Innehållsförteckning
181 relationer: Absolut monarki, Antiken, Antikens Grekland, Arwad, Aten, Autonomi, Avkolonisering, Österrikes riksvapen, Bananrepublik, Baudouin av Belgien, Belgien, Cicero, Cuius regio, eius religio, De facto, De jure, Demokrati, Diktatur, Direktdemokrati, Doge, Dogm, Ediktet i Nantes, Ekonomi, Encyclopædia Britannica, England, Envälde, Etymologi, Europa, Farao, Första världskriget, Federation, Fidel Castro, Folkkrona, Folkomröstning, Folkrepublik, Folksuveränitetsprincipen, Folkvald, Frankrike, Friedrich Engels, Frygisk mössa, Fursten, Grundlag, Gud, Handel, Hansan, Heraldiskt vapen, Ideologi, Indien, Iran, Islam, Israel, ... Förläng index (131 mer) »
- Republikanism
Absolut monarki
Stater som är absoluta monarkier är markerade i mörklila. En absolut monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne, till skillnad från i en konstitutionell monarki, har mer eller mindre totala befogenheter.
Se Republik och Absolut monarki
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Antikens Grekland
Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.
Se Republik och Antikens Grekland
Arwad
Satellitbild över ön Arwad. Arwad (أرواد) – tidigare kallad Arado (Άραδο), Arados (Άραδος), Arvad, Arpad, Arphad samt Antiochia i Pieria (Αντιόχεια της Πιερίας), även kallad Ruad – ligger i Medelhavet och är den enda bebodda ön i Syrien.
Aten
Aten, även Athen, (uttal /aˈteːn/; grekisk stavning Αθήνα, Athína) är huvudstaden i Grekland.
Autonomi
Autonomi (självstyre) innebär självbestämmanderätt, oberoende, inom flera områden som till exempel territorium, politik och taktik.
Avkolonisering
Kolonialmakter och kolonier år 1945. Avkolonisering syftar på att formell politisk självständighet och suveränitet tilldelas tidigare kolonier.
Se Republik och Avkolonisering
Österrikes riksvapen
Österrikes nuvarande riksvapen Österrikes lilla riksvapen före första världskriget Österrikes riksvapen är Österrikes officiella heraldiska vapen.
Se Republik och Österrikes riksvapen
Bananrepublik
Bananrepublik är en informell nedsättande benämning på land som uppfyller flera av följande kriterier.
Baudouin av Belgien
Baudouin (Boudewijn), född 7 september 1930 på slottet Stuyvenberg i Bryssel, död 31 juli 1993 i Motril, Spanien, var belgarnas kung från 1951 till 1993.
Se Republik och Baudouin av Belgien
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Cicero
Den unge Cicero, målning av Vincenzo Foppa. 350px Marcus Tullius Cicero, ibland endast Cicero (uttalas på antikt latin), född 3 januari 106 f.Kr. i Arpinum (nuvarande Arpino), död 7 december 43 f.Kr. i Formiae (dagens Formia), Lazio, var en romersk retor, författare och politiker.
Cuius regio, eius religio
Cuius regio, eius religio är en latinsk fras som betyder "den vars land (det är), hans religion (ska råda)", vilket innebär att en kungs eller annan statsledares religion är folkets religion.
Se Republik och Cuius regio, eius religio
De facto
Inom juridiken är de facto (betyder "faktiskt", av) ett begrepp som syftar de faktiska omständigheterna, hur det i själva verket föreligger.
De jure
De jure är en latinsk fras som betyder "av rätt", numera ofta i betydelsen enligt lagen eller rättsenligt.
Demokrati
Demokratins de jure-status i världen. De gröna länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det. Ej liberala demokratier genomskinlig valurna. Valsedel i Bayern. Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar.
Diktatur
Adolf Hitler omvandlade Tyskland till en diktatur En diktatur (av latin dictatura, " är en diktators ämbete; samt en diktators makt och myndighet") är en stat som styrs totalitärt eller auktoritärt, styrd av en diktator eller en mindre krets människor, som inte behöver ta hänsyn till befolkningsmajoritetens önskningar i allmänna val.
