Kommunikation

432 relationer: Absorptionslinje, Ackretionsskiva, Adam Paulsen, Aldo da Rosa, Alfasönderfall, Alfvénlaboratoriet, Ampere, Anatole Abragam, Anaximenes, André-Marie Ampère, Anisol, Anodstråle, Antenn, Antimateria, Antioxidant, Antracen, Arom (fysik), Arthur Compton, Astronomi, Atom, Atomfysik, Atomkärna, Atomnummer, Atomorbital, Atomteori, Augereffekt, Avalanche Photo Diode, Övergångstillstånd, Överljushastighet, Ädelgas, Ädelmetall, Åska, B-vitamin, Balmerserien, Bankvanttal, Bärnsten, BCS-teorin, Bengt Edlén, Bensen, Beräkningskemi, Betasönderfall, Betastrålning, Big bang, Big bang-nukleosyntes, Bildförstärkare, Bildskärm, Bindningstal, Blekning av pappersmassa, Bohrmagnetonen, Bohrs atommodell, ..., Born–Oppenheimer-approximationen, Boson, Bosonisk strängteori, BPM 37093, Bränslecell, British Science Association, Brun dvärg, Brytningsindex, Calvincykeln, Cavendishlaboratoriet, Ceruloplasmin, Chandrasekhargränsen, Charles Glover Barkla, Child-Langmuirs lag, Clinton Davisson, Comptonspridning, Cyanobakterier, Cyanoradikal, Cygnus X-1, Cytokromer, D-blocket, Delokaliserad elektron, DESY, Diamagnetism, Dispersion, Dopning (fysik), Eddington-luminositet, Effektiv massa, Egil Hylleraas, Ekpyrotiska modellen, Electron, Elektricitet, Elektrid, Elektrisk konduktivitet, Elektrisk laddning, Elektrisk ledare, Elektrisk pol, Elektrisk resistivitet, Elektrisk ström, Elektrodpotential, Elektrofil, Elektrokemisk cell, Elektroluminiscens, Elektrolys, Elektrolyt, Elektron (olika betydelser), Elektronaffinitet, Elektronegativitet, Elektronemission, Elektronik, Elektronkonfiguration, Elektronmikroskop, Elektronpar, Elektronrör, Elektronspinnresonans, Elektrontäthet, Elektrontemperatur, Elektronvolt, Elementarladdning, Elementarpartikel, Emil Wiechert, Energiprincipen, Erik Bäcklin, Ernst Ruska, Excitation, Exciton, F-blocket, Faradays konstant, Fasta tillståndets fysik, Fälteffekttransistor, Fermi–Dirac-statistik, Fermienergi, Fermion, Fermioniskt kondensat, Flare, Flavin, Flöde, Formell laddning, Fotoelektrisk effekt, Fotoelektron, Fotokemi, Foton, Fotosyntes, Fotovoltaik, Francis Perrin, Franck-Hertz försök, Fri radikal, Fria elektronmodellen, Fritt elektronpar, Fritz London, Fysikalisk konstant, G-blocket, Galileo (rymdsond), Gammastrålning, Gas, Gasfylld detektor, Gasurladdningslampa, Gösta Nilsson (kemist), Geiger–Müllerrör, Geomagnetisk storm, George Paget Thomson, George Uhlenbeck, Gibbs fria energi, Gluon, Gravitationell singularitet, Gravitationskollaps, Grätzelsolcell, Grundämne, Grundämnenas jonisationspotential, Gunnar Nordström (fysiker), Gustav Hertz, Gyrofrekvens, Halogen, Halvledare, Hamiltonoperator, Hans G. Dehmelt, Hastighet, Hayashi Chushiro, Hål (kvasipartikel), Höghöjdsblixt, Högtemperatursupraledare, Helicitet, Helium, Henry Way Kendall, Hunds regel, Huvudkvanttal, Hyperfinstruktur, Hyperkonjugation, Icke-joniserande strålning, IK Pegasi, IMAGE (satellit), Imidazol, Infruset magnetfält, Inre omvandling, Interstellärt moln, Iridium (satellittelefoni), Isolator (material), J.J. Thomson, James Franck, James Van Allen, Jörg Lanz von Liebenfels, Jerome I. Friedman, Jodid, Johannes Stark, John Sealy Townsend, Jon, Jonakustisk våg, Jonisationskammare, Jonisationspotential, Jonisator, Joniserande strålning, Jonisering, Jonmotor, Jonosfär, Jordbävningsljus, Kall fusion, Katodstrålerör, Kärnfusion, Kärnisomer, Kärnvapen, Köpenhamnstolkningen, Kemi, Kemins historia, Kemisk reaktion, Kikare, Klein-Nishinas formel, Koenzym, Kolisotoper, Kollimering, Kolmonoxid, Konjugerat system, Konvektionsström, Koopmans teorem, Kosmisk bakgrundsstrålning, Kosmiska partiklar, Kraftledning, Kristallografi, Kromofor, Kryoelektronmikroskopi, Kvantbit, Kvantbrunn, Kvantelektrodynamik, Kvantkemi, Kvantkromodynamik, Kvantmekanik, Kvantprick, Kvanttal, Kvark, Kväveisotoper, Lackas, Laddningsbärare, Langmuirsond, Laser, LCAO, Ledningsband, Ledningselektron, Lepton, Ligand, Lincoln Wolfenstein, Linjäraccelerator, Ljusreaktionen, Louis de Broglie, LPD-skärm, Lysämne, Lysdiod, Magnetar, Magnetflöde, Magnetisk dipol, Magnetisk monopol, Magnetism, Magnetokristallin anisotropi, Magnetosfär, Magnon, Manchester, Maria Goeppert-Mayer, Martin L. Perl, Masspektrometri, Masstal, Materia, Mats Larsson (fysiker), Mário Schenberg, Melvin Schwartz, MESFET, Meson, Metall, Metalliskt väte, Mikroskop, Mikrotron, Mikrovågsugn, Millikans oljedroppsförsök, Mobilitet, Mol, Molekylfysik, MOSFET, Multipletter, Myon, NADH-dehydrogenas, Natriumisotoper, Neutrino, Neutron, Nicola Cabibbo, Niels Bohr, Nikola Tesla, Nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat, Nobelpriset i fysik, Ocean, Oktettregeln, Olösta problem i kemi, Opolär kovalent bindning, Opolär molekyl, Optisk rundgång, Optronik, Orbital, Oscilloskop, Otto Robert Frisch, Ourskiljbara partiklar, Oxidation, Oxidationstillstånd, Oxidjon, P-blocket, Parbildning, Partikelaccelerator, Paul Dirac, Pauliprincipen, Per Delsing, Pericyklisk reaktion, Periodiska systemet, Peroxidas, Phase-change memory, Pierre Agostini, Pieter Zeeman, Pimeson, Plasma, Plasmafysik, Plasmaoscillation, Plasmon, PN-övergång, Polariserbarhet, Polarsken, Polär kovalent bindning, Polär molekyl, Polykarp Kusch, Positron, Positronemissionstomografi, Proton, Proton-protonkedjan, Punktmassa, Radioblixt, Rayleigh-spridning, Röd superjätte, Röntgenastronomi, Röntgenemissionspektroskopi, Röntgenrör, Röntgenstrålning, Rörförstärkare, Redox, Redoxpotential, Rekombination, Relativistisk jetstråle, Relativistisk kvantkemi, Resistor, Resonanslåda, Rhea (måne), Rheas ringar, Richard E. Taylor, Roald Hoffmann, Robert A. Millikan, Robert Oppenheimer, Rotation, Rydbergs formel, Rymdväder, S-blocket, S-processen, Saturnus naturliga satelliter, Schrödingerekvationen, Scintillation (fysik), Sekundäremission, Shoemaker–Levy 9, Siunjajev-Zeldovitj-effekten, Skinneffekt, Solen, Solmassa, Solvind, Spallation, Spektrallinje, Spektraltyp, Spektrum, Spinn, Spinn-laddningsseparation, Stark växelverkan, Sterisk effekt, Stjärna, Subatomär partikel, Substansmängd, Superoxid, Supersymmetri, Svag växelverkan, Sveptunnelmikroskop, Svetsning, Synkrotronstrålning, Syre, Tau-lepton, Television, Termisk emission, Therac-25, Thomsonspridning, Tidsaxel över partikelupptäckter, Tidsresa, Tokamak, Träffyta, Tröghetsinnesluten fusion, Triboelektricitet, Tvåkropparsproblemet, Tyreoperoxidas, Ultramikroskop, Universum, Universums historia, Upptäckt, Utträdesarbete, Vacuum Fluorescent Display, Vakuum, Valens (kemi), Valenselektron, Van Allen-bältena, Vatten, Väte, Väteatomen, Vätejon, Växtnäring, Våg-partikeldualitet, Vetenskapsåret 1897, Vetenskapsåret 1948, Viking (satellit), Vit dvärg, VSEPR-teorin, Walther Gerlach, Wilsonkammare, Xenofanes, Yokto, Yoshio Nishina, Zepto, 2MASS J10475385+2124234. Förläng index (382 mer) » « Kontrakts index

Absorptionslinje

Absorptionslinjer Linjespektra av grundämnen och himlakroppar. En absorptionslinje är en mörk linje i ett spektrum av ljuset från en ljuskälla där ljuset passerat genom ett gasformigt ämne som absorberat vissa bestämda våglängder.

Ny!!: Elektron och Absorptionslinje · Se mer »

Ackretionsskiva

binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.

Ny!!: Elektron och Ackretionsskiva · Se mer »

Adam Paulsen

Adam Frederik Wivet Paulsen, född den 2 januari 1833 i Nyborg, död den 11 januari 1907, var en dansk meteorolog.

Ny!!: Elektron och Adam Paulsen · Se mer »

Aldo da Rosa

Aldo Weber Vieira da Rosa, född 15 november 1917 i Florianópolis, död 8 juni 2015 i Palo Alto, USA, var en brasiliansk ingenjör, brigadchef för det brasilianska flygvapnet och professor emeritus vid Stanford University, USA.

Ny!!: Elektron och Aldo da Rosa · Se mer »

Alfasönderfall

Alfasönderfall innebär att den radioaktiva kärnan avger en alfapartikel. Alfasönderfall, även α-sönderfall, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en alfapartikel, det vill säga en helium-4-kärna bestående av två protoner och två neutroner.

Ny!!: Elektron och Alfasönderfall · Se mer »

Alfvénlaboratoriet

Alfvénlaboratoriet på Teknikringen 31. Alfvénlaboratoriet är en del av Skolan för Elektro- och Systemteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm som är inriktad mot plasmafysik.

Ny!!: Elektron och Alfvénlaboratoriet · Se mer »

Ampere

Analog amperemeter som visar strömmen 1 ampere genom en glödlampa. Ampere, förkortning amp eller A, är SI-enhet för elektrisk ström,http://www.ne.se/Ampere – Nationalencyklopedin på nätet – http://www.ne.se – läst datum: 16 oktober 2013 uppkallad efter den franske fysikern André-Marie Ampère (1775–1836).

Ny!!: Elektron och Ampere · Se mer »

Anatole Abragam

Anatole Abragam, född 15 december 1914 i Griva (idag en del av Daugavpils), Guvernementet Kurland i Kejsardömet Ryssland, död 8 juni 2011 i Vitry-sur-Seine i Frankrike, var en fransk fysiker.

Ny!!: Elektron och Anatole Abragam · Se mer »

Anaximenes

Anaximenes (Ἀναξιμένης), född 585 i Miletos, död 525 f.Kr., var elev till Anaximander vars läror han vidareutvecklade.

Ny!!: Elektron och Anaximenes · Se mer »

André-Marie Ampère

André-Marie Ampère, född 20 januari 1775, död 10 juni 1836, var en fransk fysiker som allmänt ses som en av upptäckarna av elektromagnetismen.

Ny!!: Elektron och André-Marie Ampère · Se mer »

Anisol

Anisol eller metoxibensen, C6H5·O·CH3, är en organisk kemisk förening.

Ny!!: Elektron och Anisol · Se mer »

Anodstråle

Anodstråle (även positiv stråle eller kanalstråle) är en stråle av positiva joner som skapas av vissa typer av gasfyllda elektronrör.

Ny!!: Elektron och Anodstråle · Se mer »

Antenn

Flera antenner av Yagi-typ En antenn för mottagning av radiosignaler är en elektrisk ledning eller annan anordning av elektriskt ledande material där elektromagnetiska vågor, som finns i omgivningen, inducerar en växelström.

Ny!!: Elektron och Antenn · Se mer »

Antimateria

Partiklar från vänster uppifrån och ner: elektron, proton, neutron.Antipartiklar från höger uppifrån och ner: positron, antiproton, antineutron. Antimateria är motsatsen till den vanliga materia, som vår galax och resten av vårt synliga universum består av.

Ny!!: Elektron och Antimateria · Se mer »

Antioxidant

Antioxidanter eller antioxidationsmedel är kemiska föreningar som motverkar oxidering.

Ny!!: Elektron och Antioxidant · Se mer »

Antracen

Antracen är ett fast polycykliskt aromatiskt kolväte, mer specifikt en acen, som består av tre förenade bensenringar.

Ny!!: Elektron och Antracen · Se mer »

Arom (fysik)

Arom (engelska flavour eller flavor) eller smak är ett kvanttal inom partikelfysiken, som gäller en elementarpartikels svaga växelverkan.

Ny!!: Elektron och Arom (fysik) · Se mer »

Arthur Compton

Arthur Holly Compton Arthur Holly Compton, född 10 september 1892 i Wooster, Ohio, död 15 mars 1962, var en amerikansk fysiker som tillsammans med Peter Debye (1884–1966) visade att röntgenstrålning inte bara kan ses som vågor utan även som partiklar som han sen kallade fotoner. Genom att skicka fotoner på elektroner kunde han visa hur elektronerna rörde sig och att ljuset fått en ny våglängd.

Ny!!: Elektron och Arthur Compton · Se mer »

Astronomi

Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.

Ny!!: Elektron och Astronomi · Se mer »

Atom

En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.

Ny!!: Elektron och Atom · Se mer »

Atomfysik

Atomfysik är den vetenskapliga studien av atomernas struktur, deras energinivåer och växelverkan med andra partiklar och fält.

Ny!!: Elektron och Atomfysik · Se mer »

Atomkärna

Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.

Ny!!: Elektron och Atomkärna · Se mer »

Atomnummer

Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.

Ny!!: Elektron och Atomnummer · Se mer »

Atomorbital

Formen för de första fem orbitalerna är: 1s, 2s, 2p''x'', 2p''y'', och 2p''z''. De två färgerna visar vågfunktionen i varje region. Väteorbitalernas elektrontäthet för huvudkvanttalen ''n''.

Ny!!: Elektron och Atomorbital · Se mer »

Atomteori

Den moderna atommodellen Atomteorin, eller atomläran som det även kallas, har funnits sedan antiken, men blev först allmänt erkänd på 1800-talet.

