Innehållsförteckning
174 relationer: Acceleration, Ackretionsskiva, Albedo, Albert Einstein, Allmänna relativitetsteorin, Antarktis, Antikens Grekland, Apollon, Argentina, Argon, Assyro-babylonisk litteratur, Asteroid, Astronomisk enhet, Astronomisk passage, Astronomiska symboler, Atmosfär, AU, Axellutning, Babylon, Banlutning, Banresonans, Bågminut, Bågsekund, Bepicolombo, Berg, Bunden rotation, Caloris-bassängen, Cape Canaveral Air Force Station, Chockvåg, Dal, Delta II, Diameter, Diffusion, Dilatation, Ekliptikan, Ekvator, Elongation (astronomi), Europeiska rymdorganisationen, Excentricitet, Falska färger, G-krafter, Galileo Galilei, Gammastrålning, Generator, Geologi, Giovanni Schiaparelli, Grad Celsius, Gravitationsslunga, Gryning, Hav, ... Förläng index (124 mer) »
- Stenplaneter
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ackretionsskiva
binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.
Se Merkurius och Ackretionsskiva
Albedo
Jordens albedo är i genomsnitt 0,3. Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp.
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Se Merkurius och Albert Einstein
Allmänna relativitetsteorin
Simulering av ett svart hål med stora magellanska molnet som bakgrund. Gravitationslinsverkan orsakar två förstorade och starkt förvrängda bilder av molnet. I den övre delen bilden ses Vintergatan förvrängd till en båge. Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitationen som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitationen inom den moderna fysiken.
Se Merkurius och Allmänna relativitetsteorin
Antarktis
Antarktis är land- och havsområdena kring Sydpolen.
Antikens Grekland
Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.
Se Merkurius och Antikens Grekland
Apollon
Apollon Sauroktonos ("Ödledödaren") av Praxiteles Apollons tempel i Delfi. Apollo med den typiska lyran Apollon är en viktig gud i grekisk mytologi, liksom i romersk mytologi, där han kallas Apollo och ibland även Apollo Musagetes i egenskap av musernas ledare; då avbildad med en lyra i handen.
Argentina
Iguazúfallen på gränsen till Brasilien valdes 2011 in i Världens sju nya naturliga underverk. Argentina, formellt Republiken Argentina (República Argentina, uttal: reˈpuβlika arxenˈtina), är det näst största landet i Sydamerika, bildat som en federation av 23 provinser och en självständig stad vid namn Buenos Aires.
Argon
Argon är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 18 och kemiskt tecken Ar.
Assyro-babylonisk litteratur
Fragment av berättelsen om syndafloden, Gilgamesheposet, på akkadiska. Stele med Hammurabis lag, 1700-talet f.Kr. Assyro-babylonisk litteratur avser litteraturen i Babylonien och Assyrien från ca 2000 f.Kr. till 539 f.Kr. författad på akkadiska och vanligen nedtecknad med kilskrift.
Se Merkurius och Assyro-babylonisk litteratur
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Se Merkurius och Astronomisk enhet
Astronomisk passage
En bild av Venus som passerar Jupiter som det skulle kunna ha sett ut den 3 januari 1818. En astronomisk passage eller astronomisk transit är en händelse där två himlakroppar passerar varandra från en viss punkt.
Se Merkurius och Astronomisk passage
Astronomiska symboler
Astronomiska symboler är symboler som används för att representera olika objekt på himlen, teoretiska konstruktioner och observerbara händelser inom astronomin.
Se Merkurius och Astronomiska symboler
Atmosfär
En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.
AU
Au, au eller AU kan syfta på.
Axellutning
Jorden roterande runt sin lutande rotationsaxel. Axellutning eller oblikvitet kallas den vinkel som en tänkt eller verklig axel har mot en tänkt linje som är vinkelrät mot ett referensplan.
Babylon
1000-talet f.Kr. Amerikanska marinkårssoldater vid de återuppbyggda ruinerna i Babylon, 2003. Babylon (egentligen "Guds port", akkadiska Babili(m), arabiska Babil, hebreiska Babel) var huvudstad i Babylonien och låg vid floden Eufrat.
Banlutning
Banlutningen eller inklinationen, betecknat ι, är vinkeln mellan ett objekts omloppsbana och ett referensplan.
Banresonans
galileiska månarnas omloppsbanor runt Jupiter har en 4:2:1 resonans I celesta mekaniken uppstår en banresonans när två kretsande kroppar påverkar varann på ett regelbundet periodiskt sätt, vanligtvis därför att deras omloppstider är relaterade till kvoten mellan två små heltal.
