Innehållsförteckning
465 relationer: Adolf av Hohenlohe-Ingelfingen, Albrecht von Roon, Albrekt av Preussen, Albrekt Fredrik av Preussen, Alexander av Brandenburg-Ansbach, Alexander I av Ryssland, Amnesti, Andra italienska frihetskriget, Andra världskriget, Ansbach, Assimilation (sociologi), August den starke, August von der Heydt, August von Gneisenau, Ösel, Österrike, Österrikiska tronföljdskriget, Bad Gastein, Bad Langensalza, Balter, Barthold Georg Niebuhr, Basel, Bayern, Bayerska tronföljdskriget, Böhmen, Berlin, Bernhard von Bülow, Botho zu Eulenburg, Brandenburg, Braunschweig, Bremen, Censur, Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst, Chotusice, Christian Heinrich Kurt von Haugwitz, Cieszyn, Danmark, Danmarks statsminister, Dansk-tyska kriget, Düsseldorf, De allierade under andra världskriget, Delstat, Deputerad, Deputeradekammare, Deutscher Ostmarkenverein, Devon (geologi), Donau, Edikt, Eduard Vogel von Falckenstein, Eifel, ... Förläng index (415 mer) »
- Brandenburgs historia
- Stater och territorier bildade 1525
- Stater och territorier upplösta 1947
Adolf av Hohenlohe-Ingelfingen
Adolf av Hohenlohe-Ingefingen, född 29 juli 1797, död 24 april 1873, var en tysk furste och politiker.
Se Preussen och Adolf av Hohenlohe-Ingelfingen
Albrecht von Roon
Albrecht Theodor Emil von Roon, född 30 april 1803 i Pleushagen nära Kolberg i Hinterpommern, död 23 februari 1879 i Berlin, var en preussisk greve, militär och politiker.
Se Preussen och Albrecht von Roon
Albrekt av Preussen
Albrekt av Preussen (Albrecht von Preussen; även Albrekt av Brandenburg-Ansbach), född 17 maj 1490 i Ansbach, död 20 mars 1568 i Tapiau, var son till markgreve Fredrik I, av huset Hohenzollern, och Sofia av Polen, som var dotter till kung Kasimir IV och Elisabet av Österrike (1437–1505), av huset Habsburg.
Se Preussen och Albrekt av Preussen
Albrekt Fredrik av Preussen
Albrekt Fredrik av Preussen (Albrecht Friedrich von Preußen), född 7 maj 1553 i Königsberg i Hertigdömet Preussen, död 28 augusti 1618 i Fischhausen i Hertigdömet Preussen, var hertig av Preussen från 1568 fram till sin död.
Se Preussen och Albrekt Fredrik av Preussen
Alexander av Brandenburg-Ansbach
Alexander av Brandenburg-Ansbach, fullständigt namn Kristian Fredrik Karl Alexander, tyska: Christian Friedrich Carl Alexander von Brandenburg-Ansbach, född 24 februari 1736 i Ansbach, död 5 januari 1806 på Benham Park nära Speen i Berkshire, England, var den siste regerande markgreven av de två frankiska furstendömena Brandenburg-Ansbach (från 1757) och Brandenburg-Bayreuth (från 1769).
Se Preussen och Alexander av Brandenburg-Ansbach
Alexander I av Ryssland
Alexander I, egentligen Aleksandr Pavlovitj Romanov, (ryska: Александр I Павлович), född 23 december 1777 i Sankt Petersburg, död 1 december 1825 i Taganrog, var rysk kejsare från 1801, storfurste av Finland från 1809 och kung av Polen från 1815.
Se Preussen och Alexander I av Ryssland
Amnesti
En amnesti (av gr. amnēsti, glömska) är ett beslut av regering eller annan civil myndighet där straff eller annan rättsverkan av brott helt bortdöms eller lindras för en kategori människor (jämför med nåd).
Andra italienska frihetskriget
Andra Italienska frihetskriget var ett krig mellan Kungariket Sardinien och Frankrike på ena sidan och Kejsardömet Österrike på den andra sidan, och en del av Italiens enande.
Se Preussen och Andra italienska frihetskriget
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Se Preussen och Andra världskriget
Ansbach
Ansbach är en kretsfri stad i det tyska förbundslandet Bayern, och är belägen vid motorvägen A6, cirka 40 km sydväst om Nürnberg.
Assimilation (sociologi)
Kulturell assimilation eller assimilering (från latin assimilátio, "göra lik", "efterbilda"), syftar på den process genom vilken en person eller en etnisk grupp som utgör ett minoritetsfolk förlorar eller överger sin kultur i mötet med en majoritetsbefolknings kultur.
Se Preussen och Assimilation (sociologi)
August den starke
August II den starke, född 12 maj 1670 i Dresden i Sachsen, död 1 februari 1733 i Warszawa i Polen-Litauen, var kurfurste av Sachsen från 1694 och blev, genom mutor och politiskt rävspel, också vald till kung av Polen från 1697–1706 och sedan igen från 1709.
Se Preussen och August den starke
August von der Heydt
August von der Heydt, född den 15 februari 1801 i Elberfeld, dagens Wuppertal, död den 13 juni 1874 i Berlin, var en tysk friherre (sedan 1863), ursprungligen köpman, preussisk handelsminister 1848-62 samt finansminister 1862 och 1866-69.
Se Preussen och August von der Heydt
August von Gneisenau
August von Gneisenau. August Wilhelm Antonius Neidhardt von Gneisenau, född 27 oktober 1760 i Schildau, Sachsen, död 24 augusti 1831 i Posen, var en preussisk greve och fältmarskalk.
Se Preussen och August von Gneisenau
Ösel
Satellitbild Angla Ösel (Saaremaa; 'Öland' av estniska saare 'ö' och maa 'land') är en ö i Östersjön som tillhör Estland.
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Österrikiska tronföljdskriget
Preussiska infanteriets anfall i slaget vid Hohenfriedberg av Carl Röchling. Österrikiska tronföljdskriget (1740–48), också känt som Kung Georgs krig i Nordamerika, som införlivade kriget om kapten Jenkins öra med Spanien och två av de tre schlesiska krigen, involverade större delen av Europa; på ena sidan Preussen, Spanien, Frankrike, Bayern, Sverige, Sicilien, Neapel och Genua och på andra sidan Habsburgmonarkin, Storbritannien, Ryssland, Nederländerna, Sachsen, Hannover och Sardinien.
Se Preussen och Österrikiska tronföljdskriget
Bad Gastein
Bad Gastein är en ort och kommun i förbundslandet Salzburg i Österrike.
Bad Langensalza
Bad Langensalza (före 1956 Langensalza) är en stad i Unstrut-Hainich-Kreis i förbundslandet Thüringen i Tyskland.
Se Preussen och Bad Langensalza
Balter
Balter är de folkslag som hör hemma i Baltikum.
Barthold Georg Niebuhr
Barthold Georg Niebuhr, född 27 augusti 1776 i Köpenhamn, död 2 januari 1831 i Bonn, var en dansk-tysk historiker och statsman, son till Carsten Niebuhr, far till Markus Niebuhr.
Se Preussen och Barthold Georg Niebuhr
Basel
Vy över Basel år 2015. Basel (Bâle, Basilea) är en stad och kommun i kantonen Basel-Stadt i Schweiz.
Bayern
Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.
Bayerska tronföljdskriget
Bayerska tronföljdskriget kallas det krig som 1778-1779 fördes mellan Österrike å ena sidan och Preussen och Sachsen å andra sidan om tronföljden i Bayern.
Se Preussen och Bayerska tronföljdskriget
Böhmen
Tjeckiens lilla statsvapen. Böhmen i dagens Tjeckien Böhmen (Čechy, Bohemia) är ett historiskt landskap och tidigare kungarike, nu i västra Tjeckien.
Berlin
Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.
Bernhard von Bülow
Bernhard Heinrich Karl Martin von Bülow, född 3 maj 1849 i Klein-Flottbeck, Holstein, död 28 oktober 1929, var en tysk greve (senare furste), diplomat och statsman; Tysklands rikskansler 1900–1909.
Se Preussen och Bernhard von Bülow
Botho zu Eulenburg
Botho zu Eulenburg, född den 31 juli 1831, död den 6 november 1912 i Berlin, var en tysk greve och preussisk statsman.
Se Preussen och Botho zu Eulenburg
Brandenburg
Brandenburgs län (Landkreise). Siffror anger större städer som är administrativt fristående och inte tillhör någon Landkreis. Berlin (det vita området i mitten) är ett självständigt förbundsland och ingår inte i Brandenburg. Brandenburg är ett förbundsland i nordöstra Tyskland, och har cirka 2,6 miljoner invånare.
Braunschweig
Braunschweig 1610 Braunschweig (lågtyska: Brunswiek) är en viktig industri- och forskningsstad i sydöstra Niedersachsen i Tyskland, nära biltillverkningsområdet kring Wolfsburg.
Bremen
Bremen är en stad i norra Tyskland belägen i förbundslandet Bremen.
Censur
Censur (av latinets censere, granska) är en av offentlig myndighet, eller av någon annan, utövad förhandsgranskning eller retroaktivt hindra, ofta litteratur, film, teater, brev etcetera, som anses obscena, politiskt oacceptabla eller hotar säkerheten.
Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst
Chlodwig Carl Viktor, furste av Hohenlohe-Schillingsfürst, furste av Ratibor och Corvey, född 31 mars 1819 i Rotenburg an der Fulda i Tyska förbundet, död 6 juli 1901 i Bad Ragaz i Schweiz, var en tysk furste, diplomat och statsman samt Tysklands rikskansler mellan 1894 och 1900.
Se Preussen och Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst
Chotusice
Chotusice är en ort i Tjeckien.
Christian Heinrich Kurt von Haugwitz
Christian August Heinrich Kurt, greve von Haugwitz, friherre von Krappitz, preussisk statsman och Preussens förste premiärminister, född 11 juni 1752 i Schlesien, död 9 februari 1832 i Venedig.
Se Preussen och Christian Heinrich Kurt von Haugwitz
Cieszyn
Cieszyn (tyska Teschen, tjeckiska Těšín) är en polsk stad på gränsen mellan Polen och Tjeckien.
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Danmarks statsminister
Danmarks statsminister är Danmarks regeringschef.
Se Preussen och Danmarks statsminister
Dansk-tyska kriget
Dansk-tyska kriget eller andra schleswigska kriget (2.; Deutsch-Dänischer Krieg) kallas det krig som under 1864 utspelade sig mellan Danmark och ett antal tyska stater med Preussen och Österrike i spetsen, med anledning av en tvist om hertigdömet Slesvig.
Se Preussen och Dansk-tyska kriget
Düsseldorf
Schadow Arkaden Shopping galleria Düsseldorf är huvudstad i Tysklands folkrikaste förbundsland Nordrhein-Westfalen.
De allierade under andra världskriget
”De tre stora”: Josef Stalin, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill under Teherankonferensen 1943. Generalissimo Chiang Kai-shek, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill vid Kairokonferensen, 25 november 1943. Förändringarna av territorium som kontrollerades av de allierade (grönt) respektive axelmakterna (brandgult) under krigets gång.
Se Preussen och De allierade under andra världskriget
Delstat
USA:s delstater. En delstat är en delvis självstyrande stat som tillsammans med andra stater utgör en del av en federal statsbildning eller federation (förbundsstat).
Deputerad
Gravyr av Deputeradekongressen i Madrid, (1843). Deputerad (på spanska diputado (mask.)/ diputada (fem.)) är en person som ingår i en deputeradekammare, nationalförsamling, lagstiftande församling eller representanthus och, i allmänhet, i ett parlament.
Deputeradekammare
Deputeradekammare kan syfta på.
Se Preussen och Deputeradekammare
Deutscher Ostmarkenverein
Deutscher Ostmarkenverein var en preussisk-nationalistisk organisation som bildades 1894 i provinsen Posen i syfte att värna tyskarnas politiska och ekonomiska företrädesrättigheter i Ostmark gentemot polackerna.
Se Preussen och Deutscher Ostmarkenverein
Devon (geologi)
Devon (uttalas) är en geologisk period i mellersta paleozoikum som följer efter silur och före karbon.
Se Preussen och Devon (geologi)
Donau
Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.
Edikt
Edikt (latin edictum), kungörelse, påbud, förordning.
Eduard Vogel von Falckenstein
Eduard Ernst Friedrich Hannibal Vogel von Falckenstein, född 5 januari 1797 i Breslau, död 6 april 1885 på slottet Dolzig nära Sommerfeld, var en preussisk infanterigeneral.
Se Preussen och Eduard Vogel von Falckenstein
Eifel
Sjön Laacher See Kylls floddal Vintertid är Eifel ofta snötäckt Eifel är en kullig högplatå i västra Tyskland som omfattar delar av sydvästra Nordrhein-Westfalen och nordvästra Rheinland-Pfalz.
Elbe
Elbe, tjeckiska Labe, är en av de större floderna i Centraleuropa.
