Innehållsförteckning
127 relationer: Begna, Bergen, Bergensbanen, Buskerud fylke, Centralort, Christian H. Grosch, Drammen, E16, Europa, Gjøvik, Hallingdal, Hammerfest, Hokksund, Hole kommun, Jevnakers kommun, Köpenhamn, Liers kommun, Ludvig Daae, Mercedes-Benz, Morgenbladet, Nederländerna, Norge, Norska, Oscar I, Oslo, Randsfjorden, Ringerike kommun, Roa, Norge, Splitkein, Stockholm, Stortinget, Tätort, Tyrifjorden, Valdres, Vikersund, Vy, 1 augusti, 1 december, 1 juli, 10 december, 11 juli, 11 juni, 12 augusti, 12 mars, 12 oktober, 12 september, 1300-talet, 1337, 15 maj, 1600-talet, ... Förläng index (77 mer) »
- Orter i Buskerud fylke
Begna
Begna är en 213 km lång norsk flod med en höjdskillnad på cirka 1 850 m. Den rinner upp i Filefjell i södra Jotunheimen, genom Valdres och söderut till Nes i Ådal, där den rinner ut i Sperillen, därefter rinner den genom Ådal till Hønefoss, där den rinner ihop med Randselva och bildar Storelva.
Bergen
Bergen är Norges näst största stad med 285 601 invånare 1 januari 2021.
Bergensbanen
Bergensbanen eller Bergensbana (på svenska vanligen Bergenbanan) är en i stor utsträckning högt belägen järnväg i Norge, mellan Hønefoss (norr om Oslo) och Bergen.
Buskerud fylke
Jonsknuten. Gol. Buskerud fylke är ett norskt fylke, som gränsar mot Akershus, Oslo, Innlandet, Vestland, Telemark och Vestfold.
Se Hønefoss och Buskerud fylke
Centralort
Centralort är ett begrepp i kommunala sammanhang i Sverige.
Christian H. Grosch
Christian Grosch Oslo börs Oslo universitet En kyrktyp ritad av Grosch Christian Heinrich Grosch, född 21 januari 1801 i Köpenhamn, död 4 maj 1865 i Kristiania, var en norsk arkitekt.
Se Hønefoss och Christian H. Grosch
Drammen
Drammen är en stad och tätort i Norge och administrativt centrum i Drammens kommun och i Buskerud fylke.
E16
E16 söder om Gudvangen nära Sognefjorden i Norge. Aurlandsfjorden. E16 går längs vänster strand. E16 vid Filefjell i Norge. E16/E45 mellan Torsby och Malung. E16 nära Gävle. E16 eller Europaväg 16 är en Europaväg som börjar i Gävle i Sverige och slutar i Derry på Nordirland.
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Gjøvik
Gjøvik är en norsk tätort och stad, centralort i Gjøviks kommun, som ligger väster om sjön Mjøsa 120 kilometer norr om Oslo i Innlandet fylke.
Hallingdal
Nesbyen är en av de största orterna i Hallingdal. Hallingdal är en dal i Buskerud fylke i Norge.
Hammerfest
Hammerfest är en stad och centralort i Hammerfests kommun i Finnmark fylke i Norge, på ön Kvaløya.
Hokksund
Hokksund är centralorten i Øvre Eikers kommun, Viken fylke, Norge.
Hole kommun
Hole kommun (norska: Hole kommune) är en kommun i Buskerud fylke i Norge.
Jevnakers kommun
Jevnakers kommun är en kommun i Akershus fylke i Norge, i området Hadeland.
Se Hønefoss och Jevnakers kommun
Köpenhamn
Köpenhamns sigill från 1296. Köpenhamn (København,, förr även Kjøbenhavn) är Danmarks huvudstad.
Liers kommun
Liers kommun (norska: Lier kommune) ligger i Buskerud fylke, i sydöstra Norge mellan Oslo och Drammen.
Ludvig Daae
Flera personer har burit namnet Ludvig Daae, bland andra.
Mercedes-Benz
Mercedes-Benz 320 B Cabriolet från 1938 i Utstein, Norge, den 1 augusti 2009 En klassisk Mercedes-Benz, Mercedes-Benz W186. Mercedes-Benz S-klass Mercedes-Benz är ett tyskt bilmärke som tillverkar bilar, bussar, lastbilar, skåpbilar och minibussar inom koncernen Mercedes-Benz Group, där man även har varumärkena Maybach och Smart.