Bågminut
En bågminut är ett vinkelmått, som motsvarar 1/60 av en grad.
Bågsekund
En bågsekund är en enhet för att mäta vinklar.
Bepicolombo
Bepicolombo, formellt BepiColombo, är en rymdsond som sköts upp med en Ariane 5-raket den 20 oktober 2018.
Berg
Matterhorn på gränsen mellan Schweiz och Italien. Ett berg är en geografisk plats som höjer sig över sin omgivning.
Bunden rotation
På grund av en månes bundna rotation kan invånarna på centralplaneten inte se månens bortre sida som är grönmarkerad Bunden rotation (även synkron rotation och låst rotation) innebär inom astronomin att när en himlakropp roterar kring en annan, roterar den ett varv på sin egen axel på samma tid som den roterar kring den centrala himlakroppen.
Se Merkurius och Bunden rotation
Caloris-bassängen
Caloris-bassängen, också kallad Caloris Planitia, är en nedslagskrater på Merkurius.
Se Merkurius och Caloris-bassängen
Cape Canaveral Air Force Station
Cape Canaveral Air Force Station. Cape Canaveral Air Force Station eller Cape Kennedy Air Force Station (1963–1973) är en amerikansk rymdbas belägen vid Cape Canaveral på ön Merritt Island i Florida, USA.
Se Merkurius och Cape Canaveral Air Force Station
Chockvåg
schlierenfoto taget i en vindtunnel. Hastigheten är mach 1,11 vilket ger en chockvågsvinkel på ca 64°. I fysiken är en chockvåg, chockfront eller helt enkelt chock är en front som bildas då den relativa farten mellan ett flöde (vind) och en kropp (eller annat hinder, till exempel ett annat flöde) är högre än signalhastigheten i mediet.
Dal
Fljótsdalur i regionen Austurland på östra Island. Valles Calchaquíes, nordöstra Argentina. En dal är en långsträckt fördjupning i jordytan, som är begränsad av höjder, bergväggar eller jordtäckta sluttningar.
Delta II
Delta II var en amerikansk rymdraket som utvecklades och tillverkades av McDonnell Douglas.
Diameter
alt.
Diffusion
Diffusion på en kristallyta Utjämning av koncentrationsskillnader genom slumpvandring Diffusion (av latinets diffusio, av diffundere, "utbreda") är den spontana spridningsprocess som äger rum när något, oftast gaser eller vätskor, med en egenskap skilt från omgivningen sprids, blandas och jämnas ut.
Dilatation
Dilatation (på engelska även dilation) hänvisar till en utvidgning eller expansion i volym eller omfattning, motsatsen till sammandragning (konstriktion).
Ekliptikan
Solens väg över himmelssfären (röd) Ekliptikan är den tänkta bana på himlen som solen verkar flytta sig utmed under året.
Ekvator
Jordens ekvator Jordens ekvator markerad på världskarta Ekvatorlinjen genom Ecuador. En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst–västlig riktning.
Elongation (astronomi)
Inom astronomin är en planets elongation dess skenbara vinkelavstånd till solen, sett från jorden.
Se Merkurius och Elongation (astronomi)
Europeiska rymdorganisationen
Huvudkontoret för ESA i Paris. Kontrollrummet till European Space Operations Centre i Darmstadt. ██ ESA-medlemsländer██ ECS-länder (samarbetsländer)██ Länder med samarbetsavtal Ariane 42P Giotto ATV-3 Edoardo Amaldi ExoMars rover prototyp Europeiska rymdorganisationen eller ESA (förkortning av engelskans European Space Agency; organisationens andra arbetsspråk är franska, Agence spatiale européenne och tyska, Europäische Weltraumorganisation) är en mellanstatlig organisation som ägnar sig åt rymdforskning.
Se Merkurius och Europeiska rymdorganisationen
Excentricitet
Excentricitet för några kägelsnitt. Excentricitet är inom matematiken ett tal som karaktäriserar ett kägelsnitt.
Se Merkurius och Excentricitet
Falska färger
En bild i falska färger avbildar ett motiv i andra färger än det skulle ha visats i på ett riktigt färgfoto.
Se Merkurius och Falska färger
G-krafter
g-krafter eller accelerationskrafter, används för att uttrycka de belastningar som en person eller ett föremål utsätts för vid acceleration.
Galileo Galilei
Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.
Se Merkurius och Galileo Galilei
Gammastrålning
Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner.
