Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Nazityskland och Reichssicherheitshauptamt

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Nazityskland och Reichssicherheitshauptamt

Nazityskland vs. Reichssicherheitshauptamt

Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP). Reinhard Heydrich bar titeln ''Chef der Sicherheitspolizei und des SD'' (CSSD) som chef för Reichssicherheitshauptamt. Reichssicherheitshauptamt (tyska ”Rikssäkerhetsöverstyrelsen”, förkortat RSHA) var en myndighet underordnad Heinrich Himmler i hans dubbla roller som Nazitysklands rikspolischef (Chef der Deutschen Polizei) och Reichsführer-SS under Tredje riket.

Likheter mellan Nazityskland och Reichssicherheitshauptamt

Nazityskland och Reichssicherheitshauptamt har 22 saker gemensamt (i Unionpedia): Abwehr, Adolf Eichmann, Einsatzgruppen, Förintelsen, Geheime Staatspolizeiamt, Gestapo, Heinrich Himmler, Judar, Koncentrationsläger, Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet, Nazitysklands polisväsen, Ordnungspolizei, Propaganda, Reichsführer-SS, Reichskommissar für die Festigung deutschen Volkstums, Reichssicherheitshauptamt, Reinhard Heydrich, Schutzstaffel, Sicherheitsdienst des Reichsführers SS, Tredje riket, Wehrmacht, Weimarrepubliken.

Abwehr

ENIGMA Abwehr var mellan 1920 och 1944 den del av först Reichswehr och senare den tyska krigsmakten som svarade för spionage, kontraspionage och sabotage.

Abwehr och Nazityskland · Abwehr och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Adolf Eichmann

Otto Adolf Eichmann, född 19 mars 1906 i Solingen, död 1 juni 1962 i Ramle i Israel (avrättad), var en tysk SS-officer.

Adolf Eichmann och Nazityskland · Adolf Eichmann och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Einsatzgruppen

Morden på judar i närheten av Ivangorod i Ukraina 1942. En kvinna försöker skydda sitt barn med sin kropp precis innan de blir skjutna på nära håll av en medlem ur Einsatzgruppe C. Personal ur Sicherheitsdienst under en mordaktion riktad mot polska judar 1939. Einsatzgruppen (tyska: "insatsgrupper"; Einsatzgruppen der Sicherheitspolizei und des SD) var den nazityska säkerhetspolisens (Sicherheitspolizei, Sipo) och säkerhetstjänstens (Sicherheitsdienst, SD) mobila enheter som under andra världskriget följde den tyska armén vid angreppen på Polen den 1 september 1939 och Sovjetunionen den 22 juni 1941.

Einsatzgruppen och Nazityskland · Einsatzgruppen och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Förintelsen

Förintelsen (av; även känt som Shoah (HaShoah, "katastrofen") var ett folkmord där omkring sex miljoner judar dödades av Nazityskland under perioden kring andra världskriget. En bredare definition inbegriper även naziregimens systematiska dödande av andra grupper, som romer, sovjetiska krigsfångar, polacker, civila sovjetmedborgare, homosexuella, personer med funktionsnedsättningar, Jehovas vittnen och andra politiska och religiösa motståndare.Niewyk, Donald L. & Nicosia, Francis R.,, Columbia University Press, 2000, sid:45-52. Med denna vidare definition är det totala antalet offer för Förintelsen mellan 11 och 17 miljoner människor. Det beräknas att Tysklands nazistiska regering under sina 12 år vid makten dödade mellan 5,6 miljoner och 6,3 miljoner judar, varav cirka 2,9 miljoner i förintelseläger där många mördades i gaskammare eller dog på grund av misshandel, svält, sjukdomar och hårt arbete. I siffrorna 5,6–6,3 miljoner ingår även de cirka en och en halv miljon judar som arkebuserades av bland annat de mobila insatsstyrkorna, Einsatzgruppen, på östfronten och de omkring 800 000 som dog till följd av gettoiseringen. Det svenska namnet är en översättning av tyskans Die Vernichtung. Andra begrepp som används är "Shoa" även stavat "Shoah" eller, främst på tyska, "Schoah" samt "Holocaust". Förintelsen skiljer sig från andra folkmord i historien på grund av de systematiska, industriella och statligt organiserade mordmetoderna och ifråga om nazisternas rasideologi som betraktade den germanska "ariska rasen" som en härskarras. Genom de antisemitiska Nürnberglagarna som antogs 1935 påbörjades lagstiftningen som särskiljde judar, och även ”zigenare” och ”negrer”, från den tyska så kallade ”ariska” folkgemenskapen. Lagarna, som i sin helhet heter Lagen till skydd för det tyska blodet och den tyska äran, bestämde vem som var av tyskt blod, blandras, heljude, halvjude eller kvartsjude. Äktenskap mellan judar och tyskar förbjöds och judarna fråntogs fullt medborgarskap och förlorade rösträtt och tillträde till offentliga arbeten. Systematisk förföljelse av judar har ägt rum upprepade gånger i historien och omnämns redan i Bibeln, och senare speciellt i Europa, sedan medeltiden. I Tyskland hade många judar antagit tyska efternamn och många, särskilt under 1800-talet, hade även konverterat till kristendomen i sin strävan att integreras och vara "goda tyskar" och förväntade sig därför inte att de skulle förlora sina medborgerliga rättigheter. År 1933 fanns i Tyskland cirka 525 000 troende judar och 180 000 assimilerade, totalt 790 000 kategoriserade som etniska judar till minst 1/4. Tio år senare var de färre än 32 000. Cirka 300 000 hade lyckats lämna Tyskland på något sätt.