Elektor
Elektor (av lat. ele'ctor, eg. eli'gere, "utplocka, utvälja") kallas en person som av en organisation eller liknande väljs med det enda syftet att representera dem i ett val till en annan organisation.
Elsass-Lothringen
Elsass-Lothringen (Alsace-Lorraine), var en tysk delstat, geografiskt ungefärligen motsvarande nuvarande Alsace och Lorraine i nordöstra Frankrike.
Se Preussen och Elsass-Lothringen
Ems (flod)
Meppen. Flodens sträckning. Ems (Eems) är en flod i nordvästra Tyskland.
England
England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.
Ernst August, hertig av Braunschweig
Ernst August, hertig av Braunschweig eller Ernst August III av Hannover, född 17 november 1887 i Penzing i Österrike-Ungern och död 30 januari 1953 på slottet Marienburg nära Hannover i Västtyskland, var regerande hertig av Braunschweig 1913-1918.
Se Preussen och Ernst August, hertig av Braunschweig
Ernst August, kronprins av Hannover
Ernst August med familj Kronprins Ernst August av Hannover, 3:e hertig av Cumberland och Teviotdale, (Ernst August Wilhelm Adolf Georg Friedrich), född 21 september 1845 och död 14 november 1923, var äldsta barn och ende son till kung Georg V av Hannover och hans hustru Marie av Sachsen-Altenburg.
Se Preussen och Ernst August, kronprins av Hannover
Ernst Ludwig Herrfurth
Ernst Ludwig Herrfurth Ernst Ludwig Herrfurth, född 6 mars 1830 i Oberthau vid Merseburg, död 14 februari 1900 i Berlin, var en preussisk politiker.
Se Preussen och Ernst Ludwig Herrfurth
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ewald Friedrich von Hertzberg
Ewald Friedrich von Hertzberg. Ewald Friedrich von Hertzberg, född 2 september 1725 i Hinterpommern, död 27 maj 1795, var en tysk greve och statsman.
Se Preussen och Ewald Friedrich von Hertzberg
Förbundsrådet (Kejsardömet Tyskland)
Förbundsrådet i sammanträde år 1894. Förbundsrådet (tyska: Bundesrat) var en representation för de enskilda staternas regeringar i Kejsardömet Tyskland.
Se Preussen och Förbundsrådet (Kejsardömet Tyskland)
Förmögenhetsskatt
Förmögenhetsskatt är en löpande beskattning av förmögenhet, baserad på förmögenhetens storlek oberoende av dess avkastning.
Se Preussen och Förmögenhetsskatt
Förräderi
Förräderi innebär en handling av svekfull eller trolös art i strid mot vederbörandes självklara plikter, stämpling, att prisgiva eller förleda till offrets fara eller men.
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Se Preussen och Första världskriget
Februarirevolutionen 1848
Februarirevolutionen 1848 var den revolution i Paris i Frankrike som under perioden 22–24 februari 1848 ledde till julimonarkins fall och utropandet av den andra republiken.
Se Preussen och Februarirevolutionen 1848
Federation
Förbundsstater En federation (efter latin foedus, 'fördrag', 'förbund'), federal stat eller förbundsstat är en sammanslutning av flera självständiga enheter: stater, delstater eller organisationer.
Frankfurt am Main
Frankfurt am Main (eller vanligtvis endast Frankfurt) är en kretsfri stad i förbundslandet Hessen i västra Tyskland, belägen vid floden Main.
Se Preussen och Frankfurt am Main
Frankfurtparlamentet
Frankfurtparlamentet i Paulskirche. Frankfurtparlamentet, Frankfurter Nationalversammlung på tyska, var ett parlament som höll sina möten i Paulskirche i Frankfurt am Main mellan den 18 maj 1848 och den 31 maj 1849.
Se Preussen och Frankfurtparlamentet
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Fransk-tyska kriget
Fransk-tyska kriget (fransk-preussiska kriget) var ett krig som utkämpades 1870–1871 mellan å ena sidan Frankrike och å andra sidan det av Preussen ledda Nordtyska förbundet samt Baden, Bayern, Hessen och Württemberg.
Se Preussen och Fransk-tyska kriget
Franska revolutionen
Franska revolutionen (Révolution française) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen.
Se Preussen och Franska revolutionen
Franska revolutionskrigen
Franska revolutionskrigen, ibland endast revolutionskrigen, var de krig som den efter franska revolutionen nyblivna Franska republiken förde mot monarkierna Storbritannien, Österrike, Preussen, Spanien, Ryssland och Sardinien i olika konstellationer.
Se Preussen och Franska revolutionskrigen
Franz von Papen
Franz von Papen under Nürnbergprocessen. Franz Joseph Hermann Michael Maria von Papen, född 29 oktober 1879 i Werl, död 2 maj 1969 i Obersasbach, var en tysk politiker, diplomat och militär.
Se Preussen och Franz von Papen
Freden i Oliva
Freden i Oliva slöts den 3 maj (23 april enl. g.s.) 1660, och avslutade Karl X Gustavs polska krig som då pågått i fyra år och nio månader mellan Sverige å ena sidan och Polen, Tysk-romerska riket samt Brandenburg å den andra.
Se Preussen och Freden i Oliva
Freden i Stockholm
Freden i Stockholm kan syfta på tre olika fredsfördrag under Stora nordiska kriget som undertecknades i Stockholm; det ena med Hannover, det andra med Preussen och det tredje med Danmark.
Se Preussen och Freden i Stockholm
Freden i Utrecht
Freden i Utrecht år 11 april 1713 var egentligen ett antal fredsavtal som slöts efter det spanska tronföljdskriget, vilket varade 1701–1714.
Se Preussen och Freden i Utrecht
Fredrik av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg
Fredrik Christian August, född 6 juli 1829 på Augustenborgs slott, död 14 januari 1880 i Wiesbaden, var hertig av Augustenburg.
Se Preussen och Fredrik av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg
Fredrik I av Preussen
Fredrik I (ty. Friedrich I.), född 11 juli 1657, död 25 februari 1713, var under namnet Fredrik III kurfurste av Brandenburg från 1688 och blev sedan som Fredrik I den förste kungen i Preussen från 18 januari 1701 till sin död.
Se Preussen och Fredrik I av Preussen
Fredrik II av Preussen
Fredrik II (tyska: Friedrich II.; även kallad Fredrik den store, tyska: Friedrich der Große, "Alter Fritz"), född 24 januari 1712 i Berlin, död 17 augusti 1786 i Potsdam, var kung av Preussen och kurfurste av Brandenburg från 1740 till sin död.
Se Preussen och Fredrik II av Preussen
Fredrik III av Tyskland
Fredrik III, tyska Friedrich III (fullständigt tyskt namn Friedrich Wilhelm Nikolaus Karl, som prins Fredrik Vilhelm), född 18 oktober 1831 på slottet Neues Palais i Potsdam, död där den 15 juni 1888, var tysk kejsare och kung av Preussen från den 9 mars 1888 till sin död samma år, det så kallade trekejsaråret.
Se Preussen och Fredrik III av Tyskland
Fredrik Vilhelm
Fredrik Vilhelm kan syfta på.
Se Preussen och Fredrik Vilhelm
Fredrik Vilhelm I av Preussen
Fredrik Vilhelm I (ty. Friedrich Wilhelm I.), känd som Soldatkungen, född 14 augusti 1688, död 31 maj 1740, var kung i Preussen från 1713 till sin död. Han var son till Fredrik I av Preussen och dennes andra hustru Sofia Charlotta av Hannover, samt far till den preussiske kungen Fredrik II (den Store) och den svenska drottningen Lovisa Ulrika.
Se Preussen och Fredrik Vilhelm I av Preussen
Fredrik Vilhelm II av Preussen
Fredrik Vilhelm II (ty. Friedrich Wilhelm II.), född 25 september 1744 i Berlin, död 16 november 1797 i Potsdam, var kung av Preussen och kurfurste av Brandenburg från 1786 till sin död.
Se Preussen och Fredrik Vilhelm II av Preussen
Fredrik Vilhelm III av Preussen
Fredrik Vilhelm III (ty. Friedrich Wilhelm III.), född 3 augusti 1770 i Potsdam, död 7 juni 1840 i Berlin, var kung av Preussen från 1797 till sin död, samt kurfurste av Brandenburg från trontillträdet till det tysk-romerska rikets upplösning 1806.
Se Preussen och Fredrik Vilhelm III av Preussen
Fredrik Vilhelm IV av Preussen
Fredrik Vilhelm IV (tyska: Friedrich Wilhelm IV), född den 15 oktober 1795 i Berlin, död den 2 januari 1861 i Potsdam, var Preussens kung åren 1840–1861.
Se Preussen och Fredrik Vilhelm IV av Preussen
Frejd
Frejd eller Frägd hade en viktig social betydelse i den nordiska historien och angav en persons anseende.
Friedrich von Wrangel
Friedrich Heinrich Ernst von Wrangel, född 13 april 1784 i Stettin, död 1 november 1877 i Berlin, var en preussisk generalfältmarskalk.
Se Preussen och Friedrich von Wrangel
Friedrich Wilhelm von Brandenburg
Friedrich Wilhelm von Brandenburg. Friedrich Wilhelm von Brandenburg, född den 24 januari 1792 i Berlin, död där den 6 november 1850, var en preussisk greve, militär och statsman.
Se Preussen och Friedrich Wilhelm von Brandenburg
Fristaten Preussen
Fristaten Preussen (Freistaat Preußen) var en tysk delstat som utropades efter att Kungariket Preussen avskaffats när första världskriget var över.
Se Preussen och Fristaten Preussen
Fursteförbundet
Fursteförbundet (ty. Fürstenbund), ett förbund mellan tyska riksfurstar, vilket Fredrik II av Preussen stiftade 1785 för att motarbeta kejsar Josef II:s plan att i utbyte mot Österrikiska Nederländerna (Belgien) införliva Bayern med de österrikiska arvländerna.
Se Preussen och Fursteförbundet
Furstendömet Ansbach
Furstendömet Ansbach, även känt som Markgrevskapet Brandenburg-Ansbach, var ett riksfurstendöme inom det Tysk-romerska riket, beläget i Frankiska kretsen och regerat av huset Hohenzollern.
Se Preussen och Furstendömet Ansbach
Furstendömet Bayreuth
Furstendömet Bayreuth, även kallat Markgrevskapet Brandenburg-Bayreuth, var ett riksfurstendöme inom Tysk-romerska riket, beläget i Frankiska kretsen och regerat av markgrevar av huset Hohenzollern.
Se Preussen och Furstendömet Bayreuth
Gau
Gauindelning 1941 Gau (tyska, plural Gaue) är ursprungligen en historisk benämning på ett landskap eller område i det tysktalande Europa.
Gdańsk
Gdańsk (polskt uttal; på tyska och äldre svenska: Danzig, tyskt uttal, svenskt uttal; kasjubiska: Gduńsk) är huvudstad i Pommerns vojvodskap i Polen, och hade 461 531 invånare i slutet av 2013.
Gebhard Leberecht von Blücher
Gebhard Leberecht von Blücher, furste von Wahlstatt, född 16 december 1742 i Rostock, död 12 september 1819 i Krieblowitz i provinsen Schlesien (i nuvarande Polen), var en svensk-preussisk militär, fältmarskalk från 1813.
Se Preussen och Gebhard Leberecht von Blücher
Geldern
Geldern är en stad i Kreis Kleve i det tyska förbundslandet Nordrhein-Westfalen.
Georg Fredrik I av Brandenburg-Ansbach
Markgreve Georg Fredrik, oljemålning av Lucas Cranach den yngre målad omkring 1565. Målningen hänger på Jagdschloss Grunewald i Berlin. Georg Fredrik I av Brandenburg-Ansbach, även Georg Fredrik den äldre, född 5 april 1539 i Ansbach, död 25 april 1603 (g.s.) i Ansbach, var från 1543 markgreve av Brandenburg-Ansbach och hertig av Jägerndorf, från 1557 även markgreve av Brandenburg-Kulmbach och från 1577 till 1603 administrator av hertigdömet Preussen som regent för den sinnessjuke hertigen Albrekt Fredrik av Preussen.
Se Preussen och Georg Fredrik I av Brandenburg-Ansbach
Georg Michaelis
Georg Michaelis, född 8 september 1857 i Haynau, död 24 juli 1936 i Bad Saarow, var en tysk jurist och politiker (partilös).
Se Preussen och Georg Michaelis
Georg von Hertling
Georg Friedrich von Hertling, född 31 augusti 1843 i Darmstadt, död 4 januari 1919, var en tysk filosofiprofessor och politiker (Centrumpartiet), från 1914 greve.
Se Preussen och Georg von Hertling
Gerhard von Scharnhorst
Gerhard Johann David von Scharnhorst, född 12 november 1755 i Bordenau vid Neustadt am Rübenberge i Hannover, död 28 juni 1813 i Prag, var en preussisk militär.
Se Preussen och Gerhard von Scharnhorst
Girolamo Lucchesini
Girolamo Lucchesini. Girolamo Lucchesini, född den 7 maj 1751 i Lucca, död den 20 oktober 1825 i Florens, var en italiensk markis och diplomat i preussisk tjänst.