Se Merkurius och Gammastrålning
Generator
Generatorer i vattenkraftverk När rörelseenergin kommer i form av rotation bildas elektrisk energi i spolarna längs sidan medan polerna byts +.
Geologi
Geologi är vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.
Giovanni Schiaparelli
Giovanni Virginio Schiaparelli, född 14 mars 1835 i Savigliano nära Cuneo, död 4 juli 1910 i Milano, var en italiensk astronom.
Se Merkurius och Giovanni Schiaparelli
Grad Celsius
Anders Celsius egen illustration av den termometer han använde Detalj ur titelplansch i en bok av Carl von Linné (1738). Grad Celsius (°C) är en enhet för temperatur som har fått sitt namn efter den svenske vetenskapsmannen och astronomen Anders Celsius, som tog fram en skala för temperaturmätning.
Gravitationsslunga
En gravitationsslunga (engelska gravity assist eller swing-by) är en manöver som används för rymdfarkoster, där den relativa hastigheten och gravitationen av en planet eller annan större himlakropp används för att ge farkosterna ett hastighetstillskott vid en nära förbipassage.
Se Merkurius och Gravitationsslunga
Gryning
Gryning i Helsingfors. Gryning (även morgonrodnad) är det tidsintervall på dygnet då solen ännu inte gått upp, men dagsljus börjar synas.
Hav
Hav Karta som visar havsdjup i världshaven. Satelliter har kartlagt berg och gravar på havsbotten större än tio kilometer genom att registrera gravitationell distorsion på havsytan.Karta: http://www.ngdc.noaa.gov/mgg/bathymetry/predicted/explore.HTML NOAA, 1995. (PD) Hav är det sammanhängande vattenområde som avskiljer jordens kontinenter, eller någon del av detta område.
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Hermes
Barfota Hermes med hjälm, mantel, börs och häroldsstaven kaducén. Hermes var i grekisk mytologi gudarnas budbärare.
Horoskop
Ett horoskop är en astrologisk beskrivning av en människas liv och personlighet på grundval av stjärnhimlens utseende geocentriskt (sett från jorden) vid hennes födelse.
Hubbleteleskopet
Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.
Se Merkurius och Hubbleteleskopet
Hypotes
En hypotes är ett ännu obevisat antagande om verkligheten.
Infraröd strålning
Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder närmast över de för synligt ljus.
Se Merkurius och Infraröd strålning
Is
En bit is på stranden Ett isblock på Vasagatan i Göteborg, 2012 Is är vatten i sitt fasta aggregationstillstånd.
J2000
J2000 är en epok som används inom astronomin.
Japan
Japan (日本, Nihon eller Nippon; formellt 日本国, Nihon-koku eller; bokstavligt staten Japan) är en östat och konstitutionell monarki (kejsardöme) i Östasien.
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Johannes Kepler
Johannes Kepler (även Ioannes Keplerus), född 27 december 1571 i Weil der Stadt, död 15 november 1630 i Regensburg, var en tysk astronom, matematiker, mystiker och fysiker.
Se Merkurius och Johannes Kepler
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Jordens magnetfält
Skillnaden i orientering mellan den geomagnetiska (Nm) och geografiska (Ng) nordpolen Jordens magnetfält kan modelleras av en magnetisk dipol placerad i jordens medelpunkt.
Se Merkurius och Jordens magnetfält
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Kaducé
Kaducé med två slingrande ormar och ett vingpar. Sigill för U.S. Public Health Service med Kaducé Kaducé (försvenskat ord från franska caducée; av grekiska κηϱύκειον (kerykeion), 'häroldsstav'; avledning av κῆρυξ (keryx), 'härold') är en stiliserad häroldsstav, symbol för fred och sedermera även för handel och ekonomi.
Kalium
Kalium är ett grundämne och spårämne.
Kaosteori
Kaosteori är ett forskningsområde där kaotiska egenskaper hos system studeras.
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Kilometer
Ursprunglig definition av kilometer Kilometer är internationell standard för avståndsangivelser på vägmärken. Kilometer är en i SI motsvarande 1 000 meter.
Koldioxid
Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Kondriter
Vanlig kondrit, som visar kondruler och metallflingor. Phnom Penhkondriten L6 – 1868. Enstatitkondriten EH5 Saint Sauveur. Kondriter är stenmeteoriter, som inte har förändrats genom nedsmältning eller planetär differentiering av sin modermateria.