Direktdemokrati
Direktdemokrati, även direkt demokrati, är en beslutsform där beslut i enskilda frågor fattas i demokratisk ordning direkt av de röstberättigade själva.
Se Republik och Direktdemokrati
Doge
Leonardo Loredan (1501) - Doge av Venedig, målning av Giovanni Bellini. Doge (svenskt uttal då:sch eller då:dje; venetiansk form av italienska duce, av latinets dux ’ledare’) var titeln på den person som innehade det högsta ämbetet i de historiska stadsstaterna Venedig, Amalfi och Genua.
Dogm
Dogm (av den klassiska grekiskans δόγμα, 'dogma') betecknar en bindande formulering av en religiös sanning.
Ediktet i Nantes
Ediktet i Nantes Ediktet i Nantes var en efter långa förhandlingar med de franska protestanterna utfärdad kungörelse av den franske kungen Henrik IV den 13 april 1598 som föreskrev att katolicismen skulle vara statsreligion i Frankrike och som förhindrade protestantismens vidare utbredning.
Se Republik och Ediktet i Nantes
Ekonomi
Mynt av varierande ursprung Ekonomi (från klassisk grekiska oikos, "hus" och nomos, "lag") är läran om hushållande med begränsade resurser i ett tillstånd av knapphet.
Encyclopædia Britannica
Encyclopædia Britannica (latin för ”brittisk encyklopedi”) är en engelskspråkig encyklopedi.
Se Republik och Encyclopædia Britannica
England
England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.
Envälde
Envälde, politisk absolutism, monokrati eller autokrati (grekiska αυτοκρατία, självvälde, från αυτός, själv, och κρατείν, härska) är ett statsskick utan maktdelning där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) med absolut makt, till exempel diktatur, absolut monarki och tyranni.
Etymologi
Etymologi är läran om ords språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling.
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Farao
den tredje dynastin avbildades de flesta faraoner med nemes, "falskt skägg" och andra utsmyckningar. Farao, "det stora huset", var titeln för forntida egyptiska kungar.
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Se Republik och Första världskriget
Federation
Förbundsstater En federation (efter latin foedus, 'fördrag', 'förbund'), federal stat eller förbundsstat är en sammanslutning av flera självständiga enheter: stater, delstater eller organisationer.
Fidel Castro
Fidel Alejandro Castro Ruz (audio), född 13 augusti 1926 i Birán i Holguín på Kuba, död 25 november 2016 i Havanna, var en kubansk advokat, revolutionär, politiker och militär. Han styrde Kuba först som premiärminister 1959–1976 och därefter som president från 1976 till 2008.
Folkkrona
Folkkrona, på tyska Volkskrone (femininum), infördes i Tyskland efter monarkins avskaffande 1918, som ersättning till de monarkiska kronorna på de dåvarande delstatsvapnen.
Folkomröstning
En folkomröstning, i vissa länder ofta benämnt efter sina latinska namn plebiscit eller referendum, är en omröstning där ett politiskt beslut helt eller delvis fattas utanför den representativa församlingen.
Se Republik och Folkomröstning
Folkrepublik
Folkrepublik är en benämning på många socialistiska stater under efterkrigstiden.
Folksuveränitetsprincipen
Folksuveränitetsprincipen, från franskans Souveraineté Populaire, är en princip om att all offentlig makt ska utgå från en folkvald församling.
Se Republik och Folksuveränitetsprincipen
Folkvald
Folkvald eller folkrepresentant är den som i ett demokratiskt samhälle väljs av enskilda röstberättigad medborgare, för att arbeta som behörig lagstiftare och kontrollmakt med politiska spörsmål.
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Friedrich Engels
Friedrich Engels, född 28 november 1820 i Barmen (numera en del av Wuppertal) i provinsen Jülich-Kleve-Berg i Preussen, död 5 augusti 1895 i London i Storbritannien, var en tysk köpman, sociolog, politisk tänkare, filosof och ekonomikritiker.
