Innehållsförteckning
236 relationer: Adolf Hitler, Afghanistan, Afghansk-sovjetiska kriget, Aleksandr Kerenskij, Aleksandr Solzjenitsyn, Aleksej Kosygin, Aleksej Rykov, Anastas Mikojan, Anatolij Lunatjarskij, Andra världskriget, Andrej Gromyko, Andrej Zjdanov, Aralsjön, Armeniska SSR, Augustikuppen i Sovjetunionen 1991, Autonomi, Azerbajdzjanska SSR, Östblocket, Östersjön, Östeuropa, Östfronten under andra världskriget, Baltikum, Belarus, Bly, Bolsjevik, Boris Jeltsin, Boris Pankin, Brezjnevdoktrinen, Buddhism, Bulgarien, Centralkommitté, Civilrätt, Civilsamhället, Delstat, Demokratisering, Demokratisk centralism, Diktator, Dwight D. Eisenhower, Eduard Sjevardnadze, En dag i Ivan Denisovitjs liv, Encyclopædia Britannica, Enhetsstat, Enpartistat, Estland, Estniska SSR, Eurasien, Exil, Fäderneslandsförsvararens dag, Första maj, Första världskriget, ... Förläng index (186 mer) »
- Ryssland under 1900-talet
- Stater och territorier bildade 1922
- Stater och territorier upplösta 1991
Adolf Hitler
Adolf Hitler, född 20 april 1889 i Braunau am Inn, Österrike-Ungern (i nuvarande Österrike), död 30 april 1945 i Berlin, Tyskland (självmord), var en österrikisk-tysk politiker och ordförande i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, NSDAP), allmänt känt som Nazistpartiet, från 1921 till 1945.
Se Sovjetunionen och Adolf Hitler
Afghanistan
Afghanistan är ett land i södra Asien.
Se Sovjetunionen och Afghanistan
Afghansk-sovjetiska kriget
Afghansk-sovjetiska kriget pågick mellan 1979 och 1989 mellan Sovjetunionen (som stödde den marxist-leninistiska regeringen i Afghanistan) och den afghanska islamiska mujahedinrörelsen.
Se Sovjetunionen och Afghansk-sovjetiska kriget
Aleksandr Kerenskij
Aleksandr Fjodorovitj Kerenskij (Александр Фёдорович Керенский), född 4 maj (22 april enligt g.s.) 1881 i Simbirsk, kejsardömet Ryssland (idag Uljanovsk, Ryssland), död 11 juni 1970 i New York, USA, var en rysk politiker (Socialistrevolutionära partiet) och jurist.
Se Sovjetunionen och Aleksandr Kerenskij
Aleksandr Solzjenitsyn
Solzjenitsyn på ett tåg i Vladivostok, sommaren 1994, före avfärd under en resa genom Ryssland. Aleksandr Isajevitj Solzjenitsyn (ryska Алекса́ндр Иса́евич Солжени́цын), född 11 december 1918 i Kislovodsk, död 3 augusti 2008 i Moskva, var en rysk författare, historiker och tidigare sovjetisk dissident.
Se Sovjetunionen och Aleksandr Solzjenitsyn
Aleksej Kosygin
Aleksej Nikolajevitj Kosygin (Алексе́й Никола́евич Косы́гин; uttal), född 21 februari (8 februari enligt gamla stilen) 1904 i Sankt Petersburg, död 18 december 1980 i Moskva, var en sovjetisk politiker.
Se Sovjetunionen och Aleksej Kosygin
Aleksej Rykov
Aleksej Ivanovitj Rykov (Алексей Иванович Рыков), född 25 februari (13 februari, enligt g.s.) 1881 i Saratov, Kejsardömet Ryssland, död (avrättad) 15 mars 1938 i Moskva, var en rysk kommunist och sovjetisk politiker.
Se Sovjetunionen och Aleksej Rykov
Anastas Mikojan
Anastas Ivanovitj Mikojan (ryska: Анастас Иванович Микоян, armeniska: Անաստաս Հովհաննեսի Միկոյան, Anastas Hovhannesi Mikojan), född 25 november (13 november enligt g.s.) 1895 i Sanahin, guvernementet Tiflis, död 21 oktober 1978 i Moskva, Ryska SFSR, var en sovjetisk politiker av armeniskt ursprung.
Se Sovjetunionen och Anastas Mikojan
Anatolij Lunatjarskij
Anatolij Vasiljevitj Lunatjarskij (Анато́лий Васи́льевич Лунача́рский), född 23 november 1875 i Poltava, död 28 december 1933 i Menton, Frankrike, var en sovjetisk politiker och författare.
Se Sovjetunionen och Anatolij Lunatjarskij
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Se Sovjetunionen och Andra världskriget
Andrej Gromyko
Andrej Andrejevitj Gromyko (Андрей Андреевич Громыко), född 18 juli 1909 nära Gomel i guvernementet Mogiljov i Kejsardömet Ryssland, död 2 juli 1989 i Moskva, var en sovjetisk (vitrysk) diplomat och politiker.
Se Sovjetunionen och Andrej Gromyko
Andrej Zjdanov
Andrej Aleksandrovitj Zjdanov, född 26 februari 1896 i Mariupol, Guvernementet Jekaterinoslav, Kejsardömet Ryssland, död 31 augusti 1948 i Moskva, Sovjetunionen, var en sovjetisk kommunistisk politiker, och nära medarbetare till Josef Stalin.
Se Sovjetunionen och Andrej Zjdanov
Aralsjön
Sjöns minskning över tid. satellitfoto 1985 (norr är nedåt). Aralsjön i augusti 2009, med strandlinjen år 1960 inritad som jämförelse. Aral i Kazakstan (2003). Övergivna fartyg i Aral i Kazakstan (2006). Aralsjön (Аральское море, Araljskoje more, "Aral-havet", från kazakiskans Арал теңізі/Aral tengisi - sjön med öarna) var en endorheisk saltsjö på Turanlåglandet i Centralasien.
Armeniska SSR
Armeniska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Armeniska SSR, var Armeniens namn som sovjetrepublik.
Se Sovjetunionen och Armeniska SSR
Augustikuppen i Sovjetunionen 1991
Augustikuppen (även Moskvakuppen) var ett försök till statskupp i Sovjetunionen som pågick från den 19 till den 21 augusti 1991.
Se Sovjetunionen och Augustikuppen i Sovjetunionen 1991
Autonomi
Autonomi (självstyre) innebär självbestämmanderätt, oberoende, inom flera områden som till exempel territorium, politik och taktik.
Azerbajdzjanska SSR
Azerbajdzjanska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Azerbajdzjanska SSR, var Azerbajdzjans namn som sovjetrepublik.
Se Sovjetunionen och Azerbajdzjanska SSR
Östblocket
Alliansfria stater Östblocket, öststaterna, kommunistblocket, Sovjetblocket är en benämning på Sovjetunionen och dess bundsförvanter under kalla kriget från andra världskrigets slut 1945, till revolutionerna i Östeuropa som inleddes 1989, följdes av Tysklands återförening i oktober 1990 vilket i sin tur slutligen följdes av Sovjetunionens sammanbrott i december 1991.
Se Sovjetunionen och Östblocket
Östersjön
Östersjön, även kallad Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa.
Se Sovjetunionen och Östersjön
Östeuropa
realsocialistiska stater med icke-slavisk majoritet samt icke-ortodox majoritet (Baltikum, DDR, Albanien, Ungern)– '''Gul färg''': land som under Kalla kriget hade vänskapsavtal med Sovjetunionen som aldrig varit socialistiskt (Finland)– '''Rosa färg''': ortodoxt land som aldrig varit socialistiskt (Grekland) Index till kartor över östra Europa publicerat 1954 av USA:s armé.
Se Sovjetunionen och Östeuropa
Östfronten under andra världskriget
Östfronten är den allmänna beteckningen på den del av andra världskriget som fördes i Östeuropa, vilket i huvudsak innebär kriget mellan Axelmakterna och Sovjetunionen.
Se Sovjetunionen och Östfronten under andra världskriget
Baltikum
De baltiska länderna. Baltikum, mera sällan Balticum, är ett geografiskt område vid sydöstra östersjökusten.
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina.
Bly
Bly är ett metalliskt grundämne.
Bolsjevik
Bolsjevikmöte. Vladimir Lenin till höger. Boris Kustodijevs målning ''Bolsjevik'' (1920). Bolsjevik (av ryskans большевик, ’majoritetsman’) kallade sig medlemmarna i den ena av de två fraktioner som bildades efter en splittring av Rysslands socialdemokratiska arbetareparti år 1903.
Se Sovjetunionen och Bolsjevik
Boris Jeltsin
Boris Nikolajevitj Jeltsin (Бори́с Никола́евич Е́льцин), född den 1 februari 1931 i Butka i Sverdlovsk oblast i Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), död den 23 april 2007 i Moskva, Ryssland, var en rysk politiker.