Ny!!: Elektron och Atomteori · Se mer »

Augereffekt

Två aspekter av augereffekten.(a) illustrerar stegen i augerdeexitationen. En infallande elektron (eller foton) skapar ett hål i 1''s''-nivån. En elektron från 2''s''-nivån fyller i 1''s''-hålet och övergångsenergin överförs till en 2''p''-elektron vilken emitteras. Det slutliga atomära tillståndet har således två hål, ett i 2''s''-orbitalen och det andra i 2''p''-orbitalen. (b) illustrerar samma process med användande av spektroskopisk notation, KL1L2,3 Augereffekt är ett fenomen där en elektron i en atom fyller en vakans i ett inre skal samtidigt som en annan elektron sänds ut från atomen.

Ny!!: Elektron och Augereffekt · Se mer »

Avalanche Photo Diode

Avalanche Photo Diode (APD) är en halvledarbasered fotodetektor som omvandlar ljus till elektricitet.

Ny!!: Elektron och Avalanche Photo Diode · Se mer »

Övergångstillstånd

Övergångstillstånd kallas den konfiguration av atomkärnor och elektroner som har den högsta energinivån längs en reaktionskoordinat.

Ny!!: Elektron och Övergångstillstånd · Se mer »

Överljushastighet

Det blå skimret i kärnreaktorns bränslebassäng är Tjerenkovstrålning, eller Tjerenkovljus, som orsakas av elektroner som har högre hastighet än vad ljuset har i vatten. Med överljushastighet avses kommunikation, rörelse, samfärdsel eller rymdresor med en hastighet som är högre än ljusets (cirka 300 000 kilometer per sekund).

Ny!!: Elektron och Överljushastighet · Se mer »

Ädelgas

Ädelgaser är grundämnena i grupp 18 i det periodiska systemet.

Ny!!: Elektron och Ädelgas · Se mer »

Ädelmetall

En samling ädelmetaller ordnade efter det periodiska systemet. Ädelmetall eller ädel metall avser inom guldsmedskonsten främst arbeten i guld, silver och platina, och på senare tid även palladium, men inom kemin en vidare uppsättning metaller som utmärks av låg reaktivitet.

Ny!!: Elektron och Ädelmetall · Se mer »

Åska

En blixtkanal kan vara mellan 2 och 20 cm i diameter. Åskväder i Garajau på Madeira. Lyssna på regn och åska. Åska (ålderdomligt även tordön, fornnordiska: þordyn) är elektriska urladdningar i jordens atmosfär som yttrar sig i ett uppflammande av ljus (blixt) och ett skarpt eller mullrande ljud (åskknallar, åskdunder, åskmuller).

Ny!!: Elektron och Åska · Se mer »

B-vitamin

B-vitamin är en grupp vattenlösliga vitaminer.

Ny!!: Elektron och B-vitamin · Se mer »

Balmerserien

Emissionslinjer av väte Balmerserien är den synliga serien av spektrallinjer i vätets spektrum.

Ny!!: Elektron och Balmerserien · Se mer »

Bankvanttal

Bankvanttal eller azimutalt kvanttal, betecknat l eller ℓ, är ett av de kvanttal som beskriver en elektron i en atomorbital.

Ny!!: Elektron och Bankvanttal · Se mer »

Bärnsten

Insekt i bärnsten. Insekt i bärnsten. Smycke och halsband av bärnsten Bärnsten (dialektalt rav) är ett samlingsnamn för flera fossila hartser avsöndrade som kåda av träd, främst barrträd med det gemensamma namnet Pinus succinifera.

Ny!!: Elektron och Bärnsten · Se mer »

BCS-teorin

BCS-teorin (uppkallad efter dess skapare: John Bardeen, Leon N. Cooper och Robert Schrieffer) är en fysikalisk teori som förklarar mekanismerna i supraledning, som innebär att vissa metaller vid mycket låga temperaturer kan leda ström helt utan motstånd.

Ny!!: Elektron och BCS-teorin · Se mer »

Bengt Edlén

Bengt Edlén, född den 2 november 1906 i Gusum i Östergötlands län, död den 10 februari 1993 i Lund, var en svensk fysiker och astronom med spektroskopi som specialitet.

Ny!!: Elektron och Bengt Edlén · Se mer »

Bensen

Bensen (C6H6) är det enklaste aromatiska kolvätet.

Ny!!: Elektron och Bensen · Se mer »

Beräkningskemi

Beräkningskemi är en gren inom kemin som använder datorer som hjälp för att lösa kemiska problem.

Ny!!: Elektron och Beräkningskemi · Se mer »

Betasönderfall

Betasönderfall innebär att den radioaktiva kärnan avger en betapartikel. Betasönderfall, även β-sönderfall, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en betapartikel, det vill säga en elektron eller positron.

Ny!!: Elektron och Betasönderfall · Se mer »

Betastrålning

Betastrålning eller β-strålning är en typ av joniserande strålning bestående av betapartiklar, det vill säga, elektroner och/eller positroner, som uppstår vid radioaktivt betasönderfall.

Ny!!: Elektron och Betastrålning · Se mer »

Big bang

Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.

Ny!!: Elektron och Big bang · Se mer »

Big bang-nukleosyntes

Big bang-nukleosyntes (även primordial nukleosyntes eller primordiell nukleosyntes) avser produktionen av atomkärnor tyngre än 1H (det vill säga protonen, den vanliga, lätta, väteisotopen) under universums tidiga faser enligt den gällande kosmologiska standardmodellen.

Ny!!: Elektron och Big bang-nukleosyntes · Se mer »

Bildförstärkare

En hjälmmonterad bildförstärkare (NVG) av ANVIS6 modell Den grönaktiga bilden som ses i en bildförstärkare En bildförstärkare är ett elektrooptiskt system som förstärker intensiteten på det tillgängliga ljuset i ett optiskt system och gör det möjligt att se under mörkerförhållande, att testa fluorescerande material under röntgen- och gammastrålning, eller att omvandla strålning utanför det synliga området som nära infrarött (NIR) och ultraviolett ljus till synligt ljus.

Ny!!: Elektron och Bildförstärkare · Se mer »

Bildskärm

Bildskärm, även kallad datorskärm, TV-skärm eller monitor, är en utenhet som visar elektroniskt skapad text, bild eller video.

Ny!!: Elektron och Bildskärm · Se mer »

Bindningstal

Dubbelbindningar i blått. Inom kemi är bindningstal ett mått på hur många elektroner som ingår i en kovalent bindning – enkelbindning, dubbelbindning eller trippelbindning – mellan två atomer i en molekyl.

Ny!!: Elektron och Bindningstal · Se mer »

Blekning av pappersmassa

Blekning av pappersmassa är den kemiska process då färgade ämnen i pappersmassan antingen görs vitare, bryts ner eller löses ut.

Ny!!: Elektron och Blekning av pappersmassa · Se mer »

Bohrmagnetonen

Magnetiskt moment '''m''' av en ringström ''I'' med area ''a'' Bohrmagnetonen (efter Niels Bohr) är ett mått på det magnetiska moment som en elektron med rörelsemängdsmoment |\mathbf|.

Ny!!: Elektron och Bohrmagnetonen · Se mer »

Bohrs atommodell

Bohratomens spektralvåglängder Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmomentet är kvantiserat till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.

Ny!!: Elektron och Bohrs atommodell · Se mer »

Born–Oppenheimer-approximationen

Born–Oppenheimer-approximationen, (BO), är en approximation inom kvantmekaniken som innebär att atomkärnornas och elektronernas rörelse i till exempel en molekyl eller ett fast material kan separeras från varandra.

Ny!!: Elektron och Born–Oppenheimer-approximationen · Se mer »

Boson

Standardmodellens elementarpartiklar, av vilka bosonerna utgör de kraftförmedlande partiklarna och Higgs-partikeln En boson är en partikel med heltaligt spinn.

Ny!!: Elektron och Boson · Se mer »

Bosonisk strängteori

Strängarna kan vara både öppna och slutna i bosonisk strängteori Bosonisk strängteori är den mest ursprungliga och enklaste formen av strängteori som kom till på 1960-talet.

Ny!!: Elektron och Bosonisk strängteori · Se mer »

BPM 37093

BPM 37093 är en ensam stjärna i mellersta delen av stjärnbilden Kentauren, som också har variabelbeteckningen V886 Centauri.

Ny!!: Elektron och BPM 37093 · Se mer »

Bränslecell

Bränslecell (med som elektrolyt en keramisk oxid) En bränslecell omvandlar kemisk energi från ett bränsle plus ett oxidationsmedel till elektricitet, genom en kemisk reaktion varvid bränslet oxideras vid anoden och oxidationsmedlet reduceras vid katoden.

Ny!!: Elektron och Bränslecell · Se mer »

British Science Association

British Science Association, förkortad BSA, tidigare British Association for the Advancement of Science eller the BA, ofta bara kallad British Association, är ett brittiskt akademiskt sällskap, grundat 1831, med föremål att stödja naturvetenskaperna, rikta den allmänna uppmärksamheten på naturvetenskapliga frågor och underlätta samarbetet mellan naturvetare.

Ny!!: Elektron och British Science Association · Se mer »

Brun dvärg

Bruna dvärgar är stjärnobjekt som har en massa mindre än de lättaste stjärnorna och större än de tyngsta gasjättarna.

Ny!!: Elektron och Brun dvärg · Se mer »

Brytningsindex

Snells lag beskriver ljusbrytning: ''n''1 sin Θ1.

Ny!!: Elektron och Brytningsindex · Se mer »

Calvincykeln

Översikt över de viktigaste kemiska reaktionerna i calvin-cykeln Calvincykeln är delen av fotosyntesen där kolhydrater bildas.

Ny!!: Elektron och Calvincykeln · Se mer »

Cavendishlaboratoriet

Del av det nuvarande Cavendishlaboratoriet vid J.J. Thomson Avenue. Ingången till det första Cavendishlaboratoriet på Free School Lane. Ernest Rutherfords laboratorium på tidigt 1900-tal. Cavendish III under byggnad i maj 2020. Cavendishlaboratoriet, på engelska Cavendish Laboratory, är namnet på fysikinstitutionen vid University of Cambridge.

Ny!!: Elektron och Cavendishlaboratoriet · Se mer »

Ceruloplasmin

Ceruloplasmin också känt som ferroxidas eller järn:oxygenoxidoreduktas.

Ny!!: Elektron och Ceruloplasmin · Se mer »

Chandrasekhargränsen

Plottning av ChadrasekhargränsenChandrasekhargränsen är ett begrepp inom astronomin.

Ny!!: Elektron och Chandrasekhargränsen · Se mer »

Charles Glover Barkla

Charles Glover Barkla, född 7 juni 1877, död 23 oktober 1944, var en brittisk fysiker som fick 1917 års Nobelpris i fysik, utdelat 1918, för "sin upptäckt av grundämnenas karakteristiska röntgenstrålning".

Ny!!: Elektron och Charles Glover Barkla · Se mer »

Child-Langmuirs lag

Rymdladdningsbegränsad vakuum diod Child-Langmuirs lag eller Childs lag beskriver fysiken och matematiken bakom rördiodens funktion.

Ny!!: Elektron och Child-Langmuirs lag · Se mer »

Clinton Davisson

Clinton Davisson, född 22 oktober 1881 i Bloomington, Illinois, USA, död 1 februari 1958 i Charlottesville, Virginia, var en amerikansk fysiker som var delaktig i upptäckten av elektrondiffraktionen.

Ny!!: Elektron och Clinton Davisson · Se mer »

Comptonspridning

En foton förlorar energi i en växelverkan med en elektron Comptonspridning (efter Arthur Compton) avser spridningen av en foton efter en växelverkan med en elektron och där fotonen förlorar energi.

Ny!!: Elektron och Comptonspridning · Se mer »

Cyanobakterier

Fytoplanktonblomning i Östersjön (3 juli 2001) Cyanobakterier (Cyanobacteria) är fotosyntiserande organismer som forskare antar spelade en viktig roll vid syresättningen av jordens atmosfär.

Ny!!: Elektron och Cyanobakterier · Se mer »

Cyanoradikal

Cyanoradikal eller cyanidoradikal (CAS nummer 2074-87-5) är en radikal med molekylformel CN, ibland skriven •CN.

Ny!!: Elektron och Cyanoradikal · Se mer »

Cygnus X-1

binärt system med en het superjätte och ett förmodat svart hål med ackretionsskiva och bipolärt utflöde. Denna bild i röntgen av Cygnus X-1 togs av ett ballongburet teleskop, High Energy Replicated Optics HERO-projektet. Cygnus X-1 (kortform Cyg X-1) är den röntgenstrålande komponenten (därav beteckningen X) i en röntgenbinär som ligger i stjärnbilden Svanen (Cygnus) 6 000 ljusår från Solen.

Ny!!: Elektron och Cygnus X-1 · Se mer »

Cytokromer

Cytokromer är hemproteiner som generellt är membranbundna, innehåller hemgrupper med en central järnatom (Fe) i dess kärna, som en kofaktor.

Ny!!: Elektron och Cytokromer · Se mer »

D-blocket

D-blocket är blått D-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av ämnena i grupperna 3-12 i periodiska systemet, det vill säga övergångsmetallerna.

Ny!!: Elektron och D-blocket · Se mer »

Delokaliserad elektron

En delokaliserad elektron är en elektron som inte deltar i en specifik bindning.

Ny!!: Elektron och Delokaliserad elektron · Se mer »

DESY

Skylt utanför ingången till DESY i Hamburg. Karta över DESY:s anläggningar i stadsdelen Bahrenfeld i Hamburg. DESY (Deutsches Elektronen-Synchrotron, tyska elektronsynkrotronen) är ett tyskt forskningscentrum inom partikelfysik och synkrotronforskning med anläggningar i Hamburg och Zeuthen i Brandenburg.

Ny!!: Elektron och DESY · Se mer »

Diamagnetism

Grafit svävar på grund av dess diamagnetism över fyra starka magneter. Diamagnetism är en typ av magnetism som uppvisas av vissa material.

Ny!!: Elektron och Diamagnetism · Se mer »

Dispersion

Optisk dispersion prisma alstrar ett färgspektrum Briljantslipad kubisk zirkonia Inom fysiken syftar dispersion på vissa typer av spridning.

Ny!!: Elektron och Dispersion · Se mer »

Dopning (fysik)

Fosfordopning i kisel ger en extra elektron, kallad n-dopning. hål i valensbandet, kallad p-dopning. Dopning är en beteckning på ett stort antal kemiska processer där man tillsätter ett störämne (se bild) till en struktur för att ändra någon egenskap hos denna.

Ny!!: Elektron och Dopning (fysik) · Se mer »

Eddington-luminositet

Explosionen av η Carinae orsakades möjligen av att Eddingtongränsen överskreds Eddington-luminositet (ibland även Eddingtongränsen) är den högsta luminositet som kan passera genom ett skikt av gas i hydrostatisk jämvikt, vid sfärisk symmetri.

Ny!!: Elektron och Eddington-luminositet · Se mer »

Effektiv massa

Effektiv massa är den massa som en partikel verkar ha när den utsätts för krafter; det är alltså massan som gör att den uppfyller Newtons andra lag.

