Innehållsförteckning
22 relationer: Am-stjärna, Bayerbeteckning, Flamsteedbeteckning, Fotosfär, Heliocentrisk bana, Hipparcos, Jättestjärna, Kalcium, Ljusår, Ljusförorening, Ormbäraren, Parallax, Parsec, Radialhastighet, Skenbar magnitud, Solen, Solmassa, Solradie, Spektraltyp, Stjärnbild, Variabel stjärna, Väte.
Am-stjärna
En stjärna av typ Am-stjärna eller metallstrålande typ är en kemiskt ovanlig stjärna av spektraltyp A vars spektrum har starka och ofta varierande absorptionslinjer av metaller som zink, strontium, zirkonium och barium och underskott hos andra, som kalcium och skandium.
Bayerbeteckning
Bayerbeteckning är en beteckning på stjärnor, där varje specifik stjärna identifieras av en grekisk bokstav följt av den genitiva formen av det latinska namnet på dess stjärnbild.
Se 44 Ophiuchi och Bayerbeteckning
Flamsteedbeteckning
John Flamsteed, den engelske astronomen som gett namn åt Flamsteedbeteckningarna. Flamsteedbeteckning är en kombination av ett nummer och stjärnbildsnamn som skapar ett identifieringssystem över de flesta stjärnor som går att se med blotta ögat i de moderna stjärnbilderna synliga från södra England.
Se 44 Ophiuchi och Flamsteedbeteckning
Fotosfär
En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.
Heliocentrisk bana
Ett heliocentriskt solsystem som föreslaget av Nicolaus Copernicus Heliocentrisk betyder med solen i centrum.
Se 44 Ophiuchi och Heliocentrisk bana
Hipparcos
Hipparcos (akronym av High Precision Parallax Collecting Satellite) var ett av Europeiska rymdorganisationen (ESA) uppskjutet rymdteleskop, vars ändamål var att mäta stjärnors parallaxer och egenrörelser.
Jättestjärna
En jättestjärna, eller rätt och slätt jätte, är en stjärna som befinner sig i sena utvecklingsstadier, där allt väte hunnit omvandlas till helium och kol i centrum.
Se 44 Ophiuchi och Jättestjärna
Kalcium
Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca.
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ljusförorening
Europa om natten sett från satellit. Empire State Building på natten. I bakgrunden syns Chrysler building vars fasadbelysning lyser med en styrka som klart överträffar omgivningen. Mount Palomar att etablera sig allt längre bort, först Hawaii och sedan Chile. Ljusförorening sker då överflödig belysning används eller då ljusets riktning är ineffektiv och lyser upp mer än vad som är tänkt.
Se 44 Ophiuchi och Ljusförorening
Ormbäraren
Ormbäraren (Ophiuchus på latin) är en stor stjärnbild på södra stjärnhimlen.
Parallax
Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).
Parsec
Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.
Radialhastighet
rörelse längs den röda linjen. Vid en viss tidpunkt ''t'' är dess hastighet ''v(t)''. Denna hastighet kan ses som en vektorsumma av en radiell hastighet (grön) och en transversell hastighet (blå). Radialhastighet är den komponent av ett föremåls hastighet som är riktad emot eller bort från en observatör.
Se 44 Ophiuchi och Radialhastighet
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Se 44 Ophiuchi och Skenbar magnitud
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solmassa
Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.
Solradie
Solradien används inom astronomin för att beskriva stjärnors och galaxers storlekar.
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Se 44 Ophiuchi och Spektraltyp
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Variabel stjärna
Variabla stjärnor, eller variabler, är stjärnor vars ljusstyrka varierar.
Se 44 Ophiuchi och Variabel stjärna
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.