Morgenbladet
Morgenbladet är en norsk veckotidning.
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien.
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Norska
Norska (norsk) är ett nordiskt språk som har stora dialektvariationer i talspråket och stora skillnader mellan olika standarder i skriftspråket.
Oscar I
Oscar I, född 4 juli 1799 i Paris, död 8 juli 1859 på Stockholms slott i Stockholm, var kung av Sverige och Norge från 1844 till 1859, gift 22 maj 1823 med Josefina av Leuchtenberg (sondotter till franska kejsarinnan Joséphine).
Oslo
Oslo, från 1624 till 1924 Christiania (också stavat Kristiania från 1877 till 1924), äldst Anslo/Ásló/Ósló, är Norges huvudstad och administrativt är Oslo kommun ett eget fylke, med drygt 690 000 invånare.
Randsfjorden
Randsfjorden Randsfjorden är den fjärde största insjön i Norge.
Ringerike kommun
Ringerike rådhus i Eikli, Hønefoss. Soknedalen i Ringerike kommun. Ringerike kommun (Ringerike kommune) är en kommun i Buskerud fylke i Norge.
Se Hønefoss och Ringerike kommun
Roa, Norge
Roa är en tätort i Lunners kommun i Akershus fylke i Norge.
Splitkein
Splitkein (av engelskans split cane) är en skidtyp som består av ihoplimmade trälameller som gör skidan lätt och stark.
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Stortinget
Stortinget är sedan 1814 den lagstiftande församlingen i Norge.
Tätort
En tätort är ett tätbebyggt område.
Tyrifjorden
Karta över Tyrifjorden. Tyrifjorden är en insjö i Buskerud fylke i Norge.
Valdres
Bitihorn i Valdres Valdres är ett område av dalar i Innlandet fylke, Norge.
Vikersund
Vikersund är centralorten i Modums kommun, Buskerud fylke i Norge.
Vy
Vy, formellt Vygruppen AS, tidigare NSB, är en norsk transportkoncern verksam med persontrafik med tåg och buss i Norge och Sverige.
1 augusti
1 augusti är den 213:e dagen på året i den gregorianska kalendern (214:e under skottår).
1 december
1 december är den 335:e dagen på året i den gregorianska kalendern (336:e under skottår).
1 juli
1 juli är den 182:a dagen på året i den gregorianska kalendern (183:e under skottår).
10 december
10 december är den 344:e dagen på året i den gregorianska kalendern (345:e under skottår).
11 juli
11 juli är den 192:a dagen på året i den gregorianska kalendern (193:e under skottår).
11 juni
11 juni är den 162:a dagen på året i den gregorianska kalendern (163:e under skottår).
12 augusti
12 augusti är den 224:e dagen på året i den gregorianska kalendern (225:e under skottår).
12 mars
12 mars är den 71:a dagen på året i den gregorianska kalendern (72:a under skottår).
12 oktober
12 oktober är den 285:e dagen på året i den gregorianska kalendern (286:e under skottår).
12 september
12 september är den 255:e dagen på året i den gregorianska kalendern (256:e under skottår).
1300-talet
En så kallad portolankarta (ett sjökort där hamnar och kuster är återgivna) över Medelhavet, Svarta havet, östra Atlanten och Nordsjön. Portolankartor började tillverkas under detta århundrade i Italien, Spanien och Portugal och under tiden för upptäcktsfärderna ansågs de vara statshemligheter.
1337
1337 (MCCCXXXVII) var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
15 maj
15 maj är den 135:e dagen på året i den gregorianska kalendern (136:e under skottår).
1600-talet
1600-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1600 och 31 december 1699.
1620
1620 (MDCXX) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
1640
1640 (MDCXL) var ett skottår som börjar en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som börjar en onsdag i den julianska kalendern.
1700-talet
1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.
1701
1701 (MDCCI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en tisdag i den svenska kalendern.
1738
1738 (MDCCXXXVIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1754
1754 (MDCCLIV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1756
1756 (MDCCLVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
1757
1757 (MDCCLVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1780-talet
Franska revolutionen 1789.