Ny!!: Elektron och Effektiv massa · Se mer »

Egil Hylleraas

Egil Andersen Hylleraas, född 15 maj 1898 i Engerdal kommun, dåvarande Hedemarkens amt, Norge, död 28 oktober 1965 i Oslo, var en norsk fysiker, som från 1937 var professor i teoretisk fysik vid Oslo universitet.

Ny!!: Elektron och Egil Hylleraas · Se mer »

Ekpyrotiska modellen

Den ekpyrotiska modellen är en ny teoretisk modell inom kosmologi och astrofysik baserad på strängteori utarbetad av Neil Turok och Paul Steinhardt.

Ny!!: Elektron och Ekpyrotiska modellen · Se mer »

Electron

Electron är ett fågelsläkte i familjen motmoter inom ordningen praktfåglar.

Ny!!: Elektron och Electron · Se mer »

Elektricitet

Blixtar tillhör de mest dramatiska uttrycken för elektricitet. Elektricitet, från grekiska "elektron", 'bärnsten', är ett fysikaliskt fenomen.

Ny!!: Elektron och Elektricitet · Se mer »

Elektrid

Hålrum och kanaler i elektrid. En elektrid är ett salt där anjonen är en solvatiserad elektron.

Ny!!: Elektron och Elektrid · Se mer »

Elektrisk konduktivitet

Elektrisk konduktivitet är ett mått på hur väl ett material kan transportera elektrisk laddning – elektroner, anjoner eller katjoner.

Ny!!: Elektron och Elektrisk konduktivitet · Se mer »

Elektrisk laddning

AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.

Ny!!: Elektron och Elektrisk laddning · Se mer »

Elektrisk ledare

Elektriska ledare burna av en stolpe Inom fysik och elektroteknik, är en elektrisk ledare ett objekt eller typ av material, som möjliggör flödet av elektrisk ström i en eller flera riktningar.

Ny!!: Elektron och Elektrisk ledare · Se mer »

Elektrisk pol

En elektrisk pol är ett område där det råder ett överskott eller underskott på elektroner.

Ny!!: Elektron och Elektrisk pol · Se mer »

Elektrisk resistivitet

Elektrisk resistivitet (även enbart resistivitet, eller specifikt motstånd) är en elektrisk materialegenskap.

Ny!!: Elektron och Elektrisk resistivitet · Se mer »

Elektrisk ström

Elektrisk ström är ett flöde av elektriska laddningar.

Ny!!: Elektron och Elektrisk ström · Se mer »

Elektrodpotential

En elektrodpotential är inom fysikalisk kemi potentialdifferensen mellan två elektroder i en elektrokemisk cell.

Ny!!: Elektron och Elektrodpotential · Se mer »

Elektrofil

En elektrofil är en molekyl som dras till elektroner och negativ laddning.

Ny!!: Elektron och Elektrofil · Se mer »

Elektrokemisk cell

En elektrokemisk cell är en konstruktion där två material tillsammans med elektrolyt sätts ihop och skapar en elektromotorisk kraft av de kemiska reaktioner som uppstår.

Ny!!: Elektron och Elektrokemisk cell · Se mer »

Elektroluminiscens

En flexibel ljuskälla Elektroluminiscens, är den luminiscens som uppstår då vissa material genomkorsas av en elektrisk ström, alternativt utsätts för ett kraftigt elektriskt fält.

Ny!!: Elektron och Elektroluminiscens · Se mer »

Elektrolys

Illustration av en elektrolysapparat använd i ett skollaboratorium. Vid elektrolys används en strömkälla för att driva en redoxreaktion i en, för elektroderna, gemensam elektrolytlösning (lösning som kan leda ström).

Ny!!: Elektron och Elektrolys · Se mer »

Elektrolyt

I kemin är en elektrolyt (av grekiska elektron och ly'sis, "lösning") en substans innehållande fritt rörliga joner som gör ämnet elektriskt ledande.

Ny!!: Elektron och Elektrolyt · Se mer »

Elektron (olika betydelser)

Elektron kan syfta på.

Ny!!: Elektron och Elektron (olika betydelser) · Se mer »

Elektronaffinitet

Elektronaffinitet är den förändring i energi (mäts i KJ/mol) som sker när en neutral atom eller molekyl i gasfas tar upp en elektron.

Ny!!: Elektron och Elektronaffinitet · Se mer »

Elektronegativitet

Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.

Ny!!: Elektron och Elektronegativitet · Se mer »

Elektronemission

Elektronemission är frigörelsen, emission, av elektroner från ytan av ett ämne.

Ny!!: Elektron och Elektronemission · Se mer »

Elektronik

komponenter på ett mönsterkort. Elektronik är den gren av elektrotekniken som bygger på rörelserna hos elektroner i vakuum, gaser eller fasta material (inklusive halvledare).

Ny!!: Elektron och Elektronik · Se mer »

Elektronkonfiguration

Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.

Ny!!: Elektron och Elektronkonfiguration · Se mer »

Elektronmikroskop

myra betraktad genom ett svepelektronmikroskop. Elektronmikroskop är ett samlingsnamn för olika typer av mikroskop där man använder elektroner i stället för elektromagnetisk strålning för att erhålla bilder av mycket små objekt.

Ny!!: Elektron och Elektronmikroskop · Se mer »

Elektronpar

Ett elektronpar är två elektroner som befinner sig i samma atomorbital i en atom.

Ny!!: Elektron och Elektronpar · Se mer »

Elektronrör

Schematisk bild av triodrör Elektronrör Ett elektronrör är en elektronisk komponent.

Ny!!: Elektron och Elektronrör · Se mer »

Elektronspinnresonans

Energiskillnaden mellan spinn-upp och spinn-ner av en elektron i ett magnetfält Elektronspinnresonans (ESR), elektronparamagnetisk resonans (EPR)http://www.ne.se/elektronspinnresonans - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 19oct 2013 eller paramagnetisk elektronresonans (också EPR) är en spektroskopiteknik där man studerar resonansfrekvensen för oparade elektroner i olika ämnen (metaller, joner och molekyler).

Ny!!: Elektron och Elektronspinnresonans · Se mer »

Elektrontäthet

Elektrontäthet är inom plasmafysiken det viktigaste måttet på ett plasmas täthet.

Ny!!: Elektron och Elektrontäthet · Se mer »

Elektrontemperatur

Ett plasma kan ses som en blandning av olika gaser av laddade partiklar, dvs joner och elektroner.

Ny!!: Elektron och Elektrontemperatur · Se mer »

Elektronvolt

Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.

Ny!!: Elektron och Elektronvolt · Se mer »

Elementarladdning

Elementarladdningen, betecknad e (observera kursiveringen), är den minsta positiva elektriska laddning som antas förekomma fritt i naturen.

Ny!!: Elektron och Elementarladdning · Se mer »

Elementarpartikel

Standardmodellens elementarpartiklar. Elementarpartiklar är materiens minsta beståndsdelar.

Ny!!: Elektron och Elementarpartikel · Se mer »

Emil Wiechert

Emil Johann Wiechert, född 26 december 1861 i Tilsit i Ostpreussen (nuvarande Kaliningrad), död 19 mars 1928 i Göttingen, Tyskland, var en tysk fysiker och seismolog, som 1898 blev e.o. professor i geofysik vid Göttingens universitet och direktor för geofysikaliska institutet, samt 1905 ordinarie professor i nämnda ämne där.

Ny!!: Elektron och Emil Wiechert · Se mer »

Energiprincipen

MIT demonstrerar hur mekanisk energi bevaras med hjälp av en pendlande metallkula. (https://web.archive.org/web/20121028071401/http://ocw.mit.edu/courses/physics/8-01-physics-i-classical-mechanics-fall-1999/video-lectures/lecture-11/ MIT Course 8.01) Energiprincipen (eller lagen om energins bevarande) är termodynamikens första huvudsats och innebär att energi inte kan skapas eller förstöras, utan endast omvandlas från en form till en annan.

Ny!!: Elektron och Energiprincipen · Se mer »

Erik Bäcklin

Erik Bäcklin, född den 2 juni 1893 i Uppsala, död där den 19 december 1947, var en svensk fysiker.

Ny!!: Elektron och Erik Bäcklin · Se mer »

Ernst Ruska

Ernst Ruska, född 25 december 1906 i Heidelberg, Tyskland, död 25 maj 1988 i Västberlin, var en tysk fysiker.

Ny!!: Elektron och Ernst Ruska · Se mer »

Excitation

I fysik innebär excitation (av latin: excitare, egga, stimulera) att energi tillförs till en atom så att en elektron får mer energi och "hoppar upp" (exciterar) till ett skal som motsvarar en högre energinivå.

Ny!!: Elektron och Excitation · Se mer »

Exciton

En exciton är ett av elektrostatisk kraft bundet tillstånd av en elektron och ett hål.

Ny!!: Elektron och Exciton · Se mer »

F-blocket

F-blocket är senapsgult F-blocket är en grupp av grundämnen där elektronerna med högst energi finns i f-orbitaler i grundtillståndet.

Ny!!: Elektron och F-blocket · Se mer »

Faradays konstant

Faradays konstant anger laddningen en hos en (1) mol elektroner.

Ny!!: Elektron och Faradays konstant · Se mer »

Fasta tillståndets fysik

Animering av en atombytesprocess som äger rum på ett fyrkantigt gitter. Fasta tillståndets fysik (FTF) är den del av fysikvetenskapen som behandlar ämnen i fast form.

Ny!!: Elektron och Fasta tillståndets fysik · Se mer »

Fälteffekttransistor

gate gör att utarmningsskiktet (grått) blir bredare, så att kanalen (grön) stryps. Fälteffekttransistor, FET, är en speciell typ av transistor.

Ny!!: Elektron och Fälteffekttransistor · Se mer »

Fermi–Dirac-statistik

Fermi-Dirac-funktionens temperaturberoende Fermi-Dirac-statistik, uppkallad efter fysikerna Enrico Fermi och Paul Dirac, är en sannolikhetsfördelning för ett stort antal identiska fermioner, med tillämpning inom främst fasta tillståndets fysik.

Ny!!: Elektron och Fermi–Dirac-statistik · Se mer »

Fermienergi

Tillståndstäthet för en fri-elektrongas med ockuperade tillstånd upp till Fermienergin Fermienergin är inom fysik den minsta energiförändringen för grundtillståndet hos ett system av fermioner när man lägger till ytterligare en partikel.

Ny!!: Elektron och Fermienergi · Se mer »

Fermion

Standardmodellens elementarpartiklar, av vilka kvarkar och leptoner är fermioner En fermion är en partikel som tar upp volym och har halvtaligt spinn.

Ny!!: Elektron och Fermion · Se mer »

Fermioniskt kondensat

Fermioniskt kondensat (eller Fermi-Dirac-kondensat) är ett supraflytande aggregationstillstånd som bildas av fermioner vid låga temperaturer.

Ny!!: Elektron och Fermioniskt kondensat · Se mer »

Flare

En klass X flare. En flare (från engelskans flare med betydelser som låga, flamma, signalljus) är den kraftigaste typen av solutbrott.

Ny!!: Elektron och Flare · Se mer »

Flavin

Flaviner (från latin flavus, gul)) är ett samlingsnamn för en grupp organiska föreningar baserade på pteridin, utgående från den heterocykliska isoalloxazin. Den biologiska källan är vitaminet riboflavin. Flavinets funktionella grupp förenas ofta med adenosindifosfat till flavin-adenin-dinukleotid (FAD), och återfinns i andra sammanhang som flavinmononukleotid (FMN) - en fosforylerad form av riboflavin. Det är i den ena eller andra av dessa två former som flavin förekommer som prostetisk grupp i flavoproteiner. Flavingruppen kan undergå redoxreaktioner genom att antingen uppta en elektron åt gången i två steg, eller ta emot två elektroner samtidigt. Reduktion sker genom bindning av väteatomer till två specifika kväveatomer i ringsystemet.

Ny!!: Elektron och Flavin · Se mer »

Flöde

Flöde är proportionellt mot flödestäthet; beror på vinkeln mellan flödets riktning och areans normal; är proportionellt mot areans yta. Flöde är ett mått på en kvantitet som passerar en viss yta under en viss tid.

Ny!!: Elektron och Flöde · Se mer »

Formell laddning

Formell laddning är ett sätt att uppskatta fördelningen av elektroner mellan atomer i en molekyl.

Ny!!: Elektron och Formell laddning · Se mer »

Fotoelektrisk effekt

Fotoelektrisk effekt: Inkommande elektromagnetisk strålning slår ut elektroner ur metallen. Den fotoelektriska effekten är ett fysikaliskt fenomen, som bygger på kvantmekanik, där elektroner emitteras från ett ämne då det belyses med elektromagnetisk strålning av tillräckligt hög frekvens.

Ny!!: Elektron och Fotoelektrisk effekt · Se mer »

Fotoelektron

Elektroner som utstrålas på grund av fotoelektrisk effekt kallas för fotoelektroner En fotoelektron är en elektron som utsänds på grund av fotoelektrisk effekt.

Ny!!: Elektron och Fotoelektron · Se mer »

Fotokemi

Våglängder i det elektromagnetiska spektrumet. Fotokemi, ett fält inom kemi, är studiet av interaktioner mellan atomer, små molekyler och elektromagnetisk strålning (framförallt synligt ljus samt infraröd och ultraviolett strålning).

Ny!!: Elektron och Fotokemi · Se mer »

Foton

Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.

Ny!!: Elektron och Foton · Se mer »

Fotosyntes

Kloroplast: 1. yttre membran 2. intermembranområde 3. inre membran 4. stroma 5. tylakoidlumen 6. tylakoidmembran 7. granum (stapel av tylakoider) 8. tylakoid (lamell) 9. stärkelse 10. ribosom 11. plastid-DNA 12. plastoglobuli (lipiddroppe) En mycket stor andel av fotosyntesen utförs i växternas blad. Fotosyntes är den process där växter och andra levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar energin i kemiska bindningar.

Ny!!: Elektron och Fotosyntes · Se mer »

Fotovoltaik

En fast fotovoltaikanläggning på den franska ön Réunion. En rörlig fotovoltaikanläggning är Solparken, Västerås. En fast fotovoltaikanläggning i Ågesta sollcellspark. Fotovoltaik är teknik som utnyttjar den fotovoltaiska effekten för direkt omvandling av ljusenergi från solen (fotoner) till elektrisk energi (elektroner) genom så kallade solceller, eller fotovoltaiska celler.

Ny!!: Elektron och Fotovoltaik · Se mer »

Francis Perrin

Francis Henri Jean Siegfried Perrin, född 17 augusti 1901, död 4 juli 1992, var en fransk fysiker.

Ny!!: Elektron och Francis Perrin · Se mer »

Franck-Hertz försök

Franck-Hertz försök var ett fysikexperiment som stöder Bohrs atommodell, en föregångare till kvantmekanik.

Ny!!: Elektron och Franck-Hertz försök · Se mer »

Fri radikal

En fri radikal kan genereras när en förening tar upp ljusenergi (hv). Fria radikaler brukar i skrift uttryckas med en prick till höger om den kemiska beteckningen. En fri radikal, eller bara radikal, är en atom eller molekyl som har oparade elektroner i den yttersta/högsta energinivån (orbitalen).

