Innehållsförteckning
51 relationer: Albert Einstein, Asteroid, Astronomi, Astronomisk enhet, Bågsekund, Cavendishs experiment, E = mc², Elektron, Ellips (matematik), Energi, Foton, Galax, Gammastrålning, Gravitationskonstanten, Helium, Henry Cavendish, Hieroglyfer, Huvudserien, Isaac Newton, Jordmassa, Jupitermassa, Keplers lagar, Kilogram, Komet, Koronamassutkastning, Ljusets hastighet, Massa, Massenhet, Måttenhet, Nebulosa, Omloppstid (astronomi), Parallax, Planet, Populärvetenskap, Principia Mathematica, Proton, Proton-protonkedjan, Sekund, Skottår, Solen, Solluminositet, Solradie, Solsymbol, Solsystemet, Solvind, Stjärna, Stjärnhop, Unicode, Väte, Venuspassage, ... Förläng index (1 mer) »
- Massenheter
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Se Solmassa och Albert Einstein
Asteroid
Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Se Solmassa och Astronomisk enhet
Bågsekund
En bågsekund är en enhet för att mäta vinklar.
Cavendishs experiment
Cavendishs experiment är ett berömt experiment som utfördes 1797−1798 av den engelske fysikern och kemisten Henry Cavendish.
Se Solmassa och Cavendishs experiment
E = mc²
Formeln E.
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ellips (matematik)
halva konjugataxeln och ''c'' halva avståndet mellan brännpunkterna plan och en kon är en ellips En ellips är den geometriska orten för en punkt, vars avstånd till två givna punkter, brännpunkterna, har en konstant summa.
Se Solmassa och Ellips (matematik)
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Foton
Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Gammastrålning
Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner.
Se Solmassa och Gammastrålning
Gravitationskonstanten
Gravitationskonstanten kan bestämmas med Cavendishs experiment. Den allmänna gravitationskonstanten brukar betecknas med G och ingår främst i Newtons gravitationslag.
Se Solmassa och Gravitationskonstanten
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Henry Cavendish
Henry Cavendish, född 10 oktober 1731 i Nice, Frankrike, död 24 februari 1810 i London, var en brittisk kemist och fysiker.
Se Solmassa och Henry Cavendish
Hieroglyfer
Fornegyptiska hieroglyfer, inom ram så kallade kartuscher med regentnamn Hieroglyfer, grekiska hieroglyphikos (heliga tecken), kallas den fornegyptiska bildskriften.
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Isaac Newton
Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.
Jordmassa
Jorden fotograferad av NASA. Jordmassa (M🜨) är en måttenhet som motsvarar jordens massa, 1 M🜨.
Jupitermassa
Planeten Jupiters och bruna dvärgarna Gliese 229Bs och Teide 1s uppskattade relativa storlekar. En jupitermassa (MJ eller MJUP) är en massenhet lika med planeten Jupiters totala massa (1,8986*1027 kg, 317,83 jordmassor; 1 jordmassa är 0,00315 jupitermassor).
Keplers lagar
Keplers första lag. Keplers andra lag. Keplers lagar beskriver himlakroppars centralrörelse i solsystemet och lades fram av Johannes Kepler (1571–1630).
Kilogram
Kopia av arkivkilogrammet Ett kilogram, förkortat kg, är grundenheten för massa i Internationella måttenhetssystemet (SI) – den enda grundenhet som bär ett SI-prefix.
Komet
En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.
Koronamassutkastning
Koronamassutkastning 31 augusti 2012 Koronamassutkastning, ofta förkortat CME efter engelskans coronal mass ejection, inträffar då mycket stora mängder partiklar kastas ut med solvinden till följd av stora explosioner på solens yta.
Se Solmassa och Koronamassutkastning
Ljusets hastighet
Ljusets hastighet (betecknas c) är egentligen två olika hastigheter.
Se Solmassa och Ljusets hastighet
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Massenhet
En massenhet eller vardagligt viktenhet är en måttenhet för att mäta massa eller vikt.
Måttenhet
En måttenhet är en bestämd storlek på en storhet som används för att mäta storheten i, till exempel meter för sträcka.
Nebulosa
M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.
Omloppstid (astronomi)
Omloppstid (även period) är inom astronomi tiden det tar för en himlakropp att fullborda ett varv i sin banrörelse kring sin centralkropp.
Se Solmassa och Omloppstid (astronomi)
Parallax
Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Populärvetenskap
Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Museers verksamhet omfattar bland annat populärvetenskap. Populärvetenskap är framställningar av vetenskaplig kunskap avsedda för lekmän.
Se Solmassa och Populärvetenskap
Principia Mathematica
Principia Mathematica är ett monumentalt verk om matematikens grunder, författat av Alfred North Whitehead och Bertrand Russell, som publicerades i tre volymer 1910–1913.
Se Solmassa och Principia Mathematica
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Proton-protonkedjan
Proton-protonkedjan är en av flera fusionsreaktioner genom vilka stjärnor omvandlar väte till helium, det främsta alternativet är CNO-cykeln.
Se Solmassa och Proton-protonkedjan
Sekund
Ljus som blinkar ungefär en gång per sekund. Sekund, med beteckningen s, emellanåt förkortat sek, är SI-enheten för tid.
Skottår
Ett vykort från 1908 med texten "Skottår / Osäkert för en stackars ensam ungkarl!" Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt.
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solluminositet
Solluminositeten, L_\bigodot, är en konstant luminositetsenhet (effekt utstrålad i form av fotoner) som används inom astronomin för att ange luminositeten hos stjärnor.
Se Solmassa och Solluminositet
Solradie
Solradien används inom astronomin för att beskriva stjärnors och galaxers storlekar.
Solsymbol
En solsymbol är en symbol som symboliserar solen.
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Stjärnhop
Messier 37 i Kusken, en öppen stjärnhop. Messier 3 i Jakthundarna, en klotformig stjärnhop. En stjärnhop är en samling stjärnor som ligger nära varandra och ingår som en del i Vintergatan eller andra galaxer.
Unicode
Logotypen för Unicode Unicode är en branschstandard för hur datorer ska hantera text skriven i olika skriftsystem.
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Venuspassage
Venuspassagen 8 juni 2004 Observatoriekullen i Stockholm kl 03.31 (UTC) Venuspassage kallas den astronomiska händelse som inträffar när planeten Venus passerar framför solen sett från jorden eller någon av solsystemets övriga planeter.
Watt
En Wattmeter visar effekten 63 Watt. Watt, med symbolen W, är härledd SI-enhet för den fysikaliska storheten effekt, det vill säga energi (eller arbete) per tidsenhet.
Se även
Massenheter
- Arkivkilogrammet
- Atommassenhet
- Bahar (viktmått)
- Baht
- Batman (viktmått)
- Carat
- Catty
- Centner
- Dirham
- Engelskt ton
- Grain
- Gram
- Jordmassa
- Jupitermassa
- Kandarin
- Kantar
- Kilogram
- Lod (mått)
- Mace
- Mark (viktenhet)
- Mikrogram
- Mina (viktenhet)
- Oka (vikt)
- Pikul
- Pund (viktenhet)
- Short ton
- Sikel
- Solmassa
- Stone (enhet)
- Tael
- Talent
- Tola
- Ton (enhet)
- Ton (metriskt)
- Troyvikt
- Uns
Även känd som Solens massa.