Snabbare tillgång än webbläsare!
29 relationer: Åkerhielm, Biografi, Diplomat, Disputation, Edvard Ehrenstéen (1620–1686), Gästrike-Hälsinge nation, Gustaf Lillieblad, Hermelin (adelsätt), Jöran Gyllenstierna, Jesper Swedberg, Johan Palmroot, Johan Skytte, Johan Upmarck Rosenadler, Johannes Bilberg, Johannes Schefferus, Karl XI, Kunglig Majestäts kansli, Lista över rektorer för Uppsala universitet, Olof Hermelin (ämbetsman), Petrus Lagerlöf, Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap, Stockholm, Strasbourg, Uppsala, Västgöta nation, Uppsala, 13 april, 16 januari, 1653, 1698.
Åkerhielm
Åkerhielm, även Åkerhjelm, var en svensk adelsätt, som fortlever som friherreliga ätterna Åkerhielm af Margrethelund och Åkerhielm af Blombacka. Stamfader för ätten är Jon Månsson (cirka 1564–1646) som var skattebonde i Skäggesta i Åkers socken, varifrån släktnamnet bildats. Gabriel Anrep anger att han också var kronolänsman, samt att han och hustrun Kjerstin är begravda i Åkers kyrka. Deras son Magnus Jonæ latiniserade ortnamnet Åker och upptog detta som efternamn, Agriconius. Han var kyrkoherde i Åker och Länna församlingars pastorat och därefter, på drottning Kristinas inrådan, i Nyköpings östra församling i Strängnäs stift. Hans hustru Sofia Kempe var dotter till kyrkoherden Johannes Andræ Kempe och syster till den Samuel som adlades Kempensköld. Deras båda barn adlades 1679 på namnet Åkerhjelm, dottern Anna Agriconia Åkerhielm som var ogift och sonen Samuel, och ätten introducerades 6 oktober 1682 på Riddarhuset med ättenummer 987. Denne Samuel Åkerhielm den äldre var bland annat generaldirektör för postväsendet, legationssekreterare och statssekreterare. Han var gift med änkan Catharina Mollsdorff vars far var tullförvaltare i Nyköping. Deras dotter Margareta var gift med Elias Obrecht och Olof Hermelin och hennes barn adopterades på ätten Hermelin. Flera andra döttrar gifte sig med adliga män och män som adlades. Sonen Samuel Åkerhielm den yngre upphöjdes till friherre och blev stamfader för ätten Åkerhielm af Margrethelund, och sonen Lars Åkerhielm den äldre upphöjdes likaså till friherre och blev stamfader för ätten Åkerhielm af Blombacka. Den adliga ätten nummer 987 skulle därmed ha utslocknat eftersom övriga söner avled ogifta. En son till Catharina Mollsdorff i ett tidigare gifte adopterades emellertid på den adliga ätten Åkerhjelm nummer 987, bergmästaren Jacob Hartzén (1674–1733). Hans raka fäderne kan spåras till en Jacob Hartzen som på 1500-talet levde i Holland och dennes hustru Antoinetta Anselmia. Hon emigrerade med sina barn till Göteborg 1628, där Jacob Hartzen var handlande. Han var gift med Catharina Mollsdorff, och deras son Jacob var den ovan nämnde som adopterades på styvfaderns ätt år 1704. Jacob Åkerhjelm var bergmästare över Nora och Linde bergslager, sedan major och sist bergsråd. Han var gift med sin mosters styvdotter Elisabeth De Besche vars far var brukspatron och modern hette Catharina Störning. De fick 16 barn. Huvudmannagrenen överflyttade 1889 (troligen Carl Götrik Vallentin Åkerhielm (född 1856) eller Gunhild Maria Åkerhielm (född 1864) till USA och fortlever där, och skriver sig Akerhielm.
Ny!!: Elias Obrecht och Åkerhielm · Se mer »
Biografi
1500-talsversion av Suetonius porträtt av kejsare. En biografi är en redogörelse för en persons liv.
Ny!!: Elias Obrecht och Biografi · Se mer »
Diplomat
Raoul Wallenberg var en svensk diplomat. Diplomat (till exempel en chargé d'affaires) är en tjänsteman som företräder sitt lands regering, periodvis placerad på beskickning hos främmande makt, då med diplomatisk ackreditering och diplomatpass med skydd av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.
Ny!!: Elias Obrecht och Diplomat · Se mer »
Disputation
Disputation (disputationsakt), den akademiska akt där en doktorand inför publik försvarar sin doktorsavhandling.
Ny!!: Elias Obrecht och Disputation · Se mer »
Edvard Ehrenstéen (1620–1686)
Edvard Ehrenstéen, ursprungligen Philipson, född den 25 februari 1620 i Häradshammars socken, Östergötland, död den 30 juni 1686 i Stockholm, var en svensk statsman.