Se Sovjetunionen och Boris Jeltsin
Boris Pankin
Boris Dmitrijevitj Pankin (ryska: Бори́с Дми́триевич Па́нкин), född 20 februari 1931 i staden Frunze (nuvarande Bisjkek) i Kirgizistan i Sovjetunionen, är en sovjetisk före detta diplomat och utrikesminister under några månader 1991 samt författare.
Se Sovjetunionen och Boris Pankin
Brezjnevdoktrinen
Östblocket Brezjnevdoktrinen, var en utrikespolitisk doktrin i Sovjetunionen som innebar att landet ansåg sig ha rätten att ingripa politiskt och militärt i de kommunistiskt styrda länder där det kommunistiska styret var hotat.
Se Sovjetunionen och Brezjnevdoktrinen
Buddhism
Buddhism är en religion baserad på den undervisning och den lära som tillskrivs Siddharta Gautama Buddha.
Bulgarien
Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet.
Se Sovjetunionen och Bulgarien
Centralkommitté
Centralkommitté är det högsta beslutande och verkställande organet i kommunistiska partier runt om i världen under tiden mellan partiernas kongresser.
Se Sovjetunionen och Centralkommitté
Civilrätt
Civilrätt, även kallat privaträtt, är den del av juridiken som berör förhållanden mellan privatpersoner och andra privata rättssubjekt (såsom fysiska personer, organisationer och företag).
Se Sovjetunionen och Civilrätt
Civilsamhället
Civilsamhället (i Finland ofta: medborgarsamhället) utgörs av den "tredje sektor" av samhället, som är åtskild statsapparaten och näringslivet och i stället innefattar familjen och den privata sfären.
Se Sovjetunionen och Civilsamhället
Delstat
USA:s delstater. En delstat är en delvis självstyrande stat som tillsammans med andra stater utgör en del av en federal statsbildning eller federation (förbundsstat).
Demokratisering
Demokratisering syftar på införandet av demokrati.
Se Sovjetunionen och Demokratisering
Demokratisk centralism
Demokratisk centralism är ett organisationsbegrepp.
Se Sovjetunionen och Demokratisk centralism
Diktator
fascistiska Italien) och Kim Il-sung (Nordkorea). Saddam Hussein brukar ses som ett välkänt exempel på diktatorer. Diktator är en form av envåldshärskare, en person som utövar full och oinskränkt auktoritet över en stat och dess invånare.
Dwight D. Eisenhower
Dwight David "Ike" Eisenhower (uttal), född 14 oktober 1890 i Denison i Texas, död 28 mars 1969 i Washington, D.C., var en amerikansk politiker (republikan) som var USA:s president åren 1953–1961 och överbefälhavare för de allierade i Europa under andra världskriget.
Se Sovjetunionen och Dwight D. Eisenhower
Eduard Sjevardnadze
Eduard Ambrosis dze Sjevardnadze (ედუარდ ამბროსის ძე შევარდნაძე; Эдуа́рд Амвро́сиевич Шевардна́дзе, Eduard Amvrosijevitj Sjevardnadze), född 25 januari 1928 i Mamati i Transkaukasiska SFSR, Sovjetunionen (i nuvarande Georgien), död 7 juli 2014 i Tbilisi, var en georgisk politiker.
Se Sovjetunionen och Eduard Sjevardnadze
En dag i Ivan Denisovitjs liv
En dag i Ivan Denisovitjs liv (Один день Ивана Денисовича; Odin den Ivana Denisovitja) är en roman från 1962 av Aleksandr Solzjenitsyn.
Se Sovjetunionen och En dag i Ivan Denisovitjs liv
Encyclopædia Britannica
Encyclopædia Britannica (latin för ”brittisk encyklopedi”) är en engelskspråkig encyklopedi.
Se Sovjetunionen och Encyclopædia Britannica
Enhetsstat
Världens enhetsstater i färgen blå, 2007. Enhetsstat kallas en stat som bara består av en statlig enhet med gemensam lagstiftning, till skillnad från en union eller federation, som är en stat sammansatt av flera delstater.
Se Sovjetunionen och Enhetsstat
Enpartistat
En enpartistat är en auktoritär stat där ett enda politiskt parti tillåts bilda regering.
Se Sovjetunionen och Enpartistat
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Estniska SSR
Estniska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Estniska SSR, var namnet på Estland under åren under sovjetisk ockupation 1940–1941 och som sovjetrepublik 1944–1991.
Se Sovjetunionen och Estniska SSR
Eurasien
Eurasien är den sammanhängande landmassa som utgörs av de två världsdelarna Europa och Asien, som tillsammans har 73 procent av världens befolkning.
Exil
Exil, exsilium, eller landsflykt avser förhållandet att en person (exilanten) bor utanför sitt eget land, men utan att ha släppt sin identifikation med landet.
Fäderneslandsförsvararens dag
Fäderneslandsförsvararens dag (ryska: День защи́тника Оте́чества) firas den 23 februari och är en helgdag i främst Ryssland, Belarus och många andra före detta sovjetrepubliker.
Se Sovjetunionen och Fäderneslandsförsvararens dag
Första maj
Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890.
Se Sovjetunionen och Första maj
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Se Sovjetunionen och Första världskriget
Februarirevolutionen 1917
Februarirevolutionen 1917 (Февральская революция) inledde ryska revolutionen och innebar bland annat att tsar Nikolaj II abdikerade och en provisorisk regering bildades med liberaler och socialister.
Se Sovjetunionen och Februarirevolutionen 1917
Federation
Förbundsstater En federation (efter latin foedus, 'fördrag', 'förbund'), federal stat eller förbundsstat är en sammanslutning av flera självständiga enheter: stater, delstater eller organisationer.
Se Sovjetunionen och Federation
Felix Dzerzjinskij
Felix Edmundovitj Dzerzjinskij (ryska: Фе́ликс Эдму́ндович Дзержи́нский; polska: Feliks Edmundowicz Dzierżyński), född 11 september 1877 i Ivjanets utanför Asjmjany i guvernementet Vilna, död 20 juli 1926 i Moskva, var en polsk kommunist och medlem av det ryska bolsjevikpartiet.
Se Sovjetunionen och Felix Dzerzjinskij
Film i Sovjetunionen
När bolsjevikerna tog makten i Sovjetunionen ansåg man att filmen var det mest genomslagskraftiga kommunikationsmedlet.
Se Sovjetunionen och Film i Sovjetunionen
Filosofi i Sovjetunionen
Officiellt filosofiskt tänkande i Sovjetunionen var ofta begränsat till marxism-leninismen, vilken antogs vara den enda objektiva och slutgiltiga filosofiska sanningen.
Se Sovjetunionen och Filosofi i Sovjetunionen
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Folkkommissarie
Folkkommissarie (ryska: народный комиссар, narodnij kommissar, förkortat Narkom) var i revolutionära Ryssland, Ukraina och senare i Sovjetunionen under perioden 1917–1946 en person som fungerade som minister.
Se Sovjetunionen och Folkkommissarie
Folkkonst
Folkkonst blev ett begrepp på 1800-talet när konsthistoriker ville skilja målningar och föremål som landsbygdens människor gjort från den konst som var etablerad i de högre samhällsskikten.
Se Sovjetunionen och Folkkonst
Folkmord
Nordhausens koncentrationsläger, andra världskriget. Folkmord, även kallat genocid, är avsiktliga och systematiska handlingar i syfte att helt eller delvis förinta en grupp utvald eller definierad genom nationalitet, etnicitet, ras eller religiös tillhörighet.
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Se Sovjetunionen och Frankrike
Freden i Brest-Litovsk
De två första sidorna i fredsfördraget. Gränsförändringar efter freden i Brest-Litovsk. Freden i Brest-Litovsk var det första fredsfördraget i första världskriget och slöts i Brest-Litovsk den 3 mars 1918 mellan Ryssland på ena sidan och centralmakterna – Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien och Osmanska riket – på den andra.
Se Sovjetunionen och Freden i Brest-Litovsk
Furste
Furste är, tillsammans med den kvinnliga formen furstinna, en titel för en suverän monark av lägre rang som härskar över ett mindre område.
Futurism
Futurismen var en kulturell riktning inom konst, litteratur, musik, drama och arkitektur.
Generalsekreterare
Generalsekreterare är en ofta förekommande titel för chefstjänstemän i olika typer av organisationer.
Se Sovjetunionen och Generalsekreterare
Genrich Jagoda
Genrich Grigorjevitj Jagoda (ГенрихГригорьевич Ягода), ursprungligen Herschel Jehuda, född 19 november 1891 i Rybinsk i Guvernementet Jaroslavl, död 15 mars 1938 i Moskva (avrättad), var chef för den sovjetiska säkerhetspolisen NKVD från 1934 till dess han ersattes med Nikolaj Jezjov 1936.