Ny!!: Elektron och Fri radikal · Se mer »

Fria elektronmodellen

Fria elektronmodellen är en vetenskaplig modell för att förklara fysikaliska egenskaper hos metaller.

Ny!!: Elektron och Fria elektronmodellen · Se mer »

Fritt elektronpar

Ett fritt elektronpar är ett par av valenselektroner som inte ingår i en bindning med andra elektroner.

Ny!!: Elektron och Fritt elektronpar · Se mer »

Fritz London

Fritz London, född 7 mars 1900 i Breslau, Tyskland, död 30 mars 1954 i Durham, North Carolina, USA, var en tyskfödd amerikansk teoretisk fysiker, som emigrerade till USA 1939.

Ny!!: Elektron och Fritz London · Se mer »

Fysikalisk konstant

I vetenskap är en fysikalisk konstant ett oföränderligt numeriskt tal i sådana matematiska samband som uttrycker fysiska realiteter.

Ny!!: Elektron och Fysikalisk konstant · Se mer »

G-blocket

G-blocket är en grupp av grundämnen där elektronerna med högst energi finns i g-orbitaler i grundtillståndet.

Ny!!: Elektron och G-blocket · Se mer »

Galileo (rymdsond)

Galileo är en rymdsond, namngiven efter den toskanske vetenskapsmannen Galileo Galilei, upptäckare av de Galileiska månarna.

Ny!!: Elektron och Galileo (rymdsond) · Se mer »

Gammastrålning

Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner.

Ny!!: Elektron och Gammastrålning · Se mer »

Gas

höger Gasklocka används för att förvara stora mängder gasbränsle. Många gaser är giftiga. Skyddsmask kan ge ett visst skydd. Gas är ett av de fyra huvudsakliga aggregationstillstånd materia kan befinna sig i. I en gas rör sig var och en av de ingående molekylerna (och i vissa fall atomer) helt oberoende av de övriga.

Ny!!: Elektron och Gas · Se mer »

Gasfylld detektor

Gasfyllda detektorer används för att mäta joniserande strålning.

Ny!!: Elektron och Gasfylld detektor · Se mer »

Gasurladdningslampa

Desinficierande lampor är enkla lågtrycks-Hg-urladdningskällor i ett kvartsglashölje. Gasurladdningslampor är en familj av artificiella ljuskällor som alstrar ljus genom att skicka en elektrisk urladdning genom en joniserad gas, det vill säga ett plasma.

Ny!!: Elektron och Gasurladdningslampa · Se mer »

Gösta Nilsson (kemist)

Gösta Nilsson, född 20 maj 1922 i Björna församling, död 14 december 1984 i Hamburg (under en resa, då bosatt i Vantörs församling), var en svensk fysikalisk kemist och atomenergiforskare.

Ny!!: Elektron och Gösta Nilsson (kemist) · Se mer »

Geiger–Müllerrör

Geiger–Müllerröret, eller GM-räknaren, är ett instrument som detekterar joniserande strålning och är namngiven efter Hans Geiger och Walther Müller.

Ny!!: Elektron och Geiger–Müllerrör · Se mer »

Geomagnetisk storm

En geomagnetisk storm (även kallad magnetisk storm) är ett rymdväderfenomen i jordens magnetosfär orsakad av en chockvåg i solvinden, i sin tur orsakad av någon form av solaktivitet, vanligen en koronamassutkastning eller en höghastighetsvind från ett koronahål.

Ny!!: Elektron och Geomagnetisk storm · Se mer »

George Paget Thomson

George Paget Thomson, född 3 maj 1892 i Cambridge, död 10 september 1975 i Cambridge, var en brittisk fysiker.

Ny!!: Elektron och George Paget Thomson · Se mer »

George Uhlenbeck

George Eugene Uhlenbeck, född 6 december 1900 i Batavia (nu Jakarta), Nederländska Ostindien, död 31 oktober 1988 i Boulder, Colorado, USA, var en nederländsk-amerikansk fysiker, som tillsammans med Samuel Goudsmit 1925 formulerade den så kallade spinnteorin.

Ny!!: Elektron och George Uhlenbeck · Se mer »

Gibbs fria energi

Josiah Willard Gibbs Gibbs fria energi, uppkallad efter Josiah Willard Gibbs, är en termodynamisk tillståndsfunktion given av sambandet: där H är entalpi; T är temperaturen och S är entropin.

Ny!!: Elektron och Gibbs fria energi · Se mer »

Gluon

Gluonen Gluonen (av engelska glue, ’lim’) är den kraftbärande partikeln i teorin för stark växelverkan, den så kallade kvantkromodynamiken.

Ny!!: Elektron och Gluon · Se mer »

Gravitationell singularitet

När avståndet mellan kropparna är 0, som i en singularitet, blir gravitationskraften oändligt stark. En gravitationell singularitet är en punkt i rumtiden där de värden som beskriver ett gravitationsfälts styrkor får oändliga värden, och allmänt vedertagna fysikaliska lagar upphör att vara användbara för att beskriva tillståndet i singulariteten.

Ny!!: Elektron och Gravitationell singularitet · Se mer »

Gravitationskollaps

Gravitationskollaps av en massiv stjärna som resulterar i en supernova typ II. NGC 6745 skapar material med tillräckligt hög densitet för att orsaka gravitationskollaps. Med gravitationskollaps avses att en samling materia faller samman mot sin tyngdpunkt genom inflytande av de ingående delarnas inbördes gravitation.

Ny!!: Elektron och Gravitationskollaps · Se mer »

Grätzelsolcell

Grätzelsolceller är en variant av solcell, skapad av Michael Grätzel, som drar nytta av färgämnen och nanopartiklar av titandioxid som fotoaktivt substrat.

Ny!!: Elektron och Grätzelsolcell · Se mer »

Grundämne

Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.

Ny!!: Elektron och Grundämne · Se mer »

Grundämnenas jonisationspotential

Detta är en tabell över jonisationspotential för grundämnena.

Ny!!: Elektron och Grundämnenas jonisationspotential · Se mer »

Gunnar Nordström (fysiker)

Gunnar Nordström, född den 12 mars 1881, död den 24 december 1923, var en finlandssvensk teoretisk fysiker.

Ny!!: Elektron och Gunnar Nordström (fysiker) · Se mer »

Gustav Hertz

Gustav Hertz, född 22 juli 1887 i Hamburg, död 30 oktober 1975 i Berlin, var en tysk vetenskapsman, professor och nobelpristagare.

Ny!!: Elektron och Gustav Hertz · Se mer »

Gyrofrekvens

Gyrofrekvensen eller cyklotronfrekvensen eller Larmor-frekvens är inom plasmafysiken den frekvens med vilken en elektriskt laddad partikel som befinner sig i ett magnetiskt fält rör sig i cirkelrörelse i planet vinkelrätt mot magnetfältet.

Ny!!: Elektron och Gyrofrekvens · Se mer »

Halogen

Halogenerna är en grupp grundämnen i periodiska systemets grupp 17.

Ny!!: Elektron och Halogen · Se mer »

Halvledare

Jämförelse av elektronband i metall, halvledare och isolator Halvledare (halvledarmaterial) är kristallina material som inte leder elektrisk ström lika bra som en ledare, men inte heller utesluter strömledning som en isolator.

Ny!!: Elektron och Halvledare · Se mer »

Hamiltonoperator

En Hamiltonoperator är en operator av central betydelse inom teoretisk fysik och utgör den kvantmekaniska motsvarigheten till en Hamiltonfunktion.

Ny!!: Elektron och Hamiltonoperator · Se mer »

Hans G. Dehmelt

Hans Georg Dehmelt, född 9 september 1922 i Görlitz i Tyskland, död 7 mars 2017 i Seattle i USA, var en tysk-amerikansk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik år 1989.

Ny!!: Elektron och Hans G. Dehmelt · Se mer »

Hastighet

Tåg som rör sig med hög hastighet integrering. Hastighet (även velocitet) är inom fysik en storhet för att beskriva rörelse.

Ny!!: Elektron och Hastighet · Se mer »

Hayashi Chushiro

Hayashi Chushiro (林 忠四郎 Hayashi Chūshirō) eller med västerländsk namnföljd Chushiro Hayashi, född 25 juli 1920 i Kyōto, död 28 februari 2010, var en japansk astrofysiker som numera är mest känd för det efter honom uppkallade Hayashispåret.

Ny!!: Elektron och Hayashi Chushiro · Se mer »

Hål (kvasipartikel)

Hål eller elektronhål är i fysik och speciellt i halvledarefysik kvasipartiklar med massa, laddning, rörelsemängd, spinn och energi.

Ny!!: Elektron och Hål (kvasipartikel) · Se mer »

Höghöjdsblixt

Höghöjdsblixtar Höghöjdsblixt (även kallad Älva eller röd fe), är en blixt som uppkommer ovanför molnen.

Ny!!: Elektron och Höghöjdsblixt · Se mer »

Högtemperatursupraledare

Högtemperatursupraledare är material som är supraledande vid temperaturer över kokpunkten för flytande kväve (−196 °C eller 77 K), den kryogeniska temperatur som är lättast att uppnå, till skillnad mot vanliga supraledare som når detta tillstånd endast om de når temperaturer på ett fåtal kelvin.

Ny!!: Elektron och Högtemperatursupraledare · Se mer »

Helicitet

Höger- och vänsterhänt helicitet Helicitet (av grekiska he'lix, spiral) är en kvantmekanisk storhet och avser i partikelfysiken rörelsemängdsmomentets projektion i rörelseriktningen: Denna är den enda mätbara spinnkomponenten av en masslös partikel.

Ny!!: Elektron och Helicitet · Se mer »

Helium

Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.

Ny!!: Elektron och Helium · Se mer »

Henry Way Kendall

Henry Way Kendall, född 9 december 1926 i Boston, Massachusetts, död 15 februari 1999 i Wakulla Springs State Park, Florida, var en amerikansk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1990.

Ny!!: Elektron och Henry Way Kendall · Se mer »

Hunds regel

Hunds regel beskriver fördelningen av elektroner för att nå lägsta energinivå för en atom.

Ny!!: Elektron och Hunds regel · Se mer »

Huvudkvanttal

Huvudkvanttal, betecknat n, är i kvantfysik ett av de kvanttal som beskriver kvanttillståndet för en elektron i en atomorbital, tillsammans med bankvanttal, magnetiskt kvanttal och spinnkvanttal.

Ny!!: Elektron och Huvudkvanttal · Se mer »

Hyperfinstruktur

Hyperfinstruktur är ett begrepp inom atomfysiken som berör ändringar av energinivåer för elektroner kring en atom.

Ny!!: Elektron och Hyperfinstruktur · Se mer »

Hyperkonjugation

Hyperkonjugation i organisk kemi är den stabiliserande effekt som är resultatet av växelverkan mellan elektroner i en σ-bindning med en närliggande tom (eller delvis fylld) (vanligt C-H eller C-C) icke-bindande p-orbital eller en anti-bindande π-orbital.

Ny!!: Elektron och Hyperkonjugation · Se mer »

Icke-joniserande strålning

Olika typer av elektromagnetisk strålning där ljus är en icke-joniserande strålning. Icke-joniserande strålning är elektromagnetisk strålning där frekvensen är för låg för att ge upphov till jonisering (dvs som inte alstrar joner när den passerar genom materia).

Ny!!: Elektron och Icke-joniserande strålning · Se mer »

IK Pegasi

IK Pegasi, eller HR 8210, är en pulserande variabel av Delta Scuti-typ (DSCTC) och ett system av dubbelstjärnor i stjärnbilden Pegasus.

Ny!!: Elektron och IK Pegasi · Se mer »

IMAGE (satellit)

date.

Ny!!: Elektron och IMAGE (satellit) · Se mer »

Imidazol

Imidazol är en organisk förening med formeln HC3H3N2.

Ny!!: Elektron och Imidazol · Se mer »

Infruset magnetfält

Infruset magnetfält är ett begrepp inom plasmafysik som beskriver hur plasmat och magnetfältet är kopplade till varandra.

Ny!!: Elektron och Infruset magnetfält · Se mer »

Inre omvandling

Elektronspektrum från 203Hg. Elektronerna från inre omvandling har diskreta energier beroende på från vilket elektronskal de kommer, medan de från betasönderfall har en kontinuerlig energifördelning. Inre omvandling eller inre konversion är ett fysikaliskt fenomen som kan uppträda i samband med att en exiterad atomkärna övergår till ett lägre energitillstånd.

Ny!!: Elektron och Inre omvandling · Se mer »

Interstellärt moln

nebulär glöd. Ett interstellärt moln är en ansamling av gas, plasma och rymdstoft, som bildar något som är tjockare än genomsnittet i det interstellära mediet.

Ny!!: Elektron och Interstellärt moln · Se mer »

Iridium (satellittelefoni)

En Iridiumtelefon. Iridium är ett satellitbaserat kommunikationssystem, som lanserats av Motorola.

Ny!!: Elektron och Iridium (satellittelefoni) · Se mer »

Isolator (material)

Bandgapet i isolatorer Isolator eller oledare är ett material som inte leder elektrisk ström, till skillnad från en elektrisk ledare eller halvledare.

Ny!!: Elektron och Isolator (material) · Se mer »

J.J. Thomson

J.J. Thomson Joseph John Thomson, född 18 december 1856 i Cheetham Hill nära Manchester, död 30 augusti 1940 i Cambridge, var en brittisk fysiker verksam i Cambridge.

Ny!!: Elektron och J.J. Thomson · Se mer »

James Franck

James Franck, Chicago 1952 James Franck, född 26 augusti 1882 i Hamburg, död 21 maj 1964 i Göttingen, var en tysk-amerikansk fysiker som tillsammans med Gustav Hertz fick Nobelpriset i fysik 1925 för sin forskning på elektronstrukturen i atomer (Franck-Hertz försök).

Ny!!: Elektron och James Franck · Se mer »

James Van Allen

James Van Allen vid National Air and Space Museum i januari 1977 James Van Allen, född 7 september 1914 i Mount Pleasant, Iowa, död 9 augusti 2006 i Iowa City, Iowa, var en amerikansk fysiker som arbetade vid University of Iowa.

Ny!!: Elektron och James Van Allen · Se mer »

Jörg Lanz von Liebenfels

Jörg Lanz von Liebenfels (eg. Adolf Joseph Lanz), född 19 juli 1874 i Wien, död 22 april 1954 i Wien, var en österrikisk konsthistoriker, utstött cisterciensermunk, ockultist, rasideolog och nazist.

Ny!!: Elektron och Jörg Lanz von Liebenfels · Se mer »

Jerome I. Friedman

Jerome Isaac Friedman, född 28 mars 1930 i Chicago, Illinois, är en amerikansk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1990.

Ny!!: Elektron och Jerome I. Friedman · Se mer »

Jodid

Jodider är de salter som innehåller den envärt negativa jodidjonen (I−), och därmed är salter av vätejodid (jodvätesyra, HI).

