Snabbare tillgång än webbläsare!
21 relationer: Botgöring, Donatism, Julianska kalendern, Kanonisk rätt, Kätteri, Konstantin den store, Libanios, Licinius, Miltiades (påve), Normalår som börjar en fredag, Patriark av Konstantinopel, Praetoriangardet, Romerska siffror, Silvester I, Sofism, Trollkarl, 10 januari, 30 augusti, 31 januari, 311, 8 oktober.
Botgöring
Botgöring (penitens) är en gammal metod för att rena samvetet och återigen få ta del av de kristnas gemenskap.
Ny!!: 314 och Botgöring · Se mer »
Donatism
Augustinus argumenterar med donatisterna. Målning från 1700-talet av Charles-André van Loo. Donatismen var en kristen sekt i Nordafrika, uppkallad efter biskopen Donatus (död cirka år 355).
Ny!!: 314 och Donatism · Se mer »
Julianska kalendern
Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.
Ny!!: 314 och Julianska kalendern · Se mer »
Kanonisk rätt
Kanonisk rätt, jus canonicum (grekiska: kanon / κανών, regel, standard) åsyftar specifik kristen rättsordning och interna, ecklesiastiska lagar om det världsliga livet, en kanonisk lag, med traditioner från 300-talets kyrkomöten.
Ny!!: 314 och Kanonisk rätt · Se mer »
Kätteri
Kätteri eller heresi är en tidigare använd beteckning för villolära, det vill säga en åskådning som strider mot en etablerad trosuppfattning eller ett förhärskande samfunds tro.
Ny!!: 314 och Kätteri · Se mer »
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Ny!!: 314 och Konstantin den store · Se mer »
Libanios
Libanios (grekiska: Λιβάνιος, Libánios; latin: Libanius), född omkring 315 i Antiochia, död där omkring 393, var en grekisk sofist och retor.
Ny!!: 314 och Libanios · Se mer »
Licinius
Licinius (Flavius Galerius Valerius Licinianus Licinius), född cirka 260 i Moesia Superior, död 325 i Thessalonica, var romersk kejsare från 308 till 324.
Ny!!: 314 och Licinius · Se mer »
Miltiades (påve)
Miltiades, född i Afrika, död 10 januari 314, var påve från den 2 juli 311 till sin död, 10 januari 314.
Ny!!: 314 och Miltiades (påve) · Se mer »
Normalår som börjar en fredag
Ett vanligt år som börjar en fredag är ett år i den gregorianska kalendern (tidigare även den julianska), som har 365 dagar, har söndagsbokstaven C och vars första dag (1 januari) infaller på veckodagen fredag.
Ny!!: 314 och Normalår som börjar en fredag · Se mer »
Patriark av Konstantinopel
Heraldiskt vapen för den ekumeniske patriarken av Konstantinopel. Nuvarande patriarken Bartholomeus I Patriarken av Konstantinopel eller den ekumeniske patriarken är patriark över Konstantinopels ekumeniska patriarkat; en av nio östortodoxa patriarkat.
Ny!!: 314 och Patriark av Konstantinopel · Se mer »
Praetoriangardet
Praetoriansoldat. Praetoriangardet, latin: cohortes praetoriae, var de romerska kejsarnas livvaktsstyrka.
Ny!!: 314 och Praetoriangardet · Se mer »
Romerska siffror
Regentnummer anges i regel med romerska siffror, här för Oscar II, vars regentnummer "den andre" är skrivet med romerska siffror på fasaden till Ignaberga nya kyrka, som byggdes när han var kung. Romerska siffror används också ofta för att datera byggnader och kyrkans byggnadsår är på det viset angivet till 1887. Katarina kyrkas tornur har en urtavla med romerska siffror. Observera att siffran "4" skrivs med fyra streck, vilket är vanligt för ur med romerska siffror. Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000).
Ny!!: 314 och Romerska siffror · Se mer »
Silvester I
Silvester I, född i Rom, var påve från den 31 januari 314 till sin död, den 31 december 335.
Ny!!: 314 och Silvester I · Se mer »
Sofism
Sofism betecknar ett logiskt ohållbart argument, ett avsiktligt felslut.
Ny!!: 314 och Sofism · Se mer »
Trollkarl
Trollkarl, även kallad magiker eller besvärjare, är antingen en person som anses ha förmågan att utöva magi, eller en person som ägnar sig åt trolleri, det vill säga skapandet av illusioner.
Ny!!: 314 och Trollkarl · Se mer »
10 januari
10 januari är den 10:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: 314 och 10 januari · Se mer »
30 augusti
30 augusti är den 242:a dagen på året i den gregorianska kalendern (243:e under skottår).
Ny!!: 314 och 30 augusti · Se mer »
31 januari
31 januari är den 31:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: 314 och 31 januari · Se mer »
311
311 (CCCXI) var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: 314 och 311 · Se mer »
8 oktober
8 oktober är den 281:a dagen på året i den gregorianska kalendern (282:a under skottår).
Ny!!: 314 och 8 oktober · Se mer »