Se Sovjetunionen och Genrich Jagoda
Georgij Lvov
Furst Georgij Jevgenjevitj Lvov (Георгий Евгеньевич Львов), född 2 november (21 oktober enligt g.s.) 1861 i Dresden, Kungariket Sachsen (nu Tyskland) död 7 mars 1925 i Paris, Frankrike, var en rysk politiker verksam före och under ryska revolutionen.
Se Sovjetunionen och Georgij Lvov
Georgij Malenkov
Georgij Maksimiljanovitj Malenkov (ryska: Георгий Максимилианович Маленков), född 8 januari 1902 i Orenburg i guvernementet Orenburg, död 14 januari 1988 i Moskva i Ryska SFSR, var en sovjetisk politiker.
Se Sovjetunionen och Georgij Malenkov
Georgij Zjukov
Georgij Konstantinovitj Zjukov (Георгий Константинович Жуков), född 1 december (19 november enligt g.s.) 1896 i Strelkovka i guvernementet Kaluga, död 18 juni 1974 i Moskva, var en sovjetisk militär, armégeneral 4 juni 1940 och marskalk av Sovjetunionen 18 januari 1943.
Se Sovjetunionen och Georgij Zjukov
Georgiska SSR
Georgiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Georgiska SSR, var Georgiens namn när det var en Sovjetrepublik.
Se Sovjetunionen och Georgiska SSR
Glasnost
USA:s och Sovjetunionens ledare. (гла́сность, 'öppenhet', 'publicitet') är det slagord som användes för en rad politiska reformer som infördes av Michail Gorbatjov 1985.
GPU (säkerhetstjänst)
GPU, från 15 november 1923 OGPU, var Ryska SFSR:s säkerhetspolis från Tjekans ombildande den 6 februari 1922.
Se Sovjetunionen och GPU (säkerhetstjänst)
Grigorij Zinovjev
Grigorij Zinovjev år 1921. Grigorij Jevsejevitj Zinovjev (ryska: Григо́рий Евсе́евич Зино́вьев), även känd som Ovsej-Gersjen Aaronovitj Radomyslskij, ursprungligen Hirsch Apfelbaum (Гирш Апфельбаум), född 23 september (11 september enligt gamla stilen) 1883 i Jelizavetgrad, Guvernementet Cherson, Nya Ryssland, Kejsardömet Ryssland i dagens Ukraina, död 25 augusti 1936 i Moskva, var en rysk kommunist och sovjetisk politiker.
Se Sovjetunionen och Grigorij Zinovjev
Gulag
Karta över Gulagläger 1923–1961 sammanställd av organisationen Memorial. Gulag (ГУЛаг) är en förkortning för Гла́вное управле́ние лагере́й (Glavnoje upravlenije lagerej) vilket betyder "Lägrens huvudstyrelse" och var benämningen på det sovjetiska system av arbetsläger, som påbörjades under ledning av Vladimir Lenin och som sedan under Josef Stalins ledning byggdes ut i mycket stor omfattning.
Högsta sovjet
Högsta sovjet (ryska: Верховный Совет, Verkhóvnyj Sovét, egentligen "högsta rådet") var namnet på parlamentet i sovjetrepublikerna i Sovjetunionen.
Se Sovjetunionen och Högsta sovjet
Hemlig polis
Hemlig polis är en form av polisväsen, som verkar i det fördolda, vanligen med syfte att upprätthålla den existerande odemokratiska samhällsordningen mot inre fiender.
Se Sovjetunionen och Hemlig polis
Holodomor
Även städerna drabbades av hungersnöden. Här ett lik på gatan i Charkiv (1933), som väcker sympati från andra stadsbor. Detta foto togs i hemlighet av ingenjören Alexander Wienerberger under hans arbete i Charkiv. Ett av de "röda tåg" av hästdragna vagnar som regelmässigt hämtade den första skörden till de statliga spannmålsdepåerna.
Se Sovjetunionen och Holodomor
Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933
Värst drabbade områden i svart. Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933 drabbade cirka 40 miljoner människor, och skördade 6–8 miljoner liv, huvudsakligen i Ukraina, (se holodomor) och Kazakstan (se hungersnöden i Kazakstan 1932–1933).
Se Sovjetunionen och Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933
Hymn till Sovjetunionen
Hymn till Sovjetunionen (ɡəsʊˈdarsʲtʲvʲɪnːɨj ˈɡʲimn sɐˈvʲɛtskəvə sɐˈjuzə) var Sovjetunionens nationalsång från 1944, då den ersatte Internationalen, tills unionens upplösning 1991.
Se Sovjetunionen och Hymn till Sovjetunionen
Industri
Industriområde i Elizabeth, New Jersey, USA. Industri (av latinets industria, ivrig verksamhet, flit, företagsamhet) är framställning av produkter genom att råvaror förädlas.
Industrialisering
Ångmaskin. Industrialisering är ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.
Se Sovjetunionen och Industrialisering
Internationalen (sång)
Arrangemang av Jerry Engelbach (2003), baserat på originalet av Pierre Degeyter. Internationalen (L'Internationale) är en av arbetarrörelsens främsta sånger och sjungs av många politiska grupperingar som står till vänster, från socialdemokrater till kommunister och anarkister.
Se Sovjetunionen och Internationalen (sång)
Internationella kvinnodagen
Initiativtagaren Clara Zetkin tillsammans med Rosa Luxemburg (1910). Internationella kvinnodagen infaller 8 mars varje år och uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen.
Se Sovjetunionen och Internationella kvinnodagen
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''.
Ivan Silajev
Ivan Stefanovitj Silajev (ryska: Ива́н Степа́нович Сила́ев), född 21 oktober 1930 i Nizjnij Novgorod oblast, Ryska SFSR, Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), död 8 februari 2023 i Nizjnij Novgorod, var en sovjetisk och rysk politiker.
Se Sovjetunionen och Ivan Silajev
Izvestija
Izvestija (ryska: Известия, IPA) är en nyhetstidning i Ryssland, bildad 1917.
Se Sovjetunionen och Izvestija
Jakov Sverdlov
Jakov Sverdlov 1918. Jakov Michajlovitj Sverdlov (Яков Михайлович Свердлов), född 3 juni (enl. n.s; 22 maj enl. g.s.) 1885 i Nizjnij Novgorod, död 16 mars 1919 i Moskva, var en rysk politiker och revolutionär.
Se Sovjetunionen och Jakov Sverdlov
Järnridån
Europas uppdelning i öst och väst under det kalla kriget. Färgerna avser försvarsallianserna. De mellangrå länderna Sverige, Schweiz, Österrike och Irland benämndes alliansfria eller neutrala, men till sina politiska och ekonomiska system var de västerländska demokratier.
Se Sovjetunionen och Järnridån
Jordbruk
Jordbruksscener från antika Egypten. 1500-talet f.Kr. Två oxar drar ett lass med havre, tidigt 1900-tal. Franska kvinnor brukar jorden, cirka 1917-1920. Terrasser i Yunnan-provinsen i Kina. Jordbruk (mindre brukligt: agrikultur) är människans nyttjande av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål.
Josef Stalin
Josef Stalin, egentligen, född 18 december 1878 i Gori i Kejsardömet Ryssland (nuvarande Georgien), död 5 mars 1953 på Kuntsevo utanför Moskva, var en revolutionär, författare och sovjetisk politiker av georgisk börd.
Se Sovjetunionen och Josef Stalin
Judendom
Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.
Jul
Jul är en huvudsakligen kristen högtid som firas årligen till minne av Jesu födelse.
Jurij Andropov
Jurij Vladimirovitj Andropov (Ю́рий Влади́мирович Андро́пов), född 15 juni (enl. n.s; 2 juni enl. g.s.) 1914 sannolikt i byn Nagutskaja i guvernementet Stavropol i Kejsardömet Ryssland (nuvarande Soluno-Dmitrijevskoje i Stavropol kraj, södra Ryssland), död 9 februari 1984 i Moskva (av njursvikt), var en sovjetisk politiker som var generalsekreterare i sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés politbyrå från 12 november 1982 till 9 februari 1984.
Se Sovjetunionen och Jurij Andropov
Jurij Gagarin
Jurij Aleksejevitj Gagarin (Ю́рий Алексе́евич Гага́рин, ryskt uttal), född 9 mars 1934 i Klusjino, Smolensk oblast, död 27 mars 1968 i Kirzjach, Vladimir oblast, var en pilot i det sovjetiska flygvapnet och en sovjetisk kosmonaut.
Se Sovjetunionen och Jurij Gagarin
Kadmium
Kadmium, (latinskt namn: Cadmium) Cd, är ett relativt ovanligt metalliskt grundämne som räknas som en tungmetall.