Se Republik och Friedrich Engels
Frygisk mössa
Frygisk mössa från antiken. Franska revolutionens kvinnor. Marianne: symbol för den franska republiken. Frygisk mössa, frihetsmössa eller jakobinmössa, är en mjuk, kägelformig toppmössa med framåt nedhängande topp och öronlappar, som under antiken begagnades av grekerna i Mindre Asien och ibland förekommer på antika konstverk.
Fursten
Fursten (italienska: Il Principe) är en politisk skrift eller furstespegel, författad av florentinaren Niccolò Machiavelli och dedicerades till Lorenzo II de' Medici.
Grundlag
En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
Gud
Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.
Handel
Handel i Danzig ''Intérêts des nations de l'Europe, dévélopés relativement au commerce'', 1766 Handel är ett samlingsnamn för de verksamheter där man utbyter varor, tjänster och kapital utan att dessa bearbetas.
Hansan
Hansan eller Hanseförbundet var ett förbund av främst tyska eller tyskdominerade städer, som från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet med väpnat våld upprätthöll ett monopol på stora delar av handeln i Nord- och Östersjön.
Heraldiskt vapen
Sveriges riksvapen är ett välkänt exempel på ett heraldiskt vapen. Detta är försett med vapensköld samt sköldhållare och är omgivet av en vapenmantel. Heraldiska vapen är ett igenkänningstecken i form av en vapensköld, ofta tillsammans med en hjälm och hjälmprydnad, och utformat enligt heraldikens regler.
Se Republik och Heraldiskt vapen
Ideologi
En ideologi är en uppsättning sammanhängande idéer om hur exempelvis ett samhälle ska organiseras och styras.
Indien
Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.
Iran
Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''.
Israel
Israel (hebreiska: יִשְׂרָאֵל, Yisra'el; arabiska: إِسْرَائِيل, Isrā'īl), formellt Staten Israel, är en stat i Mellanöstern i Asien.
Järnridån
Europas uppdelning i öst och väst under det kalla kriget. Färgerna avser försvarsallianserna. De mellangrå länderna Sverige, Schweiz, Österrike och Irland benämndes alliansfria eller neutrala, men till sina politiska och ekonomiska system var de västerländska demokratier.
Jean-Jacques Rousseau
Jean-Jacques Rousseau, född 28 juni 1712 i Genève, död 2 juli 1778 i Ermenonville, Oise, var en schweizisk-fransk författare, upplysningsfilosof och autodidakt kompositör.
Se Republik och Jean-Jacques Rousseau
John Adams
John Adams (uttal), född 30 oktober 1735 i Braintree i Norfolk County, Massachusetts (i dåvarande Brittiska Nordamerika), död 4 juli 1826 i Quincy, var en amerikansk statsman.
John Locke
John Locke, född 29 augusti 1632 i Wrington i Somerset, död 28 oktober 1704 i High Laver i Essex, var en engelsk filosof och politisk tänkare.
Kalla kriget
Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, deras respektive huvudsakliga ideologiska övertygelser (kommunism och kapitalism) och deras respektive allierade stater, från omkring 1945, precis efter andra världskrigets slut, till omkring 1990.
Kansler (ämbetsman)
Kansler (latin cancellarius, tyska Kanzler, franska chancelier, engelska chancellor; plural kanslerer, som på svenska uttalas och tidigare stavades kanslärer med betoning på stavelsen –lär–, jämför doktor – doktorer) är innehavaren av ett ämbete av högre eller lägre rang.
Se Republik och Kansler (ämbetsman)
Kapitalism
Kapitalism är ett ekonomiskt system inom vilket huvuddelen av produktionsfaktorerna är i privat ägo.
Karl Marx
Karl Marx, född 5 maj 1818 i Trier i Preussen i nuvarande Tyskland, död 14 mars 1883 i London i Storbritannien, var en filosof, journalist, historiker, samhällsvetare, ekonomikritiker, arbetskritiker och humanist.
Katalonien
Katalonien (katalanska Catalunya; spanska: Cataluña; aranesiska (occitanska): Catalonha) är en autonom region i nordöstra Spanien med 7,5 miljoner invånare (2016).