Se Preussen och Girolamo Lucchesini
Gnejs
'''Hallandsgnejs med polerad yta'''Skiktningen (bandningen) kan anas till vänster '''Gnejs från Estland'''Bandningen tvärs skiktriktningen framträder tydligt Gnejs är en metamorf bergart.
Gniezno
Gniezno (på tyska: Gnesen) är en stad i Storpolens vojvodskap i västra Polen, belägen 50 kilometer nordost om Poznań.
Goslar
Goslar är en stad i Landkreis Goslar i den tyska delstaten Niedersachsen.
Granit
Bohusgranit. Polerad yta. Granit (från latinets granum korn)http://www.ne.se/granit/185079 - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 18oct 2013 är en av de vanligaste bergarterna på den kontinentala jordskorpan.
Grundlag
En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
Gustav von Gossler
Gustav von Gossler. Gustav Konrad Heinrich von Gossler, född 13 april 1838 i Naumburg an der Saale, död 29 september 1902 i Danzig, var en preussisk statsman.
Se Preussen och Gustav von Gossler
Halle an der Saale
Halle (Saale), Halle an der Saale, en kretsfri stad, är det tyska förbundslandet Sachsen-Anhalts största stad, belägen vid floden Saale.
Se Preussen och Halle an der Saale
Hamburg
Kontainerterminal i Hamburgs hamn. Hamburg (lågtyska:, danska: Hamborg), officiellt Freie und Hansestadt Hamburg, är både ett tyskt förbundsland och Tysklands näst största stad.
Hans Hermann von Berlepsch
Hans Hermann von Berlepsch, född 30 mars 1843 i Dresden, död 2 juni 1926 i Seebach vid Weinbergen, var en preussisk ämbetsman och politiker.
Se Preussen och Hans Hermann von Berlepsch
Hans Rudolf von Bischoffswerder
Johann (Hans) Rudolf von Bischoffswerder (eller Bischoffwerder), född den 3 november 1741 i Ostramondra, död den 30 eller 31 oktober 1803 på godset Marquardt vid Potsdam, var en preussisk general.
Se Preussen och Hans Rudolf von Bischoffswerder
Havel
Havel är den längsta högerbifloden till Elbe i östra Tyskland.
Högförräderi
Högförräderi, ett förräderibrott, är en inom den straffrättsliga litteraturen – och i vissa strafflagar – använd benämning för brottsliga angrepp på statens författning, statsöverhuvudets ställning och statens område.
Högsta domstolen
Högsta domstolen används på svenska som en allmän benämning på den högsta juridiska beslutsinstansen i flera länder.
Se Preussen och Högsta domstolen
Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein
Heinrich Friedrich Karl, friherre vom und zum Stein, född 25 oktober 1757 i Nassau, död 29 juni 1831 på godset Kappenberg i Westfalen, var en tysk statsman.
Se Preussen och Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein
Helmuth von Moltke den äldre
Helmuth Karl Bernhard von Moltke, Helmuth von Moltke den äldre, född 26 oktober 1800 i Parchim i Mecklenburg-Schwerin, död 24 april 1891 i Berlin, var en tysk greve och yrkesmilitär med generalfältmarskalk som slutgrad från 1871.
Se Preussen och Helmuth von Moltke den äldre
Hermann Göring
Hermann Göring under första världskriget, 1918. Gustaf Adolf, som var i Berlin för en ryttartävling. Hermann Wilhelm Göring, född 12 januari 1893 i Rosenheim, död 15 oktober 1946 i Nürnberg, var en tysk politiker, militär och dömd krigsförbrytare.
Se Preussen och Hermann Göring
Herrehuset
Herrehuset är en byggnad på Kulturen i Lund.
Hertig av Cumberland
Hertig av Cumberland är en adelstitel som ges till yngre medlemmar av den brittiska kungafamiljen, namnet hänvisar till grevskapet Cumberland.
Se Preussen och Hertig av Cumberland
Hertigdöme
Hertigdöme är ett förvaltningsområde styrt av en hertig eller hertiginna.
Hertigdömet Berg
Berg var tidigare ett hertigdöme i westfaliska kretsen på östra Rhenstranden.
Se Preussen och Hertigdömet Berg
Hertigdömet Nassau
Hertigdömet Nassau var en stat som existerade mellan 1806 och 1866 och styrdes av huset Nassau.
Se Preussen och Hertigdömet Nassau
Hertigdömet Preussen
Hertigdömet Preussen (randigt) samt Kungliga Preussen (rosa) Hertigdömet Preussen (ty. Herzogtum Preussen) var ett hertigdöme som bildades 1525 i östra Preussen av resterna av Tyska ordens stat Ordenspreussen.
Se Preussen och Hertigdömet Preussen
Hessen
Hessen är ett förbundsland i Tyskland och har cirka 6,3 miljoner invånare (2019).
Hessen-Kassel
Hessen-Kassel var en tidigare monarkisk småstat i Tysk-romerska riket från 1567 till 1803 och är samtidigt namnet på den dynasti som regerade där.
Hessen-Nassau
Hessen-Nassau var en provins i Preussen och existerade från 1868 till 1944.
Hildesheim
Hildesheim är en stad i Landkreis Hildesheim i Niedersachsen i Tyskland.
Hodkovice nad Mohelkou
Hodkovice nad Mohelkou är en stad i Tjeckien.
Se Preussen och Hodkovice nad Mohelkou
Hohenzollern
Reichsadler'' (riksörnen) med ätten Hohenzollerns vapen i hjärtskölden Hohenzollern är en av de mest betydelsefulla tyska furstesläkterna och kommer ursprungligen från Schwaben och området runt staden Hechingen.
Holstein
Karta Holstein (plattyska: Holsteen; danska: Holsten) utgör södra delen av Schleswig-Holstein i Tyskland, mellan floderna Elbe och Eider.
Hunsrück
Hunsrück (ty. der Hunsrück eller enligt lokal dialekt Hundsbuckel) är en högplatå i västra Tyskland, väster om Rhen och söder om Mosel.
Huvudman
Huvudman är förvaltningsrättslig term för den statliga myndighet, kommunala förvaltning, eller annan likartad organisation som har ansvaret för viss verksamhet.
Inkomstskatt
Inkomstskatt är en skatt som betalas av den som har en beskattningsbar inkomst.
Inrikesminister
Inrikesminister är den minister i ett lands regering som vanligtvis ansvarar för polisväsendet, kriminalvården, migrationsfrågor, gränskontroll samt säkerhet och allmän ordning.
Se Preussen och Inrikesminister
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Jacques MacDonald
Étienne Jacques Joseph Alexandre MacDonald, född 17 november 1765 i Sedan i Ardennes, död 25 september 1840 i Beaulieu-sur-Loire i Loiret, var en fransk militär, utnämnd till hertig av Tarent och marskalk av Frankrike 1809.
Se Preussen och Jacques MacDonald
Jatvinger
De baltiska stammarnas ungefärliga bosättningsområden omkr. år 1200. Östbalternas i brunt, västbalternas i grönt.Jatvinger eller sudauer (litauiska: Jotvingiai, Sūduviai; lettiska: Jatvingi; polska: Jaćwingowie, vitryska: Яцвягі) är ett folkslag ursprungligen från det område som idag är nordöstra Polen gränsande mot Litauen och Kaliningrad-området.
Jülich
Jülich, latin Juliacum, är en stad i distriktet Düren i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.
Jičín
Jičín (tyska: Jitschin) är en stad i regionen Hradec Králové i norra Tjeckien.
Johan Sigismund av Brandenburg
Johan Sigismund av Brandenburg, tyska: Johann Sigismund von Brandenburg, född 8 november 1572 i Halle an der Saale, död 23 december 1619 (g.s.) / 2 januari 1620 (n.s.) i Berlin, var kurfurste och markgreve av Brandenburg från 1608 till sin död.
Se Preussen och Johan Sigismund av Brandenburg
Johannes von Miquel
Johannes Franz von Miquel, född 19 februari 1829 i Neuenhaus, Hannover, död 8 september 1901 i Frankfurt am Main, var en tysk politiker.
Se Preussen och Johannes von Miquel
Josef II (tysk-romersk kejsare)
Josef II, född 13 mars 1741 på slottet Schönbrunn i Wien, död 20 februari 1790 i Wien, var tysk-romersk kejsare från 1765 till sin död år 1790, och son till Frans I och Maria Teresia.
Se Preussen och Josef II (tysk-romersk kejsare)
Julirevolutionen
Julirevolutionen, även 1830 års revolution, kallas de oroligheter i Paris i slutet av juli 1830 som ledde till att Karl X av Frankrike tvingades abdikera.
Se Preussen och Julirevolutionen
Kaffe
En kopp svart kaffe. Kaffe är en dryck som tillverkas av kaffebuskens frön, kallade kaffebönor.
Kaliningrad
Kaliningrad eller Königsberg som staden kallas traditionellt (a), (3) är en stad i Kaliningrad oblast, den ryska exklav som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön.
Kanalrebell
Kanalrebeller var en benämning på konservativa politiker som i den preussiska lantdagen 1899 motsatte sig förslaget om byggandet av Mittellandkanal och därigenom utlöste en politisk kris.
Karl Anton av Hohenzollern-Sigmaringen
Karl Anton av Hohenzollern-Sigmaringen, född 7 september 1811 i Krauchenwies, död 2 juni 1885 i Sigmaringen, var en tysk furste, ämbetsman och militär.
Se Preussen och Karl Anton av Hohenzollern-Sigmaringen
Karl August von Hardenberg
Serafimerordens band på bröstet. Karl August von Hardenberg, född 31 maj 1750 i Essenrode, Hannover, död 26 november 1822 i Genua, var en preussisk statsman och furste.
Se Preussen och Karl August von Hardenberg
Karl Friedrich von Savigny
Karl Friedrich von Savigny, född den 19 september 1814 i Berlin, död den 11 februari 1875 i Frankfurt am Main, var en preussisk diplomat, son till Friedrich Karl von Savigny.
Se Preussen och Karl Friedrich von Savigny
Karl Heinrich von Boetticher
Karl Heinrich von Boetticher, 1880. Karl Heinrich von Boetticher, född 6 januari 1833 i Stettin, död 6 mars 1907 i Naumburg an der Saale, var en tysk politiker.
Se Preussen och Karl Heinrich von Boetticher
Karl VI (tysk-romersk kejsare)
Karl VI, född 1 oktober 1685 på palatset Hofburg i Wien, död 20 oktober 1740 på Palais Augarten i Wien, var tysk-romersk kejsare från 1711 som Karl VI, samt kung av Ungern, Kroatien, Sicilien (1714–1734), Neapel (1707–1735), Sardinien (1707–1720), Tyskland och Böhmen.
Se Preussen och Karl VI (tysk-romersk kejsare)
Karl Vilhelm Ferdinand av Braunschweig-Wolfenbüttel
Karl Vilhelm Ferdinand av Braunschweig-Lüneburg, född 9 oktober 1735, död 10 november 1806, var en tysk hertig och preussisk fältmarskalk, son till Karl I av Braunschweig-Lüneburg och Filippa Charlotta av Preussen.
Se Preussen och Karl Vilhelm Ferdinand av Braunschweig-Wolfenbüttel
Karl von Prittwitz
Karl von Prittwitz. Karl Ludwig Wilhelm Ernst von Prittwitz, född den 16 oktober 1790 i Schlesien, död den 8 juni 1871 i Görlitz, var en preussisk militär.
Se Preussen och Karl von Prittwitz
Karl X Gustavs polska krig
Karl X Gustavs polska krig (polska Potop szwedzki, litauiska Švedų tvanas; "svenska syndafloden") var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660 och slutade utan tydlig segrare.
Se Preussen och Karl X Gustavs polska krig
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna.
Kartesch
Kartesch, kort kt, är en gammal ammunitionstyp för artilleri som i grunden utgörs av en eldrörsladdad patron försedd med drivspegel och hagelladdning (såsom grovt druvhagel eller fint kärvhagel) likt en hagelpatron, vilken avfyras med kardus för att skapa en hagelkärve framför mynningen på artilleripjäsen.
Katarina II av Ryssland
Katarina II (ryska: Екaтeринa Алексе́евна, Jekaterina Aleksejevna), ofta Katarina den stora, född 21 april 1729 som Sophie Friederike Auguste av Anhalt-Zerbst, död 6 november 1796 (g.s.), var regerande rysk kejsarinna (tsaritsa) från 1762.
Se Preussen och Katarina II av Ryssland
Königsberg
Königsbergs slott, 1895 Königsberg (polska: Królewiec; litauiska: Karaliaučius) var en gammal tysk hansestad, grundad 1255 av Tyska orden och som uppkallades efter den tjeckiske kungen Ottokar II av Böhmen, som deltog i ett korståg mot balterna i trakten, och erhöll 1286 stadsrättigheter.