Kalla kriget
Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, deras respektive huvudsakliga ideologiska övertygelser (kommunism och kapitalism) och deras respektive allierade stater, från omkring 1945, precis efter andra världskrigets slut, till omkring 1990.
Se Sovjetunionen och Kalla kriget
Karatjajsjön
Satellitbild/karta över kärnanläggningen Majak med Karatjajsjön i dess SÖ hörn. Karatjajsjön (ryska: Карача́й) var en gång en liten sumpig insjö vid södra Uralbergen.
Se Sovjetunionen och Karatjajsjön
Kazakiska SSR
Kazakiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Kazakiska SSR, var Kazakstans namn som sovjetrepublik.
Se Sovjetunionen och Kazakiska SSR
Kazakstan
Kazakstan, formellt Republiken Kazakstan (kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan/Qazaqstan Respyblikasy, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kəzɐxˈstan/), är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa.
Se Sovjetunionen och Kazakstan
Kärnkraftverk
Barsebäcks kärnkraftverk Reaktor 3 vid Forsmarks kärnkraftverk. Ignalina i Litauen. Kärnkraftverk är en anläggning för produktion av elektricitet med hjälp av kärnkraft.
Se Sovjetunionen och Kärnkraftverk
Kärnteknik
Kärnteknik, teknik som grundar sig på fenomen i atomkärnor.
Se Sovjetunionen och Kärnteknik
Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.
Se Sovjetunionen och Kejsardömet Ryssland
KGB
KGB eller Kommittén för statssäkerhet (ryska: КГБ, Комите́т госуда́рственной безопа́сности, translit. KGB, Komitét gosudárstvennoj bezopásnosti) var den civila delen av underrättelsetjänsten i Sovjetunionen från 1954 till sommaren 1991, då Boris Jeltsin avskaffade säkerhetsministeriet och resterna av det nygamla KGB.
Kiev
Kiev (Київ, ''Kyjiv''.,; Киев, Kijev) är huvudstaden och den största staden i Ukraina.
Kirgiziska SSR
Kirgiziska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Kirgiziska SSR, var Kirgizistans namn som sovjetrepublik.
Se Sovjetunionen och Kirgiziska SSR
Klasskamp
Klasskamp är en socialpolitisk teori och ett slagord inom samma fält.
Se Sovjetunionen och Klasskamp
Kliment Vorosjilov
Kliment Jefremovitj Vorosjilov (ryska Климе́нт Ефре́мович Вороши́лов), född 4 februari (23 januari enl. gamla stilen) 1881, död 2 december 1969, var en sovjetisk politiker och militär.
Se Sovjetunionen och Kliment Vorosjilov
Kolahalvön
Lokaliseringskarta över Kolahalvön i Barents hav. Ryska Murmansk oblast på Kolahalvön Vy över staden Kandalaksja. Kolahalvön (ryska: Кольский полуостров, Kolskij poluostrov; kildinsamiska: Куэлнэгк нёаррк, Kuelnegk njoarrk) är en halvö i nordvästra Ryssland, belägen mellan Barents hav och Vita havet.
Se Sovjetunionen och Kolahalvön
Kommunismens svarta bok
Kommunismens svarta bok (fr. Le Livre noir du communisme: Crimes, terreur, répression) är en fransk bok publicerad 1997 som skrevs av Stéphane Courtois, Nicolas Werth, Karel Bartošek, Jean-Louis Panne, Jean-Louis Margolin samt Andrzej Paczkowski.
Se Sovjetunionen och Kommunismens svarta bok
Komsomolskaja Pravda
Komsomolskaja Pravda (ryska: Комсомо́льская пра́вда) är en daglig rysk nyhetstidning (tabloid), grundad den 13 mars 1925.
Se Sovjetunionen och Komsomolskaja Pravda
Koncentrationsläger i Nazityskland
Karta som visar koncentrationsläger, förintelseläger och getton. Den nazistiska regimen i Tyskland 1933–1945 upprättade koncentrationsläger (tyska: Konzentrationslager) för internering av personer som ansågs hota rikets säkerhet eller den tyska rasens renhet.
Se Sovjetunionen och Koncentrationsläger i Nazityskland
Konstantin Tjernenko
Konstantin Ustinovitj Tjernenko (Константи́н Усти́нович Черне́нко), född 24 september 1911 i den sibiriska byn Bolsjaja Tes i Kejsardömet Ryssland, död 10 mars 1985 i Moskva, var en sovjetisk politiker och generalsekreterare i Sovjetunionens kommunistiska parti.
Se Sovjetunionen och Konstantin Tjernenko
Kosacker
Ej att förväxla med kazaker, som i grunden hade samma livsstil, men med en annan etnicitet. Zaporizjakosackerna skriver brev till turkiske sultanen. Brevet har blivit känt som diplomatins grövsta skällbrev. Målning av Ilja Repin, 1880-1891. ukrainsk folkmusiker i traditionell dräkt spelar bandura.
Krigskommunism
Krigskommunismen var en tillfällig politik som infördes av bolsjevikerna under inbördeskriget efter ryska revolutionen 1917.
Se Sovjetunionen och Krigskommunism
Kubakrisen
Kubakrisen var en 13 dagar lång konfrontation i oktober 1962 mellan USA och Sovjetunionen över sovjetiska ballistiska robotar utplacerade på Kuba.
Se Sovjetunionen och Kubakrisen
Kulak
Kulak (ryska кула́к kulák, egentligen ’knytnäve’) är ett ord åsyftande ryska förhållanden och med innebörden "rik bonde".
Lavr Kornilov
Lavr Kornilov 1916. Lavrentij "Lavr" Georgijevitj Kornilov (Лавр Георгиевич Корнилов), född 18 augusti 1870 i Ust-Kamenogorsk i kejsardömet Ryssland, död 13 april 1918 nära Jekaterinodar, var en rysk militär.
Se Sovjetunionen och Lavr Kornilov
Lavrentij Berija
Lavrentij Pavlovitj Berija (ryska: Лаврентий Павлович Берия, georgiska: ლავრენტი პავლეს ძე ბერია, Lavrenti Pavles dze Beria), född 29 mars (17 mars enligt g.s.) 1899 i Mercheuli nära Suchumi i nuvarande Abchazien, död genom avrättning 23 december 1953 i Moskva, var en sovjetisk politiker och militär av georgisk härkomst.
Se Sovjetunionen och Lavrentij Berija
Leonid Brezjnev
Leonid Iljitj Brezjnev (Леони́д Ильи́ч Бре́жнев, uttal:,; Леоні́д Іллі́ч Бре́жнєв, Leonid Illitj Brezjnjev), född 19 december i gruvstaden Kamenskoje i Kejsardömet Ryssland, död 10 november i Moskva, var en sovjetisk politiker.
Se Sovjetunionen och Leonid Brezjnev
Lettiska SSR
Frimärke med Sovjetunionen och Lettiskas SSR:s flaggmotiv, 1980. Lettiska socialistiska sovjetrepubliken (Latvijas Padomju Sociālistiskā Republika), förkortat Lettiska SSR, var Lettlands namn som sovjetrepublik 1940–1990.
Se Sovjetunionen och Lettiska SSR
Lettland
Lettland (Latvija), officiellt Republiken Lettland (Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen.
Lev Kamenev
Lev Borisovitj Kamenev (ryska: Лев Борисович Каменев), född Rozenfeld, 18 juli (6 juli enligt g.s.) 1883 i Moskva, Ryssland, död 25 augusti 1936 i Moskva, Sovjetunionen, var en sovjetisk bolsjevikpolitiker av judisk härkomst.
Se Sovjetunionen och Lev Kamenev
Lev Trotskij
(Лев Дави́дович Тро́цкий), före 1905 Leiba Davidovitj Bronstein, född 7 november 1879 i Janovka, guvernementet Cherson, Nya Ryssland i Kejsardömet Ryssland, död (mördad) 21 augusti 1940 i Coyoacán i Mexico City i Mexiko, var en rysk (sovjetisk) politiker, revolutionär och marxistisk teoretiker av judisk härkomst.
Se Sovjetunionen och Lev Trotskij
Litauen
Litauen (Lietuva), formellt Republiken Litauen (Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Litauiska SSR
Litauiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Litauiska SSR, var namnet på Litauen som sovjetrepublik under en kortare period efter första världskriget samt 1940–1991.
Se Sovjetunionen och Litauiska SSR
Lockheed U-2
Cockpit av U-2S Dragon Lady Lockheed U-2 Dragon Lady är ett amerikanskt spaningsflygplan, använt av underrättelseorganisationen Central Intelligence Agency (CIA).
Se Sovjetunionen och Lockheed U-2
Majak
Satellitbild över området. Majak (ryska: Мая́к) är en rysk upparbetningsanläggning för kärnavfall vid staden Oziorsk, mellan städerna Kasli och Kysjtym, på östra sluttningen av Uralbergen, 100 km söder om Jekaterinburg, 60 km nordväst om Tjeljabinsk och cirka 1 300 km rakt öster om Moskva.
