Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Kanonisk rätt och Romersk-katolska kyrkan
Kanonisk rätt och Romersk-katolska kyrkan har 18 saker gemensamt (i Unionpedia): Andra Vatikankonciliet, Antiken, Bonifatius VIII, Clemens V, Dominikanorden, Grekiska, Johannes XXIII, Konstantin den store, Kristendom, Kyrkomöte, Medeltiden, Ortodoxa kyrkor, Påve, Påvlig bulla, Präst, Sakrament, Svenska kyrkan, Synod.
Andra Vatikankonciliet
Processionen vid öppnandet av Andra Vatikankonciliet Andra Vatikankonciliet, informellt ibland Vatikan II, var ett koncilium i Romersk-katolska kyrkan som hölls i fyra sessioner mellan 1962 och 1965.
Andra Vatikankonciliet och Kanonisk rätt · Andra Vatikankonciliet och Romersk-katolska kyrkan ·
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Antiken och Kanonisk rätt · Antiken och Romersk-katolska kyrkan ·
Bonifatius VIII
Bonifatius VIII, född Benedetto Caetani omkring 1235 i Anagni, Kyrkostaten, död 11 oktober 1303 i Rom, var påve från den 24 december 1294 till sin död, den 11 oktober 1303.
Bonifatius VIII och Kanonisk rätt · Bonifatius VIII och Romersk-katolska kyrkan ·
Clemens V
Clemens V (latin, den milde), född Bertrand de Got cirka 1264 i Villandraut, död 20 april 1314 i Roquemaure, var påve från den 5 juni 1305 till sin död den 20 april 1314, och ärkebiskop av Bordeaux från 1299.
Clemens V och Kanonisk rätt · Clemens V och Romersk-katolska kyrkan ·
Dominikanorden
Dominikanorden är en katolsk mendikantorden instiftad 1215 i Toulouse av den unge spanske prästen Domingo de Guzman (latiniserat Dominicus).
Dominikanorden och Kanonisk rätt · Dominikanorden och Romersk-katolska kyrkan ·
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Grekiska och Kanonisk rätt · Grekiska och Romersk-katolska kyrkan ·
Johannes XXIII
Johannes XXIII, född Angelo Giuseppe Roncalli den 25 november 1881 i Sotto il Monte nära Bergamo, Lombardiet, Italien, död 3 juni 1963 i Vatikanen, var påve från och med 28 oktober 1958.
Johannes XXIII och Kanonisk rätt · Johannes XXIII och Romersk-katolska kyrkan ·
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Kanonisk rätt och Konstantin den store · Konstantin den store och Romersk-katolska kyrkan ·
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Kanonisk rätt och Kristendom · Kristendom och Romersk-katolska kyrkan ·
Kyrkomöte
Kyrkomöte är en sammankomst inom ett kristet samfund i syfte att avgöra teologiska lärofrågor och regler.
Kanonisk rätt och Kyrkomöte · Kyrkomöte och Romersk-katolska kyrkan ·
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Kanonisk rätt och Medeltiden · Medeltiden och Romersk-katolska kyrkan ·
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.
Kanonisk rätt och Ortodoxa kyrkor · Ortodoxa kyrkor och Romersk-katolska kyrkan ·
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Kanonisk rätt och Påve · Påve och Romersk-katolska kyrkan ·
Påvlig bulla
Påvlig bulla, undertecknad av Urban VIII En bulla är en påvlig kungörelse.
Kanonisk rätt och Påvlig bulla · Påvlig bulla och Romersk-katolska kyrkan ·
Präst
Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.
Kanonisk rätt och Präst · Präst och Romersk-katolska kyrkan ·
Sakrament
Harald blåtand döps av Poppos, relief från omkring 1200. Sakrament (av latin sacer, helgad), är för stora delar av kristendomen en helig, av Gud Trex instiftad, rit, ceremoni eller kulthandling, men även beteckning för riters synliga element (såsom brödet och vinet i nattvarden).
Kanonisk rätt och Sakrament · Romersk-katolska kyrkan och Sakrament ·
Svenska kyrkan
Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).
Kanonisk rätt och Svenska kyrkan · Romersk-katolska kyrkan och Svenska kyrkan ·
Synod
Synod (grekiska synodos "sammankomst", "församling", ordagrant "samma väg"), är ett annat ord för kyrkomöte, vanligen biskopsmöten i provinser, stift eller liknande.
Kanonisk rätt och Synod · Romersk-katolska kyrkan och Synod ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Kanonisk rätt och Romersk-katolska kyrkan
- Vad har gemensamt Kanonisk rätt och Romersk-katolska kyrkan
- Likheter mellan Kanonisk rätt och Romersk-katolska kyrkan
Jämförelse mellan Kanonisk rätt och Romersk-katolska kyrkan
Kanonisk rätt har 72 relationer, medan Romersk-katolska kyrkan har 249. Eftersom de har gemensamt 18, är Jaccard index 5.61% = 18 / (72 + 249).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Kanonisk rätt och Romersk-katolska kyrkan. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