Konjunktion (astronomi)
Tre dagar med konjunktion mellan Månen och Venus. Konjunktion (Konjunktion) kallas det när två himlakroppar syns nära varandra eller framför den ena på himlen, närmare bestämt när båda har samma rektascension.
Se Merkurius och Konjunktion (astronomi)
Krypton
Krypton är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 36 och kemiskt tecken Kr.
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Lava
En tio meter hög lavafontän, Hawaii. Ordet lava är både en benämning på smälta bergarter (magma) på eller ovanför jordens yta och på den bergart som denna smälta stelnar till, då även kallad lavabergart.
Lista över geologiska strukturer på Merkurius
Se även Merkurius.
Se Merkurius och Lista över geologiska strukturer på Merkurius
Magma
Snitt genom en vulkan, magma är markerad med nummer 1 Magma (från grekiska för "salva" eller "knådad massa") består oftast av smält bergartsmassa blandat med gaser och kristaller.
Magnetfält
Magnetfält behandlas inom fysiken som vektorfält, vilka beskriver krafterna mellan magneter och strömförande elektriska ledare.
Magnetometer
Magnetometer under användning, 2004 AN/ASQ-81 är en magnetometer som används för att upptäcka ubåtar i undervattensläge. En magnetometer är ett vetenskapligt mätinstrument som används för att mäta styrkan och/eller riktningen hos magnetfältet runt instrumentet.
Magnetosfär
Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.
Mariner 10
Mariner 10, en interplanetarisk rymdsond byggd av den amerikanska rymdflygsstyrelsen NASA, var den tionde i en serie om 12 planerade sonder (sedermera 10 då de två sista sonderna istället fick namnet Voyager) i Marinerprogrammet.
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Se Merkurius och Mars (planet)
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Månfas
Månens faser, sedda från norra halvklotet Månfaser är de olika utseenden som månen har under loppet av en månad, sett från jorden.
Mercurius
Mercurius var i romersk mytologi en gud som främst var beskyddare för handel och köpmän.
Merkuriuspassage
Merkuriuspassagen 7 maj 2003 (illustration). Merkuriuspassage kallas det som inträffar när Merkurius, den innersta planeten i solsystemet, passerar framför solen sett från jorden eller någon av solsystemets övriga planeter.
Se Merkurius och Merkuriuspassage
Mesopotamien
Karta över Mesopotamien Mesopotamien (grekiska för "landet mellan de två floderna"; syriska: ܒܝܬ ܢܗܪ̈ܝܢ "Bēṯ Nahrīn") eller Tvåflodslandet är området runt floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, och delar av Iran, Syrien och Turkiet.
Messenger (rymdsond)
Messenger, en akronym för Mercury Surface, Space Environment, Geochemistry and Ranging, var ett NASA-projekt i Discovery-programmet bestående av en rymdsond vars syfte var att utforska planeten Merkurius yta och svaga magnetfält.
Se Merkurius och Messenger (rymdsond)
Metall
Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
Metallicitet
population II För andra betydelser av ordet Metall, se Metall (olika betydelser).
Meteorit
Månmeteorit. Marsmeteorit. Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung som förbränns och eventuellt splittrats i jordens atmosfär och sedan kan nå jordens yta.
Mount Wilson-observatoriet
Mount Wilson-observatoriet (Mount Wilson Observatory) (MWO) är ett astronomiskt observatorium i Los Angeles County, Kalifornien i USA, grundlagt 1904.
Se Merkurius och Mount Wilson-observatoriet
MUL.APIN
MUL.APIN är titeln på det babyloniska verk som behandlar olika aspekter av babylonisk astronomi och astrologi.
Mytologi
Mytologi kan beteckna.
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Natrium
Natrium (latinskt namn natrium och kemiskt tecken Na) är ett mjukt, metalliskt grundämne.
Nebulosa
M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.
Nedslagskrater
Tycho på månen. En nedslagskrater, även kallad meteoritkrater eller krater, är en fördjupning som bildats på en större himlakropp där en mindre himlakropp har kolliderat med den.
Se Merkurius och Nedslagskrater
Neon
Neon är ett icke-metalliskt grundämne som har kemiskt tecken Ne och atomnummer 10.
Neptunus
Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.
Newtons rörelselagar
''Principia''. Isaac Newtons lagar eller Newtons rörelselagar publicerades först 1687 i Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica.
Se Merkurius och Newtons rörelselagar
Norra halvklotet
Jordens norra halvklot. hemisfär är på bilden skuggad gul. Norra halvklotet eller norra hemisfären kallas den del av jorden eller annan planet som ligger norr om dess ekvator.