Maksim Litvinov
Maksim Maksimovitj Litvinov, född 17 juli 1876, död 31 december 1951, var en sovjetisk politiker, diplomat och Sovjetunionens utrikeskommissarie 1930-1939.
Se Sovjetunionen och Maksim Litvinov
Marknadsekonomi
En marknadsekonomi är ett kapitalistiskt ekonomiskt system som bygger på avtalsfrihet, enskild äganderätt, fri prissättning och konkurrens.
Se Sovjetunionen och Marknadsekonomi
Marxism–leninism
Marxism-leninism är en form av marxism, som analyserar det kapitalistiska samhällets utveckling och påvisar hur arbetarklassen ska kunna erövra statsmakten och bygga det socialistiska samhället.
Se Sovjetunionen och Marxism–leninism
Mensjevik
Mensjeviker vid Norra Bantorget i Stockholm i maj 1917: Pavel Akselrod, Julij Martov och Aleksandr Martynov. Mensjeviker, även kallade minimalister, kallades "högerflygeln" inom Rysslands socialdemokratiska arbetareparti efter partisplittringen 1903.
Se Sovjetunionen och Mensjevik
Mexiko
Mexiko (spanska: México; nahuatl: Mēxihco), officiellt benämnt Mexikos förenta stater (spanska: Estados Unidos Mexicanos, EUM) är en federal konstitutionell republik i Nordamerika.
Michail Gorbatjov
Michail Sergejevitj Gorbatjov (Михаи́л Серге́евич Горбачёв), född 2 mars 1931 i Privolnoje nära Stavropol, Stavropol kraj, Ryska SFSR, Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), död 30 augusti 2022 i Moskva, Ryssland, var en sovjetisk och senare rysk jurist och politiker.
Se Sovjetunionen och Michail Gorbatjov
Michail Kalinin
Michail Ivanovitj Kalinin (Михаил Иванович Калинин), född 19 november (7 november enligt julianska kalendern) 1875 i Verchnjaja Troitsa i guvernementet Tver, död 3 juni 1946 i Moskva, var en sovjetisk marxist-leninistisk politiker.
Se Sovjetunionen och Michail Kalinin
Michail Suslov
alt.
Se Sovjetunionen och Michail Suslov
Michail Tomskij
Michail Pavlovitj Tomskij (ryska: Михаил Павлович Томский), född 19 oktober (31 oktober enligt nya stilen) 1880 i Kolpino vid Sankt Petersburg, död 22 augusti 1936 i Bolsjevo vid Moskva, var en sovjetisk fackföreningsfunktionär och kommunistisk politiker.
Se Sovjetunionen och Michail Tomskij
Moldaviska SSR
Moldaviska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Moldaviska SSR, var åren 1940–1991 en av 15 rådsrepubliker i Sovjetunionen.
Se Sovjetunionen och Moldaviska SSR
Molotov–Ribbentrop-pakten
Molotov–Ribbentrop-pakten var en icke-angreppspakt mellan Sovjetunionen och Tyskland.
Se Sovjetunionen och Molotov–Ribbentrop-pakten
Moskva
Moskva (Москва́) är Rysslands huvudstad och största stad, belägen vid Moskvafloden i den centrala delen av europeiska Ryssland.
Moskvarättegångarna
Överåklagaren Andrej Vysjinskij läser upp åtalspunkterna mot Karl Radek vid Moskvarättegångarna 1937. Moskvarättegångarna eller Moskvaprocesserna kallas en serie uppmärksammade skenrättegångar i Sovjetunionen åren 1936–1938.
Se Sovjetunionen och Moskvarättegångarna
Nato
Natos högkvarter i Bryssel, Belgien. Jens Stoltenberg är Natos generalsekreterare. Supreme Headquarters Allied Powers Europe (SHAPE) utanför Mons i Belgien är det militära högkvarteret för SACEUR och Allied Command Operations (ACO). Nordatlantiska fördragsorganisationen (förkortat Nato efter det engelska namnet North Atlantic Treaty Organization), även känd som Atlantpakten eller Atlantpaktsorganisationen, är en mellanstatlig militär allians mellan 31 stater i Europa och Nordamerika.
Nazityskland
Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942.
Se Sovjetunionen och Nazityskland
Nickel
Nickel är ett metalliskt grundämne med det kemiska tecknet Ni och atomnummer 28.
Nikita Chrusjtjov
Nikita Chrusjtjov och Tage Erlander i Harpsund i juni 1964 Nikita Sergejevitj Chrusjtjov (ryska), född 17 april (5 april (g.s.) 1894 i Kalinovka i guvernementet Kursk i Kejsardömet Ryssland, död 11 september 1971 i Moskva i Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), var en sovjetisk politiker, parti- och regeringschef.
Se Sovjetunionen och Nikita Chrusjtjov
Nikolaj Bucharin
Nikolaj Bucharin 1928. Nikolaj Ivanovitj Bucharin (Николай Иванович Бухарин), född 9 oktober 1888 i Moskva, död 15 mars 1938 i Moskva (båda år enligt nya stilen), var en rysk kommunist och sovjetisk politiker.
Se Sovjetunionen och Nikolaj Bucharin
Nikolaj Bulganin
Nikolaj Aleksandrovitj Bulganin (ryska: Никола́й Алекса́ндрович Булга́нин), född 11 juni (30 maj enligt g.s.) 1895 i Nizjnij Novgorod, död 24 februari 1975 i Moskva, var sovjetisk politiker.
Se Sovjetunionen och Nikolaj Bulganin
Nikolaj Jezjov
Nikolaj Ivanovitj Jezjov (Николай Иванович Ежов), född 1 maj 1895 i Sankt Petersburg, död 4 februari 1940 i Moskva (avrättad), var chef för den sovjetiska säkerhetspolisen NKVD 1936–1938, under den period som till stor del sammanföll med den stora utrensningen (ryska Jezjovsjtjina, Ежовщина).
Se Sovjetunionen och Nikolaj Jezjov
Nikolaj Podgornyj
Nikolaj Viktorovitj Podgornyj (ryska Николай Викторович Подгорный), född 18 februari 1903 i Karlovka (numera i Poltava oblast, Ukraina), död 12 januari 1983 i Moskva, var en sovjetisk politiker.
Se Sovjetunionen och Nikolaj Podgornyj
Nikolaj Ryzjkov
Ryzjkov och Vladimir Putin, 2000. Nikolaj Ivanovitj Ryzjkov (ryska: Николай Иванович Рыжков), född 28 september 1929 i Donetsk oblast, Ukrainska SSR, Sovjetunionen (i nuvarande Ukraina), är en rysk politiker som var den siste ministerrådsordföranden i Sovjetunionen 27 september 1985 till 14 januari 1991.
Se Sovjetunionen och Nikolaj Ryzjkov
Nikolaj Sjvernik
Nikolaj Sjvernik Nikolaj Michailovitj Sjvernik (ry. Николай Михайлович Шверник), född 7 maj (enl. g.s; 19 maj enl. n.s.) 1888, död 24 december 1970, var en rysk sovjetisk politiker som under perioden 1946-1953 var "Ordförande för Högsta Sovjets Presidium i Sovjetunionen" vilket innebar att han var titulär statschef i Sovjetunionen.
Se Sovjetunionen och Nikolaj Sjvernik
Nikolaj Tichonov
Nikolaj Aleksandrovitj Tichonov (Никола́й Алекса́ндрович Ти́хонов), född 14 maj 1905 i Charkiv (i nuvarande Ukraina), död 1 juni 1997 i Moskva, var en sovjetisk politiker och ingenjör.
Se Sovjetunionen och Nikolaj Tichonov
NKVD
NKVD (Народный комиссариат внутреннихдел), Narodnyj komissariat vnutrennich del ("Folkkommissariatet för inrikes ärenden"), var Sovjetunionens kombinerade säkerhets- och underrättelsetjänst 1934–1946.
Ny ekonomisk politik
Ny ekonomisk politik (NEP) (новая экономическая политика, novaja ekonomitjeskaja politika) syftar på den ekonomiska politik som temporärt infördes i Sovjetunionen 1921 men upphävdes inför antagandet den första femårsplanen 1928.
Se Sovjetunionen och Ny ekonomisk politik
Nyårsdagen
Nyårsdagen är kalenderårets första dag.
Se Sovjetunionen och Nyårsdagen
Offentlig rätt
Offentlig rätt är den del av juridiken som omfattar statsrätten, straffrätten och förvaltningsrätten.
Se Sovjetunionen och Offentlig rätt
Oktoberrevolutionen
Oktoberrevolutionen (Октябрьская революция, Oktjabrskaja revoljutsija; officiell sovjetisk benämning i översättning: "Den stora socialistiska oktoberrevolutionen") är den del av ryska revolutionen som utbröt 7 november 1917 (n.s.) i Petrograd och 12 november i Moskva.