Kłodzko
Kłodzko (tyska: Glatz, tjeckiska: Kladsko) är en stad i sydvästra delen av Nedre Schlesiens vojvodskap i Polen, belägen i en trång dal omkring floden Nysa Kłodzka.
Kejsardömet Österrike
Kejsardömet Österrike (Kaisertum Österreich; enligt dåtida skrivsätt Kaiserthum Oesterreich) var en stat i Centraleuropa med Wien som huvudstad.
Se Preussen och Kejsardömet Österrike
Kejsardömet Tyskland
Kejsardömet Tyskland (Deutsches Kaiserreich) kallas traditionellt den period i tyska rikets historia då landets statsskick var ett kejsardöme (förbundsmonarki), vilken varade från Tysklands enande 18 januari 1871 till kejsarhusets avveckling den 9 november 1918 i och med Kejsare Vilhelm IIs abdikation.
Se Preussen och Kejsardömet Tyskland
Kejsare
Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.
Kielkanalen
Karta över Kielkanalen. Slussarna vid Kiel-Holtenau. Kielkanalen (även: Nord–Östersjökanalen, Nord-Ostsee-Kanal; tidigare: Kejsar Wilhelm-kanalen, tyska: Kaiser-Wilhelm-Kanal) är en 99 kilometer lång kanal genom Schleswig-Holstein i nordvästra Tyskland, som förbinder Östersjön och Kielfjorden vid Kiel med Nordsjön och Elbes mynning vid Brunsbüttel i Tyska bukten.
Klemens von Metternich
Klemens Wenzel Nepomuk Lothar von Metternich, furste av Metternich-Winneburg (1803), född 15 maj 1773 i Koblenz, död 11 juni 1859 i Wien, var en österrikisk statsman.
Se Preussen och Klemens von Metternich
Kleve
Kleve (äldre stavning Cleve) är en stad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen, belägen nära Rhen och nära gränsen till Nederländerna.
Kommun
En kommun är ett territoriellt avgränsat område, en administrativ enhet för lokalt självstyre, en politisk organisation med direktvalda beslutsfattare, juridisk person med obligatoriskt medlemskap, som kan ingå avtal och äga fast och lös egendom.
Kommunal självstyrelse
Kommunalt självstyre är baserat på principen om att de lokala medborgarna vet vad som är bäst för dem själva.
Se Preussen och Kommunal självstyrelse
Konrad av Masovien
Konrad av Masovien, död 1247, var en hertig av Masovien.
Se Preussen och Konrad av Masovien
Konseljpresident
Konseljpresident är titeln för regeringschefen i vissa länder.
Se Preussen och Konseljpresident
Konservatism
Konservatism är en social, kulturell och politisk filosofi, som befrämjar traditionella samhällsinstitutioner och förespråkar traditionella värderingar.
Konst
Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet eller på en sorts estetisk verksamhet.
Konstitutionell monarki
En konstitutionell monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne dock har mycket begränsade befogenheter, tydligt reglerade i en grundlag eller genom praxis, jämfört med vad som är fallet i en absolut monarki.
Se Preussen och Konstitutionell monarki
Krigslagar
Krigslagar är en särskild uppsättning lagar som träder i kraft vid krig eller då krigsfara råder.
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Krnov
Krnov (tyska och äldre svenska: Jägerndorf) är en stad i Tjeckiska Schlesien, inte långt från Opava, 313 meter över havet.
Kulturkampf
Kulturkampf (tyska för ’kulturstrid’) eller kulturkampen betecknar de konflikter om förhållandet mellan, den vanligen romersk-katolska, kyrkan och liberala, nationella rörelser som pågick i Europa under senare hälften av 1800-talet.
Kultusminister
Kultusminister (av latin cultus, uppfostran, gudstjänst) är i en del tyska förbundsländer ministern med ansvar för undervisning, kultur och kyrka, det vill säga ungefär motsvarande det som i Sverige var ecklesiastikminister fram till 1968.
Se Preussen och Kultusminister
Kung i Preussen
Karta över Preussens territoriala utveckling. Hertigdömet Preussen i mörkgrönt, Brandenburg-Preussen i sandbrunt och orange, områden som efter 1772 annekterades från Polen i ljusgult. Den röda gränsen markerar gränsen för Tysk-romerska riket. Fredrik I:s kröning 1701.
Se Preussen och Kung i Preussen
Kungariket Hannover
Kungariket Hannover var ett kungarike 1814-1866 i det som idag är förbundslandet Niedersachsen.
Se Preussen och Kungariket Hannover
Kungariket Sachsen
Kungariket Sachsen (tyska: Königreich Sachsen), var ett kungarike som existerade mellan 1806 och 1918.
Se Preussen och Kungariket Sachsen
Kurfurste
Henrik VII till romersk kung. Kurfurstarnas vapen visas ovanför dem. gyllene bullan, som fastlade valbestämmelserna för kurfurstekollegiet. Kurfurste (Kurfürst; Princeps Elector), titel för de furstar i tysk-romerska riket som från 1200-talet hade rösträtt vid val av romarnas kung och från 1500-talet vid direktval till tysk-romersk kejsare.
Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg
Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, mer känt som Hannover, var ett kurfurstendöme i det som idag är förbundslandet Niedersachsen.
Se Preussen och Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg
Kurfurstendömet Sachsen
Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.
Se Preussen och Kurfurstendömet Sachsen
Kurland
Kurland, på lettiska Kurzeme, är Lettlands minsta landskap, beläget i väster, och numera en av Lettlands planeringsregioner.
Lahn
Källan vid Lahnhof/Netphen där floden Lahn rinner upp. Lahn är en flod i västra Tyskland.
Landeshauptmann
Johanna Mikl-Leitner är ''landeshauptfrau'' för Niederösterreich sedan 19 april 2017. Landeshauptmann, Landeshauptfrau eller Frau Landeshauptmann är titeln för manliga respektive kvinnliga förbundslandsregeringschefer i Österrikes förbundsländer och de italienska autonoma provinserna Bozen-Sydtyrolen och Trento.
Se Preussen och Landeshauptmann
Landkreis
Förvaltningsnivåer i Tyskland Karta över Tyskland med gränser för samtliga Landkreise inritade. Kretsfria städer markerade i gult. Landkreis eller Kreis är i Tyskland en form av sekundärkommuner inom Tysklands förbundsländer, och motsvarar närmast landstingen i Sverige eller de moderna landskapen i Finland.
Lantdag
Lantdag är namnet på en folkrepresentation i en delstat eller underlydande land (medan hela landets parlament kallas riksdag eller förbundsdag).
Laufach
är en kommun och ort i Landkreis Aschaffenburg i Regierungsbezirk Unterfranken i förbundslandet Bayern i Tyskland.
Lausitz
Lokaliseringskarta Lausitz (högsorbiska: Łužica, lågsorbiska: Łužyca, latin och engelska: Lusatia, polska: Łużyce, tjeckiska: Lužice) är en historisk region mellan floderna Bóbr, Kwisa och Elbe i Centraleuropa.
Lübeck
Lübeck (på svenska även Lybeck) eller egentligen Hansestadt Lübeck, är en nordtysk hamnstad som ligger vid floden Trave i förbundslandet Schleswig-Holstein.
Leo von Caprivi
Georg Leo von Caprivi de Caprara de Montecuccoli, född den 24 februari 1831 i Charlottenburg, död den 6 februari 1899 i Skyren, Brandenburg, var en tysk greve, militär och politiker.
Se Preussen och Leo von Caprivi
Leopold I av Anhalt-Dessau
Leopold I, född 3 juli 1676 i Dessau, död 3 april 1747 i Dessau, var regerande furste av Anhalt-Dessau samt var även generalfältmarskalk i Preussens armé, vanligen känd under namnet Der alte Dessauer ("den gamle Dessauern")-.
Se Preussen och Leopold I av Anhalt-Dessau
Leopold II (tysk-romersk kejsare)
Leopold II, född 5 maj 1747, död 1 mars 1792, var tysk-romersk kejsare och kung av Ungern från 1790, kung av Böhmen från 1791 samt som Leopold I storhertig av Toscana 1765-1790.
Se Preussen och Leopold II (tysk-romersk kejsare)
Liberalism
340x340px Liberalismen är en politisk ideologi med rötter i 1700-talets frihetsrevolutioner, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen.
Litauer
Litauer (lietuviai, singularis lietuvis/lietuvé) är en baltisk etnisk grupp som härstammar från Litauen.
Livegenskap
bönderna som insats under kortspel (av Gustave Doré). Livegenskap innebär en form av ofrihet där bönder är lagligen bundna till ett gods och inte kan flytta ifrån det.
Livland
Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.
Livländska kriget
Livländska kriget var ett krig som utkämpades i olika etapper mellan 1558 och 1583 mellan Ryssland och en blandad koalition bestående av Danmark-Norge, Sverige och Polen-Litauen.
Se Preussen och Livländska kriget
Livländska orden
Livländska ordens vapen. Livländska ordens mästares sigill. Rustning som användes av Livländska orden. Livländska orden var en autonom livländsk gren av Tyska orden och medlem av den livländska konfederationen från 1418 till 1561.
Se Preussen och Livländska orden
Ludwig Karl Wilhelm von Gablenz
Ludwig Karl Wilhelm von Gablenz. Ludwig Karl Wilhelm von Gablenz, född den 19 juli 1814 i Jena, död (genom självmord) den 28 januari 1874 i Zürich, var en österrikisk friherre och general.
Se Preussen och Ludwig Karl Wilhelm von Gablenz
Ludwig von Benedek
Ludwig von Benedek, litografi av August Prinzhofer 1849. Ludwig von Benedek, född 14 juli 1804, död 27 april 1881, var en österrikisk fältmarskalk.
Se Preussen och Ludwig von Benedek
Lutherdom
Lutherdomen (Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet.
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder.
Main
Main är en biflod till floden Rhen i södra Tyskland.
Mainz
Mainz är en kretsfri stad, huvudstad och med sina över 200 000 invånare därtill den största staden i förbundslandet Rheinland-Pfalz i sydvästra Tyskland.
Maria Teresia av Österrike
Maria Teresia (Maria Theresia Walburga Amalia Christina), född 13 maj 1717 i Wien, död 29 november 1780 i Wien, var regerande drottning av Ungern, Böhmen, Kroatien och Slavonien, regerande ärkehertiginna av Österrike, och regerande hertiginna av Parma och Piacenza.
Se Preussen och Maria Teresia av Österrike
Markgrevskapet Brandenburg
Markgrevskapet Brandenburg (tyska: Mark Brandenburg, polska: Marchia Brandenburska, latin: Marchia Brandenburgensis), efter 1356 även Kurfurstendömet Brandenburg, är ett historiskt landskap och en tidigare stat i dagens nordöstra Tyskland och västra Polen.
Se Preussen och Markgrevskapet Brandenburg
Masovien
Masoviens utsträckning i dagens Polen. Masovien (polska: Mazowsze; latin: Masovia eller Mazovia) är ett historiskt landskap i östra Polen vid mellersta Wisła och nedre Bug, med huvudstad i Warszawa.
Max av Baden
Max, egentligen Maximilian Alexander Fredrik Vilhelm, prins av Baden, född 10 juli 1867 i Baden-Baden, död 6 november 1929 i Konstanz, till 1918 arvstorhertig av Baden, var en tysk politiker som var Tysklands rikskansler från den 3 oktober till den 9 november 1918.
Münster
Münster är en kretsfri stad i det tyska förbundslandet Nordrhein-Westfalen.
Mecklenburg
Mecklenburgs utsträckning mellan 1866 och 1934, då regionen var delad mellan Mecklenburg-Schwerin och Mecklenburg-Strelitz. Mecklenburgs läge i dagens Tyskland Mecklenburgs vapen visar ett tjurhuvud. Mecklenburg (Meklenburg på medellågtyska) är en historisk region och ett före detta tyskt furstendöme som var beläget mellan de båda floderna Elbe och Oder.
Mikulov
Mikulov, gamla staden och slottet, oktober 2011. Stadskärnan. Slottet. Mikulov (tyska: Nikolsburg) är en stad i Södra Mähren i Tjeckien, vid gränsen mot Niederösterreich i Österrike.
Ministär
En ministär (av franska: ministère, ministerium) eller ett kabinett (av franska: cabinet) eller ministerråd är det samma som samtliga ministrar i en regering.
Ministerpresident
Ministerpresident (tyska: Ministerpräsident och Ministerpräsidentin för män respektive kvinnor) är dels en titel för delstatsregeringschefer i de federala staterna Tyskland och Belgien, dels den tyskspråkiga benämningen på andra nationalstaters regeringschefer.
Se Preussen och Ministerpresident
Monarki
Länder som har monarki som statsskick Monarki (från grekiska monos, 'en', och archein, 'att härska') är ett statsskick i vilket statschefen är en monark.
Monopol
Ett monopol är en marknad med en enda eller en grupp producenter och flera konsumenter.
Mors
Mors är en ö i Jylland, i västra delen av Limfjorden nordväst om Salling i Danmark.