Katolicism
himmelrikets nycklar åt Petrus''. Fresk av Perugino i Sixtinska kapellet.Katolicism (från latinets catholicus och grekiskans καθολικισμός/katholikismos, "universell", "allmän") eller katolsk är en kristen term avseende katolska kyrkans religion.
Kön
Olika typer av kromosombaserade könsbestämningssystem. Kön är en beteckning som används för att bland arter som fortplantas genom sexuell förökning skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar.
Kejsare
Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.
Kina
Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.
Klassifikation
Klassifikation innebär att likartade objekt inom en domän är sammanförda i olika delgrupper benämnda klasser.
Se Republik och Klassifikation
Kommunism
Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedlen i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns.
Konstitutionell monarki
En konstitutionell monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne dock har mycket begränsade befogenheter, tydligt reglerade i en grundlag eller genom praxis, jämfört med vad som är fallet i en absolut monarki.
Se Republik och Konstitutionell monarki
Konsul
Konsul kan syfta på.
Konsul (Rom)
Konsul (latin consul) var titeln på den romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän.
Koranen
Koranen (arabiska: القرآن, al-Qurʾān, "recitationen") är islams heliga skrift, även kallad al-Qurʾān ul-Karīm, "den ädla recitationen".
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Kuba
Kuba, officiellt Republiken Kuba (República de Cuba), är en östat i Karibien.
Lag
Övre delen av stentavlan med Hammurabis lagar. En svensk lagbok. En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och 1734 års lag, se nedan), ofta nedtecknad.
Lagstiftande församling
En lagstiftande församling, även benämnt som folkrepresentation eller legislatur, är en beslutande församling inom en suverän statsbildning som innehar lagstiftande makt.
Se Republik och Lagstiftande församling
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Leopold III av Belgien
Leopold III av Belgien, född 3 november 1901 i Bryssel, död 25 september 1983 i Sint-Lambrechts-Woluwe, var belgarnas kung mellan 1934 och 1951.
Se Republik och Leopold III av Belgien
Levanten
Levanten så som det definierats under 1900-talet. Tidigare ingick även den asiatiska delen av Turkiet. Levanten (italienska il Levante, "österlandet", egentligen "soluppgången", av levarsi, "uppgå") användes förr som ett allmänt begrepp för alla länder runt östra Medelhavet bortom Italien, och inbegrep såväl Balkanländerna som Turkiet och Egypten.
Liberalism
340x340px Liberalismen är en politisk ideologi med rötter i 1700-talets frihetsrevolutioner, upplysningen och den vetenskapliga revolutionen.
Lucius Junius Brutus
Lucius Junius Brutus på denarius präglad av Marcus Junius Brutus Lucius Junius Brutus var, enligt den senare romerske historieskrivaren Titus Livius, en av grundarna av den romerska republiken 509 f.Kr. och även en av de första konsulerna, vald samma år.
Se Republik och Lucius Junius Brutus
Maktdelningsprincipen
Maktdelningsprincipen, maktfördelningsläran, är en doktrin som innebär att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler, för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk.
Se Republik och Maktdelningsprincipen
Maltas riksvapen
150px Maltas riksvapen infördes 1988 som riksvapen för Malta.
Se Republik och Maltas riksvapen
Mandatperiod
En mandatperiod, mandattid eller valperiod, är den tidsperiod för vilken ett mandat är giltigt.
Marxism
Marxism är en grupp samhällsåskådningar som bygger på Karl Marx och Friedrich Engels teorier och är det paraplybegrepp där socialism, socialdemokrati och kommunism ingår.
Mänskliga rättigheter
Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, antagen av Frankrikes nationalförsamling 1789 De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och övrig internationell rätt, och preciseras i internationella överenskommelser.
Se Republik och Mänskliga rättigheter
Medborgarskap
Medborgarskap är ett uttryck med rötter i den franska revolutionens idéer.
Medelklass
Medelklass är en vagt, och ibland skiftande, definierad socioekonomisk socialgrupp, som utgör ett mellanskikt i samhället.