Förintelsen och Nazityskland · Förintelsen och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Geheime Staatspolizeiamt

Gestapas huvudbyggnad, Prinz-Albrecht-Straße 8, Berlin. Hermann Göring utser Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Geheime Staatspolizeiamt (Gestapa/GeStapa) var centralmyndighet och ledningsorgan för Gestapo i Tyskland.

Geheime Staatspolizeiamt och Nazityskland · Geheime Staatspolizeiamt och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Gestapo

Prinz-Albrecht-Straße 8, Berlin. SS-Reichsführer Heinrich Himmler (till vänster) utnämns till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Till höger Hermann Göring. homosexuell". Gestapo (en förkortning av Geheime Staatspolizei) var den statliga hemliga polisen i Nazityskland.

Gestapo och Nazityskland · Gestapo och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Heinrich Himmler

Heinrich Luitpold Himmler, född 7 oktober 1900 i München i Kejsardömet Tyskland, död 23 maj 1945 i Lüneburg i Tyskland, var en tysk nationalsocialistisk politiker, ursprungligen agronom.

Heinrich Himmler och Nazityskland · Heinrich Himmler och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Judar

rabbi ritad av Albert Edelfelt Judar (יְהוּדִים) är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel.

Judar och Nazityskland · Judar och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Koncentrationsläger

Läger för Kanadajapaner i British Columbia, Kanada, under andra världskriget Koncentrationsläger är läger där stora grupper av civilpersoner interneras på obestämd tid.

Koncentrationsläger och Nazityskland · Koncentrationsläger och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet

Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (förkortning: NSDAP) var ett nationalsocialistiskt politiskt parti i Tyskland mellan 1919 och 1945.

Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet och Nazityskland · Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Nazitysklands polisväsen

'''Nazitysklands polisväsen: Organisation och organisatoriska förändringar 1933-1945. Nazitysklands polisväsende var en viktig del av den nazistiska maktapparaten.

Nazityskland och Nazitysklands polisväsen · Nazitysklands polisväsen och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Ordnungspolizei

Ordnungspolizei, OrPo, var Nazitysklands uniformerade polis.

Nazityskland och Ordnungspolizei · Ordnungspolizei och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Propaganda

Uroš Predić's tavla från 1888.'' Tavlan förfalskades dock för att se ut som ett faktiskt fotografi från det krigshärjade området och tidningen valde att kommentera bilden: "Serbisk pojke vars hela familj mördades av Bosniska muslimer". Originaltiteln på Predić's målning är i själva verket "föräldralöst barn vid sin moders grav". lord Kitchener. Propaganda (av latinets propagare, 'fortplanta', 'utbreda') är en term som avser främst politiska kampanjer och budskap som är avsedda att föra fram en agenda, ett visst budskap eller väcka positiva eller negativa känslor för något (t.ex. en politisk teori, policy, religion eller förändring) eller någon (t.ex. innehavare av eller kandidat till politiskt eller religiöst ämbete eller befattning).