Mosel
Vingårdar längs Mosel, nära Schweich. Mosel (franska: Moselle, luxemburgiska: Musel) är en flod i Västeuropa, som är vänsterbiflod till Rhen.
Mutbrott
Mutbrott avser ett brott som innebär tagande av muta.
Napoleon I
Napoleon Bonaparte (fr. Napoléon Bonaparte), född som Napoleone di Buonaparte,, men tog namnet Napoleon I under sin regeringstid som kejsare av Frankrike), född 15 augusti 1769 i Ajaccio på Korsika, död 5 maj 1821 på Sankta Helena i Sydatlanten, var Frankrikes kejsare från 18 maj 1804 till 6 april 1814 och återigen (under de hundra dagarna) från 20 mars till 22 juni 1815.
Napoleon III
Napoleon III, franska Napoléon III, egentligen Charles Louis Napoléon Bonaparte, utomlands under sin period som kejsare stundom kallad "sfinxen vid Seine", fram till 1852 även kallad Ludvig Napoleon (franska Louis Napoléon), född 20 april 1808 i Paris, död 9 januari 1873 i Chislehurst (i nuvarande Bromley) nära London som Louis Napoléon Bonaparte, var fransk president 1848–1852, och som Napoleon III fransmännens kejsare 1852–1870.
Nazityskland
Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942.
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien.
Netzedistriktet
Netzedistriktet var 1772-1807 den del av Polen, som vid landets första delning (1772) tillföll Preussen och bildade en särskild del av Westpreussen.
Se Preussen och Netzedistriktet
Neuchâtel (kanton)
Neuchâtel är en kanton i västra Schweiz.
Se Preussen och Neuchâtel (kanton)
Neutralitet
Neutralitet i folkrätten innebär att en stat inte vare sig själv deltar eller stöder någondera sidan i en väpnad konflikt mellan andra stater eller militära förband.
Niederrhein
Niederrhein i Tyskland. Niederrhein är en region i västra delen av Nordrhein-Westfalen.
Niedersachsen
Niedersachsen (formellt Land Niedersachsen) är ett förbundsland i förbundsrepubliken Tyskland.
Njemen
Njemen (litauiska: Nemunas; belarusiska: Нёман - Njoman, ryska: Неман - Neman; tyska: Memel; polska: Niemen) är en flod i Belarus, Ryssland och Litauen.
Nordhausen
är en stad i Landkreis Nordhausen i förbundslandet Thüringen i Tyskland.
Nordrhein-Westfalen
Nordrhein-Westfalen (NRW) är ett förbundsland i västra Tyskland.
Se Preussen och Nordrhein-Westfalen
Nordsjön
Satellitbild från april 2004. Nordsjön är ett randhav till Atlanten och ligger på den nordvästeuropeiska kontinentalsockeln.
Nordslesvig
Dybbøl väderkvarn. Møgeltønder kyrka. Nordslesvig eller De sønderjyske landsdele är den danska delen av Sønderjylland, det vill säga den del av det före detta hertigdömet Slesvig, som återfördes till Danmark vid folkomröstningen om Slesvig 1920.
Nordtyska förbundet
Nordtyska förbundet (tyska Norddeutscher Bund) var ett statsförbund mellan nordtyska stater under åren 1866–1871.
Se Preussen och Nordtyska förbundet
Nordtyska låglandet
Reliefkarta över Tyskland, Nordtyska låglandet är i princip hela den stora gröna ytan i norr. Nordtyska låglandet (tyska: Norddeutsches Tiefland) är en stor geografisk region i Tyskland som sträcker sig från Nord- och Östersjön i norr till sluttningarna av de medelhöga bergsområdena i söder.
Se Preussen och Nordtyska låglandet
Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget
Efter Nazitysklands nederlag i andra världskriget, och dess upplösning efteråt, ockuperades landet av de fyra segrarmakterna, Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen.
Se Preussen och Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget
Oder
Oder som gränsflod mellan tyska Frankfurt an der Oder och polska Słubice. Police, Polen Oder (polska: Odra) är en flod i Centraleuropa.
Oder–Neisse-linjen
Tjeckien Oder–Neisse-linjen är ett begrepp i den tyska efterkrigshistorien som syftar på gränsen mellan Tyskland och Polen.
Se Preussen och Oder–Neisse-linjen
Oktrojera
Oktrojera, av egen maktfullkomlighet anordna, sägs om en regering, då den utan samverkan med representationen eller folket ger och utfärdar en statsförfattning: oktrojerad grundlag eller oktrojerad författning.
Oldenburg
Oldenburg (plattyska: Ollnborg, saterfrisiska: Ooldenbuurich, vendiska: Starigard) är en distriktsfri stad i delstaten Niedersachsen i nordvästra Tyskland, belägen väster om Bremen.
Olmützpunktationerna
Olmützpunktationerna eller Fördraget i Olmütz var en överenskommelse mellan Preussen och Österrike som ingicks 29 november 1850 i Olmütz.
Se Preussen och Olmützpunktationerna
Opava
Opava (tyska: Troppau) är en stad i Tjeckien, belägen vid Opavafloden.
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Se Preussen och Osmanska riket
Ostelbien
Ostelbien var en informell beteckning för områden i Tyska riket, i nuvarande Tyskland och Polen, som låg öster om floden Elbe.
Ostfriesland
Ostfriesland i administrativt (orange) och geografiskt avseende (orange, ljusblå). Ibland räknas även andra frisiska områden (mörkblå) in i Ostfriesland. Strandhavre i sanddynerna på de ostfrisiska öarna. Ullgräs på en myr i Ostfriesland. Rådhuset i Emden, återuppbyggt efter andra världskriget.
Ostmark (Preussen)
Ostmark var i Kejsardömet Tyskland fram till första världskriget Preussens östliga gränsprovinser mot Polen och Ryssland, nämligen Westpreussen, Posen och Oberschlesien.
Se Preussen och Ostmark (Preussen)
Ostpreussen
Ostpreussen eller Östpreussen är ett historiskt tyskt territorium beläget vid sydöstra delen av Östersjön, huvudsakligen mellan floderna Wisła och Njemen.
Otto Theodor von Manteuffel
Otto Theodor von Manteuffel. Otto Theodor von Manteuffel, född 3 februari 1805 i Lübben, död 26 november 1882 i Krossen, var en preussisk friherre och statsman.
Se Preussen och Otto Theodor von Manteuffel
Otto von Bismarck
En ung Otto von Bismarck. Porträtt från 1836. Otto von Bismarck. Porträtt från 1879. Otto von Bismarck i uniform med pickelhuva. Bismarck erhöll 1874 en hedersbefordran till general, och bar ofta generalsuniformen vid offentliga framträdanden. Bismarckmonumentet i Hamburg.
Se Preussen och Otto von Bismarck
Paderborn
Paderborn är en stad i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.
Paul Hirsch
Paul Hirsch, född 17 november 1868 i Prenzlau, död 1 augusti 1940 i Berlin, var en tysk socialdemokratisk politiker.
Peene (flod)
thumb Peene är en 136 km lång flod i nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern, som avvatnar en yta av 5110 km².
Personalunion
En personalunion är en union mellan två eller flera stater med gemensam statschef.
Pillnitz
Slottet i Pillnitz Pillnitz är en stadsdel i Dresden som ligger cirka 15 kilometer från stadens centrum vid Elbeflodens högra sida.
Poddradio
En poddspelare i en telefon med hörlurar. Poddradio, poddsändning eller podcast (engelska: podcast eller podcasting) är en metod att publicera (och för lyssnaren att prenumerera på) ljudfiler via internet.
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Polens delningar
Gränser vid Polens delningar vid slutet på 1700-talet. Polens delningar brukar beteckna de tre händelser på 1700-talet under Polens svaghetsperiod då de omgivande stormakterna i samförstånd delat Polen mellan sig.
Se Preussen och Polens delningar
Polsk-litauiska samväldet
Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.
Se Preussen och Polsk-litauiska samväldet
Polska
Polska (język polski eller polszczyzna) är ett västslaviskt språk talat i Polen.
Polska tronföljdskriget
Polska tronföljdskriget kallas det allmänt europeiska krig som uppblossade med anledning av den polske kungen August II:s död 1733.
Se Preussen och Polska tronföljdskriget
Pommern
Pommern (tyska och svenska), på polska: Pomorze (ursprungligen "Po more": "vid havet"), är ett område vid Östersjöns södra kust, ungefär från Mecklenburgbukten till Gdańskbukten.
Post
Post Post (franska och kommer från latinets positus, ställd) är organiserade försändelser av brev och paket över hela världen.
Potsdam
Sanssouci Neues Palais Potsdams stadsslott Orangerislottet Marmorpalatset Chinesisches Haus Babelsbergs slott Belvedere auf dem Pfingstberg Potsdam är en kretsfri stad, huvudstad och största stad i den tyska delstaten Brandenburg i östra Tyskland.
Poznań
Poznań (tyska och äldre svenska: Posen, latin: Posnania, jiddisch: פּױזן (Pojzn)) är en storstad belägen i västra Polen, vid floden Warta 270 kilometer väster om Warszawa.
Prag
Pragborgen Broar över floden Vltava. Prags mest kända bro, Karlsbron. Václavplatsen Nationalmuseet i Prag på natten. Gamla stans torg mot öster Prag (Praha) är huvudstad och största stad i Tjeckien samt är belägen vid floden Vltava.
Pragfreden
Pragfreden kallas den fred, som slöts i Prag den 23 augusti 1866 mellan Preussen och Österrike.
Pragmatisk sanktion
Pragmatisk sanktion är en juridisk term av romerskt ursprung som använts i fransk, spansk samt tysk och österrikisk statsrätt för en grundlagsliknande förordning utfärdad av en monark.
Se Preussen och Pragmatisk sanktion
Pregel (flod)
Pregel (litauiska: Prieglius), (prusiska: Preigara eller Preigile) (ryska: Pregolja) är en flod i Ryssland som flyter igenom Kaliningrad oblast och mynnar ut i Östersjön vid staden Kaliningrad.
Preussens kungar
Preussen var en monarki från 1701 till 1918 och alla dess kungar tillhörde huset Hohenzollern.
Se Preussen och Preussens kungar
Preussiska nationalförsamlingen
Nationalförsamlingen upplöses av preussisk militär. Preussiska nationalförsamlingen bildades efter marsrevolutionen 1848 i Preussen genom de första allmänna och lika valen i Preussen.
Se Preussen och Preussiska nationalförsamlingen
Primogenitur
Primogenitur eller förstfödslorätt kallas principen att något ärvs endast av det förstfödda barnet eller, ofta, av den förstfödde sonen.
Privilegium
Ett privilegium, är en exklusiv rättighet som ges till en viss person eller grupp av staten eller annat organ som kan utdela sådant.
Protestantism
Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.
Provins
En provins är en administrativ enhet, ett förvaltningsområde som vanligen ligger på en nivå närmast under riksnivån.
Provinsen Brandenburg
Brandenburg var en provins i den tyska staten Preussen, från 1815 till 1871 i det självständiga kungadömet Preussen och efter 1871 även inom delstaten Preussen i det förenade Tyska riket.
Se Preussen och Provinsen Brandenburg
Provinsen Hannover
Hannover var en provins i Preussen.
Se Preussen och Provinsen Hannover
Provinsen Hohenzollern
Hohenzollern var en de facto preussisk provins mellan 1850 och 1946 och ursprungsområde för den tyska fursteätten Huset Hohenzollern.
Se Preussen och Provinsen Hohenzollern
Provinsen Pommern
Pommern var en preussisk provins, som existerade från 1815 till 1945.
Se Preussen och Provinsen Pommern
Provinsen Posen
Posen var åren 1848–1919 en preussisk provins som begränsades i öster av ryska Polen, i norr, väster och söder av de preussiska provinserna Västpreussen, Brandenburg och Schlesien, 28 992 km².
Se Preussen och Provinsen Posen
Provinsen Sachsen
Sachsen var en provins i Kungariket Preussen 1816-1918 och därefter i Fristaten Preussen fram 1944.
Se Preussen och Provinsen Sachsen
Provinsen Schlesien
Schlesien var en preussisk provins, som existerade från 1815 till 1919 och från 1938 till 1941.
Se Preussen och Provinsen Schlesien
Provinsen Schleswig-Holstein
Schleswig-Holstein var en preussisk provins som existerade från 1868 till 1946.
Se Preussen och Provinsen Schleswig-Holstein
Provinsen Westfalen
Westfalen var en provins i Preussen som fanns från 1815 till 1946.
Se Preussen och Provinsen Westfalen
Provinsialständer
Provinsialständer (eller provinsständer) är en efter ståndsgrundsatsen ordnad representation för ett landskap eller en provins.
Se Preussen och Provinsialständer
Pruser
De baltiska stammarnas ungefärliga bosättningsområden omkr. år 1200. Östbalternas i brunt, västbalternas i grönt. Karta över de prusiska stammarna på 1200-talet enligt Encyclopaedia Lithuanica. De markerade städerna/slotten byggdes av Tyska orden för att förvalta de erövrade områdena.