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Mellanöstern
Mellanöstern eller Mellersta Östern (arabiska: الشرق الأوسط, persiska: خاورمیانه, hebreiska: המזרח התיכון, syriska: ܡܕܢܚܐ ܡܨܥܝܐ, kurdiska: Rojhilata Navîn Rojhelatî Nawend خۆرهەڵاتی ناوەڕاست, turkiska: Orta Doğu, engelska: The Middle East), även Orienten eller Främre Orienten, är ett ursprungligen europeiskt namn på ett icke exakt preciserat område i Sydvästasien och Nordafrika, bestående av länderna på den Arabiska halvön (Saudiarabien, Jemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Bahrain och Kuwait) samt Syrien, Libanon, Israel, Palestinska områden, Egypten, Jordanien, Irak och Iran.
Mobutu Sese Seko
Mobutu Sese Seko Kuku Ngbendu Wa Za Banga, ursprungligen Joseph-Désiré Mobutu, född 14 oktober 1930 i Lisala, Belgiska Kongo, död 7 september 1997 i Rabat, Marocko, var Zaires president 1965–1997.
Se Republik och Mobutu Sese Seko
Mohammad Reza Pahlavi
Mohammad Reza Pahlavi (persiska: محمد رضا پهلوی), född 26 oktober 1919 i Teheran i i Persien (nuvarande Iran), död 27 juli 1980 i Kairo i Egypten, var shah av Iran (formellt Shahanshah-Aryamehr, "Konungarnas konung och Ariernas ljus") 1941–1979.
Se Republik och Mohammad Reza Pahlavi
Monark
En monark (av grekiskans μονος αρχει, ensam härska) är statschef i en monarki.
Monarki
Länder som har monarki som statsskick Monarki (från grekiska monos, 'en', och archein, 'att härska') är ett statsskick i vilket statschefen är en monark.
Murkrona
En murkrona, i den form den brukar ha i Sverige En murkrona (lat. corona muralis) är en heraldisk rangkrona, som står för en kommuns rang av stad.
Nation
En nation (latin: natio, 'börd', 'härstamning', 'folk(stam)' eller 'släkte'; av nascor, 'födas') avser idag vanligen ett kollektiv av människor som förenas genom medborgarskap i en stat eller ett land, det vill säga en politiskt definierad befolkning och geopolitisk enhet (enligt den statsnationella uppfattningen).
Nazitysklands riksvapen
miniatyr Nazitysklands riksvapen bestod av en örn som hade en krans med en svastika i klorna.
Se Republik och Nazitysklands riksvapen
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien.
Niccolò Machiavelli
Niccolò Machiavelli (uttalas), född 3 maj 1469 i Florens, Italien, död 21 juni 1527 i Florens, var en florentinsk författare, filosof, historiker och politiker.
Se Republik och Niccolò Machiavelli
Nordkorea
Nordkorea, officiellt Demokratiska Folkrepubliken Korea (조선민주주의인민공화국; Chosŏn Minjujuŭi Inmin Konghwaguk), är en republik i östra Asien, omfattande den norra halvan av Koreahalvön.
Nordvietnam
Nordvietnam var en självständig socialistisk stat i Sydostasien under åren 1945-1976.
Oligarki
Oligarki är ett politiskt begrepp som syftar på fåmannavälde, det vill säga att ett fåtal personer styr genom att ha tillgång till kapital eller ärvd titel.
Platon
Platon (grekiska: Πλάτων, Plátōn), född 428 f.Kr. i Aten, död 348 f.Kr. i Aten, var en klassisk grekisk filosof, matematiker och författare.
Plutokrati
Plutokrati (gr., "de rikas välde") är ett statsskick där den politiska makten fördelas efter förmögenhet eller inkomst.
Polyteism
Gudarna i Asatron samlade runt Balders lik. Målning av Christoffer Wilhelm Eckersberg 1817. Polyteism är en gudsuppfattning som går ut på att det finns flera gudar.
Preludium
Preludium är en del av ett längre musikstycke som betecknas som förspel.
Premiärminister
Premiärminister (förste minister) är titeln för regeringschefen i många länder, till exempel Frankrike, Indien och Storbritannien.
