Innehållsförteckning
44 relationer: Örnnebulosan, Betelgeuse, Deneb, Hantelnebulosan, Jorden, Krabbnebulosan, Lagunnebulosan, Lilla hantelnebulosan, Messier 23, Messier 29, Messier 34, Messier 35, Messier 39, Messier 40, Messier 41, Messier 43, Messier 44, Messier 46, Messier 47, Messier 48, Messier 50, Messier 6, Messier 67, Messier 7, Messier 73, Messier 78, Messier 93, Messiers katalog, Omeganebulosan, Orionnebulosan, Orions bälte, Perseusarmen, Plejaderna (stjärnhop), Polstjärnan, Rigel, Ringnebulosan, Rosettnebulosan, Sagittariusarmen, Solen, Solsystemet, Spiralgalax, Trifidnebulosan, Ugglenebulosan, Vintergatan.
- Spiralgalaxer
Örnnebulosan
Bild av Örnnebulosan tagen med Rymdteleskopet Hubble Örnnebulosan (katalogiserad som Messier 16 eller M16, och som NGC 6611, och även känd som Star Queen Nebula and The Spire) är en ung öppen stjärnhop med stjärnor i stjärnbilden Ormen, upptäckt av Jean-Philippe de Chéseaux 1745– 46.
Se Orionarmen och Örnnebulosan
Betelgeuse
Betelgeuse (α Ori, α Orionis, Alfa Orionis, tidigare även stavat Betelgeuze) är en superjätte i stjärnbilden Orion.
Deneb
Deneb, eller Alfa Cygni och 50 Cygni, är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Svanen och en av de ljusstarkaste på den norra stjärnhimlen, med visuell magnitud +1,25.
Hantelnebulosan
Hantelnebulosan eller Messier 27 (M27) även känd som NGC 6853, är en planetarisk nebulosa (nebulositet som omger en stor stjärna) i stjärnbilden Räven.
Se Orionarmen och Hantelnebulosan
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Krabbnebulosan
Chandra-teleskopet Krabbnebulosan, NGC 1952 eller M1 (det första objektet i Messiers katalog) är ett expanderande moln av gas som utgör resterna efter en supernova som kunde ses 4 juli år 1054.
Se Orionarmen och Krabbnebulosan
Lagunnebulosan
Lagunnebulosan, Messier 8 eller NGC 6523 är en H II-region i Skytten.
Se Orionarmen och Lagunnebulosan
Lilla hantelnebulosan
Lilla hantelnebulosan eller Messier 76 (M76) även känd som NGC 650/651, är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Perseus.
Se Orionarmen och Lilla hantelnebulosan
Messier 23
Messier 23 eller NGC 6494 är en öppen stjärnhop i nordvästra delen av stjärnbilden Skytten, som upptäcktes av Charles Messier 1764.
Messier 29
Messier 29 eller NGC 6913 är en ganska liten, ljus öppen stjärnhop som ligger ungefär två grader söder om Sadr.
Messier 34
Messier 34 (M34) eller NGC 1039 är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Perseus.
Messier 35
Messier 35 (också känd som M35 och NGC 2168) är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Tvillingarna.
Messier 39
Messier 39 (M39), även känd som NGC 7092, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Svanen, placerad två grader söder om stjärnan Pi2 Cygni och omkring nio grader öst-nordost om Deneb.
Messier 40
Optiska dubbelstjärnan Winnecke 4 Messier 40 (M40), också känd som Winnecke 4 (WNC 4) är en skenbar dubbelstjärna synlig i stjärnbilden Stora björnen.
Messier 41
Messier 41 (M41) eller NGC 2287 är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Stora hunden som ligger ungefär 4 grader söder om Sirius där den bildar med en ungefärligt ekvilateral triangel med Ny2 Canis Majoris mot väster; alla tre stjärnorna går in i samma synfält i en handkikare.
Messier 43
De Mairans nebulosa eller Messier 43, (M43), även känd som NGC 1982, är en diffus nebulosa som ligger nordost om Messier 42.
Messier 44
Messier 44 (Bikupan, Praesepe, M44) även känd som NGC 2632, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Kräftan.
Messier 46
Messier 46 (M46) även känd som NGC 2437, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Akterskeppet.
Messier 47
Messier 47 (M47) även känd som NGC 2422, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Akterskeppet.
Messier 48
Messier 48 (M48) även känd som NGC 2548, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Vattenormen.
Messier 50
Messier 50 (M50) även känd som NGC 2323, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Enhörningen.
Messier 6
M6 (Messierobjekt 6) eller NGC 6405 ibland även kallad Fjärilshopen är en öppen stjärnhop i Skorpionens stjärnbild.