Quedlinburg
Quedlinburg är en stad i Landkreis Harz i förbundslandet Sachsen-Anhalt i Tyskland.
Rösträtt
Rösträtt innebär rättigheten att rösta i bland annat allmänna politiska val.
Rügen
Karta över Rügen. Karta över Mecklenburg-Vorpommern med Rügen, Hiddensee och Ummanz markerat. Rügen (Rygen, lat. Rugia) är en ö i södra Östersjön, belägen i förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland.
Reformert kristendom
Kyrkointeriör av Emanuel de Witte, c 1660. Reformert kristendom (av ordet "reformera") är de kyrko- och samfundsbildningar, som leder sitt ursprung tillbaka till de kristna reformationsrörelser som leddes av Huldrych Zwingli och Jean Calvin i Schweiz på 1520-talet.
Se Preussen och Reformert kristendom
Regent
Regent är i dagligt tal en vanlig benämning på en monark, den som är statschef i ett land med monarkiskt statsskick.
Regierungsbezirk
Tysklands administrativa indelning Regierungsbezirk (regeringsdistrikt), plural Regierungsbezirke, är en administrativ enhet i fyra av Tysklands förbundsländer, som ligger mellan förbundsland och krets (Landkreis/Kreis) respektive kretsfria städer.
Se Preussen och Regierungsbezirk
Reichstag (Kejsardömet Tyskland)
Der Reichstag var namnet både på parlamentet i Tyska riket som kejsardöme och i Tyska riket som republik.
Se Preussen och Reichstag (Kejsardömet Tyskland)
Revolution
Rysk demonstration 1905 En revolution (omvälvning, latin för återgång, ett helt varv runt, "revoltere", jämför "revolver") är en snabb förändring, en fullständig omdaning av ett lands politiska, ekonomiska och sociala system.
Rhön
Rhön är en berggrupp i mellersta Tyskland på gränsen mellan delstaterna Bayern, Hessen och Thüringen.
Rheinland-Pfalz
Rheinland-Pfalz är ett förbundsland i västra Tyskland.
Se Preussen och Rheinland-Pfalz
Rhen
Rhen (tyska Rhein, franska Rhin, nederländska Rijn) är Västeuropas största flod.
Rhenprovinsen
Rhenprovinsen var en provins i Preussen som existerade från 1822 till 1946 och vars huvudstad var Koblenz.
Riddare
Riddaren Hermann von Aue avbildad i ett 1300-talsmanuskript Två riddare duellerar. Av Eugène Delacroix 1825. Målningen hänger i Louvren. Riddare (lat. miles) är ursprungligen en medeltida titel för en frälseman som fått riddarslaget.
Riesengebirge
Riesengebirge Riesengebirge (tjeckiska: Krkonoše, polska: Karkonosze) är ett bergsområde vid gränsen mellan Tjeckien och Polen som ingår i bergskedjan Sudeterna.
Riksdaler
Ett plåtmynt i koppar med valören 8-daler silvermynt från 1658. Riksdaler och daler var flera svenska och dansk-norska myntenheter.
Riksdeputation
Riksdeputation (ty. reichsdeputation), var i det tysk-romerska riket ett inom riksständerna tillsatt utskott för ombesörjandet av vissa ärenden.
Se Preussen och Riksdeputation
Rikskansler
Rikskansler (plural rikskanslerer, som på svenska uttalas och tidigare stavades rikskanslärer med betoning på stavelsen –lär–, jämför doktor – doktorer) var en hög riksämbetsman och kansler i åtskilliga länder, bland andra Sverige, Tyskland (Führer und Reichskanzler) och Danmark (rigens kansler, rettertingets ledare).
Riksomedelbar
Fredrik II som gav Lübeck riksomedelbar ställning i Tysk-romerska riket. Riksomedelbar (tyska: reichsunmittelbar) var i tysk-romerska riket en sådan territoriell besittning och en sådan person, som enbart lydde under kejsaren och riket.
Robert Bosse
Julius Robert Bosse, född 12 juli 1832 i Quedlinburg, död 31 juli 1901 i Berlin, var en tysk politiker.
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Se Preussen och Romersk-katolska kyrkan
Ruhrområdet
Ruhrområdets (rött) läge i Nordrhein-Westfalen (ljusrött) och Tyskland. Städer i och nära Ruhrområdet. Den tidigare kolgruvan Zeche Zollverein i Essen, sedan 2001 ett världsarv. Herne. Gruvan Prosper Haniel med sitt uppfordringsverk i Bottrop. Ruhr eller Ruhrområdet (tyska: Ruhrgebiet, vardagligt även Revier, Kohlenpott, Ruhrpott eller Pott) är ett storstads- och industriområde i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen.
Rysk-turkiska kriget (1768–1774)
Rysk-turkiska kriget (1768–1774) utkämpades mellan Kejsardömet Ryssland och Osmanska riket.
Se Preussen och Rysk-turkiska kriget (1768–1774)
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Saalfeld
Saalfeld/Saale är en stad i det tyska förbundslandet Thüringen och huvudort i länet Saalfeld-Rudolstadt.
Saar
En kraftig böj i kommunen Mettlach Saar (franska: Sarre; 'Flyter' av liguriska sar 'flyta') är en cirka 250 kilometer lång flod i nordöstra Frankrike och västra Tyskland.
Sachsen-Anhalt
Sachsen-Anhalt är ett av de sexton förbundsländerna i Tyskland, beläget i regionen omkring floden Elbes mellersta lopp i landets centrala del.
Se Preussen och Sachsen-Anhalt
Sachsen-Lauenburg
Sachsen-Lauenburg var ett hertigdöme som var beläget i det som idag är Kreis Herzogtum Lauenburg i Schleswig-Holstein i Tyskland.
Se Preussen och Sachsen-Lauenburg
Salzburg
Salzburg är en stad i Österrike.
Sauerland
Karta som visar Sauerlands läge Biggesee Sauerland är en bergsregion i Tyskland och en del av Rheinisches Schiefergebirge.
Schlesien
Schlesien är en historisk region i Centraleuropa, belägen kring floden Oders övre lopp.
Schleswig (landskap)
Hertigdömet Schleswig till 1864 (omfattade även öarna Fehmarn och Ærø, 9a resp. 4b på kartan). Dansk karta över Sønderjylland, 1918 Schleswig (tyska), Slesvig eller Sønderjylland (danska) är ett historiskt landskap och tidigare danskt hertigdöme, som i dag utgör nordliga delen av Schleswig-Holstein i Tyskland och sydvästra delen av Region Syddanmark i Danmark.
Se Preussen och Schleswig (landskap)
Schleswig-Holstein
Schleswig-Holstein (danska: Slesvig-Holsten, lågtyska: Sleswig-Holsteen, frisiska: Slaswik-Holstiinj) är Tysklands nordligaste förbundsland.
Se Preussen och Schleswig-Holstein
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Sigismund
Sigismund (polska: Zygmunt III Waza, litauiska: Zigmantas Vaza), född 20 juni 1566, död 30 april (19 april enl. g.s.) 1632, var som Sigismund III Vasa kung av Polen samt storfurste av Litauen 1587–1632 och även kung av Sverige 1592–1599.
Sigismund I av Polen
Sigismund I (polska: Zygmunt I Stary, Sigismund I den gamle), född 1 januari 1467, död 1 april 1548, var kung av Polen och storfurste av Litauen från år 1506.
Se Preussen och Sigismund I av Polen
Sigmaringen
Sigmaringen är en stad i södra Baden-Württemberg i Tyskland och huvudort i distriktet Sigmaringen.
Silur
Silur är en geologisk period under den paleozoiska eran och varade mellan 444 miljoner år och 419 miljoner år sedan.
Självdeklaration
Självdeklaration, deklaration, är de uppgifter som en skattskyldig fysisk eller juridisk person lämnar till skattemyndigheten en gång om året för att kunna fastställa hur mycket skatt den skattskyldige skall betala.
Se Preussen och Självdeklaration
Sjuårskriget
Sjuårskriget eller Europeiska sjuårskriget kallas det krig som 1756–1763 fördes mellan å ena sidan Tysk-romerska riket, Frankrike, Ryssland, Sverige och å andra Preussen och Storbritannien-Hannover.
Skatt
Skattekvitto från en restaurang i Bryssel, Belgien. Skatt är en lagstadgad skyldighet att betala ett belopp till staten eller annat samhällsorgan, som åläggs fysisk person eller juridisk person utifrån dennes förehavanden, utan direkt koppling till motprestationer från betalningsmottagaren.
Skiffer
Skiffer. Skiffer är en bergart som kan vara metamorf eller sedimentär.
Skolplikt
Karta som visar vid vilken ålder skolplikten upphör i olika länder. Skolplikt innebär en lagstadgad skyldighet för barn inom ett visst åldersintervall att låta sig undervisas i grundskola.
Skråväsen
Skråväsen var ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare.
Slaget vid Austerlitz
Slaget vid Austerlitz, i nuvarande Tjeckien (i Mähren) var ett fältslag som ägde rum den 2 december 1805 där Napoleon I vann en berömd seger över motståndarna tsar Alexander I av Ryssland och den tysk-romerske kejsaren Frans II av Österrike.
Se Preussen och Slaget vid Austerlitz
Slaget vid Eylau
Slaget vid Eylau var den första stora konfrontationen mellan Napoleon I och Alexander I sedan slaget vid Austerlitz.
Se Preussen och Slaget vid Eylau
Slaget vid Friedland
Slaget vid Friedland, 14 juni 1807.
Se Preussen och Slaget vid Friedland
Slaget vid Jena-Auerstedt
Slaget vid Jena-Auerstedt var ett fältslag i Tyskland under Napoleonkrigen.
Se Preussen och Slaget vid Jena-Auerstedt
Slaget vid Königgrätz
Slaget vid Königgrätz stod den 3 juli 1866 vid Königgrätz (nuvarande Hradec Králové) i nuvarande östra Tjeckien mellan Preussen och Österrike.
Se Preussen och Slaget vid Königgrätz
Slaget vid Náchod
Slaget vid Náchod 27 juni 1866 under tyska enhetskriget.
Se Preussen och Slaget vid Náchod
Slaget vid Tannenberg (1410)
Återskapande av slaget år 2003. Positionerna vid Inledningen av slaget (Svart och vitt.
Se Preussen och Slaget vid Tannenberg (1410)
Slaget vid Waterloo
Slaget vid Waterloo (franska) var ett fältslag som stod den 18 juni 1815 i Belgien mellan den franske kejsaren Napoleon på ena sidan, och Storbritannien, Preussen, Hannover, Braunschweig och Nederländerna på den andra.
Se Preussen och Slaget vid Waterloo
Slesvig-holsteinska kriget
En karta över det omstridda området i jämförelse med dagens gränser. I dagens Jylland (rött) ingår norra Slesvig (mellan de purpurfärgade linjerna, varav den norra markerar floden Kongeå). Södra Slesvig är markerat orange och det historiska Holstein guldgult.
Se Preussen och Slesvig-holsteinska kriget
Sněžka
Sněžka vintertid. Sněžka (tjeckiska) eller Śnieżka (polska), tyska: Schneekoppe, är det högsta berget i bergskedjan Sudeterna, beläget på gränsen mellan Tjeckien och Polen.
Socialdemokrati
rosen är en vanlig symbol för socialdemokratin. Socialdemokrati är en reformistisk riktning inom arbetarrörelsen, som vill verka för liberal demokrati (ibland definierat som politisk, social och ekonomisk demokrati) och eftersträvar en jämlikare inkomstfördelning med hjälp av den socialistiska ideologins princip om offentligt ägande, men inom ramen för det kapitalistiska ekonomiska systemet.
Se Preussen och Socialdemokrati
Socialism
Socialism är benämningen på ett antal olika men besläktade samhälleliga ideal och politiska teorier och betecknar även olika praktiska politiska lösningar för att förverkliga dessa ideal.
Sovetsk
Sovetsk, fram till 1946 benämnd Tilsit, är en stad vid floden Njemen i Kaliningrad oblast i Ryssland med cirka 41 000 invånare.
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Spanska tronföljdskriget
Spanska tronföljdskriget var ett europeiskt storkrig 1701–1714 som bottnade i oenighet angående tronföljdsfrågan i Spanien.
Se Preussen och Spanska tronföljdskriget
Spree
Spree (uttalas, som "schpre" med skorrande r; sorbiska: Sprjewja, Spréva) är en flod i östra Tyskland som rinner upp i östra Sachsen, i trakten av Ebersbach-Neugersdorf, och passerar genom Berlin där den vid Spandau mynnar i Elbes biflod Havel.
Stab
Stab är en krets av medhjälpare/personal runt en militär chef eller företagsledare som biträder denne att leda verksamheten.
Standesherren
Sigill för ''Verein der deutschen Standesherren''. Standesherren, tyska för "ståndsherrar", kallades medlemmarna av (eller i inskränkt mening: huvudmännen för) tidigare riksomedelbara, men sedermera mediatiserade furstliga och grevliga hus.
Stat
Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.