Se Republik och Premiärminister
President
Michael D. Higgins är Irlands president President, titel, som etymologiskt har ungefär samma betydelse som ordet ordförande.
Presidentialism
Republiker med full presidentialism markerade med blått, med en verkställande presidentialism markerade med grönt, och med semi-presidentialism markerade med gult. Presidentialism, eller presidentstyre, är ett statsskick i republiker i vilken den verkställande makten är åtskild från den lagstiftande makten.
Se Republik och Presidentialism
Presidentval
Presidentval är val av statschef i länder där statschefen bär titeln president och denna post tillsätts genom val.
Princeps
Princeps (plural principes), latin för "den främste/förste", var i det romerska riket en civil och militär hederstitel.
Princeps senatus
Princeps senatus är en titel som översatt betyder förste senator.
Se Republik och Princeps senatus
Proletariat
''Valsverket'', målning av Adolph von Menzel från 1875. Proletariat är ett kollektiv av proletärer (av franskans prolétaire, av latinets proles, barn).
Rangkrona
Rangkrona kallas en emblematisk, oftast heraldisk, framställning av en krona som är till för att utmärka en särskild rang eller status som innehavaren har.
Ras
Ras är en avelsklassificering av individer inom en djurart i grupper som kännetecknas av specifika gemensamma ärftliga egenskaper, men ändå kan reproducera sig med individer från andra raser.
Rättsstat
En rättsstat är en stat där rättssäkerhet råder enligt en gemensam rättsordning.
Rösträtt
Rösträtt innebär rättigheten att rösta i bland annat allmänna politiska val.
Reformationen
Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.
Reformert kristendom
Kyrkointeriör av Emanuel de Witte, c 1660. Reformert kristendom (av ordet "reformera") är de kyrko- och samfundsbildningar, som leder sitt ursprung tillbaka till de kristna reformationsrörelser som leddes av Huldrych Zwingli och Jean Calvin i Schweiz på 1520-talet.
Se Republik och Reformert kristendom
Regering
Regering är den regerande instansen i en stat, dess högsta maktapparat, den organiserade statsmakten; i en stat som grundas på maktdelningsprincipen är regeringen som regel det organ som har den verkställande makten.
Regeringschef
Regeringschef, inte att förväxla med statschef, är en generisk benämning på den ämbetsinnehavare som är vanligtvis den förste bland jämlikar (primus inter pares) i en suverän stats ledningsorgan (kabinett, ministär, regering eller statsråd) och som leder det organets arbete i dess utövande av verkställande makt.
Religion
Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%.
Religionsfrihet
Ett urval religiösa symboler Religions- och trosfrihet är en rätt för medborgare att fritt bestämma över sin religiösa eller annan övertygelse och över hur övertygelsen ska utövas, inklusive rätten att inte ha några övertygelser och att stå utanför alla samfund.
Se Republik och Religionsfrihet
Renässansen
Vatikanen. Renässansen (av franskans renaissance, "pånyttfödelse") var den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.
Representativ demokrati
Representativ demokrati avser ett system där folket styr genom val av partier eller företrädare med beslutanderätt.
Se Republik och Representativ demokrati
Res publica
Res publica, från latin för i folkets intresse var de antika romarnas benämning på staten, och har lett till termen republik.
Riksregalier
Oscar II, Sveriges och Norges Konung iförd svenska riksregalier. Riksregalier är regalier i statlig ägo som tecken på kejserlig, kunglig eller furstlig status (regale).
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Se Republik och Romersk-katolska kyrkan
Romerska kejsardömet
Romerska kejsardömet avlöste den romerska republiken (se tabell till höger) vid en tidpunkt som med olika synsätt anges till år 44, 31 eller 27 f. Kr.
Se Republik och Romerska kejsardömet
Romerska republiken
Rom och dess grannar cirka 500 f.Kr. Romerska republiken var en period i Romerska rikets historia.
Se Republik och Romerska republiken
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Se Republik och Romerska riket
Romerska senaten
Romerska senaten (från latin senatus, 'de äldres råd', av senex, 'gammal') var en av de centrala statsorganen i antikens Rom.