Se Merkurius och Norra halvklotet
Nya Zeeland
Nya Zeeland (Aotearoa; New Zealand) är en östat i sydvästra Stilla havet som består av två huvudsakliga landmassor, Nordön och Sydön, samt cirka 600 mindre öar.
Ockultation
Stjärnan Aldebaran strax efter ockultation bakom månen Ockultation eller betäckning är det astronomiska fenomen då en himlakropp täcker en annan himlakropp.
Perihelium
Jordens bana, starkt överdriven, runt solen. Perihelium är den punkt där en himlakropp som rör sig runt en sol (helios) befinner sig närmast solen.
Pierre Gassendi
Pierre Gassendi, född 22 januari 1592 i Champtercier nära Digne, död 24 oktober 1655 i Paris, var en fransk präst, naturforskare och filosof.
Se Merkurius och Pierre Gassendi
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Planetesimal
En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.
Planetkärna
Stenplaneternas inre En planetkärna är de innersta lagren i en planet.
Precession
Precession av ett gyroskop. Precession är en mekanisk funktion hos snurror (exempelvis jorden), där rotationsaxeln vinglar (pendlar) lite i rymden.
Protostjärna
En bild på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien.
Pythagoras
Pythagoras (grekiska), född ca 570 f.Kr., död ca 495 f.Kr., var en grekisk filosof och matematiker.
Radar
252x252px luftvärnssystemet Pantsir-S2. Radar, militärförkortning: Rr (akronym av radio detection and ranging), är utrustning och teknik för upptäckt och avståndsbestämning med radiovågor.
Radie
höger Radie, inom geometrin avståndet från en cirkels eller ett klots mittpunkt till dess periferi.
Radioaktivitet
Radioaktivitet är ett fysikaliskt fenomen där atomkärnor spontant omvandlas till andra typer av kärnor samtidigt som de avger joniserande strålning.
Se Merkurius och Radioaktivitet
Raketbränsle
Raptor från Spacex. Bränslet är flytande metan och flytande syre. Raketbränsle är det eller de bränslen som krävs för att driva den reaktion som accelererar reaktionsmassan i en raketmotor.
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Se Merkurius och Röntgenstrålning
Retrograd rörelse
Den röda satelliten rör sig medurs runt den blå-svarta planeten, som roterar moturs. Eftersom rörelse och rotation är åt olika håll är banan retrograd. mars (röd), tycks den yttre planeten tillfälligtvis röra sig bakåt över himlen. Retrograd rörelse är när en himlakropp går "baklänges" i omloppsbana runt en central himlakropp.
Se Merkurius och Retrograd rörelse
Romersk mytologi
Den romerska mytologin ärvdes till stor del från den etruskiska mytologin med åtskilliga lån från grekisk mytologi.
Se Merkurius och Romersk mytologi
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Se Merkurius och Romerska riket
Rymdsond
MESSENGER anländer till Merkurius. Bild: NASA Ulysses passerar Jupiter. Bild: NASA/ESA Rymdsonder som lämnat solsystemet. Bild: NASA Rymdsond, sond, är en obemannad rymdfarkost som ofta styrs från en kontrollstation på jorden och som samlar in information som används i forskning eller av vetenskapsmän för att bevisa olika teser inom exempelvis astronomi eller fysik.
Satellit
Sputnik En satellit. En satellit är ett mindre objekt som roterar runt ett annat större objekt, till exempel Jorden.
Södra halvklotet
hemisfär skuggad gul. Affisch med legenden "Ushuaia, världens slut". Ushuaia i Argentina är den sydligaste staden i världen. Södra halvklotet. Södra halvklotet eller södra hemisfären kallas den del av en planet som ligger söder om dess ekvator.
Se Merkurius och Södra halvklotet
Sfäriskt segment
Sfäriskt segment, klotsegment eller sfärisk kalott kallas det område, som ligger över eller under ett plant snitt genom en sfär.
Se Merkurius och Sfäriskt segment
Silikat
Silikat, kemisk förening av kisel och syre (SixOy), en eller flera metaller och ibland väte.
Sirius
Sirius eller Alfa Canis Majoris (α Canis Majoris, förkortat Alfa CMa, α CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, även känd som hundstjärnan, är huvudstjärnan i stjärnbilden Stora hunden.
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Se Merkurius och Skenbar magnitud
Skymning
Skymning över Skälderviken utanför Ängelholm i maj 2023 Skymning utanför Timmervik 2017. Skymning inträder när dag går mot natt, då solen passerar horisonten och solskivan endast delvis är synlig.