Statsminister
Statsminister är titeln på regeringschefen i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.
Statssekreterare
Statssekreterare är en titel som används i olika länder för vanligen höga befattningar inom en statsförvaltning.
Se Preussen och Statssekreterare
Stånd (samhällsklass)
Präst, riddare och bonde. Ett stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda privilegier och skyldigheter.
Se Preussen och Stånd (samhällsklass)
Ståthållare
Ståthållare (lat. locum tenens) är tjänstemannatitel inom statsförvaltningen för ett land.
Stenkol
Stenkol Stenkol, bituminöst kol, är en typ av den sedimentära bergarten och fossila bränslet kol, med en kolhalt på 85–90 %. Stenkol är också ett äldre namn på den geologiska perioden karbon.
Stora nordiska kriget
Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.
Se Preussen och Stora nordiska kriget
Storhertigdömet Hessen
Storhertigdömet Hessen (tyska: Großherzogtum Hessen) var tidigare en stat som delvis existerade där det tyska förbundslandet Hessen ligger idag.
Se Preussen och Storhertigdömet Hessen
Storhertigdömet Oldenburg
Storhertigdömet Oldenburg var en genom Wienkongressen återupprättad suverän stat.
Se Preussen och Storhertigdömet Oldenburg
Storpolen
Det gamla Storpolens utsträckning i dagens Polen. Storpolen (på polska Wielkopolska; på latin Polonia Maior, egentligen ”äldre Polen”) är en historisk benämning på ett landskap i Polen, beläget kring floden Warta som från 900-talet kom att utgöra kärnan av den polska staten.
Sudeterna
Sudeterna är en bergskedja som ligger i nordöstra delen av Tjeckien i gränsområdet in i Polen.
Suum cuique
Svarta örns orden, med mottot ''SUUM CUIQUE''. Suum cuique är en latinsk fras vars innebörd kan översättas som "åt var och en sitt", "åt var och en vad som tillkommer honom/henne".
Svenska Pommern
Svenska Pommern 1812. Svenska Pommern, idag Vorpommern, var den del av Pommern som Sverige erhöll i Westfaliska freden 1648, och som var i svensk ägo till år 1815.
Se Preussen och Svenska Pommern
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Szczecin
Szczecin eller Stettin på svenska är en hamnstad vid floden Oder i nordvästra Polen och huvudort i Västpommerns vojvodskap.
Tauberbischofsheim
är en stad i Main-Tauber-Kreis i regionen Heilbronn-Franken i Regierungsbezirk Stuttgart i förbundslandet Baden-Württemberg i Tyskland.
Se Preussen och Tauberbischofsheim
Taunus
Taunus vid floden Rhen med vinodlingar Taunus är den skogrika delen av skifferbergen vid Rhen.
Tecklenburg
Tecklenburg är en stad i Kreis Steinfurt i det tyska förbundslandet Nordrhein-Westfalen.
Teutoburgerskogen
Vy över Teutoburgerskogen Teutoburgerskogen (ty. Teutoburger Wald) är ett tyskt skogsområde som anses vara den plats där tre romerska legioner förintades i ett slag mellan romare och germaner år 9 e.kr..
Se Preussen och Teutoburgerskogen
Thüringen
Thüringen är ett förbundsland i centrala Tyskland.
Thüringer Wald
miniatyr Utsikt från Ruppberg i Thüringer Wald Thüringer Wald är ett bergssystem i mellersta Tyskland som i sydost hänger ihop med Fichtelgebirge genom den lägre, platåartade Frankenwald, och i sydväst ansluter sig till Rhön.
Se Preussen och Thüringer Wald
Theobald von Bethmann Hollweg
Theobald Theodor Friedrich Alfred von Bethmann Hollweg, född 29 november 1856 i Hohenfinow i Brandenburg, död 2 januari 1921 i Hohenfinow, var en tysk statsman.
Se Preussen och Theobald von Bethmann Hollweg
Theodor von Schön
Heinrich Theodor von Schön, född 20 januari 1773 i Schreitlaucken, död 23 juli 1856 på Gut Arnau vid Königsberg, var en preussisk politiker.
Se Preussen och Theodor von Schön
Tobak
'''Tobak''' '''Tobaksplantor med blommor''' '''Torkande tobaksblad''' Tobak är en jordbruksprodukt som framställs av bladen från olika växter inom tobaksläktet.
Toruń
Dąbskipalatset Toruń (tyska, och tidigare på svenska: Thorn; latin: Thorun) är en stad belägen i mellersta Polen.
Tredje koalitionskriget
Tredje koalitionskriget var en del av Napoleonkrigen och utkämpades under åren 1803 till 1806.
Se Preussen och Tredje koalitionskriget
Trettonåriga kriget
Det Trettonåriga kriget (Dreizehnjähriger Krieg; Wojna trzynastoletnia), är benämningen på kriget under åren 1453 till 1466 mellan kungadömet Polen och Tyska orden.
Se Preussen och Trettonåriga kriget
Trias
Trias (252 miljoner till 201 miljoner år sedan) är en geologisk period som varade i ungefär 51 miljoner år.
Tsarryssland
Tsarryssland (Русское царство, Russkoje tsarstvo) är perioden 1547 till 1721 under Rysslands historia då Ryssland var ett envälde (autokrati) under tsaren.
Tysk-romersk kejsare
kungavärdigheten var kurfurstarna, de som valde kejsare och kung, de förnämsta värdigheterna i det Tysk-romerska riket. örn som symbol för sin makt. Heliga romerska riket under 1300-talet. Färgerna visar kungahus som också gjorde anspråk på kejsarvärdigheten.
Se Preussen och Tysk-romersk kejsare
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Se Preussen och Tysk-romerska riket
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Tyska förbundet
Tyska förbundets flottas flagga (''Reichsflotte''), 1848–1852. Tyska förbundet (tyska: Deutscher Bund), var ett statsförbund av 41 självständiga tyska stater, bland dem Kungariket Preussen och Kejsardömet Österrike.
Se Preussen och Tyska förbundet
Tyska orden
Vapensköld tillhörande ordens högmästare i dess nuvarande form. ''Motto: Att hjälpa och bota'' Tyska ordens kors (nuvarande utformning). Tyska orden 1260. Tyska orden (der Deutsche Orden, Deutschorden; Ordo domus Sanctæ Mariæ Theutonicorum Hierosolymitanorum, "Orden av vår Frus den heliga Marias tyska hus i Jerusalem") är en kristen riddarorden grundad i slutet av 1100-talet som en sjukvårdande orden.
Tyska riket
Tyska riket (Deutsches Reich, uttal) var mellan 1871 och 1945 det internationellt officiella namnet på den tyska staten.
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Tysklands förbundsländer
Tyskland är en förbundsrepublik som består av delstater som kallas förbundsländer (ty. Bundesland, formellt enbart Land).
Se Preussen och Tysklands förbundsländer
Ultramontanism
Ultramontanism (av latinets ultra, på andra sidan om, och mons, berg) betecknar den ultrakonservativa politiska rörelse inom den romersk-katolska kyrkan, som strävade efter att utöka påvens makt även utanför Italien.
Se Preussen och Ultramontanism
Underhus
Sigillet för USA:s representanthus, underhus i USA:s kongress. Ett underhus är den andra kammaren i en lagstiftande församling som tillämpar ett tvåkammarsystem.
Usedom
Karta Usedom (äldre svenska: Ysedom, polska: Uznam) är en 445 km² stor ö vid södra östersjökusten, delad mellan Polen och Tyskland.
Valangin
Slottet Valangin. Valangin är en ort i kommunen Neuchâtel i kantonen Neuchâtel i Schweiz.
Valkrets
Valkrets är ett geografiskt avgränsat område som har ett bestämt antal mandat ("platser") i den församling som väljs.
Vasall
Vasall, även kallad läntagare, är en part i ett feodalsystem, vanligen med en adelstitel, och som lyder under en herre, exempelvis en kung.
Vasallstat
Vasallstat eller lydrike är en stat som står i avtalad beroendeställning till en annan stat genom vasallskap eller tributplikt.
Värnplikt
Ingen information Värnplikt eller militärtjänst är en skyldighet att tjänstgöra i ett lands krigsmakt.
Västpreussen
Västpreussen (Westpreußen) var en preussisk provins mellan åren 1773 och 1919.
Versailles
Versailles är en stad och kommun i departementet Yvelines i regionen Île-de-France i Frankrike, väster om Paris.
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Vetenskapsradion Historia
Vetenskapsradion Historia är Sveriges Radios populärvetenskapliga program om historia och arkeologi med underrubriken Vi är där historien är.
Se Preussen och Vetenskapsradion Historia
Vilhelm I av Tyskland
Vilhelm I (Wilhelm I.), fullständigt namn, Vilhelm Fredrik Ludvig (tyska, Wilhelm Friedrich Ludwig) född 22 mars 1797, död 9 mars 1888, var kung av Preussen från 1861 och tysk kejsare från 18 januari 1871.
Se Preussen och Vilhelm I av Tyskland
Vilhelm II av Tyskland
Vilhelm II (tyska Wilhelm II.; fullständigt namn Friedrich Wilhelm Victor Albert), född 27 januari 1859 i Berlin, död 4 juni 1941 i Doorn i Nederländerna, var tysk kejsare och den siste kungen av Preussen, från år 1888 till sin abdikation, år 1918.
Se Preussen och Vilhelm II av Tyskland
Vilhelm III av England
Vilhelm III av England Vilhelm III, William III (även känd som Vilhelm III av Oranien och Vilhelm II av Skottland), född 4 november (g.s.) 1650 i Haag, Nederländerna, död 8 mars 1702 på Kensington Palace i London (i lunginflammation som blev förvärrad av komplikationer efter en ridolycka), var ståthållare i Nederländerna från 1672, kung av England, Skottland och Irland från 1689, tillsammans med sin fru Maria II av England som medregent 1689 - 1694 (hennes död), därefter ensam regent fram till sin död 1702.
Se Preussen och Vilhelm III av England
Vin
Vin är en alkoholdryck som görs på jäst saft från vindruvor.
Vogelsberg
Hoherodskopf Vogelsberg är en grupp låga berg i centrala Tyskland, ungefär mitt i Hessen.
Vorpommern
Vorpommern (på svenska även Förpommern), är Pommerns västliga landsdel, ett historiskt landskap vid Östersjöns södra strand som sedan 1945 är delat mellan Tyskland och Polen; sedan 1999 är delat mellan det tyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern och Västpommerns vojvodskap i Polen.
Warszawa
Warszawa 1770 Den gamla Stora Teatern (Teatr Wielki) Bild från 1919, Piłsudskitorget i gamla Warszawa, inget av det som syns på bilden finns kvar idag. Warszawa i ruiner 1945. Kulturpalatset - en dominerande byggnad från Stalintiden Slottet En av Warszawas alla parker med pianisten och politikern Paderewskis staty Gamla staden Warszawas skyline sedd från stadsdelen Wola 1800-tals statyn av Warszawas stadsvapen, Syrena (sirenen/sjöjungfrun) på Gamla stans torg Warszawa är Polens huvudstad och den största staden i landet, med 1,7 miljoner invånare i själva staden och cirka 3,2 miljoner invånare i storstadsområdet (Obszar Metropolitalny Warszawy) inklusive förorter.
Württemberg
Kungariket Württemberg 1815-1918. Württemberg är en historisk region i sydvästra Tyskland.
Weimarrepubliken
Weimarrepubliken (Weimarer Republik) är en period i Tysklands historia från den 11 augusti 1919, då en demokratisk och parlamentarisk författning antogs i Weimar, till den 30 januari 1933, då Adolf Hitler utnämndes till rikskansler.
Se Preussen och Weimarrepubliken
Weser
Karta över Wesers avrinningsområde. Weser är en flod i västra Tyskland som bildas där floderna Werra och Fulda flyter samman vid Hannoversch Münden.
Westerwald
Westerwald vid Arborn Westerwald är en högplatå i västra Tyskland som tillhör de så kallade Rhenska skifferbergen.
Westfalen
Sachsenspringaren är Westfalens historiska vapen och ingår idag i förbundsländerna Nordrhein-Westfalens och Niedersachsens vapen. Westfalens läge i nuvarande förbundslandet Nordrhein-Westfalen. Westfalen är en historisk region i västra Tyskland.
Wien
Wien Wien är huvudstad i förbundsrepubliken Österrike samt ett eget förbundsland.
Wienkongressen
Wienkongressen, målning av Jean-Baptiste Isabey, 1819. Wienkongressen var en kongress med representanter från Europas stater som hölls i Wien mellan september 1814 och juni 1815, efter Napoleonkrigen.
Se Preussen och Wienkongressen
Wisła
Wisła (på tyska och ibland även på svenska Weichsel, historiskt även Weixeln, latin: Vistula) är Polens viktigaste och längsta flod.
Wolin
Wolin (tyska och äldre svenska: Wollin) (pomeranska: Wòlin) är en ö i nordvästra Polen.