Se Sovjetunionen och Oktoberrevolutionen
Operation Barbarossa
Operation Barbarossa (Unternehmen Barbarossa, efter Fredrik I Barbarossa) var kodnamnet för Nazitysklands invasion av Sovjetunionen som inleddes den 22 juni 1941, under andra världskriget.
Se Sovjetunionen och Operation Barbarossa
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.
Se Sovjetunionen och Ortodoxa kyrkor
Ortodoxi
Ortodoxi eller renlärighet (från grekiskans Ορθοδοξία/Orthodoxía, av orthos '’rätt’'/"sann", och doxa, "mening") innebär strikt överensstämmelse med en viss lära; vanligen (men inte nödvändigtvis) syftande på ett kyrkosamfunds troslära.
Perestrojka
miniatyrFrimärken från år 1988. (перестройка, ombyggnad) är den gemensamma termen för de reformer och den nya ideologin som används för att beskriva de stora förändringarna i de ekonomiska och politiska strukturerna under Sovjetunionens sista tid.
Se Sovjetunionen och Perestrojka
Planekonomi
Planekonomi eller planhushållning är ett ekonomiskt system där staten planerar och styr ekonomin.
Se Sovjetunionen och Planekonomi
Plutonium
Plutonium (Pu) är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktinoiderna och är en silvervit metall.
Se Sovjetunionen och Plutonium
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Politbyrå
En politbyrå är det verkställande utskottet i vissa politiska partier, framförallt kommunistiska och marxist-leninistiska.
Se Sovjetunionen och Politbyrå
Politiskt parti
Ett politiskt parti, eller bara parti, är en organiserad grupp personer som söker eller nyttjar politisk makt, exempelvis genom att delta i demokratiska val.
Se Sovjetunionen och Politiskt parti
Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921
Polsk-sovjetiska kriget (februari 1919–mars 1921) var ett krig startat av det nybildade Polen, mellan å ena sidan Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken (Sovjetryssland) och Ukrainska socialistiska sovjetrepubliken och å andra sidan Andra polska republiken och Ukrainska folkrepubliken, vilka var fyra nya stater bildade efter första världskriget.
Se Sovjetunionen och Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921
Popmusik
Sydkoreanska gruppen Twice är ett exempel på K-pop. Popmusik eller bara pop är ett begrepp som först användes 1926, som en förkortning för ordet "populär" J. Simpson and E. Weiner, Oxford English Dictionary (Oxford: Oxford University Press, 1989), cf pop.
Pravda
Pravda (ryska: Пра́вда, ’sanning’) var en rysk dagstidning som ägdes av Sovjetunionens kommunistiska parti.
Premiärminister
Premiärminister (förste minister) är titeln för regeringschefen i många länder, till exempel Frankrike, Indien och Storbritannien.
Se Sovjetunionen och Premiärminister
President
Michael D. Higgins är Irlands president President, titel, som etymologiskt har ungefär samma betydelse som ordet ordförande.
Se Sovjetunionen och President
Produktionsmedel
Produktionsmedel (tyska Produktionsmittel) är i marxistisk ekonomikritik och vissa heterodoxa ekonomiska teorier en sammanfattande benämning på arbetsmedel (tyska Arbeitsmittel) och arbetsföremål (tyska Arbeitsgegenstand).
Se Sovjetunionen och Produktionsmedel
Proletariat
''Valsverket'', målning av Adolph von Menzel från 1875. Proletariat är ett kollektiv av proletärer (av franskans prolétaire, av latinets proles, barn).
Se Sovjetunionen och Proletariat
Röda armén
Röda armén, egentligen Arbetarnas och böndernas röda armé (RKKA) (ryska: Красная армия, Krasnaja armija eller Рабоче-крестьянская Красная армия, Rabotje-krestjanskaja Krasnaja armija, ry. förkortning РККА), var bolsjevikernas armé, skapad under ryska inbördeskriget av Lev Trotskij 1918, även benämning på Sovjetunionens armé fram till efter stora fosterländska kriget (vilket var en del av andra världskriget), då dess namn 1946 ändrades till Sovjetarmén (ryska: Советская армия, Sovetskaja armija).
Se Sovjetunionen och Röda armén
Regeringschef
Regeringschef, inte att förväxla med statschef, är en generisk benämning på den ämbetsinnehavare som är vanligtvis den förste bland jämlikar (primus inter pares) i en suverän stats ledningsorgan (kabinett, ministär, regering eller statsråd) och som leder det organets arbete i dess utövande av verkställande makt.
Se Sovjetunionen och Regeringschef
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Se Sovjetunionen och Romersk-katolska kyrkan
Ronald Reagan
Ronald Wilson Reagan, född 6 februari 1911 i Tampico i Illinois, död 5 juni 2004 i Bel Air i Los Angeles, var en amerikansk politiker och USA:s president 1981–1989.
Se Sovjetunionen och Ronald Reagan
Rumänien
Rumänien (România) är en republik i Östeuropa. Läst 27 oktober 2011. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011.
Rymdkapplöpningen
Gemini VI-A Rymdkapplöpningen (Space Race), var en informell kapplöpning mellan USA och Sovjetunionen som pågick från omkring 1957 till 1975.
Se Sovjetunionen och Rymdkapplöpningen
Rysk rubel
Rysk rubel (российский рубль) är den valuta som används i Ryssland samt i de två utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien vars självständighet endast erkänts av Ryssland och ett begränsat antal andra länder.
Se Sovjetunionen och Rysk rubel
Ryska
Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.
Ryska federationens federala säkerhetstjänst
Huvudkontoret Lubjankabyggnaden vid Lubjankatorget, 2012 Ryska federationens federala säkerhetstjänst (ryska: Федеральная служба безопасности Российской Федерации, Federalnaja sluzjba bezopasnosti Rossijskoj Federatsii), förkortat FSB (ryska: ФСБ), är en rysk myndighet med ansvar för Rysslands inre säkerhetstjänst.
Se Sovjetunionen och Ryska federationens federala säkerhetstjänst
Ryska inbördeskriget
Ryska inbördeskriget (1917–1922) var ett krig som utspelades efter att den ryska provisoriska regeringen genom oktoberrevolutionen upplösts och ersatts av en ny under dominans av bolsjevikpartiet.
Se Sovjetunionen och Ryska inbördeskriget
Ryska republiken
Ryska republiken (Российская республика/Rossijskaja respublika) var en kortlivad politisk enhet som omfattade samma område som tidigare varit Kejsardömet Ryssland.
Se Sovjetunionen och Ryska republiken
Ryska revolutionen
Ryska revolutionen är den politiska omvandling som skedde i Ryssland 1917, inklusive februarirevolutionen och oktoberrevolutionen.
Se Sovjetunionen och Ryska revolutionen
Ryska SFSR
Ryska sovjetiska federativa socialistrepubliken, förkortat Ryska SFSR, var den största av Sovjetunionens delrepubliker.
Se Sovjetunionen och Ryska SFSR
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Sankt Petersburg
Sankt Petersburg (Са́нкт-Петербу́рг, Sankt-Peterburg; 1914–1924 Petrograd; 1924–1991 Leningrad) är en stad i västra Ryssland, belägen vid floden Nevas utlopp i Finska viken.
Se Sovjetunionen och Sankt Petersburg
Segerdagen 1945
Segerdagen i maj 1945 är den dag då man runtom i världen firar Naziysklands kapitulation och slutet på det andra världskriget i Europa.
Se Sovjetunionen och Segerdagen 1945
Sergej Kirov
Sergej Mironovitj Kirov (ursprungligen Kostrikov), född 27 mars 1886 i Ursjum i guvernementet Vjatka, död 1 december 1934 i Leningrad, var en rysk kommunist och sovjetisk politiker.
Se Sovjetunionen och Sergej Kirov
Socialdemokrati
rosen är en vanlig symbol för socialdemokratin. Socialdemokrati är en reformistisk riktning inom arbetarrörelsen, som vill verka för liberal demokrati (ibland definierat som politisk, social och ekonomisk demokrati) och eftersträvar en jämlikare inkomstfördelning med hjälp av den socialistiska ideologins princip om offentligt ägande, men inom ramen för det kapitalistiska ekonomiska systemet.
Se Sovjetunionen och Socialdemokrati
Socialistisk realism
''Trumpetare från 1:a kavalleriet''. Målning av den sovjetiske konstnären Mitrofan Grekov 1934. Konstnären Isaak Brodskijs porträtt av författaren Maksim Gorkij 1937. Båda var förespråkare för den socialistiska realismen. ''Lenin vid Putilovfabriken 1917'' målning av Isaak Brodskij 1929.