Se Republik och Romerska senaten
Rysk-ortodoxa kyrkan
Rysk-ortodoxa kyrkan, också kallat Ryska ortodoxa kyrkan (ryska: Русская православная церковь/Russkaja pravoslavnaja tserkov), Moskvapatriarkatet (Московский патриархат/Moskovskyj patriarkhat) eller Rysslands östortodoxa kyrka, är ett östortodoxt kristet kyrkoamfund och det största samfundet inom de östortodoxa kyrkorna.
Se Republik och Rysk-ortodoxa kyrkan
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Samhälle (sociologi)
En fotbollspublik. Deltagarna vid fotbollsmatcher består typiskt sett av en mängd individer från samma samhälle. Ett samhälle är en grupp av människor som förenas av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet.
Se Republik och Samhälle (sociologi)
Samuel Johnson
Samuel Johnson, känd som Dr.
Se Republik och Samuel Johnson
San Marino
San Marino, formellt Republiken San Marino (Repubblica di San Marino), är en republik belägen på Apenninska halvön i södra Europa, helt omsluten av Italien.
San Marinos riksvapen
miniatyr San Marinos riksvapen är inramat av en krans av lagerblad och eklöv.
Se Republik och San Marinos riksvapen
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Semipresidentialism
Stater som tillämpar semipresidentialism visas i '''gult''' Semipresidentialism är en blandform mellan parlamentarism och presidentialism.
Se Republik och Semipresidentialism
Serbiens riksvapen
Serbiens riksvapen. Serbiens riksvapen blev officiellt antaget den 17 augusti 2004.
Se Republik och Serbiens riksvapen
Sharia
Sharia eller sharīʾa (arabiska: شريعة Šarīʿah) betyder ursprungligen "vägen till vattenkällan" eller "lagen av Gud" och är ett begrepp inom islam som avser texter i religiösa urkunder som ligger till grund för islamisk rätt.
Socialism
Socialism är benämningen på ett antal olika men besläktade samhälleliga ideal och politiska teorier och betecknar även olika praktiska politiska lösningar för att förverkliga dessa ideal.
Socialistiska federativa republiken Jugoslavien
Socialistiska federala republiken Jugoslavien (serbokroatiska och makedonska: Socijalistička Federativna Republika Jugoslavija/Социјалистичка Федеративна Република Југославија, slovenska: Socialistična Federativna Republika Jugoslavija), förkortat SFRJ/СФРЈ, var en statsbildning på Balkan mellan 1943 och 1992.
Se Republik och Socialistiska federativa republiken Jugoslavien
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Sovjetunionens riksvapen
Sovjetunionens riksvapen 1956–1991. Sovjetunionens riksvapen innehöll hammaren och skäran, en symbol för kommunism, där hammaren stod för arbetaren och skäran för bönder, som båda skulle bygga kommunismen.
Se Republik och Sovjetunionens riksvapen
Spanien
Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Spaniens riksvapen
Spaniens nuvarande statsvapen Spaniens riksvapen är sammansatt av sex andra vapen.
Se Republik och Spaniens riksvapen
SPQR
höger ''SENATVS POPVLVSQVE ROMANVS...'' på Titusbågen i Rom, från år 81. SPQR är en förkortning för Senatus Populusque Romanus, vilket betyder "senaten och det romerska folket".
Stad
Stortokyo har 36 miljoner invånare och är världens folkrikaste storstadsområde. Den heraldiska symbolen för de kommuner som kallas städer är i många länder den så kallade murkronan. Den återges här i den form som den brukar ha i Sverige.
Stadsstat
San Marino är den sista italienska stadsstaten. En stadsstat eller stadsrepublik, även fristad, är ett historiskt begrepp för en stat som enbart bestod av en stad och dess närmaste omland, där styret utövades av den borgerliga staden.
Stat
Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.
Statschef
Statschef eller statsöverhuvud är den högsta företrädaren för en suverän stat.
Statsreligion
Statsreligion kallas en religion som av en stat givits en officiellt erkänd särställning, ofta (men inte nödvändigtvis) kombinerad med särskilda privilegier eller särskild maktutövning från statens sida.
