Innehållsförteckning
63 relationer: Albedo, Ares, Asaph Hall, Asteroid, Asteroidbältet, Banlutning, Bunden rotation, Deimos (måne), Densitet, Diameter, Dygn, Ekvator, Excentricitet, Fobosprogrammet, Grekisk mytologi, Herschel (krater på Mimas), Himmelssfären, Jet Propulsion Laboratory, Jorden, Kaidunmeteoriten, Kelvin, Kilogram, Kilometer, Koordinerad universell tid, Latitud, Mariner 9, Mars (mytologi), Mars (planet), Mars Express, Mars Global Surveyor, Mars naturliga satelliter, Månen, Mimas, Phobos (mytologi), Planet, Planetarisk ring, Planetesimal, Porositet, Regolit, Roche-gräns, Romersk mytologi, Saturnus, Siderisk omloppstid, Solen, Solsystemet, Sovjetunionen, Spektrum, Stickney (krater), Tidvattenkrafter, United States Naval Observatory, ... Förläng index (13 mer) »
- Astronomiska upptäckter 1877
- Mars månar
Albedo
Jordens albedo är i genomsnitt 0,3. Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp.
Ares
Ares. Staty i Hadrianus villa. Ares (grek. Άρης) var krigets, ursinnets och det besinningslösa våldets gud i grekisk mytologi.
Asaph Hall
Asaph Hall. Asaph Hall III, född den 15 oktober 1829 i Goshen, Connecticut, död den 22 november 1907 i Annapolis, Maryland, var en amerikansk astronom.
Se Phobos (måne) och Asaph Hall
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Asteroidbältet
Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.
Se Phobos (måne) och Asteroidbältet
Banlutning
Banlutningen eller inklinationen, betecknat ι, är vinkeln mellan ett objekts omloppsbana och ett referensplan.
Se Phobos (måne) och Banlutning
Bunden rotation
På grund av en månes bundna rotation kan invånarna på centralplaneten inte se månens bortre sida som är grönmarkerad Bunden rotation (även synkron rotation och låst rotation) innebär inom astronomin att när en himlakropp roterar kring en annan, roterar den ett varv på sin egen axel på samma tid som den roterar kring den centrala himlakroppen.
Se Phobos (måne) och Bunden rotation
Deimos (måne)
Deimos är den yttre av Mars månar och är bland de minsta månarna man känner till i solsystemet.
Se Phobos (måne) och Deimos (måne)
Densitet
Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.
Diameter
alt.
Dygn
I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).
Ekvator
Jordens ekvator Jordens ekvator markerad på världskarta Ekvatorlinjen genom Ecuador. En ekvator är en cirkel dragen runt en astronomisk himlakropp på ett avstånd som alltid är lika långt från båda polerna, i öst–västlig riktning.
Excentricitet
Excentricitet för några kägelsnitt. Excentricitet är inom matematiken ett tal som karaktäriserar ett kägelsnitt.
Se Phobos (måne) och Excentricitet
Fobosprogrammet
Fobos 2-sonden med grod-landaren Fobosprogrammet (ryska: Фобос, som betyder Phobos) var ett rymdprogram som hade till uppgift att studera Mars och dess månar Phobos och Deimos.
Se Phobos (måne) och Fobosprogrammet
Grekisk mytologi
Den tre grekiska gudar som härskar över jordens tre riken: Zeus (himlen), Poseidon (hav) och Hades (underjorden). Teos (mindre gudar) är barn till dessa tre. Sköna Helena och kung Menelaos. Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff.
Se Phobos (måne) och Grekisk mytologi
Herschel (krater på Mimas)
Herschel är en enorm nedslagskrater på Saturnus måne Mimas.
Se Phobos (måne) och Herschel (krater på Mimas)
Himmelssfären
Himmelssfären med himmelspolerna och himmelsekvatorn. Jorden och himmelssfären med himmelsekvatorn och ekliptikan (röd). Himmelssfären är en tänkt sfär, med godtycklig radie och betraktaren i centrum, på vars yta de olika himlakropparna tycks befinna sig.
Se Phobos (måne) och Himmelssfären
Jet Propulsion Laboratory
JPL:s byggnadskomplex i Pasadena, Kalifornien Jet Propulsion Laboratory (JPL) bygger och styr satelliter och rymdsonder åt NASA.
Se Phobos (måne) och Jet Propulsion Laboratory
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Kaidunmeteoriten
Kaidunmeteoriten är en meteorit som 3 december 1980 träffade den sovjetiska militärbas som numera kallas Al-Khuraybah i dåvarande Sydjemen.
Se Phobos (måne) och Kaidunmeteoriten
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Kilogram
Kopia av arkivkilogrammet Ett kilogram, förkortat kg, är grundenheten för massa i Internationella måttenhetssystemet (SI) – den enda grundenhet som bär ett SI-prefix.
Kilometer
Ursprunglig definition av kilometer Kilometer är internationell standard för avståndsangivelser på vägmärken. Kilometer är en i SI motsvarande 1 000 meter.
Se Phobos (måne) och Kilometer
Koordinerad universell tid
Koordinerad universell tid (UTC, kompromissförkortning mellan engelska Coordinated Universal Time och franska temps universel coordonné) är en utgångspunkt för exakta tidsangivelser världen över.