Ny!!: Elektron och Jodid · Se mer »

Johannes Stark

Johannes Stark, född 15 april 1874 i Schickenhof (numera Freihung) i Bayern, död 21 juni 1957 i Traunstein, Bayern, var en tysk fysiker.

Ny!!: Elektron och Johannes Stark · Se mer »

John Sealy Townsend

John Sealy Edward Townsend, född den 7 juni 1868 i Galway (Irland), död den 16 februari 1957 i Oxford, var en brittisk fysiker.

Ny!!: Elektron och John Sealy Townsend · Se mer »

Jon

Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.

Ny!!: Elektron och Jon · Se mer »

Jonakustisk våg

En jonakustisk våg är motsvarigheten till en ljudvåg i ett kollisionsfritt plasma.

Ny!!: Elektron och Jonakustisk våg · Se mer »

Jonisationskammare

Schematisk bild av jonisationskammare. Strålningen har joniserat atomer i gasen, och de positiva jonerna dras mot katoden och elektronerna mot anoden. En jonisationskammare är en gasfylld detektor som används för att detektera joniserande strålning.

Ny!!: Elektron och Jonisationskammare · Se mer »

Jonisationspotential

eV Jonisationspotentialen eller jonisationsenergin är den mängd energi som behövs för att avlägsna en elektron från en ensam atom i vakuum.

Ny!!: Elektron och Jonisationspotential · Se mer »

Jonisator

Denna bild visar steriliseringseffekterna av negativ jonisering av luften i en kammare som har Salmonellabakterier utspridda i en aerosol. Vänstra provet är obehandlat, medan högra provet är behandlat. Bilden är tagen i ett labb som drivs av USA:s jordbruksdepartement. En jonisator (eller luftjoniserare) är en anordning som använder högspänning för att jonisera (elektriskt laddade) luftmolekyler.

Ny!!: Elektron och Jonisator · Se mer »

Joniserande strålning

Joniserande strålning är ett samlingsbegrepp på strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner.

Ny!!: Elektron och Joniserande strålning · Se mer »

Jonisering

Jonisering innebär att en eller flera elektroner i en atom tas bort så att atomen får en positiv laddning, dvs blir en katjon.

Ny!!: Elektron och Jonisering · Se mer »

Jonmotor

Jonmotor En jonmotor är en relativt ny sorts raketmotor som använder sig av joner för att driva till exempel en rymdsond eller andra rymdfarkoster.

Ny!!: Elektron och Jonmotor · Se mer »

Jonosfär

Polarsken (norrsken) är ljus som utsänds från jonosfären där den träffas av energirika partiklar, mest elektroner, från magnetosfären. Jonosfär är den del av en himlakropps övre atmosfär som joniseras av strålning från rymden och därför utgörs av plasma.

Ny!!: Elektron och Jonosfär · Se mer »

Jordbävningsljus

Jordbävningsljus betecknar ljusfenomen som syns på himlen före, under eller efter kraftiga jordbävningar.

Ny!!: Elektron och Jordbävningsljus · Se mer »

Kall fusion

Kall fusion är ett hypotetiskt fysikaliskt fenomen, där sammansmältning, fusion, av atomkärnor förmodas ske vid förhållandevis låg temperatur och lågt tryck, till skillnad från vanlig fusion som sker vid mycket höga temperaturer, till exempel i solen.

Ny!!: Elektron och Kall fusion · Se mer »

Katodstrålerör

Katodstrålerör eller bildrör (cathode-ray tube – CRT) är en bildåtergivningsteknik för bildskärmar som under lång tid var standard för oscilloskop, spektrumanalysatorer, kameraövervakning, datorterminaler och TV-mottagare (så kallad tjock-TV).

Ny!!: Elektron och Katodstrålerör · Se mer »

Kärnfusion

Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.

Ny!!: Elektron och Kärnfusion · Se mer »

Kärnisomer

En kärnisomer, även kallad nukleär isomer, är en av två eller flera nuklider med samma atomnummer och samma masstal men med olika energi och olika sönderfallsegenskaper.

Ny!!: Elektron och Kärnisomer · Se mer »

Kärnvapen

atombomben över Nagasaki, Japan 1945. Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor.

Ny!!: Elektron och Kärnvapen · Se mer »

Köpenhamnstolkningen

Köpenhamnstolkningen är en samlingsbeteckning för de tolkningar av kvantmekaniken som växte fram i slutet av 1920-talet.

Ny!!: Elektron och Köpenhamnstolkningen · Se mer »

Kemi

kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.

Ny!!: Elektron och Kemi · Se mer »

Kemins historia

Kemins historia kan sägas börja med Robert Boyles åtskillnad av kemin från alkemin i verket The Sceptical Chymist (1661).

Ny!!: Elektron och Kemins historia · Se mer »

Kemisk reaktion

Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.

Ny!!: Elektron och Kemisk reaktion · Se mer »

Kikare

Illustration föreställande en kikare En kikare är ett optiskt hjälpmedel för att se föremål på långt avstånd, genom att det avbildar ett avlägset objekt förstorat på användarens näthinna.

Ny!!: Elektron och Kikare · Se mer »

Klein-Nishinas formel

Klein-Nishinas formel är en relativistisk korrektion till beskrivningen av hur fotoner sprids mot elektroner vid högre frekvenser/energier.

Ny!!: Elektron och Klein-Nishinas formel · Se mer »

Koenzym

substratet i gult. Ett koenzym är en organisk molekyl som binder till ett enzym för att bidra till dess katalytiska förmåga.

Ny!!: Elektron och Koenzym · Se mer »

Kolisotoper

Kolisotoper är isotoper av grundämnet kol (C), det vill säga atomer och kärnor med 6 protoner och olika antal neutroner.

Ny!!: Elektron och Kolisotoper · Se mer »

Kollimering

Principskiss för en optisk kollimator. En kollimerad ljusstråle skapad med hjälp av en parabolisk spegel. Sollerkollimator: En betydande kollimering av den röda strålningen har skett genom att de grå väggarna har absoberat de strålar som har fel riktning och den utgående strålningen är nästan parallell. Kollimering (från latin collimare, "kasta i rak riktning", "rikta", "sikta" - ursprungligen en felskrivning av collineare av con- (col- före 'l') "samma" och linea, "linje" i Merriam-Webster.) innebär inom optik och närbesläktade fält att likrikta något.

Ny!!: Elektron och Kollimering · Se mer »

Kolmonoxid

Kolmonoxid, kemisk formel CO, även benämnd bara koloxid eller kolos, är en kemisk förening bestående av en kolatom och en syreatom.

Ny!!: Elektron och Kolmonoxid · Se mer »

Konjugerat system

Strukturformel för butadien. Enkel- och dubbelbindningarna bildar ett konjugerat system. Ett konjugerat system är ett system av kemiska bindningar i organiska föreningar som oftast kännetecknas av omväxlande enkel- och multipelbindningar (oftast dubbelbindningar, till exempel C.

Ny!!: Elektron och Konjugerat system · Se mer »

Konvektionsström

Konvektionsström är rörelsen av elektroner och/eller joner i vakuum.

Ny!!: Elektron och Konvektionsström · Se mer »

Koopmans teorem

Koopmans teorem är ett teorem inom kvantmekaniken som rör egenvärdena i Hartree–Fock-metoden.

Ny!!: Elektron och Koopmans teorem · Se mer »

Kosmisk bakgrundsstrålning

K. Fluktuationer i den kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätta av WMAP (2006). Färgskalan har en bredd på ± 0,2 millikelvin. I mikrovågsområdet ser man ljuset från tiden då universum blev transparent, och var cirka 1000 gånger mindre än idag. titel.

Ny!!: Elektron och Kosmisk bakgrundsstrålning · Se mer »

Kosmiska partiklar

De kosmiska partiklarnas flöde som funktion av energi. Kosmiska partiklar, kosmisk strålning, är atomära och subatomära partiklar som rör sig genom universum i hastigheter nära ljusets hastighet.

Ny!!: Elektron och Kosmiska partiklar · Se mer »

Kraftledning

Kraftledning i Lund. Kraftledning eller luftledning är en elektrisk ledning för elöverföring upphängd på stolpar.

Ny!!: Elektron och Kraftledning · Se mer »

Kristallografi

Bild av strontiumtitanat SrTiO3 där man ser de enskilda atomerna. Kristallografi är en experimentell vetenskap som studerar atomstrukturer i solida material.

Ny!!: Elektron och Kristallografi · Se mer »

Kromofor

En kromofor är den delen av en molekyl som ansvarar för dess färg.

Ny!!: Elektron och Kromofor · Se mer »

Kryoelektronmikroskopi

Kryoelektronmikroskopi är en metod för att preparera objektet genom en varsam men snabb nedfrysning.

Ny!!: Elektron och Kryoelektronmikroskopi · Se mer »

Kvantbit

Integrerad Qubit krets Kvantbit eller qubit (från engelskans quantum binary digit) representerar den minsta enheten kvantinformation.

Ny!!: Elektron och Kvantbit · Se mer »

Kvantbrunn

En kvantbrunn är en potentialbrunn där bredden på brunnen är i samma storleksordning som de Broglie-våglängden för elektroner och hål.

Ny!!: Elektron och Kvantbrunn · Se mer »

Kvantelektrodynamik

Kvantelektrodynamik (QED efter engelska Quantum electrodynamics) är en fysikalisk teori grundad på kvantmekanik och elektrodynamik som kan sägas vara en tillämpning av kvantfältteori på elektromagnetiska fält.

Ny!!: Elektron och Kvantelektrodynamik · Se mer »

Kvantkemi

Kvantkemi är en gren inom teoretisk kemi som använder teorier från kvantmekanik och kvantfältteori för att lösa kemiska problem.

Ny!!: Elektron och Kvantkemi · Se mer »

Kvantkromodynamik

Kvantkromodynamik eller QCD (från engelskans quantum chromodynamics) är inom partikelfysiken den teoretiska beskrivningen av stark växelverkan.

Ny!!: Elektron och Kvantkromodynamik · Se mer »

Kvantmekanik

Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.

Ny!!: Elektron och Kvantmekanik · Se mer »

Kvantprick

En kvantprick är en mycket liten kristall av ett halvledarmaterial, typiskt sett ett par nanometer stor, som på grund av sin litenhet och kvantmekaniska fenomen får andra optiska och elektroniska egenskaper än en större kristall av samma material.

Ny!!: Elektron och Kvantprick · Se mer »

Kvanttal

Kvanttal är inom kvantmekaniken index som beskriver bevarade storheter i ett kvantmekaniskt system.

Ny!!: Elektron och Kvanttal · Se mer »

Kvark

En kvark är inom kvantfysiken en elementarpartikel som tillsammans med en eller flera andra kvarkar bygger upp den grupp partiklar som kallas hadroner, till exempel protonen och neutronen.

Ny!!: Elektron och Kvark · Se mer »

Kväveisotoper

Kväveisotoper är isotoper av grundämnet kväve (N), det vill säga atomer och kärnor med 7 protoner och olika antal neutroner.

Ny!!: Elektron och Kväveisotoper · Se mer »

Lackas

Lackas (EC 1.10.3.2) är ett kopparjoninnehållande redoxenzym som syntetiseras bland annat av vednedbrytande svampar och insekter.

Ny!!: Elektron och Lackas · Se mer »

Laddningsbärare

Laddningsbärare är inom fysiken partiklar med fri rörlighet som är bärare av en elektrisk laddning.

Ny!!: Elektron och Laddningsbärare · Se mer »

Langmuirsond

rymdplasmats egenskaper runt kometen. En Langmuirsond används för att mäta olika egenskaper hos ett plasma.

Ny!!: Elektron och Langmuirsond · Se mer »

Laser

Laser Laser är en teknik som genom stimulerad emission och ett mediummaterial (ofta ädelsten eller ädelgas) skapar ljusstrålar som är enfärgade (monokroma), koherenta (ljusvågorna är i fas), har en riktning och har stark intensitet.

Ny!!: Elektron och Laser · Se mer »

LCAO

LCAO är en förkortning för Linear Combination of Atomic Orbitals (engelska) och är ett sätt att approximativt beräkna hur en molekylorbital, (det vill säga elektronkonfigurationen i en molekyl) kommer att se ut genom att linjärkombinera atomorbitaler.

Ny!!: Elektron och LCAO · Se mer »

Ledningsband

Ledningsbandet är benämningen på de energinivåer hos elektronerna i en kristall som gör att elektronerna kan röra sig fritt i kristallen.

Ny!!: Elektron och Ledningsband · Se mer »

Ledningselektron

Ledningselektron är ett begrepp inom fysiken.

Ny!!: Elektron och Ledningselektron · Se mer »

Lepton

Leptonerna Leptoner är elementarpartiklar enligt kvantfysiken.

Ny!!: Elektron och Lepton · Se mer »

Ligand

Cisplatin, ett komplex med platina som centralatom och fyra ligander: två kloridjoner och två ammoniakmolekyler (ammingrupper). En ligand är en atom, jon, eller molekyl (se funktionell grupp) som vanligtvis donerar eller delar en eller flera av sina elektroner bundna i en koordinerad kovalent bindning runt en central atom (liganden agerar som en Lewisbas).

Ny!!: Elektron och Ligand · Se mer »

Lincoln Wolfenstein

Lincoln Wolfenstein, född 1923, död 27 mars 2015 i Oakland i Kalifornien, var en amerikansk fysiker, verksam inom partikelfysiken.

Ny!!: Elektron och Lincoln Wolfenstein · Se mer »

Linjäraccelerator

Linjäracceleratorn i CERN En linjäraccelerator, (även linac från engelskan Linear Accelerator) är en anläggning som accelererar laddade elementarpartiklar (elektroner, protoner, joner) på en raksträcka.

Ny!!: Elektron och Linjäraccelerator · Se mer »

Ljusreaktionen

Bild 1:Översiktlig bild av fotosyntesen Ljusreaktionen är den första, ljusberoende delen av fotosyntesen.

Ny!!: Elektron och Ljusreaktionen · Se mer »

Louis de Broglie

Louis-Victor Pierre Raymond de Broglie eller oftare bara Louis de Broglie, född den 15 augusti 1892 i Dieppe, död den 19 mars 1987, var en fransk fysiker och sjunde hertigen de Broglie.

Ny!!: Elektron och Louis de Broglie · Se mer »

LPD-skärm

LPD-skärm (Laser phosphor display) är en typ av skärm som delvis liknas en traditionell fosforskärm.

Ny!!: Elektron och LPD-skärm · Se mer »

Lysämne

Lysämnepulver Lysämne, även kallat fosfor betecknar ett fast ämne som ger ifrån sig synligt ljus efter att det bestrålats med elektroner, ultraviolett ljus eller mer kortvågigt synligt ljus.

Ny!!: Elektron och Lysämne · Se mer »

Lysdiod

Lysdiod (eller LED, från engelskans light-emitting diode) är en ljuskälla baserade på halvledarmaterial som utstrålar inkoherent ljus inom ett smalt ljusspektrum då elektrisk ström flyter i framåtriktningen.

