Snabbare tillgång än webbläsare!
24 relationer: Förenings- och säkerhetsakten, Första världskriget, Finland, Finlands grundlag, Finlands självständighet, Finska inbördeskriget, Finska språkstriden, Fredrik Karl av Hessen, Grundlag, Gustaf Mannerheim, Konungariket Finland, Kvalificerad majoritet, Maktdelningsprincipen, Monarki, Parlamentarism, Republik, Riksföreståndare, Ryska revolutionen, Stadfästelse, 17 juli, 1772, 1772 års regeringsform, 1919, 2000.
Förenings- och säkerhetsakten
Förenings- och säkerhetsakten var ett tillägg till 1772 års regeringsform som efter riksdagen 1789 infördes i Sverige.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Förenings- och säkerhetsakten · Se mer »
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Första världskriget · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Finland · Se mer »
Finlands grundlag
Finlands grundlag (finska Suomen perustuslaki) är sedan den 1 mars 2000 Finlands enda grundlag.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Finlands grundlag · Se mer »
Finlands självständighet
Finlands självständighetsförklaring antogs av Finlands lantdag den 6 december 1917.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Finlands självständighet · Se mer »
Finska inbördeskriget
Finska inbördeskriget (även frihetskrig, medborgarkrig, revolution) var en väpnad konflikt i det nyligen självständiga Finland, som pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918, mellan den "röda" sidan och den "vita" sidan.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Finska inbördeskriget · Se mer »
Finska språkstriden
Den finska språkstriden syftar oftast på debatterna i Finland under 1920- och 1930-talen om den nya republikens två officiella språk: finska och svenska.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Finska språkstriden · Se mer »
Fredrik Karl av Hessen
Fredrik Karl av Hessen, tyska: Friedrich Karl Ludwig Konstantin von Hessen-Kassel-Rumpenheim, Prinz zu Hessen, född den 1 maj 1868 på Schloss Panker i Holstein, död 28 maj 1940 i Kassel, var en tysk prins.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Fredrik Karl av Hessen · Se mer »
Grundlag
En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Grundlag · Se mer »
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Gustaf Mannerheim · Se mer »
Konungariket Finland
Konungariket Finland (Suomen kuningaskunta) var ett försök att göra Finland till monarki efter inbördeskriget 1918.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Konungariket Finland · Se mer »
Kvalificerad majoritet
Kvalificerad majoritet innebär att ett förslag vid en omröstning måste antas av en majoritet som är större än hälften av antingen alla röstande eller av närvarande röstberättigande.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Kvalificerad majoritet · Se mer »
Maktdelningsprincipen
Maktdelningsprincipen, maktfördelningsläran, är en doktrin som innebär att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler, för att dessa ska uppväga och utöva kontroll över varandra i syfte att förhindra maktmissbruk.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Maktdelningsprincipen · Se mer »
Monarki
Länder som har monarki som statsskick Monarki (från grekiska monos, 'en', och archein, 'att härska') är ett statsskick i vilket statschefen är en monark.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Monarki · Se mer »
Parlamentarism
Parlamentariska republiker där regeringschefen och statschefen kombineras i person. Parlamentarism är ett statsskick där en regering är beroende av ett stöd ifrån ett parlament.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Parlamentarism · Se mer »
Republik
Republik (av latin res publica, allmän sak) innebär i dess mest generella betydelse en stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en statschef som företräder folket, som regel genom att denne är folkvald.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Republik · Se mer »
Riksföreståndare
Riksföreståndare är en temporär eller ställföreträdande statschef i en stat med monarkiskt statsskick.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Riksföreståndare · Se mer »
Ryska revolutionen
Ryska revolutionen är den politiska omvandling som skedde i Ryssland 1917, inklusive februarirevolutionen och oktoberrevolutionen.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Ryska revolutionen · Se mer »
Stadfästelse
Stadfästelse innebär ett formellt fastställande av ett beslut.
Ny!!: 1919 års regeringsform och Stadfästelse · Se mer »
17 juli
17 juli är den 198:e dagen på året i den gregorianska kalendern (199:e under skottår).
Ny!!: 1919 års regeringsform och 17 juli · Se mer »
1772
1772 (MDCCLXXII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: 1919 års regeringsform och 1772 · Se mer »
1772 års regeringsform
Målning föreställande Gustav III i kuppuniformen från 1772, på borded under hatten syns den nya regeringsformen. Avporträtterad av Lorens Pasch den yngre, 1777. 1772 års regeringsform är den regeringsform som Gustav III efter sin statskupp lade fram och som blev enhälligt antagen av ständerna 21 augusti 1772 (under riksdagen 1771–1772).
Ny!!: 1919 års regeringsform och 1772 års regeringsform · Se mer »
1919
1919 (MCMXIX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: 1919 års regeringsform och 1919 · Se mer »
2000
2000 (MM) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: 1919 års regeringsform och 2000 · Se mer »