1788
1788 (MDCCLXXXVIII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
1793
1793 (MDCCXCIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1794
1794 (MDCCXCIV) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1798
1798 (MDCCXCVIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1800-talet
'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.
1804
1804 (MDCCCIV) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
1833
1833 (MDCCCXXXIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1837
1837 (MDCCCXXXVII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1839
1839 (MDCCCXXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1840-talet
Kommunistiska partiets manifest'' Guldrushen i Kalifornien.
1841
1841 (MDCCCXLI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1842
1842 (MDCCCXLII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1846
1846 (MDCCCXLVI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1849
1849 (MDCCCXLIX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1850
1850 (MDCCCL) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1851
1851 (MDCCCLI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1852
1852 (MDCCCLII) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1853
1853 (MDCCCLIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1854
1854 (MDCCCLIV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1855
1855 (MDCCCLV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1857
1857 (MDCCCLVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1858
1858 (MDCCCLVIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1859
1859 (MDCCCLIX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1860
1860 (MDCCCLX) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
1862
1862 (MDCCCLXII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1863
1863 (MDCCCLXIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1866
1866 (MDCCCLXVI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
1867
1867 (MDCCCLXVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1868
1868 (MDCCCLXVIII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
1870-talet
Tyskland enat 1871. Telefonen. är en uppfinning från 1870-talet (även om det här är en modell från 1890-talet). Glödlampan. är en annan uppfinning från 1870-talet 1870-talet inleddes med fransk-tyska kriget, som avslutades genom Frankfurtfreden den 10 maj 1871, där Frankrike avträdde Alsace/Elsass.
1878
1878 (MDCCCLXXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1885
1885 (MDCCCLXXXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1893
1893 (MDCCCXCIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1896
1896 (MDCCCXCVI) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
1898
1898 (MDCCCXCVIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1900-talet
Jorden sedd från Apollo 17. För första gången i mänsklighetens historia får vi nu se jorden utifrån. Det leder bland annat till en ökad medvetenhet om att jorden har begränsade naturresurser. 1900-talet började 1 januari 1900 och slutade 31 december 1999.
1902
1902 (MCMII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1909
1909 (MCMIX) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1910
1910 (MCMX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1914
1914 (MCMXIV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1921
1921 (MCMXXI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1926
1926 (MCMXXVI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
1927
1927 (MCMXXVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
1933
1933 (MCMXXXIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
1941
1941 (MCMXLI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
1949
1949 (MCMXLIX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
1952
1952 (MCMLII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
1957
1957 (MCMLVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
1961
1961 (MCMLXI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.
1964
1964 (MCMLXIV) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
1968
1968 (MCMLXVIII) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
1996
1996 (MCMXCVI) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
2001
2001 (MMI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
22 april
22 april är den 112:e dagen på året i den gregorianska kalendern (113:e under skottår).
22 januari
22 januari är den 22:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
23 maj
23 maj är den 143:e dagen på året i den gregorianska kalendern (144:e under skottår).
24 juni
24 juni är den 175:e dagen på året i den gregorianska kalendern (176:e under skottår).
25 augusti
25 augusti är den 237:e dagen på året i den gregorianska kalendern (238:e under skottår).
26 maj
26 maj är den 146:e dagen på året i den gregorianska kalendern (147:e under skottår).
27 november
27 november är den 331:a dagen på året i den gregorianska kalendern (332:a under skottår).
29 december
29 december är den 363:e dagen på året i den gregorianska kalendern (364:e under skottår).
3 september
3 september är den 246:e dagen på året i den gregorianska kalendern (247:e under skottår).
31 juli
31 juli är den 212:e dagen på året i den gregorianska kalendern (213:e under skottår).
31 maj
31 maj är den 151:a dagen på året i den gregorianska kalendern (152:a under skottår).
31 oktober
31 oktober är den 304:e dagen på året i den gregorianska kalendern (305:e under skottår).
4 december
4 december är den 338:e dagen på året i den gregorianska kalendern (339:e under skottår).
7 januari
7 januari är den 7:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
9 september
9 september är den 252:a dagen på året i den gregorianska kalendern (253:e under skottår).
Se även
Orter i Buskerud fylke
- Hønefoss
- Hokksund
- Svelvik
- Vestfossen