Ny!!: Elektron och Lysdiod · Se mer »

Magnetar

Magnetar. Magnetfältets utbredning. En magnetar är en neutronstjärna med ett onormalt starkt magnetfält, cirka 1000 gånger starkare än hos en vanlig neutronstjärna.

Ny!!: Elektron och Magnetar · Se mer »

Magnetflöde

Inom elektromagnetism är magnetflöde, även benämnt magnetiskt flöde, \Phi_B, ett begrepp som mäter hur mycket av ett magnetiskt fält passerar genom någon viss yta, och i vilken riktning.

Ny!!: Elektron och Magnetflöde · Se mer »

Magnetisk dipol

Magnetiskt moment '''m''' av en ringström ''I'' med area ''a'' En magnetisk dipol är ett fysikaliskt objekt som har ett magnetiskt dipolmoment.

Ny!!: Elektron och Magnetisk dipol · Se mer »

Magnetisk monopol

En magnetisk monopol är inom partikelfysiken en hypotetisk elementarpartikel som är en isolerad magnet med bara en magnetisk pol, alltså en nordpol utan en sydpol eller tvärtom.

Ny!!: Elektron och Magnetisk monopol · Se mer »

Magnetism

Magnetfält kring en stavformig magnet, synliggjord genom järnfilspån Magnetism är ett fysikaliskt fenomen genom vilket ett material utövar attraktiva eller repulsiva krafter på andra material.

Ny!!: Elektron och Magnetism · Se mer »

Magnetokristallin anisotropi

Magnetokristallin anisotropi är egenskapen hos kristallina magnetiska material att energin beror på magnetiseringsriktningen relativt kristallgittret.

Ny!!: Elektron och Magnetokristallin anisotropi · Se mer »

Magnetosfär

Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.

Ny!!: Elektron och Magnetosfär · Se mer »

Magnon

En magnon är en kvasipartikel som beskriver elektronernas spinnstruktur i en kristall.

Ny!!: Elektron och Magnon · Se mer »

Manchester

Manchester är en stad i distriktet Manchester, i grevskapet Greater Manchester, i nordvästra England, Storbritannien.

Ny!!: Elektron och Manchester · Se mer »

Maria Goeppert-Mayer

Maria Goeppert-Mayer och Gustaf VI Adolf på Nobelfesten 1963. Maria Goeppert-Mayer, född Göppert 28 juni 1906 i Kattowitz i Tyskland, nuvarande Polen, död 20 februari 1972 i San Diego i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker.

Ny!!: Elektron och Maria Goeppert-Mayer · Se mer »

Martin L. Perl

Martin Lewis Perl, född 24 juni 1927 i Brooklyn i New York, död 30 september 2014 i Palo Alto i Kalifornien, var en amerikansk nobelpristagare i fysik 1995.

Ny!!: Elektron och Martin L. Perl · Se mer »

Masspektrometri

En SIMS masspektrometer, modell IMS 3f. Masspektrometri, ofta förkortat som MS, är en teknik för att separera joner i gasfas från varandra utifrån deras förhållande mellan massa och laddning (m/z).

Ny!!: Elektron och Masspektrometri · Se mer »

Masstal

Masstalet är antalet nukleoner, det vill säga summan av antalet protoner och neutroner, i en atom.

Ny!!: Elektron och Masstal · Se mer »

Materia

Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.

Ny!!: Elektron och Materia · Se mer »

Mats Larsson (fysiker)

Mats Larsson, född 1953, är en svensk fysiker som är verksam som professor i molekylfysik vid Stockholms universitet.

Ny!!: Elektron och Mats Larsson (fysiker) · Se mer »

Mário Schenberg

Mário Schenberg (även Mário/Mario Schönberg), född 2 juli 1914 i Recife, Pernambuco, död 10 november 1990 i São Paulo, var en judisk brasiliansk elektroingenjör, fysiker, konstkritiker och författare.

Ny!!: Elektron och Mário Schenberg · Se mer »

Melvin Schwartz

Melvin Schwartz, född 2 november 1932 i New York i New York, död 28 augusti 2006 i Twin Falls i Twin Falls County i Idaho, var en amerikansk fysiker.

Ny!!: Elektron och Melvin Schwartz · Se mer »

MESFET

Uppbyggnad av en MESFET. MESFET (MEtal-Semiconductor Field Effect Transistor) är en halvledare som används vid högre frekvenser och effekter istället för MOSFET.

Ny!!: Elektron och MESFET · Se mer »

Meson

Tredimensionell ordning av 15 mesoner. Upp-ner i bilden visar antalet charmkvarkar i mesonerna. In-ut ur bilden visar antalet särkvarkar. Höger-vänster i bilden visar skillnaden mellan antalet upp- och nerkvarkar. Mesoner, från grekiskans μεσος, mesos, "halv", är subatomära partiklar som är uppbyggda av en kvark och en antikvark.

Ny!!: Elektron och Meson · Se mer »

Metall

Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.

Ny!!: Elektron och Metall · Se mer »

Metalliskt väte

Metalliskt väte uppstår när väte utsätts för tillräckligt hög kompression och genomgår ett fasskifte; det är ett exempel på degenererad materia.

Ny!!: Elektron och Metalliskt väte · Se mer »

Mikroskop

Optiskt mikroskop Ett mikroskop (av grekiska μικϱός mikrós ’litet’ och σκόπος skópos ’som iakttager’) är ett instrument som används till att synliggöra och se på föremål som är för små för att se med blotta ögat.

Ny!!: Elektron och Mikroskop · Se mer »

Mikrotron

Mikrotron är en partikelaccelerator där elektroner från en katod får passera upprepade gånger genom en mikrovågskavitet där deras energi ökas med ett konstant belopp varje gång.

Ny!!: Elektron och Mikrotron · Se mer »

Mikrovågsugn

En mikrovågsugn (2016). En mikrovågsugn eller mikro är en köksmaskin som värmer mat genom ett högfrekvent elektromagnetiskt fält.

Ny!!: Elektron och Mikrovågsugn · Se mer »

Millikans oljedroppsförsök

Millikans uppställning Robert Millikans oljedroppsförsök är ett klassiskt experiment inom fysiken som först utfördes 1909 och används för att bestämma elementarladdningens storlek.

Ny!!: Elektron och Millikans oljedroppsförsök · Se mer »

Mobilitet

Mobilitet eller rörlighet har att göra med laddningsbärarnas (elektroner eller hål) förmåga att propagera i en halvledarkristall.

Ny!!: Elektron och Mobilitet · Se mer »

Mol

Mol är SI-enheten för substansmängd.

Ny!!: Elektron och Mol · Se mer »

Molekylfysik

Molekylfysik är ett forskningsfält som studerar de fysikaliska egenskaperna hos molekyler och de kemiska bindningar mellan atomer som håller ihop molekylerna.

Ny!!: Elektron och Molekylfysik · Se mer »

MOSFET

W MOSFET-transistor. Transistorn har bara tre ben eftersom ''body'' och ''source'' är ihopkopplade internt. Hålet är till för att kunna skruva fast transistorn mot en kylfläns. MOSFET (metal-oxide-semiconductor field-effect transistor) är en typ av fälteffekttransistor.

Ny!!: Elektron och MOSFET · Se mer »

Multipletter

Multipletter är grupper av spektrallinjer med nästan samma våglängd men en liten skillnad som beror på att atomens elektroner har ett magnetiskt moment vars inriktning påverkar energin hos det utsända ljuset.

Ny!!: Elektron och Multipletter · Se mer »

Myon

Myonsönderfall sker genom W-bosoner (svag växelverkan). En myon är en elementarpartikel i fysiken som upptäcktes 1937.

Ny!!: Elektron och Myon · Se mer »

NADH-dehydrogenas

NADH-dehydrogenas, eller komplex I, är ett stort enzymkomplex på mitokondriernas inre membran.

Ny!!: Elektron och NADH-dehydrogenas · Se mer »

Natriumisotoper

Natriumisotoper är isotoper av grundämnet natrium (Na), det vill säga atomer och kärnor med 11 protoner och olika antal neutroner.

Ny!!: Elektron och Natriumisotoper · Se mer »

Neutrino

Den första observationen av en neutrino i en bubbelkammare (1970). En neutrino kommer från höger, träffar en proton, och tre laddade partiklar lämnar spår. En myon uppstår och lämnar det långa spåret till det övre vänstra hörnet; protonen lämnar det korta spåret snett uppåt; det tredje spåret är en pimeson som skapats i kollisionen. Neutrinon är en elementarpartikel som tillhör familjen leptoner och saknar elektrisk laddning.

Ny!!: Elektron och Neutrino · Se mer »

Neutron

Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.

Ny!!: Elektron och Neutron · Se mer »

Nicola Cabibbo

Nicola Cabibbo Nicola Cabibbo, född 10 april 1935 i Rom, död 16 augusti 2010 i Rom, var en italiensk fysiker, som var president för Italiens Nationella Institut för Kärnfysik mellan 1983 och 1992.

Ny!!: Elektron och Nicola Cabibbo · Se mer »

Niels Bohr

Niels Bohr och Albert Einstein i december 1925. Niels Henrik David BohrSvensk uppslagsbok, Malmö 1939, född 7 oktober 1885 i Köpenhamn, död 18 november 1962 i Köpenhamn, var en av 1900-talets främsta atomfysiker.

Ny!!: Elektron och Niels Bohr · Se mer »

Nikola Tesla

Nikola Tesla (serbisk kyrilliska: Никола Тесла), född 10 juli 1856 i Smiljan i Kejsardömet Österrike (i nuvarande Kroatien), död 7 januari 1943 i New York, var en serbisk-amerikansk uppfinnare och maskin- och elektroingenjör.

Ny!!: Elektron och Nikola Tesla · Se mer »

Nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat

Nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat (NADP), NADP+ (oxiderad) eller NADPH (reducerad) är en molekyl som används i levande organismer för att överföra kemisk energi.

Ny!!: Elektron och Nikotinamid-adenin-dinukleotidfosfat · Se mer »

Nobelpriset i fysik

Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.

Ny!!: Elektron och Nobelpriset i fysik · Se mer »

Ocean

Karta över världshaven. En sammanhängande yta av vatten täcker över hälften av jordens yta. Ocean (från grekiskans Ωκεανός, Okeanós) eller världshav Länkad 2013-07-16 kallas ett stort sammanhängande havsområde som omsluts av flera kontinenter.

Ny!!: Elektron och Ocean · Se mer »

Oktettregeln

O2): alla atomer är omgivnav av åtta elektroner, vilket uppfyller '''oktettregeln'''. Oktettregeln är en enkel regel som tillämpas i kemin.

Ny!!: Elektron och Oktettregeln · Se mer »

Olösta problem i kemi

Olösta problem i kemi består av stora frågor inom de olika fälten av kemi som visat sig mycket svåra att besvara och som är av stor vetenskaplig betydelse, vissa av dem även i filosofisk mening.

Ny!!: Elektron och Olösta problem i kemi · Se mer »

Opolär kovalent bindning

En opolär kovalent bindning är en kovalent bindning i en molekyl där de ingående atomerna har lika elektronegativitet och därför attraherar bindningselektronerna lika starkt, vilket kommer att göra att laddningen i molekylen är symmetrisk, det vill säga den är opolär.

Ny!!: Elektron och Opolär kovalent bindning · Se mer »

Opolär molekyl

En opolär molekyl saknar ett permanent elektriskt dipolmoment.

Ny!!: Elektron och Opolär molekyl · Se mer »

Optisk rundgång

Optisk rundgång (En: optical feedback) är den optiska motsvarigheten till akustisk rundgång.

Ny!!: Elektron och Optisk rundgång · Se mer »

Optronik

Optronik (OT), en sammanslagning av begreppen optik och elektronik, eller elektrooptik (EO), avser sensorer som arbetar med både fotoner samt elektroner.

Ny!!: Elektron och Optronik · Se mer »

Orbital

Orbital är härlett från ett latinskt adjektiv till orbis ("bana") och kan syfta på.

Ny!!: Elektron och Orbital · Se mer »

Oscilloskop

Oscilloskop (av latin oscillo, svänga och grekiska skop, se, betrakta) är ett elektriskt mätinstrument som visar hur en elektrisk spänning varierar över tiden, eller hur två elektriska spänningar varierar i förhållande till varandra.

Ny!!: Elektron och Oscilloskop · Se mer »

Otto Robert Frisch

Otto Robert Frisch, född 1 oktober 1904 i Wien, Österrike, död 22 september 1979 i Cambridge, England, var en österrikisk-brittisk fysiker.

Ny!!: Elektron och Otto Robert Frisch · Se mer »

Ourskiljbara partiklar

När ourskiljbara partiklar kommer närmare varandra än deras de Broglie-våglängd, kan man inte skilja mellan de två till höger ritade banorna. Antalet tillstånd är lägre för ourskiljbara partiklar än för klassiska partiklar. Ourskiljbara partiklar eller identiska partiklar är i kvantmekaniken partiklar som inte kan urskiljas, inte ens i princip.

Ny!!: Elektron och Ourskiljbara partiklar · Se mer »

Oxidation

Oxiderad bil på ett fält. Rost är en form av oxidering. Oxidation eller oxidering (från franskans oxydation), är en kemisk reaktion vid vilken ett ämne avger en eller flera elektroner.

Ny!!: Elektron och Oxidation · Se mer »

Oxidationstillstånd

Oxidationstillståndet eller oxidationsstadiet definieras som summan av positiva och negativa laddningar i en atom.

Ny!!: Elektron och Oxidationstillstånd · Se mer »

Oxidjon

Oxidjon (O^2-) är en syreatom som tagit upp två elektroner.

Ny!!: Elektron och Oxidjon · Se mer »

P-blocket

P-blocket är chokladbrunt P-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av ämnena i grupperna 13-18 i periodiska systemet undantaget helium.

Ny!!: Elektron och P-blocket · Se mer »

Parbildning

Parbildning i en bubbelkammare Parbildning är skapandet av ett par bestående av en elementarpartikel och dess antipartikel, vanligen från en foton (eller någon annan oladdad boson).

Ny!!: Elektron och Parbildning · Se mer »

Partikelaccelerator

högfrekvent växelspänning. Fermilab nära Chicago En partikelaccelerator är en anordning där laddade partiklar, främst elementarpartiklar som elektroner, positroner och protoner, accelereras till höga energier med elektriska fält.

Ny!!: Elektron och Partikelaccelerator · Se mer »

Paul Dirac

Paul Adrien Maurice Dirac, född 8 augusti 1902 i Bristol, död 20 oktober 1984 i Tallahassee, Florida, var en brittisk fysiker, delaktig i att grunda kvantmekaniken, och en av dess största teoretiker.

Ny!!: Elektron och Paul Dirac · Se mer »

Pauliprincipen

Pauliprincipen, eller Paulis uteslutningsprincip, innebär att vågfunktionen för ett system av fermioner (ourskiljbara partiklar med halvtaligt spinn) måste vara antisymmetrisk under byte av två av de ingående partiklarna.

Ny!!: Elektron och Pauliprincipen · Se mer »

Per Delsing

Per Delsing Per Delsing, född 1959, är en svensk fysiker och professor i experimentell fysik vid Chalmers tekniska högskola.

