18 relationer: Antipod, Enhetssfär, Euklidisk geometri, Girards sats, H.S.M. Coxeter, Kongruens (geometri), Napiers analogier, Plangeometri, Polygon, Schläfli-symbol, Sfärisk geometri, Sfärisk triangel, Storcirkel, Sträcka, Terminator (astronomi), Tessellation, Vinkelsumma, Vito Caravelli.
Antipod
Världskarta med antipoder. Antipod, från grekiskans ἀντίποδες (antipodes, som ungefär betyder "med motvända fötter", från αντι anti "mot" och πους pous "fot"), är en punkt som är diametralt motsatt en annan punkt på en sfär.
Ny!!: Digon och Antipod · Se mer »
Enhetssfär
Enhetssfär är inom matematiken mängden av punkter som befinner sig på avståndet 1 från en bestämd mittpunkt (ofta origo).
Ny!!: Digon och Enhetssfär · Se mer »
Euklidisk geometri
I euklidisk geometri gäller Euklides fem axiom, av vilka ett är det så kallade parallellaxiomet.
Ny!!: Digon och Euklidisk geometri · Se mer »
Girards sats
Girards sats, eller Harriot-Girards sats, är en sats inom sfärisk trigonometri som säger att ytan av en sfärisk triangel \triangle ABC (blå i figur 1) med hörnvinklarna \alpha, \beta och \gamma på en enhetssfär är: Inom sfärisk geometri ger satsen att för en sfärisk triangel på en sfär med radien R är ytan: Ytan av en triangel på en sfär med given radie avgörs alltså endast och entydigt av hörnvinklarna och dess yta bestäms av hur mycket vinkelsumman överstiger 180°.
Ny!!: Digon och Girards sats · Se mer »
H.S.M. Coxeter
Coxeter-Dynkin-grafer för alla de ändliga Coxetergrupperna. Harold Scott MacDonald "Donald" Coxeter, född 9 februari 1907 i London, död 31 mars 2003 i Toronto, var en av 1900-talets mest betydande geometriker.
Ny!!: Digon och H.S.M. Coxeter · Se mer »
Kongruens (geometri)
Termen kongruens används för geometriska figurer som har samma storlek och form, men kan vara olika orienterade.
Ny!!: Digon och Kongruens (geometri) · Se mer »
Napiers analogier
Figur 1. Napiers analogier eller Napiers (Nepers) formler är en uppsättning av formler inom sfärisk trigonometri med vars hjälp man bland annat kan beräkna sidlängder och hörnvinklar för sfäriska trianglar (beteckningar enligt figur 1): &&\\\displaystyle.
Ny!!: Digon och Napiers analogier · Se mer »
Plangeometri
Plangeometri är det område inom geometrin, som behandlar tvådimensionella geometriska objekt.
Ny!!: Digon och Plangeometri · Se mer »
Polygon
Polygoner eller månghörningar är ett samlingsnamn för tvådimensionella geometriska figurer i form av slutna kurvor bestående av ett ändligt antal räta linjesegment i planet.
Ny!!: Digon och Polygon · Se mer »
Schläfli-symbol
En dodekaeder har Schläfli-symbolen \left\5,3\right\, det vill säga att tre regelbundna femhörningar möts i varje hörn. Schläfli-symbolen, uppkallad efter den schweiziske matematikern Ludwig Schläfli, är en notation på formen \left\ som används för att beskriva regelbundna polygoner, polyedrar, polytoper och tessellationer.
Ny!!: Digon och Schläfli-symbol · Se mer »
Sfärisk geometri
Två trianglar på en sfärisk yta. Den stora har en vinkelsumma som tydligt överstiger 180°, medan den mindre kan ses som att den ligger i ett plan och har sålunda (nästan) vinkelsumman 180° Sfärisk geometri, som behandlar geometrin på eller som kan modelleras på ett klots yta, är den enklaste varianten av elliptisk geometri, som i sin tur är den ena varianten av icke-euklidisk geometri.
Ny!!: Digon och Sfärisk geometri · Se mer »
Sfärisk triangel
En sfärisk triangel är en triangel på ytan av en sfär.
Ny!!: Digon och Sfärisk triangel · Se mer »
Storcirkel
Storcirkel av en sfär. Storcirkel, skapas när man försöker dra den kortaste vägen mellan två orter på en jordglob.
Ny!!: Digon och Storcirkel · Se mer »
Sträcka
En sträcka, ett linjesegment eller ett linjestycke är inom matematiken en del av en rät linje, som avgränsas av två punkter (kallade ändpunkter) på densamma.
Ny!!: Digon och Sträcka · Se mer »
Terminator (astronomi)
Jorden och månen Terminatorn (engelska även: Twilight Zone) är gränsen mellan den belysta och den skuggade delen av en himlakropp, lättast iakttagen på månen.
Ny!!: Digon och Terminator (astronomi) · Se mer »
Tessellation
En tesselerad trottoar i Zakopane i Polen. Genom att utgå från en kvadrat eller valfri fyrhörning kan man skapa ett grundmönster med lika stor area som kvadraten eller fyrhörningen, som utgör grundstenen i tessellationen. Grundstenen av detta mönster utgår från en kvadrat, varur en cirkel och en triangel skurits ut och vridits kring mittpunkten på sidan hos kvadraten, så att en urgröpning och utbuktning bildats i mönstret. Denna figur har sedan färglagts. Tessellation (av latin: tessella, "(kvadratisk) mosaikbit") är en utfyllnad av ett plan med geometriska figurer i ett mönster utan överlappningar eller mellanrum.
Ny!!: Digon och Tessellation · Se mer »
Vinkelsumma
Ett grafiskt bevis för triangelns vinkelsumma. Vinkelsumma är summan av samtliga vinklar i en geometrisk figur (polygon).
Ny!!: Digon och Vinkelsumma · Se mer »
Vito Caravelli
Vito Caravelli, född 1724 i Irsina, död den 25 november 1800 i Neapel var en italiensk astronom och matematiker.
Ny!!: Digon och Vito Caravelli · Se mer »