Statsskick
Statsskick, även kallat statsform, är det sätt som en suverän stat organiseras, framför allt med avseende på hur utövningen av statens makt organiseras.
Statsvetenskap
Statsvetenskap, statskunskap eller ibland politologi eller politik med förvaltning, är det vetenskapliga studiet av teoretisk och praktisk politik och beskrivandet av politiska system.
Se Republik och Statsvetenskap
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Se Republik och Storbritannien
Suffektkonsul
Suffektkonsul (latin: consul suffectus) var ett specialfall av romersk konsul.
Svenska kyrkan
Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).
Se Republik och Svenska kyrkan
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Syrakusa
Syrakusa (italienska Siracusa) är en hamnstad på Siciliens östkust.
Syrien
Syrien (سورية), formellt Syriska arabiska republiken, alternativt Syriska arabrepubliken (الجمهورية العربية السورية), är ett land i västra Asien och gränsar till Libanon i väst, Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i syd och Israel i sydväst.
Tacitus
Illustration från 1920 av en byst som troddes föreställa Tacitus Publius (eller Gaius) Cornelius Tacitus, född omkring 55, död omkring 120, var en romersk historiker, författare och statsman, som tillhörde senatorsståndet.
Teokrati
Teokrati betyder "Gudsvälde", och är ett statsskick där Gudomen anses inneha den högsta makten och där den eller de styrande har sin makt från denne eller är dennes ställföreträdare.
Titus Livius
Titus Livius, född cirka 59 f.Kr. i dåvarande Patavium (nuvarande Padua i norra Italien), död 17 e.Kr., var en romersk historieskrivare.
Trikolor
Trikolor ("trefärgad") är en vexillologisk term för en flagga som har tre lika stora vågräta eller lodräta fält i olika färger.
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Se Republik och Tysk-romerska riket
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ungerns riksvapen
Ungerns riksvapen. Ungerns riksvapen är uppbyggt av en kluven vapensköld med två fält.
Se Republik och Ungerns riksvapen
Upplysningstiden
Encyclopedins utgivning 1751–1777, en av de första faktaböckerna som beskrev världen ur ett naturvetenskapligt perspektiv snarare än ett kristet. Upplysningstiden, även kallad upplysningen, var en kulturhistorisk rörelse i Europa under 1700-talet.
Se Republik och Upplysningstiden
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Västvärlden
Västvärlden, Västerlandet eller Aftonlandet, även känt som Väst och Occidenten (Latin: occidens -solnedgång).
Verkställande makt
Verkställande makt eller utövande makt är den maktinstans i en stat som verkställer fattade beslut och upprätthåller lagar och ordning.
Se Republik och Verkställande makt
Veto
Veto (latin 'jag förbjuder') är möjligheten för en part att ensidigt stoppa ett beslut.
Weimarrepubliken
Weimarrepubliken (Weimarer Republik) är en period i Tysklands historia från den 11 augusti 1919, då en demokratisk och parlamentarisk författning antogs i Weimar, till den 30 januari 1933, då Adolf Hitler utnämndes till rikskansler.
Se Republik och Weimarrepubliken
Xenofon
Xenofon (grekiska Ξενοφῶν), född omkring 430 f.Kr. i Aten, död omkring 355 f.Kr., var en grekisk historiker, författare och politiker.
1555
1555 (MDLV) var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.
1598
1598 (MDXCVIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1685
1685 (MDCLXXXV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1755
1755 (MDCCLV) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1787
1787 (MDCCLXXXVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1951
1951 (MCMLI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
500-talet f.Kr. (decennium)
Världen 500 f.Kr. Gamla världen 500 f.Kr. Västra Medelhavet 509 f.Kr. Italienska republiken 500 f.Kr. (mörkrött).
Se Republik och 500-talet f.Kr. (decennium)
Se även
Republikanism
- Brasilianska republikens utropande 1889
- Presidentialism
- Radikal (samhällsvetenskap)
- Republik
- Republikanism
- Semipresidentialism
- Territorialprincipen
Även känd som Republiken, Republiker.