Slätt
En slätt är ett geografiskt område som består av ett platt öppet landskap.
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solförmörkelse
Principen för en solförmörkelse Total solförmörkelse i Frankrike, 11 augusti 1999. Historisk solförmörkelse Solförmörkelse 1 augusti 2008. Den svarta fläcken markerar områden med total solförmörkelse, den gråa skuggan områden med partiell solförmörkelse.
Se Merkurius och Solförmörkelse
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Spektrometer
Spektroskop med prisma. Gitterspektrometer, där ljus från en källa A kommer via ingångsspalten B och hålspegel C parallellt in på ett vridbart reflektionsgitter D. De olika våglängderna fokuseras av hålspegel E på utgångsspalten F. Spektrometer är ett instrument för att dela upp och mäta ett fysiskt fenomen i dess olika delar.
Spricka
Spricka i en betongpelare efter belastningstest En spricka eller fraktur är separeringen av ett föremål eller material i två eller flera delar under påverkan av belastning.
Sten
Stenar i olika storlekar och färger. Sten är en partikel av en bergart i många olika storlekar.
Stenplanet
De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Sumer
Sumer var ett kulturområde i södra Mesopotamien (Irak).
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Teleskop
Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.
Tidvattenkrafter
'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter.
Se Merkurius och Tidvattenkrafter
Timme
En timme, dialektalt timma, förkortat h (lat. hora) är en tidsenhet.
Ultraviolett strålning
Ultraviolett strålning, även känt som UV-strålning och UV-ljus, är elektromagnetisk strålning vars våglängd är kortare än det synliga ljusets.
Se Merkurius och Ultraviolett strålning
Uranus
Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.
Vatten
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.
Vattenånga
Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Vulkan
Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.
Vulkan (hypotetisk planet)
Vulkanus var en hypotetisk planet, som placerades mellan Merkurius och Solen för att kompensera för anomalier som observerats i planetbanorna.
Se Merkurius och Vulkan (hypotetisk planet)
Xenon
Xenon är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 54 och kemiskt tecken Xe.
1000-talet f.Kr.
Denna artikel handlar om seklet 1000-talet f.Kr., åren 1099-1000 f.Kr. För millenniet 1000-talet f.Kr., åren 1999-1000 f.Kr., se 1000-talet f.Kr. (millennium).
Se Merkurius och 1000-talet f.Kr.
1631
1631 (MDCXXXI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1639
1639 (MDCXXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1737
1737 (MDCCXXXVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1965
1965 (MCMLXV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
1974
1974 (MCMLXXIV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
1975
1975 (MCMLXXV) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
1976
1976 (MCMLXXVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
20 mars
20 mars är den 79:e dagen på året i den gregorianska kalendern (80:e under skottår).
2000
2000 (MM) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
2000-talet f.Kr. (millennium)
Världen 2000 f.Kr. Skrivtecknens spridning 2300 f.Kr. (blått).
Se Merkurius och 2000-talet f.Kr. (millennium)
2004
2004 (MMIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
2006
2006 (MMVI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
2007
2007 (MMVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
2008
2008 (MMVIII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
2009
2009 (MMIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
2011
2011 (MMXI) var ett vanligt år som började en lördag i den gregorianska kalendern.
2015
2015 (MMXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
2025
2025 (MMXXV) kommer att bli ett normalår som börjar en onsdag i den gregorianska kalendern.
28 maj
28 maj är den 148:e dagen på året i den gregorianska kalendern (149:e under skottår).
3 augusti
3 augusti är den 215:e dagen på året i den gregorianska kalendern (216:e under skottår).
Se även
Stenplaneter
- Ökenplanet
- 55 Cancri e
- Corot-7b
- Gliese 581 e
- Gliese 876 d
- HD 219134 b
- Isplanet
- Järnplanet
- Jorden
- Kepler-10b
- Kepler-37b
- Kepler-37c
- Kepler-452b
- Kolplanet
- Lavaplanet
- MOA-2007-BLG-192-L b
- Mars (planet)
- Megajord
- Merkurius
- OGLE-2005-BLG-390L b
- PSR B1257+12 b
- PSR B1257+12 c
- PSR B1257+12 d
- Stenplanet
- Superjord
- Vattenplanet
- Venus
Även känd som Merkurius (Solsystemet), Merkurius (planet), Merkurius geologi, Planeten Merkurius, .