Messier 67
Messier 67 (M67) även känd som NGC 2682, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Kräftan.
Messier 7
Messier 7 eller NGC 6475 (ibland även kallad Ptolemaioshopen) är en öppen stjärnhop ungefär 980 ljusår från jorden i södra delen av stjärnbilden Skorpionen, som är lätt att observera för blotta ögat.
Messier 73
Messier 73 (M73) även känd som NGC 6994, är en asterism bestående av fyra stjärnor i stjärnbilden Vattumannen.
Messier 78
Messier 78 (M78) även känd som NGC 2068, är en reflektionsnebulosa i stjärnbilden Orion.
Messier 93
Messier 93 (M93) även känd som NGC 2447, är en öppen stjärnhop i stjärnbilden Akterskeppet och är det tänkta akterdäcket i det legendariska skeppet Argo.
Messiers katalog
Messiers katalog är en äldre katalog över diffusa astronomiska objekt på stjärnhimlen sammanställd av Charles Messier och först publicerad 1774.
Se Orionarmen och Messiers katalog
Omeganebulosan
Omeganebulosan, eller Messier 17 (M17) även känd som NGC 6618 är en nebulosa i stjärnbilden Skytten.
Se Orionarmen och Omeganebulosan
Orionnebulosan
Orionnebulosan, även kallad M42 - Messier 42, eller NGC 1976, är en ljusstark nebulosa i Orions stjärnbild.
Se Orionarmen och Orionnebulosan
Orions bälte
Orions bälte eller "Tre vise männen" är ett "bälte" av tre stjärnor i stjärnbilden Orion.
Se Orionarmen och Orions bälte
Perseusarmen
Vintergatans spiralarmar. Perseusarmen är en av två större spiralarmar i Vintergatan.
Se Orionarmen och Perseusarmen
Plejaderna (stjärnhop)
Plejaderna är en öppen stjärnhop i Oxens stjärnbild som fått sitt namn efter den grekiska mytologins namn för de sju nymferna Πλειάδες, vilka var döttrar till Atlas och Pleione.
Se Orionarmen och Plejaderna (stjärnhop)
Polstjärnan
Polstjärnan (latin: stella polāris), Alfa Ursae Minoris, är en stjärna som ingår i stjärnbilden Lilla björnen.
Rigel
sol. Rigel (β Ori, β Orionis, Beta Orionis) är, trots att den är döpt till "beta", den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Orion och den sjunde ljusstarkaste stjärnan på natthimlen.
Ringnebulosan
Ringnebulosan, Messier 57, M57 eller NGC 6720 är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Lyran.
Se Orionarmen och Ringnebulosan
Rosettnebulosan
Rosettnebulosan (katalogiserad som NGC 2237 och Caldwell 49) är en stor cirkelfomad H II-region som ligger nära ena änden av ett jättestort molekylärt moln i Enhörningens område av Vintergatan.
Se Orionarmen och Rosettnebulosan
Sagittariusarmen
Vintergatans spiralarmar. Sagittariusarmen, även kallad Carina-Sagittariusarmen eller Sagittarius-Carinaarmen är en mellanstor spiralarm i Vintergatan, belägen mellan galaxens centrum och Solsystemets plats i Orionarmen.
Se Orionarmen och Sagittariusarmen
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Spiralgalax
NGC 3031, en spiralgalax En spiralgalax är en samling av ett relativt stort antal stjärnor (storleksordningen 10-100 miljarder), där majoriteten befinner sig i en flat diskusliknande skiva.
Trifidnebulosan
Trifidnebulosan, eller Messier 20 (M20) även känd som NGC 6514 är en nebulosa i stjärnbilden Skytten.
Se Orionarmen och Trifidnebulosan
Ugglenebulosan
Ugglenebulosan eller Messier 97 (M97) även känd som NGC 3587, är en planetarisk nebulosa i stjärnbilden Stora Björnen på ett avstånd av ca 2 030 ljusår från solsystemet.
Se Orionarmen och Ugglenebulosan
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Se även
Spiralgalaxer
- Centaurusarmen
- ESO 510-G13
- Kometgalaxen
- Markarian 231
- NGC 1260
- NGC 13
- NGC 1487
- NGC 15
- NGC 1892
- NGC 27
- NGC 275
- NGC 2782
- NGC 38
- NGC 3877
- NGC 407
- NGC 4522
- NGC 4980
- NGC 6027A
- Normaarmen
- Orionarmen
- Perseusarmen
- Sagittariusarmen
- Sombrerogalaxen
- Spiralgalax
- Stavgalax
- Tully-Fisher-relationen
Även känd som Lokala armen, Orion-Cygnusarmen.