Se Sovjetunionen och Socialistisk realism
Sovjet (råd)
Sovjet är ryska för "råd" och ett begrepp som användes inom den ryska socialismen under tidigt 1900-tal, samt ett statsrättsligt begrepp i Sovjetunionen.
Se Sovjetunionen och Sovjet (råd)
Sovjetrepublik
Sovjetrepublik (även rådsrepublik) syftar oftast på en republik som ingick som delstat i Sovjetunionen (1922–91).
Se Sovjetunionen och Sovjetrepublik
Sovjetunionens högsta sovjet
Sovjetunionens högsta sovjet (Верховный Совет) var Sovjetunionens högsta lagstiftande organ.
Se Sovjetunionen och Sovjetunionens högsta sovjet
Sovjetunionens historia
Sovjetunionens riksvapen Sovjetunionens historia utspelade sig under perioden 1922–1991.
Se Sovjetunionen och Sovjetunionens historia
Sovjetunionens historia 1917–1927
Sovjetunionens historia 1917–1927 börjar i samband med den ryska arbetarrevolutionen i oktober 1917.
Se Sovjetunionen och Sovjetunionens historia 1917–1927
Sovjetunionens kommunistiska parti
Kragnål föreställande SUKP:s flagga Sovjetunionens kommunistiska parti (Коммунисти́ческая па́ртия Сове́тского Сою́за, КПСС), på svenska förkortat SUKP, var det statsbärande och enda existerande politiska partiet i Sovjetunionen fram tills Gorbatjovs reformer öppnade upp för flerpartisystem år 1991.
Se Sovjetunionen och Sovjetunionens kommunistiska parti
Sovjetunionens officiella namn
Detta är en lista över Sovjetunionens officiella namn på alla Sovjetunionens officiella språk och officiella språk i delrepubliker.
Se Sovjetunionen och Sovjetunionens officiella namn
Sovjetunionens upplösning
Stridsvagnar på Röda torget under Augustikuppen 1991. Sovjetunionens upplösning ledde till att flera nya och nygamla självständiga stater upprättades. Sovjetunionens upplösning (распад СССР) är den process som slutligen ledde till att Sovjetunionen upplöstes den 31 december 1991.
Se Sovjetunionen och Sovjetunionens upplösning
Sputnik 1
Sputnik 1 (Спутник-1) var den första artificiella satelliten i omloppsbana runt jorden, uppskjuten med en R-7 Semjorka-raket av Sovjetunionen den 4 oktober 1957 som den första uppskjutna satelliten i rymdprogrammet Sputnik.
Se Sovjetunionen och Sputnik 1
Statsateism
Statsateism innebär att en stat har upphöjt ateism till en officiellt erkänd särställning, motsvarande statsreligion.
Se Sovjetunionen och Statsateism
Statschef
Statschef eller statsöverhuvud är den högsta företrädaren för en suverän stat.
Se Sovjetunionen och Statschef
Stora fosterländska kriget
Stora fosterländska kriget (Великая Отечественная война, Velikaja Otetjestvennaja vojna) är den ryska benämningen på kriget mellan Nazityskland och Sovjetunionen under andra världskriget.
Se Sovjetunionen och Stora fosterländska kriget
Stora utrensningen
Stora utrensningen var den intensiva förföljelse av verkliga och inbillade statsfiender som dirigerades av Josef Stalin i Sovjetunionen åren 1934–1939.
Se Sovjetunionen och Stora utrensningen
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Se Sovjetunionen och Storbritannien
Supermakt
USA och Sovjetunionen var under kalla kriget två supermakter. Här ses Ronald Reagan och Michail Gorbatjov 1985. Supermakt är en stat med möjligheten att påverka världshändelser och manifestera sin makt i stor skala.
Se Sovjetunionen och Supermakt
Svenska Akademiens ordbok
Svenska Akademiens ordbok (ursprunglig titel Ordbok öfver svenska språket), förkortat SAOB, är ett historiskt uppslagsverk över det svenska språket som ges ut av Svenska Akademien.
Se Sovjetunionen och Svenska Akademiens ordbok
Tadzjikiska SSR
Tadzjikiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Tadzjikiska SSR, var Tadzjikistan namn som Sovjetrepublik och en av Sovjetunionens 15 republiker 1929-1991.
Se Sovjetunionen och Tadzjikiska SSR
Television i Sovjetunionen
Televisionen i Sovjetunionen organiserades av Sovjetiska kommittén för televisions- och radiosändningar, (USSR Gosteleradio, Государственный комитет по телевидению и радиовещанию СССР, Гостелерадио СССР) som var det styrande organet för sovjetisk television och radio.
Se Sovjetunionen och Television i Sovjetunionen
Tjeckoslovakien
Tjeckoslovakien, även benämnt under parallellformen Tjeckoslovakiet, var en stat som existerade i Centraleuropa först mellan 1918 och 1939 och sedan mellan 1945 och 1993, varefter den delades i de båda staterna Tjeckien och Slovakien.
Se Sovjetunionen och Tjeckoslovakien
Tjeka
En av Tjekans utmärkelser. Tjekan var en sovjetisk säkerhets- och underrättelsetjänst, allmänt benämnd "hemlig polis", grundad av folkkommissariernas råd genom bolsjevikernas ledare Vladimir Lenin den 20 (7) december 1917.
Tjernobylolyckan
Prypjat i Ukraina. Block 4 innesluten i sin sarkofag Utsikt mot Tjernobyls kärnkraftverk från den övergivna staden Prypjat år 2005 Den nya överbyggnaden under uppbyggnad (2013) Tjernobylkatastrofen, eller Tjernobylolyckan, var en mycket allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl i utkanten av staden Prypjat norr om Kiev i Ukraina (dåvarande sovjetrepublik).
Se Sovjetunionen och Tjernobylolyckan
Tjugonde partikongressen
Den tjugonde partikongressen i Sovjetunionens kommunistiska parti hölls 14–26 februari 1956 i Moskva.
Se Sovjetunionen och Tjugonde partikongressen
Totalitarism
Josef Stalin och Adolf Hitler betraktas ofta som två tidiga ledare för regimer som blivit stilbildande för sina totalitära drag. Totalitarism är ett politiskt system i vilket en stat endast tillåter ett maktägande parti och att detta parti ser sig självt som staten.
Se Sovjetunionen och Totalitarism
Transkaukasiska SFSR
Transkaukasiska socialistiska federativa sovjetrepubliken, Transkaukasiska SFSR, var 1922–1936 en av delstaterna i Sovjetunionen, bestående av de nuvarande självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan, som tillsammans brukade gå under namnet Transkaukasiska republikerna i Sovjetunionen.
Se Sovjetunionen och Transkaukasiska SFSR
Tredje internationalen
Tredje internationalen, ofta kallad Komintern efter Kommunistiska internationalen, var en sammanslutning av kommunistiska partier i världen, där medlemspartierna utgjorde sektioner i ett världsomspännande kommunistparti för att sprida revolutionen.
Se Sovjetunionen och Tredje internationalen
Trojka
Trojka Trojka, тройка på ryska, är ett ord som betyder "grupp om tre".
Trotskism
Trotskism är en marxistisk riktning som bygger på Marx, Engels, Lenins och Trotskijs idéer.
Se Sovjetunionen och Trotskism
Turkmenska SSR
Turkmenska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Turkmenska SSR, var Turkmenistans namn som sovjetrepublik.
Se Sovjetunionen och Turkmenska SSR
Tvångsförflyttningar av befolkningsgrupper i Sovjetunionen
Tvångsförflyttning (deportation) av stora folkgrupper användes i mycket stor omfattning av Josef Stalins sovjetiska regim.
Se Sovjetunionen och Tvångsförflyttningar av befolkningsgrupper i Sovjetunionen
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ukraina
Ukraina (Україна/Ukrajina) är ett land i Östeuropa.
Ukrainska SSR
Ukrainska Socialistiska Sovjetrepubliken, förkortat Ukrainska SSR, var en sovjetrepublik åren 1922–1991.
Se Sovjetunionen och Ukrainska SSR
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Union (statsvetenskap)
Union används i statsvetenskapliga sammanhang om sammanslutningar mellan flera stater eller delstater.
Se Sovjetunionen och Union (statsvetenskap)
Uran
Uran är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna.
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Uzbekiska SSR
Uzbekiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Uzbekiska SSR, var Uzbekistans namn som sovjetrepublik.
Se Sovjetunionen och Uzbekiska SSR
Vasilij Zajtsev
Vasilij Grigorjevitj Zajtsev, född 23 mars 1915, död 15 december 1991, var en sovjetisk prickskytt under andra världskriget i slaget om Stalingrad.
Se Sovjetunionen och Vasilij Zajtsev
Vänsteroppositionen
Vänsteroppositionen var en falang inom det ryska bolsjevikpartiet under Vladimir Lenins sjukdomstid (1923) och efter hans död (1924).
