Innehållsförteckning
9 relationer: Billighetsrätt, Common law, Engelska, Exchequer, Gård, Hov (uppvaktning), Kanslersrätten, Lordkansler, Magna Charta.
Billighetsrätt
Billighetsrätt (engelska: equity) är ett engelskt juridiskt begrepp som ofta felaktigt översätts till svenska med ’skälighet’.
Common law
Common law (alternativt anglosaxisk rätt eller angloamerikansk rätt) är det rättssystem, härstammande från engelsk rätt från medeltiden och framåt, som frigjort sig från den klassiska romerska rätten och lägger stor tonvikt på prejudikat som rättskälla, det vill säga bindande rättsfall som innebär att domstolar av samma och lägre rang är bundna av den principiella regel som ligger till grund för utslaget i domen, enligt principen "lika för lika" och att prejudikat binder, stare decisis.
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Exchequer
(The) Exchequer (engelska för ’räkenskapskammare’ eller ’skattkammare’) var ett engelskt och senare brittiskt ämbetsverk med under tidernas lopp mycket växlande funktioner.
Gård
Bondgård i Ontario, Kanada, september 2002. Med gård, lantgård eller bondgård avses vanligen en samling byggnader som utgör mittpunkten för en jordbruksenhet (särskilt i sydsvenskt språkbruk) och som bebos av en familj.
Hov (uppvaktning)
Ett hov är en furstlig persons uppvaktning och betjäning.
Se Court och Hov (uppvaktning)
Kanslersrätten
Kanslersrätten, London, tidigt 1800-tal Kanslersrätten var en av domstolarna i England och Wales som behandlade frågor inom billighetsrätten (equity).
Lordkansler
Lordkansler (engelska Lord High Chancellor of Great Britain eller Lord Chancellor) är efter Lord High Steward, som är en post som sällan tillsätts, det högsta av de historiska engelska statsämbetena (Great Officers of State).
Magna Charta
Magna Charta (enligt korrekt latin Magna Carta, "det stora fördraget") kallas det avtal som 1215 slöts mellan den engelske kungen Johan utan land, adeln och prästerna.