Jullekar, Julmarknad, Julmat, Julmusik, Julmust, Julnatten, Julotta, Julpynt, Julskinka, Julskyltning, Julstång, Julstuga, Jultomten, Jungfru Marie bebådelsedag, Kalender, Kalkon, Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul, Karp, Katolicism, Kör, Kina, Kinesiskt nyår, Kristendom, Kristianisering, Kwanzaa, Kyndelsmässodagen, Kyrkokör, Las Posadas, Latin, Lek, Levande ljus, Liberius, Lilla jul, Litterär figur, Liturgisk färg, Ljusslinga, Lucia, Lucia (helgon), Lukasevangeliet, Lussekatt, Lutfisk, Manlig omskärelse, Maria, Guds moders högtid, Masoretiska bibeltexten, Mässa, Mellandagarna, Midsommar, Midsommardagen, Midvinter, Mithras, Mitra (mytologi), Mode, Mumindalen (TV-serie), Musikgrupp, Namntulorna, Nationalmuseum (byggnad), Nikolaus (helgon), Norden, Nordens kristnande, Nordiska språk, Nyår, Nyårsdagen, Oden, Odens jakt, Påsk, Pepparkaka, Pingst, Polen, Popmusik, Radio, Reformationen, Religion, Risgrynsgröt, Rockmusik, Rom, Romersk mytologi, Romersk religion, Romersk-katolska kyrkan, Romerska riket, Sagalitteratur, Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton, Saturnalia, Söndag, Sekulär, Septuaginta, Sextus Julius Africanus, Shab-e Yalda, Sill, Skaldediktning, Skapelseberättelse, Skägg, Snorre Sturlasson, Solgud, Svenska kyrkan, Sverige, Sveriges Radios julkalender, Tanakh, Television, Tjugondedag jul, Tomas (apostel), Tomasmäss, Torbjörn hornklove, Tre vise männen, Trettondedag jul, Tyskland, Välgörenhet, Värnlösa barns dag, Västlig kristendom, Vår Fru av Guadalupe, Vårdagjämningen, Vikingatiden, Vintersolståndet, Vulgata, 1 januari, 12 december, 13 januari, 16 december, 2 februari, 2 oktober, 21 december, 24 december, 25 december, 25 mars, 28 december, 300-talet, 31 december, 6 december, 6 januari, 7 januari.