Nazityskland och Propaganda · Propaganda och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Reichsführer-SS

Reichsführer SS var en titel som användes från 1925 för högste befälhavaren för Schutzstaffel (SS) i Nazityskland.

Nazityskland och Reichsführer-SS · Reichsführer-SS och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Reichskommissar für die Festigung deutschen Volkstums

Heinrich Himmler var Rikskommissarie för befästandet av den tyska folkstammen. Gauleiter Arthur Greiser välkomnar i mars 1944 den miljonte folktysken till Reichsgau Wartheland. I mitten Heinz Reinefarth. Reichskommissar für die Festigung deutschen Volkstums, RKFDV ("Rikskommissarie för befästandet av den tyska folkstammen"), var ett ämbete i Tredje riket som Adolf Hitler skapade den 7 oktober 1939 och som bekläddes av Reichsführer-SS Heinrich Himmler.

Nazityskland och Reichskommissar für die Festigung deutschen Volkstums · Reichskommissar für die Festigung deutschen Volkstums och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Reichssicherheitshauptamt

Reinhard Heydrich bar titeln ''Chef der Sicherheitspolizei und des SD'' (CSSD) som chef för Reichssicherheitshauptamt. Reichssicherheitshauptamt (tyska ”Rikssäkerhetsöverstyrelsen”, förkortat RSHA) var en myndighet underordnad Heinrich Himmler i hans dubbla roller som Nazitysklands rikspolischef (Chef der Deutschen Polizei) och Reichsführer-SS under Tredje riket.

Nazityskland och Reichssicherheitshauptamt · Reichssicherheitshauptamt och Reichssicherheitshauptamt · Se mer »

Reinhard Heydrich

Reinhard Tristan Eugen Heydrich, född den 7 mars 1904 i Halle an der Saale, död den 4 juni 1942 i Prag, var en tysk nationalsocialistisk politiker och säkerhetspolis.

Nazityskland och Reinhard Heydrich · Reichssicherheitshauptamt och Reinhard Heydrich · Se mer »

Schutzstaffel

Schutzstaffel, plural Schutzstaffeln (som ordagrant betyder Skyddsdivisionen), (SS; även skrivet ᛋᛋ med Armanenrunor), var en paramilitär kamporganisation med elitpersonal tillhörande Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).

Nazityskland och Schutzstaffel · Reichssicherheitshauptamt och Schutzstaffel · Se mer »

Sicherheitsdienst des Reichsführers SS

Sicherheitsdienst (SD), egentligen Sicherheitsdienst des Reichsführers-SS, var Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets (NSDAP) egen underrättelsetjänst under Tredje riket, grundad 1931, och följande år ställd under Reinhard Heydrichs befäl.

Nazityskland och Sicherheitsdienst des Reichsführers SS · Reichssicherheitshauptamt och Sicherheitsdienst des Reichsführers SS · Se mer »

Tredje riket

Tredje riket eller "det tredje riket" (Drittes Reich / Das Dritte Reich) var den benämning som nazistiska ideologer gav den tyska staten under Adolf Hitlers totalitära diktatorskap och styre av landet, som varade åren 1933 till 1945.

Nazityskland och Tredje riket · Reichssicherheitshauptamt och Tredje riket · Se mer »

Wehrmacht

Wehrmacht (¨försvarsmakt", "vapenmakt", "värnmakt") var namnet på stridskrafterna i Nazityskland åren 1935 till 1945; skapad ur Riksvärnet (Reichswehr) 1935 genom "lagen om uppbyggandet av försvarsmakten" (Gesetz für den Aufbau der Wehrmacht).

Nazityskland och Wehrmacht · Reichssicherheitshauptamt och Wehrmacht · Se mer »

Weimarrepubliken

Weimarrepubliken (Weimarer Republik) är en period i Tysklands historia från den 11 augusti 1919, då en demokratisk och parlamentarisk författning antogs i Weimar, till den 30 januari 1933, då Adolf Hitler utnämndes till rikskansler.

Nazityskland och Weimarrepubliken · Reichssicherheitshauptamt och Weimarrepubliken · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Nazityskland och Reichssicherheitshauptamt

Nazityskland har 347 relationer, medan Reichssicherheitshauptamt har 59. Eftersom de har gemensamt 22, är Jaccard index 5.42% = 22 / (347 + 59).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Nazityskland och Reichssicherheitshauptamt. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »