Snabbare tillgång än webbläsare!
53 relationer: Anastasia av Kiev, Anna av Kiev, Anund Jakob, Belarus, Belarus historia, De svenska korstågen, Edvard Landsflyktingen, Eilif Ragnvaldsson, Elisabet av Kiev, Estrid av obotriterna, Filip I av Frankrike, Gustav Vasas härstamning, Harald Hårdråde, Häxprocess, Henrik I av Frankrike, Ingegerd Olofsdotter, Ingermanland, Ingvar den vittfarnes saga, Iziaslav I av Kiev, Jaroslav, Jaroslavl, Kasimir I av Polen, Kejsardömet Ryssland, Kiev, Kievupproret 1068, Lista över Kievrus regenter, Ludvig VI av Frankrike, Margareta av Skottland (helgon), Oleg I av Tjernigov, Olof Skötkonung, Petjeneger, Prinsessan Ingegerd av Sverige, Ragnvald Ulfsson, Rurikdynastin, Russkaja pravda, S:t Olavsleden, Södermanlands runinskrifter 33, Sighvat Tordsson, Sofiakatedralen i Kiev, Staraja Ladoga, Svenska helgon, Svjatopolk I av Kiev, Tartu, Ukrainas historia, Velikij Novgorod, Vikingatida färder, Vladimir I av Kiev, Vladimir II Monomach, 10 februari, 1019, ..., 1054, 20 februari, 978. Förläng index (3 mer) »
Anastasia av Kiev
Anastasia av Kiev (Анастасия Ярославна; Анастасія Ярославна), född omkring 1023, död 1074/1096 i Admont i Steiermark, var drottning av Ungern sedan giftermålet med kung Andreas I runt år 1039.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Anastasia av Kiev · Se mer »
Anna av Kiev
Anna Jaroslavna av Kiev, född omkring 1030 i Kiev i Kievriket, död före år 1089, var drottning av Frankrike mellan 1051 och 1060 som kung Henrik I:s tredje maka.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Anna av Kiev · Se mer »
Anund Jakob
Anund Jakob, (ofta 'Anund Kolbränna' och ibland som 'Emund gamle' i västgötalagen) född något av åren 1007–09, enligt Snorre Sturlasson den 24 juli ("Jakobsmässeafton"), död cirka 1050, svensk kung från 1022, var son till Olof Skötkonung och Estrid.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Anund Jakob · Se mer »
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Belarus · Se mer »
Belarus historia
Belarus historia är till stor del präglat av dess läge mellan och inom olika stormakter och religioner, katolicism och den kristna ortodoxa kyrkan.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Belarus historia · Se mer »
De svenska korstågen
De svenska korstågen var en serie svenska militära expeditioner under 1100- och 1200-talen för att införa katolicismen i de då hedniska Baltikum och Finland.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och De svenska korstågen · Se mer »
Edvard Landsflyktingen
Edvard Landsflyktingen (eng:Edward the Exile), född 1016, död februari 1057, son till kung Edmund Järnsida och Ealdgyth, fick tillnamnet Landsflyktingen (the Exile) på grund av att han tillbringade större delen av sitt liv utanför sina förfäders England.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Edvard Landsflyktingen · Se mer »
Eilif Ragnvaldsson
Enligt Snorre Sturlasson var Eilif Ragnvaldsson hövding för kung Jaroslav I:s landvärnsmän när Harald Hårdråde kom till Novgorod i landsflykt år 1031.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Eilif Ragnvaldsson · Se mer »
Elisabet av Kiev
Elisabet av Kiev, i Norge kallad Ellisiv, egentligen Elisaveta Yaroslavna, född omkring 1025, död omkring 1067, var prinsessa av Kiev och drottning av Norge.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Elisabet av Kiev · Se mer »
Estrid av obotriterna
Estrid (eller Astrid) av obotriterna, född cirka 979, död cirka 1035, var dotter till en obotritisk hövding, gift med Olof Skötkonung och drottning av Sverige cirka 1000–1022.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Estrid av obotriterna · Se mer »
Filip I av Frankrike
Filip I, (fr. Philippe Ier), född 23 maj 1052 i Champagne-et-Fontaine, död 29 juli 1108 i Melun, var Frankrikes kung från 1060 till sin död 1108.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Filip I av Frankrike · Se mer »
Gustav Vasas härstamning
Gustav Vasa på nederländskt kopparstick av Horatius Cock 1559, avbildad i samtidens mode, möjligen efter en skiss av Domenicus ver Wilt.''Valda skrifter'', ''Gustav Vasas porträtt'' av Gustaf Upmark den äldre s. 288-289. Skepptuna. Stamgård för Vasaätten. Gustav Vasas härstamning är ett genealogiskt ämne som intresserar både regelrätta historiker och privatpersoner med härstamning från Gustav Vasa.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Gustav Vasas härstamning · Se mer »
Harald Hårdråde
Harald Hårdråde (Sigurdsson) (fornnordiska: Haraldr harðráði Sigurðarson) också känd som Harald Bulgarbrännaren, född 1015, son till Sigurd Syr och Åsta (ej att förväxla med Astrid "Asta" Olofsdotter, Haralds halvbror Olof den heliges hustru), död 25 september 1066 i slaget vid Stamford Bridge i England.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Harald Hårdråde · Se mer »
Häxprocess
Häxor bränns i Europa. Häxprocess, häxeriprocess, trolldomsprocess eller häxjakt, kallas de händelser, framför allt under 1400- till och med 1600-talet, runt om i den kristna världen, där människor, i de flesta områden i huvudsak kvinnor anklagades för att vara häxor och för samröre med Satan.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Häxprocess · Se mer »
Henrik I av Frankrike
Henrik I (franska: Henri Ier), född 4 maj 1008, död 4 augusti 1060 i Vitry-aux-Loges, begravd i Saint-Denis-basilikan, son till Robert II av Frankrike och Constance av Arles, var hertig av Bourgogne 1016–1032 och kung av Frankrike från 20 juli 1031 (då hans far dog) till sin egen död.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Henrik I av Frankrike · Se mer »
Ingegerd Olofsdotter
Ingegerd Olofsdotter eller den heliga Anna av Novgorod, född omkring år 1000, död 10 februari 1050, var en svensk prinsessa och senare Novgorod- och Kievrus-furstinna.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Ingegerd Olofsdotter · Se mer »
Ingermanland
Ingermanland är ett historiskt landskap beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Neva.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Ingermanland · Se mer »
Ingvar den vittfarnes saga
Ingvar den vittfarnes saga, (isländska Yngvars saga víðförla) skildrar Ingvar den vittfarnes liv, bland annat hur denne leder en expedition med en flotta, först i österled, därpå söderut.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Ingvar den vittfarnes saga · Se mer »
Iziaslav I av Kiev
Iziaslav I, född 1024, stupad i strid 3 oktober 1078, var storfurste av Kiev tre gånger: 1054–1068, 1069–1073 och 1076–1078.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Iziaslav I av Kiev · Se mer »
Jaroslav
Jaroslav eller Jarosław kan syfta på.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Jaroslav · Se mer »
Jaroslavl
Jaroslavl (Яросла́вль) är en stad i Ryssland, 250 km nordost om Moskva, vid floderna Volga och Kotorosl.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Jaroslavl · Se mer »
Kasimir I av Polen
Kasimir I, porträtt av Jan Matejko. Kasimir I, porträtt av Aleksander Lesser. Kasimir I (polska: Kazimierz I Karol Odnowiciel), född 25 juli 1016, död 1058, var en polsk regent, son till Mieszko II och Rikissa.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Kasimir I av Polen · Se mer »
Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Kejsardömet Ryssland · Se mer »
Kiev
Kiev (Київ, ''Kyjiv''.,; Киев, Kijev) är huvudstaden och den största staden i Ukraina.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Kiev · Se mer »
Kievupproret 1068
Kievborna befriar Vseslav från fångenskap under upproret. Kievupproret 1068 var en revolt mot storfurste Iziaslav I av Kiev efter en förlust för Kievrus mot kumanerna i slaget vid Altafloden nära staden Perejaslav, sydost om Kiev.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Kievupproret 1068 · Se mer »
Lista över Kievrus regenter
Detta är en lista över regenter över Kievrus eller Rutenien, även kallat "rusernas land", som räknar sitt tillblivande till Rurik.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Lista över Kievrus regenter · Se mer »
Ludvig VI av Frankrike
Ludvig VI, Ludvig den tjocke, (fr. Louis VI, Louis le Gros), född 1 december 1081 i Paris, död 1 augusti 1137 i Paris, var kung av Frankrike, 1108–1137.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Ludvig VI av Frankrike · Se mer »
Margareta av Skottland (helgon)
Margareta av Skottland eller Margareta av Wessex, född cirka 1045 i Ungern, död 16 november 1093 i Edinburgh, var såsom hustru till kung Malcolm III av Skottland Skottlands drottning.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Margareta av Skottland (helgon) · Se mer »
Oleg I av Tjernigov
Oleg I av Tjernigov Oleg I av Tjernigiv, Oleg Svjatoslavitj, född ca 1053, död 1 augusti 1115, furste (knjaz) av Tjernigov och furste av Novgorod-Severskij.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Oleg I av Tjernigov · Se mer »
Olof Skötkonung
Olof Skötkonung i en tolkning av Ansgar Almquist på Stockholms stadshus. S:t Sigfrids källa vid Husaby kyrka, dit många åker i tron att det är platsen för Olof Skötkonungs dop. Olof Skötkonung (fornnordiska: Óláfr skautkonungr), född cirka 980 (alternativt på 960-talet), död sannolikt under vintern 1021–1022, var kung av Sverige cirka 995–1022.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Olof Skötkonung · Se mer »
Petjeneger
Östeuropa med den huvudsakliga utbredningen av petjenska bosättningar omk. 1015.Petjeneger är den ryska benämningen på ett turkiskt nomadfolk som själva kallade sig kangli eller kangar och ursprungligen var bosatta mellan Volga och Ural.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Petjeneger · Se mer »
Prinsessan Ingegerd av Sverige
Prinsessan Ingegerd av Sverige kan avse.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Prinsessan Ingegerd av Sverige · Se mer »
Ragnvald Ulfsson
Ragnvald, även felaktigt Ragnvald jarl eller Ragnvald Ulfsson, var en historisk person känd från Sigvat Tordarsons verk Austrfararvísur.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Ragnvald Ulfsson · Se mer »
Rurikdynastin
Områden och folk i Rutenien/Kievriket (1015–1113). Furstendömen i Rutenien/Kievriket (1054–1132). Rurikdynastin (rurikiderna) var den härskande dynastin i Kievriket, och senare i Ryssland.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Rurikdynastin · Se mer »
Russkaja pravda
Ru'sskaja pra'vda ("ryska rätten"), en samling gamla juridiska urkunder i Ryssland.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Russkaja pravda · Se mer »
S:t Olavsleden
Alsen och Mörsil i Jämtland. S:t Olavsleden, alternativt S:t Olofsleden och S:t Olofs pilgrimsled, är en pilgrimsled mellan Selånger utanför Sundsvall i Sverige och Nidarosdomen i Trondheim i Norge.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och S:t Olavsleden · Se mer »
Södermanlands runinskrifter 33
Södermanlands runinskrifter 33 är en runsten i Fredriksdal, Trosa-Vagnhärads socken i Trosa kommun.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Södermanlands runinskrifter 33 · Se mer »
Sighvat Tordsson
Sighvat får som hirdman ett svärd av kung Olav. Christian Krohg, 1899 Sighvat Tordsson (Sighvatr eller Sigvatr Þórðarson), cirka 995-cirka 1045, var en isländsk furstelovskald i den norske kungen Olav Haraldssons hird.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Sighvat Tordsson · Se mer »
Sofiakatedralen i Kiev
Sofiakatedralen (ukrainska: Собор Святої Софії/Sobor Svjatoji Sofiji, eller Софійський собор/Sofijskyj sobor; ryska: Собор Святой Софии/Sobor Svjatoj Sofii, eller Софийский собор/Sofijskij sobor) är en ukrainsk-ortodox katedral belägen i Kiev, Ukraina.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Sofiakatedralen i Kiev · Se mer »
Staraja Ladoga
Borgen i Staraja Ladoga. Staraja Ladogas vapen. Staraja Ladoga (ryska: Ста́рая Ла́дога, "gamla Ladoga", eller Aldeigjuborg i de nordiska sagorna eller Aldogaborg) är en by (selo) i Volchov rajon i Leningrad oblast i Ryssland, och är belägen vid Volchovfloden nära sjön Ladoga, ca 100 km öster om Sankt Petersburg.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Staraja Ladoga · Se mer »
Svenska helgon
Heliga Birgitta på ett altarskåp från Salems kyrka i Södermanland. Det finns ett flertal svenska helgon.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Svenska helgon · Se mer »
Svjatopolk I av Kiev
Svjatopolk I Vladimirovitj av Kiev (Святополк Окаянны, Svjatopolk Okajanny, "Svjatopolk den förbannade"), född 980, död 1019, var furste (knjaz) av Turov 988–1015 samt storfurste av Kiev 1015–1019.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Svjatopolk I av Kiev · Se mer »
Tartu
Tartus rådhus. Drönavideo av Toomemägi och Tartu. Tartu, äldre svenskt namn: Dorpat, Dörpt,, tyska: Dorpat, ryska 1893–1918 Юрьев, Jurjev) är en universitetsstad i sydöstra Estland. Staden är centralort i stadskommunen Tartu stad samt residensstad i landskapet Tartumaa och har 103 284 invånare (2010). Tartu ligger i det historiska Livland och var fram till Estlands självständighet 1918 känd i omvärlden som Dorpat. Tartu universitet grundades ursprungligen 1632 i Svenska Livland och var då Sveriges andra universitet. Universitetet är Estlands äldsta och största universitet.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Tartu · Se mer »
Ukrainas historia
Östslaverna på 700-talet. Den här artikeln behandlar nationalstaten Ukrainas historia.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Ukrainas historia · Se mer »
Velikij Novgorod
Medeltida torn i Novgorod. Novgorod (officiellt Великий Новгород, Velikij Novgorod, ’stor nystad’) är en stad med cirka 220 000 invånare i nordvästra Ryssland.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Velikij Novgorod · Se mer »
Vikingatida färder
Rutter och år för viktiga vikingaresor. Rutter i österled. Rutten söderut från Novgorod användes troligen mest vintertid, och då med häst och släde. En rutt österut från Novgorod är inte utmärkt. En romantisk bild av vikingar på resa i Ryssland. Målning av Nicholas K. Roerich, 1899. Vikingarnas resor kännetecknas av en kombination av plundring och handel.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Vikingatida färder · Se mer »
Vladimir I av Kiev
Vladimir I. Vladimir I Svjatoslavitj (fornöstslaviska: Володимир, Volodimir; fornkyrkoslaviska och ryska: Владимир, Vladimir; ukrainska: Володимир, Volodymyr; fornnordiska: Valdamarr; modern nordiska: Valdemar), kallad Vladimir den store (Vladimir Velikij) eller Vladimir den helige (Vladimir Svjatoj), född omkring 956-958, död 15 juli 1015, var storfurste av Kiev.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Vladimir I av Kiev · Se mer »
Vladimir II Monomach
Vladimir II Monomach vilar sig efter jakt. Målning av Viktor Vasnetsov Vladimir II Monomach, Valdemar av Rutenien, född 1053 i Kiev i dåvarande Kievriket (Rutenien), död 19 maj 1125 i Kiev, var storfurste av Kievriket från 1113, en av de mest berömda.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och Vladimir II Monomach · Se mer »
10 februari
10 februari är den 41:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och 10 februari · Se mer »
1019
1019 (MXIX) var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och 1019 · Se mer »
1054
1054 (MLIV) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och 1054 · Se mer »
20 februari
20 februari är den 51:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och 20 februari · Se mer »
978
978 (CMLXXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Jaroslav I av Kiev och 978 · Se mer »
Omdirigerar här:
Iaroslav I, Jaroslav 01, Jaroslav I, Jaroslav I av Kyjiv, Jaroslav I den vise, Jaroslav Vladimirovitj, Jaroslav den vise, Yaroslav I, Yaroslav I den Vise.