Se Sovjetunionen och Vänsteroppositionen
Velimir Chlebnikov
Velimir Chlebnikov porträtterad av Vladimir Majakovskij, 1916. Velimir Chlebnikov (ryska: Велимир Хлебников), född Viktor Vladimirovitj Chlebnikov (ryska: Виктор Владимирович Хлебников) den 9 november (28 oktober enligt gamla stilen) 1885 i byn Malyje Derbety i norra Kalmuckien, död den 28 juni 1922 i byn Santalovo nära Novgorod, var en framträdande rysk poet förbunden med futurismen.
Se Sovjetunionen och Velimir Chlebnikov
Vinterkriget
Vinterkriget (talvisota; Советско-финляндская (советско-финская) война 1939—1940, tr. Sovetsko-finljandskaja (sovetsko-finskaja) vojna 1939—1940; i Sverige vanligen kallat finska vinterkriget) utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den, in i andra världskriget, anfallit Finland.
Se Sovjetunionen och Vinterkriget
Vitryska SSR
Vitryska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Vitryska SSR var en sovjetrepublik i Sovjetunionen 1922–1991.
Se Sovjetunionen och Vitryska SSR
Vjatjeslav Molotov
Vjatjeslav Michajlovitj Molotov (Вячесла́в Миха́йлович Мо́лотов), ursprungligen Skrjabin, född 9 mars 1890 (25 februari enligt g.s.) i Kukarka i guvernementet Vjatka, död 8 november 1986 i Moskva, var en sovjetisk kommunistisk politiker.
Se Sovjetunionen och Vjatjeslav Molotov
Vladimir Lenin
Vladimir Iljitj Lenin, egentligen, född 22 april (10 april enligt gamla stilen) 1870 i Simbirsk i Kejsardömet Ryssland, död 21 januari 1924 i Gorki (utanför Moskva) i Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), var en rysk (sovjetisk) politiker och marxistisk teoretiker, revolutionsledare samt grundare av leninismen.
Se Sovjetunionen och Vladimir Lenin
Vladimir Majakovskij
Vladimir Majakovskij och Lilja Brik. sovjetryska publikationer på 1960-talet. Vladimir Vladimirovitj Majakovskij (Влади́мир Влади́мирович Маяко́вский), född 19 juli 1893 (7 juli enligt gamla stilen) i Baghdati, död 14 april 1930 i Moskva (självmord), var en rysk författare, poet och bildkonstnär.
Se Sovjetunionen och Vladimir Majakovskij
Warszawapakten
Warszawapakten, officiellt Fördraget om vänskap, samarbete och ömsesidigt bistånd (ej att förväxla med VSB-avtalet mellan Finland och Sovjetunionen), var en militärallians som existerade 1955–1991 bestående av länder i östblocket.
Se Sovjetunionen och Warszawapakten
Se även
Ryssland under 1900-talet
- Ryska SFSR
- Sovjetunionen
Stater och territorier bildade 1922
- Altajrepubliken
- Arzachena
- Ascension
- Egypten
- Franska Niger
- Irländska fristaten
- Kungariket Egypten
- Kurdiska kungariket
- Ruanda-Urundi
- Sacha
- Sovjetunionen
- Territoire de Belfort
- Tjetjeno-Ingusjiska ASSR
- Transkaukasiska SFSR
Stater och territorier upplösta 1991
- Armeniska SSR
- Azerbajdzjanska SSR
- Dagestanska ASSR
- Demokratiska Folkrepubliken Etiopien
- Estniska SSR
- Georgiska SSR
- Karelska ASSR
- Kazakiska SSR
- Kirgiziska SSR
- Lettiska SSR
- Moldaviska SSR
- Ryska SFSR
- Socialistiska folkrepubliken Albanien
- Socialistiska republiken Kroatien
- Socialistiska republiken Makedonien
- Socialistiska republiken Slovenien
- Somaliska demokratiska republiken
- Sovjetunionen
- Tadzjikiska SSR
- Turkmenska SSR
- Ukrainska SSR
- Uzbekiska SSR
Även känd som CCCP, De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, Kollektiviseringen i Sovjetunionen, Rysk historia: Sovjetunionen, SSSR, Socialistiska rådsrepublikernas union, Socialistiska sovjetrepublikernas union, Soviet, Soviet Unionen, Sovietunionen, Sovjet, Sovjet Unionen, Sovjet-Ryssland, Sovjet-unionen, Sovjeter, Sovjetisk, Sovjetiska, Sovjetiskt, Sovjetunion, Sovjetunionens, Sovjetunionens sönderfall, USSR, СССР.
, Februarirevolutionen 1917, Federation, Felix Dzerzjinskij, Film i Sovjetunionen, Filosofi i Sovjetunionen, Finland, Folkkommissarie, Folkkonst, Folkmord, Frankrike, Freden i Brest-Litovsk, Furste, Futurism, Generalsekreterare, Genrich Jagoda, Georgij Lvov, Georgij Malenkov, Georgij Zjukov, Georgiska SSR, Glasnost, GPU (säkerhetstjänst), Grigorij Zinovjev, Gulag, Högsta sovjet, Hemlig polis, Holodomor, Hungersnöden i Sovjetunionen 1932–1933, Hymn till Sovjetunionen, Industri, Industrialisering, Internationalen (sång), Internationella kvinnodagen, Islam, Ivan Silajev, Izvestija, Jakov Sverdlov, Järnridån, Jordbruk, Josef Stalin, Judendom, Jul, Jurij Andropov, Jurij Gagarin, Kadmium, Kalla kriget, Karatjajsjön, Kazakiska SSR, Kazakstan, Kärnkraftverk, Kärnteknik, Kejsardömet Ryssland, KGB, Kiev, Kirgiziska SSR, Klasskamp, Kliment Vorosjilov, Kolahalvön, Kommunismens svarta bok, Komsomolskaja Pravda, Koncentrationsläger i Nazityskland, Konstantin Tjernenko, Kosacker, Krigskommunism, Kubakrisen, Kulak, Lavr Kornilov, Lavrentij Berija, Leonid Brezjnev, Lettiska SSR, Lettland, Lev Kamenev, Lev Trotskij, Litauen, Litauiska SSR, Lockheed U-2, Majak, Maksim Litvinov, Marknadsekonomi, Marxism–leninism, Mensjevik, Mexiko, Michail Gorbatjov, Michail Kalinin, Michail Suslov, Michail Tomskij, Moldaviska SSR, Molotov–Ribbentrop-pakten, Moskva, Moskvarättegångarna, Nato, Nazityskland, Nickel, Nikita Chrusjtjov, Nikolaj Bucharin, Nikolaj Bulganin, Nikolaj Jezjov, Nikolaj Podgornyj, Nikolaj Ryzjkov, Nikolaj Sjvernik, Nikolaj Tichonov, NKVD, Ny ekonomisk politik, Nyårsdagen, Offentlig rätt, Oktoberrevolutionen, Operation Barbarossa, Ortodoxa kyrkor, Ortodoxi, Perestrojka, Planekonomi, Plutonium, Polen, Politbyrå, Politiskt parti, Polsk-sovjetiska kriget 1919–1921, Popmusik, Pravda, Premiärminister, President, Produktionsmedel, Proletariat, Röda armén, Regeringschef, Romersk-katolska kyrkan, Ronald Reagan, Rumänien, Rymdkapplöpningen, Rysk rubel, Ryska, Ryska federationens federala säkerhetstjänst, Ryska inbördeskriget, Ryska republiken, Ryska revolutionen, Ryska SFSR, Ryssland, Sankt Petersburg, Segerdagen 1945, Sergej Kirov, Socialdemokrati, Socialistisk realism, Sovjet (råd), Sovjetrepublik, Sovjetunionens högsta sovjet, Sovjetunionens historia, Sovjetunionens historia 1917–1927, Sovjetunionens kommunistiska parti, Sovjetunionens officiella namn, Sovjetunionens upplösning, Sputnik 1, Statsateism, Statschef, Stora fosterländska kriget, Stora utrensningen, Storbritannien, Supermakt, Svenska Akademiens ordbok, Tadzjikiska SSR, Television i Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Tjeka, Tjernobylolyckan, Tjugonde partikongressen, Totalitarism, Transkaukasiska SFSR, Tredje internationalen, Trojka, Trotskism, Turkmenska SSR, Tvångsförflyttningar av befolkningsgrupper i Sovjetunionen, Tyskland, Ukraina, Ukrainska SSR, Ungern, Union (statsvetenskap), Uran, USA, Uzbekiska SSR, Vasilij Zajtsev, Vänsteroppositionen, Velimir Chlebnikov, Vinterkriget, Vitryska SSR, Vjatjeslav Molotov, Vladimir Lenin, Vladimir Majakovskij, Warszawapakten.