Innehållsförteckning
21 relationer: Flamsteedbeteckning, Fotosfär, Heliocentrisk bana, Helium, Horisontella jättegrenen, Jättestjärna, Kärnfusion, Kärnvapen, Ljusår, Ljusförorening, Ormbäraren, Parallax, Parsec, Radialhastighet, Skenbar magnitud, Solen, Solmassa, Solradie, Spektraltyp, Stjärnbild, Väte.
Flamsteedbeteckning
John Flamsteed, den engelske astronomen som gett namn åt Flamsteedbeteckningarna. Flamsteedbeteckning är en kombination av ett nummer och stjärnbildsnamn som skapar ett identifieringssystem över de flesta stjärnor som går att se med blotta ögat i de moderna stjärnbilderna synliga från södra England.
Se 71 Ophiuchi och Flamsteedbeteckning
Fotosfär
En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.
Heliocentrisk bana
Ett heliocentriskt solsystem som föreslaget av Nicolaus Copernicus Heliocentrisk betyder med solen i centrum.
Se 71 Ophiuchi och Heliocentrisk bana
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Horisontella jättegrenen
RR Lyrae-stjärnor (grönt), de ljusaste röda jättegrenen-stjärnorna (rött), och den asymptotiska jättegrenen (blått). Den horisontella jättegrenen är ett utvecklingsstadium som stjärnor genomgår i slutet av sin existens.
Se 71 Ophiuchi och Horisontella jättegrenen
Jättestjärna
En jättestjärna, eller rätt och slätt jätte, är en stjärna som befinner sig i sena utvecklingsstadier, där allt väte hunnit omvandlas till helium och kol i centrum.
Se 71 Ophiuchi och Jättestjärna
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Kärnvapen
atombomben över Nagasaki, Japan 1945. Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor.
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ljusförorening
Europa om natten sett från satellit. Empire State Building på natten. I bakgrunden syns Chrysler building vars fasadbelysning lyser med en styrka som klart överträffar omgivningen. Mount Palomar att etablera sig allt längre bort, först Hawaii och sedan Chile. Ljusförorening sker då överflödig belysning används eller då ljusets riktning är ineffektiv och lyser upp mer än vad som är tänkt.
Se 71 Ophiuchi och Ljusförorening
Ormbäraren
Ormbäraren (Ophiuchus på latin) är en stor stjärnbild på södra stjärnhimlen.
Parallax
Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).
Parsec
Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.
Radialhastighet
rörelse längs den röda linjen. Vid en viss tidpunkt ''t'' är dess hastighet ''v(t)''. Denna hastighet kan ses som en vektorsumma av en radiell hastighet (grön) och en transversell hastighet (blå). Radialhastighet är den komponent av ett föremåls hastighet som är riktad emot eller bort från en observatör.
Se 71 Ophiuchi och Radialhastighet
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Se 71 Ophiuchi och Skenbar magnitud
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solmassa
Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.
Solradie
Solradien används inom astronomin för att beskriva stjärnors och galaxers storlekar.
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Se 71 Ophiuchi och Spektraltyp
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.