Ny!!: Elektron och Per Delsing · Se mer »

Pericyklisk reaktion

Exampel på en pericyklisk reaktion: norkaradien–cyklohexatrien-omlagringen Pericykliska reaktioner är reaktioner där elektronerna flyttar sig i en sluten ring, utan intermediärer, joner eller fria radikaler – det sägs att mekanismen är konserterad.

Ny!!: Elektron och Pericyklisk reaktion · Se mer »

Periodiska systemet

höger Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning, är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen.

Ny!!: Elektron och Periodiska systemet · Se mer »

Peroxidas

Ett peroxidas är ett enzym som katalyserar reduktionen av en peroxid.

Ny!!: Elektron och Peroxidas · Se mer »

Phase-change memory

Phase-change memory, kallas även för PCM, PRAM, PCRAM, Ovonic Unified Memory, Chalcogenide RAM och C-RAM, och är en datorminnestyp som använder sig av mineralglas för permanent lagring av information.

Ny!!: Elektron och Phase-change memory · Se mer »

Pierre Agostini

Pierre Agostini, född 1941, är en fransk-amerikansk fysiker.

Ny!!: Elektron och Pierre Agostini · Se mer »

Pieter Zeeman

Pieter Zeeman, född 25 maj 1865 i Zonnemaire, Schouwen-Duiveland, Zeeland, död 9 oktober 1943 i Amsterdam, var en nederländsk fysiker.

Ny!!: Elektron och Pieter Zeeman · Se mer »

Pimeson

En pimeson, π-meson eller pion (uttal), är en meson, det vill säga en partikel som är uppbyggd av två kvarkar.

Ny!!: Elektron och Pimeson · Se mer »

Plasma

Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.

Ny!!: Elektron och Plasma · Se mer »

Plasmafysik

Plasmafysik är den gren av fysiken som studerar plasman, alltså gaser av elektriskt laddade partiklar.

Ny!!: Elektron och Plasmafysik · Se mer »

Plasmaoscillation

Plasmaoscillationen, som sker vid plasmafrekvensen, är den viktigaste resonansen i ett plasma.

Ny!!: Elektron och Plasmaoscillation · Se mer »

Plasmon

Inom fysiken är en plasmon ett kvantum av plasmaoscillation.

Ny!!: Elektron och Plasmon · Se mer »

PN-övergång

Vid en ''pn''-övergång uppstår genom diffusion laddade områden med ett starkt elektriskt fält från det positivt laddade skiktet i ''n''-området till det negativt laddade skiktet i ''p''-området. Fältet svepar bort alla laddningsbärare och ett utarmningskikt (spärrskikt) uppstår. En PN-övergång bildas där n-dopade och p-dopade halvledare kommer i kontakt.

Ny!!: Elektron och PN-övergång · Se mer »

Polariserbarhet

Polariserbarhet är ett mått på hur stor inverkan ett yttre elektriskt fält har på en atoms, molekyls eller grupps elektronmolnsform.

Ny!!: Elektron och Polariserbarhet · Se mer »

Polarsken

Polarsken är ett ljusfenomen som uppstår när laddade partiklar (huvudsakligen elektroner) som accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i jordens atmosfär.

Ny!!: Elektron och Polarsken · Se mer »

Polär kovalent bindning

Vattenmolekylen består av syre och väte, med respektive elektronegativiteter av 3,44 och 2,20. Elektronegativitetsskillnaden polariserar varje H-O-bindning och förskjuter sina elektroner mot syret (illustreras med röda pilar). Dessa effekter läggs till som vektorer för att göra den totala molekylen polär. En polär kovalent bindning är en kovalent bindning i en molekyl där de ingående atomerna har olika elektronegativitet och därför attraherar bindningselektronerna olika starkt, vilka kommer att förskjutas åt den mest elektronegativa av atomerna.

Ny!!: Elektron och Polär kovalent bindning · Se mer »

Polär molekyl

Ett vanligt använt exempel av en '''polär''' förening är vatten (H2O) En polär molekyl är en molekyl som är övervägande positiv i minst en ände och negativ i andra.

Ny!!: Elektron och Polär molekyl · Se mer »

Polykarp Kusch

Polykarp Kusch, född 26 januari 1911 i Blankenburg, hertigdömet Braunschweig, Tyskland, död 20 mars 1993 i Dallas, Texas, var en tysk-amerikansk fysiker.

Ny!!: Elektron och Polykarp Kusch · Se mer »

Positron

En positron (antielektron) är elektronens antipartikel.

Ny!!: Elektron och Positron · Se mer »

Positronemissionstomografi

Tvärsnitt av bilden från en typisk PET-scanning av en hjärna Positronemissionstomografi (PET) är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på användning av isotopmärkta preparat, så kallade radioaktiva markörer, vilka möjliggör framtagning av tredimensionella bilder av exempelvis ämnesomsättningen i hjärnan men även hur olika preparat, exempelvis signalsubstanser, rör sig i kroppen.

Ny!!: Elektron och Positronemissionstomografi · Se mer »

Proton

Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.

Ny!!: Elektron och Proton · Se mer »

Proton-protonkedjan

Proton-protonkedjan är en av flera fusionsreaktioner genom vilka stjärnor omvandlar väte till helium, det främsta alternativet är CNO-cykeln.

Ny!!: Elektron och Proton-protonkedjan · Se mer »

Punktmassa

En punktmassa är en punkt med en massa.

Ny!!: Elektron och Punktmassa · Se mer »

Radioblixt

FRB 010724 (även kallad Lorimer burst efter upptäckaren) var den första radioblixt man upptäckte. Man kan se att vågor med hög frekvens har anlänt före de med lägre frekvens. Denna dispersion kan användas för att uppskatta avståndet till källan. En radioblixt (eng. Fast Radio Burst, FRB) är ett astrofysikaliskt fenomen som visar sig som en kort puls av radiovågor med varaktighet på bara några millisekunder.

Ny!!: Elektron och Radioblixt · Se mer »

Rayleigh-spridning

'''Rayleighspridningen gör att himlen blir blå och solnedgången röd.''' De solstrålar som är på väg mot B sprids i atmosfären, de blå komponenterna mer än de röda. Det är det spridda ljuset A ser när denne blickar upp mot himlen. B däremot, som tittar mot solnedgången under kvällstid, ser det ljus som kommer mer direkt från solen och som alltså via rayleighspridningen filtrerats från blåa komponenter. Detta ljus har en övervikt av de röda komponenterna, som inte spridits lika mycket på vägen genom atmosfären. Rayleigh-spridning, uppkallad efter den brittiske fysikern Lord Rayleigh, är spridning av ljus eller annan elektromagnetisk strålning i fast, flytande eller gasformig materia.

Ny!!: Elektron och Rayleigh-spridning · Se mer »

Röd superjätte

Röd superjätte är ett utvecklingsstadium i en massiv stjärnas utveckling när den går från att förbränna väte och helium, till att förbränna tyngre ämnen såsom kol och neon.

Ny!!: Elektron och Röd superjätte · Se mer »

Röntgenastronomi

Röntgenastronomi är en gren av astronomin som studerar elektromagnetisk strålning med fotonenergier i området cirka 0,1-100 keV (kiloelektronvolt), motsvarande 1-0,1 nm (nanometer) i våglängd.

Ny!!: Elektron och Röntgenastronomi · Se mer »

Röntgenemissionspektroskopi

Röntgenemissionspektroskopi är en experimentell mätmetod där man registrerar röntgenfotoner som ett prov sänder ut (emitterar; se också emissionslinje)) efter att den har exciterats med en annan elementarpartikel eller foton som hade tillräckligt hög energi. Denna excitation försätter en atom i provet i ett tillstånd där en plats i ett av de inre elektronskalen har frigjorts och kan ta emot en annan elektron som befinner sig i ett av de yttre skalen. En röntgenfoton kan emitteras när en sådan yttre elektron "faller ner i" (fyller) det tomma elektronskalet. Strålningen kallas för "karaktäristisk" eftersom de inre elektronskalens energinivåer är ganska väl bestämda ("skarpa") och grundämnenas energinivåer välseparerade från varandra.

Ny!!: Elektron och Röntgenemissionspektroskopi · Se mer »

Röntgenrör

Schema av ett röntgenrör; Ua är högspänningen som accelererar elektronerna; Uh är en låg spänning som ger glödström; W är anodens kylvatten. Röntgenrör från 1960 Ett röntgenrör är ett elektronrör som används för att alstra röntgenstrålning, till exempel i utrustning för röntgenundersökning.

Ny!!: Elektron och Röntgenrör · Se mer »

Röntgenstrålning

Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).

Ny!!: Elektron och Röntgenstrålning · Se mer »

Rörförstärkare

En rörförstärkare är en förstärkare vars aktiva element helt eller till största delen utgörs av elektronrör.

Ny!!: Elektron och Rörförstärkare · Se mer »

Redox

Genom att en elektron flyttas från en natriumatom till en fluoratom bildas natriumfluorid. Redox (kortform för reduktion-oxidation-reaktion) är det kemiska fenomen vid vilket oxidationstalen hos atomer förändras.

Ny!!: Elektron och Redox · Se mer »

Redoxpotential

Redoxpotential (reduktion-oxidation potential) är en elektrisk potential (mätt i volt) som mäter en substans affinitet per elektroner (det vill säga energi som frigörs när föreningen bildas eller splittras dividerat per elektron).

Ny!!: Elektron och Redoxpotential · Se mer »

Rekombination

Rekombination kan avse.

Ny!!: Elektron och Rekombination · Se mer »

Relativistisk jetstråle

M87 observerad av Hubbleteleskopet. En relativistisk jet är en extremt kraftfull jetstråle av plasma som alstras av massiva objekt i centrum av vissa aktiva galaxer, i synnerhet radiogalaxer och kvasarer.

Ny!!: Elektron och Relativistisk jetstråle · Se mer »

Relativistisk kvantkemi

Inom relativistisk kvantkemi förklaras egenskaper och struktur hos, speciellt de tyngre, grundämnena i det periodiska systemet genom en kombination av relativistisk mekanik med kvantmekanik.

Ny!!: Elektron och Relativistisk kvantkemi · Se mer »

Resistor

Olika resistorer; komponenterna med större dimensioner tål större elektrisk effekt. Överst ett motstånd på 0,56 ohm som tål 10 watt, därunder en strip med små motstånd för ytmontering. Symbolen för resistor En resistor, även kallad motstånd, är en passiv elektronisk komponent som utgör ett hinder för elektronernas rörelse i ett elektriskt fält.

Ny!!: Elektron och Resistor · Se mer »

Resonanslåda

En resonanslåda eller klanglåda är ett ihåligt utrymme som förstärker ljud genom resonans.

Ny!!: Elektron och Resonanslåda · Se mer »

Rhea (måne)

Rhea (grekiska ‘Ρέα) är näst störst av Saturnus månar.

Ny!!: Elektron och Rhea (måne) · Se mer »

Rheas ringar

Saturnusmånen Rhea kan ha ett svagt ringsystem bestående av tre smala relativt täta band inom en partikelskiva.

Ny!!: Elektron och Rheas ringar · Se mer »

Richard E. Taylor

Richard E. Taylor, född 2 november 1929 i Medicine Hat i Alberta, Kanada, död 22 februari 2018 i Stanford i Kalifornien, USA, var en kanadensisk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1990.

Ny!!: Elektron och Richard E. Taylor · Se mer »

Roald Hoffmann

Roald Hoffmann, född Roald Safran den 18 juli 1937 i Złoczów i dåvarande Polen (idag Zolotjiv i nuvarande Ukraina), är en polsk-amerikansk teoretisk kemist.

Ny!!: Elektron och Roald Hoffmann · Se mer »

Robert A. Millikan

Robert A. Millikan. Robert Andrews Millikan, född 22 mars 1868 i Morrison, Illinois, död 19 december 1953 i San Marino, Kalifornien, var en amerikansk fysiker.

Ny!!: Elektron och Robert A. Millikan · Se mer »

Robert Oppenheimer

Julius Robert Oppenheimer, född 22 april 1904 i New York, död 18 februari 1967 i Princeton, New Jersey, var en amerikansk teoretisk fysiker och professor i fysik vid University of California, Berkeley.

Ny!!: Elektron och Robert Oppenheimer · Se mer »

Rotation

Rotation är rörelsen hos en fysisk kropp runt en rät linje – rotationsaxeln.

Ny!!: Elektron och Rotation · Se mer »

Rydbergs formel

Rydbergs formel i ett protokoll från 5 november 1888 Rydbergs formel upptäcktes 1888 av fysikern Janne Rydberg för att beräkna spektrallinjer från atomer.

Ny!!: Elektron och Rydbergs formel · Se mer »

Rymdväder

Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär påverkas av solutbrott. Variationer på solen och i solvinden är rymdvädrets viktigaste drivkrafter. Bild:NASA Rymdväder är de ständigt skiftande förhållandena i rymdplasmat runt jorden.

Ny!!: Elektron och Rymdväder · Se mer »

S-blocket

S-blocket är rosa S-blocket, ett av periodiska systemets block, utgörs av grupperna 1 (IA, alkalimetallerna) och 2 (2A, de alkaliska jordartsmetallerna) samt väte, och helium.

Ny!!: Elektron och S-blocket · Se mer »

S-processen

S-processen eller slow process (engelska: långsam process), är en neutroninfångande elementsyntes som äger rum i tunga stjärnor som nått den asymptotiska jättegrenen.

Ny!!: Elektron och S-processen · Se mer »

Saturnus naturliga satelliter

Karta över Saturnus-systemet Saturnus har 146 bekräftade månar.

Ny!!: Elektron och Saturnus naturliga satelliter · Se mer »

Schrödingerekvationen

Schrödingerekvationen är en partiell differentialekvation av central betydelse inom kvantmekaniken.

Ny!!: Elektron och Schrödingerekvationen · Se mer »

Scintillation (fysik)

Scintillation är ett fysikaliskt fenomen där små blixtar av synligt ljus avges i särskilda material, så kallade scintillatorer, när dessa absorberar joniserande strålning.

Ny!!: Elektron och Scintillation (fysik) · Se mer »

Sekundäremission

Inom partikelfysik är sekundäremission ett fenomen där primära infallande partiklar med tillräcklig energi, när de träffar en yta eller passerar genom något material, inducerar emission av sekundära partiklar.

Ny!!: Elektron och Sekundäremission · Se mer »

Shoemaker–Levy 9

Shoemaker-Levy 9 (SL9 eller formellt kallad D/1993 F2) var en komet som kolliderade med Jupiter 1994, vilket blev den första direkta observationen av två objekt i solsystemet som kolliderar.

Ny!!: Elektron och Shoemaker–Levy 9 · Se mer »

Siunjajev-Zeldovitj-effekten

Siunjajev-Zeldovitj-effekten (ibland förkortat SZ-effekten) beror på högenergetiska elektroner, som förvränger kosmisk bakgrundsstrålning (CMB) genom så kallad invers Comptonspridning.