Se Phobos (måne) och Koordinerad universell tid
Latitud
1 Exempel på en latitud2 Nollmeridianen Latitud, breddgrad, polhöjd, parallell, höjdgrad, geografisk bredd och nordvinkel är en geografisk punkts vinkelavstånd från ekvatorn uttryckt i grader.
Mariner 9
Mariner 9, en interplanetarisk rymdsond byggd av den amerikanska rymdflygsstyrelsen NASA, var den nionde i en serie om 12 planerade rymdsonder (sedermera 10 då de två sista sonderna döptes om till Voyager) i Marinerprogrammet.
Se Phobos (måne) och Mariner 9
Mars (mytologi)
Mars. Mars anses i romersk mytologi vanligen beteckna romarnas krigsgud och likställdes med grekernas Ares.
Se Phobos (måne) och Mars (mytologi)
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Se Phobos (måne) och Mars (planet)
Mars Express
Mars Express är den första europeiska rymdsonden som sänts till planeten Mars.
Se Phobos (måne) och Mars Express
Mars Global Surveyor
Mars Global Surveyor är en amerikansk rymdfarkost.
Se Phobos (måne) och Mars Global Surveyor
Mars naturliga satelliter
Phobos och Deimos omloppsbanor (i skala), sett ovanför Mars nordpol. Jämförelse av Phobos (ovan) och Deimos (nedan) storlek. Planeten Mars har två kända månar, Phobos och Deimos.
Se Phobos (måne) och Mars naturliga satelliter
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Mimas
Mimas (från grekiskans Μίμας) är en av Saturnus månar.
Phobos (mytologi)
Phobos och Ares i Ares vagn. Phobos var son till Ares och Afrodite, samt skräckens personifikation i den grekiska mytologin.
Se Phobos (måne) och Phobos (mytologi)
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Planetarisk ring
En planetarisk ring är en ring av stoft och andra små partiklar som kretsar kring en planet i en tunn skivformad region.
Se Phobos (måne) och Planetarisk ring
Planetesimal
En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.
Se Phobos (måne) och Planetesimal
Porositet
Poröst keramiskt material. Porositet (täthet) har olika betydelser.
Se Phobos (måne) och Porositet
Regolit
Regolit (från grekiskans rhegos "matta" och lithos "sten"), är ett lager av lös jord som ligger ovan berggrunden.
Roche-gräns
Roche-gränsen är det avstånd på vilket en himlakropp inte längre kan hållas ihop av sin egen gravitation p.g.a. tidvattenkrafterna från en annan himlakropp.
Se Phobos (måne) och Roche-gräns
Romersk mytologi
Den romerska mytologin ärvdes till stor del från den etruskiska mytologin med åtskilliga lån från grekisk mytologi.
Se Phobos (måne) och Romersk mytologi
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Siderisk omloppstid
Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).
Se Phobos (måne) och Siderisk omloppstid
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Se Phobos (måne) och Solsystemet
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Se Phobos (måne) och Sovjetunionen
Spektrum
Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.
Stickney (krater)
Stickney är den största nedslagskratern på planeten Mars måne Phobos.
Se Phobos (måne) och Stickney (krater)
Tidvattenkrafter
'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter.
Se Phobos (måne) och Tidvattenkrafter
United States Naval Observatory
Flygfoto över observatorieområdet United States Naval Observatory är den amerikanska flottans observatorium i som är beläget i nordvästra Washington, D.C..
Se Phobos (måne) och United States Naval Observatory
Vattenånga
Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.
Se Phobos (måne) och Vattenånga
Viking 1
Viking 1 var en amerikansk rymdsond som utforskade planeten Mars.
Washington, D.C.
Washington, D.C. är huvudstaden i USA.
Se Phobos (måne) och Washington, D.C.
Zenit
Nadir, zenit (''Zenith''), astronomisk horisont (''Astronomical Horizon'') och verklig horisont (''True Horizon'') Zenit är den tänkta punkt på himlavalvet som befinner sig rakt upp från betraktaren, med andra ord 90° över astronomiska horisonten (se bild).
18 augusti
18 augusti är den 230:e dagen på året i den gregorianska kalendern (231:a under skottår).
Se Phobos (måne) och 18 augusti
1877
1877 (MDCCCLXXVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1971
1971 (MCMLXXI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
1977
1977 (MCMLXXVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
1978
1978 (MCMLXXVIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
1988
1988 (MCMLXXXVIII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
1998
Västra Götalands län 1998 (MCMXCVIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
2003
2003 (MMIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
2004
2004 (MMIV) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Se även
Astronomiska upptäckter 1877
- 170 Maria
- 171 Ophelia
- 172 Baucis
- 173 Ino
- 174 Phaedra
- 175 Andromache
- 176 Iduna
- 177 Irma
- 178 Belisana
- 179 Klytaemnestra
- AB Bootis
- Deimos (måne)
- Phobos (måne)
- Stephans kvintett
Mars månar
- Deimos (måne)
- Mars naturliga satelliter
- Phobos (måne)
Även känd som Mars I.