Wrocław
Wrocław (uttal:, ung."vråtts-oaff"), även känt som Breslau på tyska och i äldre svenska texter, är en storstad i sydvästra Polen och huvudstad i Nedre Schlesiens vojvodskap.
Znamensk
Znamensk (ryska: Знаменск; svenska: Wehlau tyska: Wehlau; polska: Welawa), fram till 1946 benämnt Wehlau, är en ort i Kaliningrad oblast i Ryssland.
10 april
10 april är den 100:e dagen på året i den gregorianska kalendern (101:a under skottår).
12 juni
12 juni är den 163:e dagen på året i den gregorianska kalendern (164:e under skottår).
13 maj
13 maj är den 133:e dagen på året i den gregorianska kalendern (134:e under skottår).
1300-talet
En så kallad portolankarta (ett sjökort där hamnar och kuster är återgivna) över Medelhavet, Svarta havet, östra Atlanten och Nordsjön. Portolankartor började tillverkas under detta århundrade i Italien, Spanien och Portugal och under tiden för upptäcktsfärderna ansågs de vara statshemligheter.
14 augusti
14 augusti är den 226:e dagen på året i den gregorianska kalendern (227:e under skottår).
1400-talet
'''Europeisk världskarta''' från 1482. Den kända världen nås framförallt landvägen samt längs floder och kuster. Efter att osmanerna har intagit Konstantinopel 1453 är sidenvägens tid som handelsväg mellan Europa och Asien över och de stora upptäcktsresorna på haven börjar med João Vaz Corte Real, Bartolomeu Dias, Vasco da Gama och Christofer Columbus som når Amerika 1492.
15 februari
15 februari är den 46:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
1521
1521 (MDXXI) var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
1525
1525 (MDXXV) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.
1618
1618 (MDCXVIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1694
1694 (MDCXCIV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1698
1698 (MDCXCVIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
17 augusti
17 augusti är den 229:e dagen på året i den gregorianska kalendern (230:e under skottår).
17 maj
17 maj är den 137:e dagen på året i den gregorianska kalendern (138:e under skottår).
1700-talet
1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.
1701
1701 (MDCCI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en tisdag i den svenska kalendern.
1702
1702 (MDCCII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en onsdag i den svenska kalendern.
1707
1707 (MDCCVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en tisdag i den svenska kalendern.
1714
1714 (MDCCXIV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1720
1720 (MDCCXX) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
1728
1728 (MDCCXXVIII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
1733
1733 (MDCCXXXIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1735
1735 (MDCCXXXV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1741
1741 (MDCCXLI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1742
1742 (MDCCXLII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1744
1744 (MDCCXLIV) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
1756
1756 (MDCCLVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
1763
1763 (MDCCLXIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1769
1769 (MDCCLXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1772
1772 (MDCCLXXII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
1778
1778 (MDCCLXXVIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1779
Tammerfors. 1779 (MDCCLXXIX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1785
1785 (MDCCLXXXV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1786
1786 (MDCCLXXXVI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1787
1787 (MDCCLXXXVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1788
1788 (MDCCLXXXVIII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
1790
1790 (MDCCXC) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1791
1791 (MDCCXCI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1792
1792 (MDCCXCII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1795
1795 (MDCCXCV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
18 januari
18 januari är den 18:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
1865
1865 (MDCCCLXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1933
1933 (MCMXXXIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
1934
1934 (MCMXXXIV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
1947
1947 (MCMXLVII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
1952
1952 (MCMLII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
25 februari
25 februari är den 56:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
27 juli
27 juli är den 208:e dagen på året i den gregorianska kalendern (209:e under skottår).
3 juli
3 juli är den 184:e dagen på året i den gregorianska kalendern (185:e under skottår).
7 februari
7 februari är den 38:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Se även
Brandenburgs historia
Stater och territorier bildade 1525
- Hertigdömet Preussen
- Preussen
Stater och territorier upplösta 1947
- Bhajji
- Brittiska Indien
- Charkhari
- Faridkot (furstendöme)
- Fristaten Lippe
- Fristaten Preussen
- Furstendömet Jaisalmer
- Furstendömet Raigarh
- Japanska Stillahavsmandatet
- Japanska imperiet
- Kishangarh (vasallstat)
- Kungariket Rumänien
- Nya Zeeland (dominion)
- Presidentskapet Bengalen
- Preussen
- Provinsen Punjab
- Regierungsbezirk Minden
Även känd som Konungariket Preussen, Kungadömet Preussen, Kungariket Preussen, Preussens provinser, Preussisk, Preussiska kungadömet, Preußen, Preußischer Landtag, Projsen, Prusy, Pryssen.
, Elbe, Elektor, Elsass-Lothringen, Ems (flod), England, Ernst August, hertig av Braunschweig, Ernst August, kronprins av Hannover, Ernst Ludwig Herrfurth, Estland, Europa, Ewald Friedrich von Hertzberg, Förbundsrådet (Kejsardömet Tyskland), Förmögenhetsskatt, Förräderi, Första världskriget, Februarirevolutionen 1848, Federation, Frankfurt am Main, Frankfurtparlamentet, Frankrike, Fransk-tyska kriget, Franska revolutionen, Franska revolutionskrigen, Franz von Papen, Freden i Oliva, Freden i Stockholm, Freden i Utrecht, Fredrik av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg, Fredrik I av Preussen, Fredrik II av Preussen, Fredrik III av Tyskland, Fredrik Vilhelm, Fredrik Vilhelm I av Preussen, Fredrik Vilhelm II av Preussen, Fredrik Vilhelm III av Preussen, Fredrik Vilhelm IV av Preussen, Frejd, Friedrich von Wrangel, Friedrich Wilhelm von Brandenburg, Fristaten Preussen, Fursteförbundet, Furstendömet Ansbach, Furstendömet Bayreuth, Gau, Gdańsk, Gebhard Leberecht von Blücher, Geldern, Georg Fredrik I av Brandenburg-Ansbach, Georg Michaelis, Georg von Hertling, Gerhard von Scharnhorst, Girolamo Lucchesini, Gnejs, Gniezno, Goslar, Granit, Grundlag, Gustav von Gossler, Halle an der Saale, Hamburg, Hans Hermann von Berlepsch, Hans Rudolf von Bischoffswerder, Havel, Högförräderi, Högsta domstolen, Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein, Helmuth von Moltke den äldre, Hermann Göring, Herrehuset, Hertig av Cumberland, Hertigdöme, Hertigdömet Berg, Hertigdömet Nassau, Hertigdömet Preussen, Hessen, Hessen-Kassel, Hessen-Nassau, Hildesheim, Hodkovice nad Mohelkou, Hohenzollern, Holstein, Hunsrück, Huvudman, Inkomstskatt, Inrikesminister, Italien, Jacques MacDonald, Jatvinger, Jülich, Jičín, Johan Sigismund av Brandenburg, Johannes von Miquel, Josef II (tysk-romersk kejsare), Julirevolutionen, Kaffe, Kaliningrad, Kanalrebell, Karl Anton av Hohenzollern-Sigmaringen, Karl August von Hardenberg, Karl Friedrich von Savigny, Karl Heinrich von Boetticher, Karl VI (tysk-romersk kejsare), Karl Vilhelm Ferdinand av Braunschweig-Wolfenbüttel, Karl von Prittwitz, Karl X Gustavs polska krig, Karl XII, Kartesch, Katarina II av Ryssland, Königsberg, Kłodzko, Kejsardömet Österrike, Kejsardömet Tyskland, Kejsare, Kielkanalen, Klemens von Metternich, Kleve, Kommun, Kommunal självstyrelse, Konrad av Masovien, Konseljpresident, Konservatism, Konst, Konstitutionell monarki, Krigslagar, Kristendom, Krnov, Kulturkampf, Kultusminister, Kung i Preussen, Kungariket Hannover, Kungariket Sachsen, Kurfurste, Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg, Kurfurstendömet Sachsen, Kurland, Lahn, Landeshauptmann, Landkreis, Lantdag, Laufach, Lausitz, Lübeck, Leo von Caprivi, Leopold I av Anhalt-Dessau, Leopold II (tysk-romersk kejsare), Liberalism, Litauer, Livegenskap, Livland, Livländska kriget, Livländska orden, Ludwig Karl Wilhelm von Gablenz, Ludwig von Benedek, Lutherdom, Luxemburg, Main, Mainz, Maria Teresia av Österrike, Markgrevskapet Brandenburg, Masovien, Max av Baden, Münster, Mecklenburg, Mikulov, Ministär, Ministerpresident, Monarki, Monopol, Mors, Mosel, Mutbrott, Napoleon I, Napoleon III, Nazityskland, Nederländerna, Netzedistriktet, Neuchâtel (kanton), Neutralitet, Niederrhein, Niedersachsen, Njemen, Nordhausen, Nordrhein-Westfalen, Nordsjön, Nordslesvig, Nordtyska förbundet, Nordtyska låglandet, Ockupationen av Tyskland efter andra världskriget, Oder, Oder–Neisse-linjen, Oktrojera, Oldenburg, Olmützpunktationerna, Opava, Osmanska riket, Ostelbien, Ostfriesland, Ostmark (Preussen), Ostpreussen, Otto Theodor von Manteuffel, Otto von Bismarck, Paderborn, Paul Hirsch, Peene (flod), Personalunion, Pillnitz, Poddradio, Polen, Polens delningar, Polsk-litauiska samväldet, Polska, Polska tronföljdskriget, Pommern, Post, Potsdam, Poznań, Prag, Pragfreden, Pragmatisk sanktion, Pregel (flod), Preussens kungar, Preussiska nationalförsamlingen, Primogenitur, Privilegium, Protestantism, Provins, Provinsen Brandenburg, Provinsen Hannover, Provinsen Hohenzollern, Provinsen Pommern, Provinsen Posen, Provinsen Sachsen, Provinsen Schlesien, Provinsen Schleswig-Holstein, Provinsen Westfalen, Provinsialständer, Pruser, Quedlinburg, Rösträtt, Rügen, Reformert kristendom, Regent, Regierungsbezirk, Reichstag (Kejsardömet Tyskland), Revolution, Rhön, Rheinland-Pfalz, Rhen, Rhenprovinsen, Riddare, Riesengebirge, Riksdaler, Riksdeputation, Rikskansler, Riksomedelbar, Robert Bosse, Romersk-katolska kyrkan, Ruhrområdet, Rysk-turkiska kriget (1768–1774), Ryssland, Saalfeld, Saar, Sachsen-Anhalt, Sachsen-Lauenburg, Salzburg, Sauerland, Schlesien, Schleswig (landskap), Schleswig-Holstein, Schweiz, Sigismund, Sigismund I av Polen, Sigmaringen, Silur, Självdeklaration, Sjuårskriget, Skatt, Skiffer, Skolplikt, Skråväsen, Slaget vid Austerlitz, Slaget vid Eylau, Slaget vid Friedland, Slaget vid Jena-Auerstedt, Slaget vid Königgrätz, Slaget vid Náchod, Slaget vid Tannenberg (1410), Slaget vid Waterloo, Slesvig-holsteinska kriget, Sněžka, Socialdemokrati, Socialism, Sovetsk, Sovjetunionen, Spanska tronföljdskriget, Spree, Stab, Standesherren, Stat, Statsminister, Statssekreterare, Stånd (samhällsklass), Ståthållare, Stenkol, Stora nordiska kriget, Storhertigdömet Hessen, Storhertigdömet Oldenburg, Storpolen, Sudeterna, Suum cuique, Svenska Pommern, Sverige, Szczecin, Tauberbischofsheim, Taunus, Tecklenburg, Teutoburgerskogen, Thüringen, Thüringer Wald, Theobald von Bethmann Hollweg, Theodor von Schön, Tobak, Toruń, Tredje koalitionskriget, Trettonåriga kriget, Trias, Tsarryssland, Tysk-romersk kejsare, Tysk-romerska riket, Tyska, Tyska förbundet, Tyska orden, Tyska riket, Tyskland, Tysklands förbundsländer, Ultramontanism, Underhus, Usedom, Valangin, Valkrets, Vasall, Vasallstat, Värnplikt, Västpreussen, Versailles, Vetenskap, Vetenskapsradion Historia, Vilhelm I av Tyskland, Vilhelm II av Tyskland, Vilhelm III av England, Vin, Vogelsberg, Vorpommern, Warszawa, Württemberg, Weimarrepubliken, Weser, Westerwald, Westfalen, Wien, Wienkongressen, Wisła, Wolin, Wrocław, Znamensk, 10 april, 12 juni, 13 maj, 1300-talet, 14 augusti, 1400-talet, 15 februari, 1521, 1525, 1618, 1694, 1698, 17 augusti, 17 maj, 1700-talet, 1701, 1702, 1707, 1714, 1720, 1728, 1733, 1735, 1741, 1742, 1744, 1756, 1763, 1769, 1772, 1778, 1779, 1785, 1786, 1787, 1788, 1790, 1791, 1792, 1795, 18 januari, 1865, 1933, 1934, 1947, 1952, 25 februari, 27 juli, 3 juli, 7 februari.