Ny!!: Elektron och Siunjajev-Zeldovitj-effekten · Se mer »

Skinneffekt

Illustration av strömflödet i en cylindrisk ledare. Högre intensitet av rött innebär högre strömintensitet. H-fält. Skinneffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och mindre vid större djup.

Ny!!: Elektron och Skinneffekt · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Ny!!: Elektron och Solen · Se mer »

Solmassa

Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.

Ny!!: Elektron och Solmassa · Se mer »

Solvind

Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.

Ny!!: Elektron och Solvind · Se mer »

Spallation

Spallation är processen då en tungmetalls atomkärnor blir instabila och avger neutroner efter att ha bombarderats med protoner.

Ny!!: Elektron och Spallation · Se mer »

Spektrallinje

Kontinuerligt spektrum Emissionslinjer Absorptionslinjer 'Spektralcirklar' från en kvicksilverlampa fotograferade genom en CD-skiva. Spektrallinjer är ljusa eller mörka linjer i spektrumet från en ljuskälla.

Ny!!: Elektron och Spektrallinje · Se mer »

Spektraltyp

Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.

Ny!!: Elektron och Spektraltyp · Se mer »

Spektrum

Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.

Ny!!: Elektron och Spektrum · Se mer »

Spinn

Spinn är en kvantfysikalisk egenskap (frihetsgrad) hos partiklar i mikrokosmos.

Ny!!: Elektron och Spinn · Se mer »

Spinn-laddningsseparation

I den kondenserade materiens fysik, är spin–laddningsseparation ett ovanligt uppträdande hos elektroner i vissa material, där de kan uppträda som om de splittrades i tre självständiga kvasipartiklar, spinonen, orbitonen och chargonen (eller dess antipartikel, holonen).

Ny!!: Elektron och Spinn-laddningsseparation · Se mer »

Stark växelverkan

Den starka växelverkan, eller den starka kärnkraften, är en av de fyra kända fundamentala krafterna inom fysiken.

Ny!!: Elektron och Stark växelverkan · Se mer »

Sterisk effekt

Sterisk effekt är ett kemiskt fenomen som uppstår då närliggande gruppers elektronmoln repellerar varandra.

Ny!!: Elektron och Sterisk effekt · Se mer »

Stjärna

Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Ny!!: Elektron och Stjärna · Se mer »

Subatomär partikel

Subatomära partiklar är ett samlingsbegrepp för fysikaliska partiklar som är mindre än atomer.

Ny!!: Elektron och Subatomär partikel · Se mer »

Substansmängd

Substansmängd (tidigare kallad ämnesmängd) är en grundstorhet, som anger ett antal av mer eller mindre reella partiklar eller kroppar, till exempel molekyler, elektroner, fotoner eller enhetsceller i en kristall (se kristallstruktur).

Ny!!: Elektron och Substansmängd · Se mer »

Superoxid

Superoxid är en reaktiv anjon och fri radikal, med beteckningen O2−.

Ny!!: Elektron och Superoxid · Se mer »

Supersymmetri

Supersymmetri är en symmetri inom teoretisk fysik som relaterar fermioner och bosoner.

Ny!!: Elektron och Supersymmetri · Se mer »

Svag växelverkan

W- boson. Svag kärnkraft eller svag växelverkan är en av de fyra fundamentala krafterna i naturen.

Ny!!: Elektron och Svag växelverkan · Se mer »

Sveptunnelmikroskop

Grundprincipen för STM. Sveptunnelmikroskop (STM) är ett icke-optiskt mikroskop med tillräckligt bra upplösning för att kunna särskilja atomer.

Ny!!: Elektron och Sveptunnelmikroskop · Se mer »

Svetsning

Bågsvetsning Svetsning är en fogningsteknik.

Ny!!: Elektron och Svetsning · Se mer »

Synkrotronstrålning

Synkrotronstrålning är strålning som produceras av elektroner som accelererats till ultrarelativistiska hastigheter och färdas genom magnetfält som böjer deras bana.

Ny!!: Elektron och Synkrotronstrålning · Se mer »

Syre

Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.

Ny!!: Elektron och Syre · Se mer »

Tau-lepton

Möjliga sönderfall av tau-partikeln Tau-leptonen, eller ibland tauonen, är en elementarpartikel, en lepton, den tyngsta släktingen till elektronen.

Ny!!: Elektron och Tau-lepton · Se mer »

Television

Philips demonstrerar '''television''' på Tekniska museet i Stockholm, november 1952. Television (tidigare kallad bildradio) är ett system inom telekommunikation för att på avstånd skicka ljud och tvådimensionella rörliga bilder till en mottagare.

Ny!!: Elektron och Television · Se mer »

Termisk emission

Termisk emission uppkommer då en metall eller legering upphettas så mycket att de termiska rörelserna övervinner de bindningskrafter som verkar på elektronerna som därmed frigörs från metallen.

Ny!!: Elektron och Termisk emission · Se mer »

Therac-25

Therac-25 var en strålbehandlingsmaskin som på grund av mjukvarufel utsatte minst 6 patienter för strålningsöverdoser mellan juni 1985 och januari 1987, med strålsjuka och i vissa fall död som följd.

Ny!!: Elektron och Therac-25 · Se mer »

Thomsonspridning

Thomsonspridning, en inkommande foton växelverkar med en laddad partikel. Strålningens våglängd påverkas inte. Thomsonspridning är spridning av elektromagnetisk strålning mot en fri laddad partikel i vila, särskilt mot fria elektroner.

Ny!!: Elektron och Thomsonspridning · Se mer »

Tidsaxel över partikelupptäckter

Detta är en tidsaxel över upptäckter av subatomära partiklar.

Ny!!: Elektron och Tidsaxel över partikelupptäckter · Se mer »

Tidsresa

Kan man dra tillbaka tiden? En tidsresa är en förflyttning framåt eller bakåt i tiden (oftast bakåt) utöver det som upplevs som normalt tidsflöde.

Ny!!: Elektron och Tidsresa · Se mer »

Tokamak

Interiör av en tokamak En tokamak är en specifik konstruktion för inneslutning av plasma med ett toroidalt magnetfält för termonukleär fusion.

Ny!!: Elektron och Tokamak · Se mer »

Träffyta

Träffyta eller tvärsnitt betecknar inom fysiken en slags sannolikhet som används när partiklar skickas in mot andra partiklar.

Ny!!: Elektron och Träffyta · Se mer »

Tröghetsinnesluten fusion

Tröghetsinnesluten fusion. 1 Laser- eller röntgenstrålar hettar upp ytan av en bränslekapsel. 2. Ytskiktet exploderar och bränslet imploderar. 3. Bränslekärnan når 20 gånger högre densitet än bly, temperaturen når 100 miljoner ˚C och bränslet antänds. 4. Fusionsprocesserna sprids utåt genom bränslet. Tröghetsinnesluten fusion är en metod för att åstadkomma fusion mellan atomkärnor av väte.

Ny!!: Elektron och Tröghetsinnesluten fusion · Se mer »

Triboelektricitet

Triboelektrisk effekt uppstår när material gnids mot varandra och elektroner hoppar mellan anliggningsytorna.

Ny!!: Elektron och Triboelektricitet · Se mer »

Tvåkropparsproblemet

Två kroppar med lika stora massor kretsar runt ett gemensamt masscentrum Tvåkropparsproblemet kallas den mekaniska uppgiften att bestämma rörelserna hos två materiella punkter (inom astronomin himlakroppar), som är fria och ömsesidigt attraherar varandra enligt Isaac Newtons gravitationslag.

Ny!!: Elektron och Tvåkropparsproblemet · Se mer »

Tyreoperoxidas

Tyreoperoxidas (TPO) är ett hemprotein och peroxidas som huvudsakligen finns i sköldkörteln, vars funktion är att inleda oxideringen av jodid till jod.

Ny!!: Elektron och Tyreoperoxidas · Se mer »

Ultramikroskop

Ultramikroskop i museum. Ultramikroskop är en uppfinning av Richard Adolf Zsigmondy.

Ny!!: Elektron och Ultramikroskop · Se mer »

Universum

Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.

Ny!!: Elektron och Universum · Se mer »

Universums historia

Big bang-teorin är den vedertagna kosmologiska modellen för universums tillkomst och utveckling.

Ny!!: Elektron och Universums historia · Se mer »

Upptäckt

tyngden av den undanträngda vätskan. Försättsblad från "Historical and critical information about the life, inventions and writings of Archimedes of Syracuse" av den italienske greven Giammaria Mazzucchelli (1707-1765), publicerad 1737. En upptäckt är det när någon får tidigare okänd kunskap, och det är en uppfinning när någon upptäcker en användningsmöjlighet.

Ny!!: Elektron och Upptäckt · Se mer »

Utträdesarbete

Utträdesarbete är den energi som krävs för att frigöra en elektron från ett fast material, d.v.s att flytta den från Ferminivån till vakuum utanför materialet.

Ny!!: Elektron och Utträdesarbete · Se mer »

Vacuum Fluorescent Display

Vacuum fluorescent display (VFD) är en typ av presentationsenhet som har ett starkt cyanfärgat sken från anoden.

Ny!!: Elektron och Vacuum Fluorescent Display · Se mer »

Vakuum

Vakuumpump Vakuum (även tomrum) är ett fysikaliskt uttryck för ett utrymme som inte innehåller någon materia alls.

Ny!!: Elektron och Vakuum · Se mer »

Valens (kemi)

Valens, värdighet, är en något diffus term som sedan gammalt (1868) används inom kemin för att ange antalet bindningar som en atom kan bilda till andra atomer.

Ny!!: Elektron och Valens (kemi) · Se mer »

Valenselektron

En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).

Ny!!: Elektron och Valenselektron · Se mer »

Van Allen-bältena

Jordens inre och yttre strålningsbälten. Strålningsbälten eller Van Allen-bälten är områden i en planets magnetosfär där elektroner och joner (främst protoner) med hög energi (MeV-området) fångas in av planetens magnetfält.

Ny!!: Elektron och Van Allen-bältena · Se mer »

Vatten

Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.

Ny!!: Elektron och Vatten · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.

Ny!!: Elektron och Väte · Se mer »

Väteatomen

Väteatomen är ett av få system för vilket det finns en exakt kvantmekanisk beskrivning.

Ny!!: Elektron och Väteatomen · Se mer »

Vätejon

En vätejon är en jon som består av en positivt eller negativt laddad väteatom.

Ny!!: Elektron och Vätejon · Se mer »

Växtnäring

Kompost kan användas som växtnäring. Växtnäring är de näringsämnen som växter behöver för att kunna fullfölja sin livscykel.

Ny!!: Elektron och Växtnäring · Se mer »

Våg-partikeldualitet

Våg-partikeldualitet innebär att elektromagnetisk strålning (till exempel ljus) och materia (i praktiken små objekt, till exempel elementarpartiklar, atomer och molekyler) uppvisar både vågegenskaper och partikelegenskaper.

Ny!!: Elektron och Våg-partikeldualitet · Se mer »

Vetenskapsåret 1897

Ingen beskrivning.

Ny!!: Elektron och Vetenskapsåret 1897 · Se mer »

Vetenskapsåret 1948

Ingen beskrivning.

Ny!!: Elektron och Vetenskapsåret 1948 · Se mer »

Viking (satellit)

Kourou och lyfts över från transportcontainern till arbetsvagnen. Kourou. Kourou. Kourou. De lyckliga ingenjörerna, Approaching Zero''. Viking är en svensk satellit för rymdfysikforskning med huvudsyftet att utforska norrsken.

Ny!!: Elektron och Viking (satellit) · Se mer »

Vit dvärg

En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.

Ny!!: Elektron och Vit dvärg · Se mer »

VSEPR-teorin

Valence shell electron pair repulsion theory (VSEPR) är en modell som används inom kemin och som syftar till att representera enskilda molekylers geometrier.

Ny!!: Elektron och VSEPR-teorin · Se mer »

Walther Gerlach

Walther Gerlach, född 1 augusti 1889 och död 10 augusti 1979, var en tysk fysiker, som tillsammans med Otto Stern upptäckte elektronens kvantiserade spinn, den så kallade Stern-Gerlach effekten.

Ny!!: Elektron och Walther Gerlach · Se mer »

Wilsonkammare

Alfapartiklar från en källa lämnar cirka 5 centimeter långa spår Wilsonkammare, eller dimkammare är instrument som används för att studera joniserande strålning, ursprungligen utvecklad av den skotske fysikern Charles T. R. Wilson för meteorologiska experiment.

Ny!!: Elektron och Wilsonkammare · Se mer »

Xenofanes

Xenofanes, omkring 570-480 f.Kr., var en grekisk filosof.

Ny!!: Elektron och Xenofanes · Se mer »

Yokto

Yokto är ett SI-prefix som betyder 10-24.

Ny!!: Elektron och Yokto · Se mer »

Yoshio Nishina

Nishina Yoshio (仁科芳雄), född 6 december 1890, död 10 januari 1951, var en japansk fysiker.

Ny!!: Elektron och Yoshio Nishina · Se mer »

Zepto

Zepto är ett SI-prefix som betyder 10-21.

Ny!!: Elektron och Zepto · Se mer »

2MASS J10475385+2124234

2MASS J10475385+2124234 är en ensam stjärna i norra delen av stjärnbilden Lejonet i den lokala bubblan i Orionarmen.

Ny!!: Elektron och 2MASS J10475385+2124234 · Se mer »

Omdirigerar här:

Elektroner, Negatron.

Unionpedia är ett koncept karta eller semantiska nätverk organiserade så ett uppslagsverk eller ordbok. Det ger en kort definition av varje koncept och dess relationer.

Detta är en jätte på nätet mental karta som ligger till grund för konceptdiagram. Det är gratis att använda och varje artikel eller ett dokument kan laddas ner. Det är ett verktyg, resurs eller referens för studier, forskning, utbildning, lärande eller undervisning, som kan användas av lärare, pedagoger, elever eller studenter; för den akademiska världen: för skolan, grundskola, gymnasium, högstadium, mellan, högskola, teknisk examen, högskola, universitet, grundutbildning, master-eller doktorsexamen; för papper, rapporter, projekt, idéer, dokumentation, undersökningar, sammanfattningar, eller avhandling. Här är definitionen, förklaring, beskrivning, eller innebörden av varje betydande där du behöver information, och en lista över tillhörande begrepp som en ordlista. Finns på svenska, engelska, spanska, portugisiska, japanska, kinesiska, franska, tyska, italienska, polska, nederländska, ryska, arabiska, hindi, ukrainare, ungerska, katalanska, tjeckiska, hebreiska, danska, finsk, indonesisk, norsk, rumänska, turkiska, vietnamesiska, koreanska, thailändska, grekiska, bulgariska, kroatiska, slovakiska, litauiska, filippinska, lettiska, estniska och slovenska. Fler språk snart.

All information extraherades från Wikipedia, och det är tillgänglig under Creative Commons Attribution-Sharealike License.

Unionpedia stöds inte av eller är anslutet till Wikimedia Foundation.

Google Play, Android och logotypen för Google Play är varumärken som tillhör Google Inc.

Integritetspolicy

UtgåendeInkommande