Ny!!: Elias Obrecht och Edvard Ehrenstéen (1620–1686) · Se mer »
Gästrike-Hälsinge nation
Gästrike-Hälsinge nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård. Nationshuset 1880 före ombyggnaden. Gästrike-Hälsinge nation, vardagligt kallad GH, är en av 13 nationer vid Uppsala universitet.
Ny!!: Elias Obrecht och Gästrike-Hälsinge nation · Se mer »
Gustaf Lillieblad
Gustaf Lillieblad, före adlandet 1693 Peringer, född 6 mars 1651 i Strängnäs, död 5 januari 1710 i Stockholm, var en svensk orientalist och biblioteksman.
Ny!!: Elias Obrecht och Gustaf Lillieblad · Se mer »
Hermelin (adelsätt)
Hermelin (uttal med betoning på första stavelsen, det vill säga ej som djuret) är en månghövdad svensk adelsätt, vilken adlades år 1702 och introducerades på Sveriges Riddarhus år 1707 på nummer 1391.
Ny!!: Elias Obrecht och Hermelin (adelsätt) · Se mer »
Jöran Gyllenstierna
Jöran Gyllenstierna af Björksund och Helgö, född 2 februari 1632 i Dorpat, död 20 oktober 1686 i Stockholm, var ett svenskt riksråd, greve och ämbetsman som medverkade i reduktionen av adelns gods.
Ny!!: Elias Obrecht och Jöran Gyllenstierna · Se mer »
Jesper Swedberg
Jesper Swedberg, född 28 augusti 1653 på Svedens gård nära Falun, död 26 juli 1735 i Brunsbo vid Skara, var en svensk professor, rektor för Uppsala universitet, psalmist och biskop.
Ny!!: Elias Obrecht och Jesper Swedberg · Se mer »
Johan Palmroot
Johan Palmroot, även Johannes Palmroot, född 22 mars 1659 i Arboga, död 14 maj 1727 i Uppsala, var en svensk orientalist, teolog och kyrkoherde.
Ny!!: Elias Obrecht och Johan Palmroot · Se mer »
Johan Skytte
Johan Skytte, född i maj 1577 i Nyköping, död 15 mars 1645 i Söderåkra, var en svensk friherre och riksråd.
Ny!!: Elias Obrecht och Johan Skytte · Se mer »
Johan Upmarck Rosenadler
Johan Eriksson Upmarck, adlad Rosenadler, född september 1664 i Uppsala, död 26 mars 1743 i Stockholm, var en skytteansk professor och statssekreterare.
Ny!!: Elias Obrecht och Johan Upmarck Rosenadler · Se mer »
Johannes Bilberg
Johannes Bilberg, född 17 november 1646 i Mariestad, död 11 mars 1717, var en svensk teolog, professor och biskop.
Ny!!: Elias Obrecht och Johannes Bilberg · Se mer »
Johannes Schefferus
Johannes Schefferus, född 2 februari 1621 i Strassburg, död 26 mars 1679 i Uppsala, var en tysk-svensk lärd; innehavare av skytteanska professuren vid Uppsala universitet 1647.
Ny!!: Elias Obrecht och Johannes Schefferus · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Elias Obrecht och Karl XI · Se mer »
Kunglig Majestäts kansli
Kunglig Majestäts kansli är det namn som fram till 1974 användes på det nuvarande regeringskansliet, med dess indelning i departement.
Ny!!: Elias Obrecht och Kunglig Majestäts kansli · Se mer »
Lista över rektorer för Uppsala universitet
Från och med år 1655 och fram till 1840 bestämdes att rector magnificus skulle väljas bland universitetets ordinarie professorer två gånger per år.
Ny!!: Elias Obrecht och Lista över rektorer för Uppsala universitet · Se mer »
Olof Hermelin (ämbetsman)
Olof Nilsson Skragge, adlad Hermelin, född 1658 i Filipstad, försvunnen vid slaget vid Poltava 1709, var en svensk professor i retorik och juridik samt rikshistoriograf, statssekreterare och diplomat.
Ny!!: Elias Obrecht och Olof Hermelin (ämbetsman) · Se mer »
Petrus Lagerlöf
Petrus Lagerlöf, född 4 november 1648 i Fryksdalen, död 7 januari 1699 i Stockholm, var en svensk professor i logik och poesi i Uppsala och rikshistoriograf.
Ny!!: Elias Obrecht och Petrus Lagerlöf · Se mer »
Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap
Professorsbostaden Skytteanum.Skytteanska professuren är en professur i vältalighet och statskunskap, ursprungligen i vältalighet och politik.
Ny!!: Elias Obrecht och Skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap · Se mer »
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Ny!!: Elias Obrecht och Stockholm · Se mer »
Strasbourg
Illfloden och Notre-Dame-katedralen. Strasbourg (franskt uttal eller; tyska: Straßburg, uttal; äldre svensk stavning: Strassburg, uttal eller; elsassiska: Strossburi, uttal) är en stad och kommun i departementet Bas-Rhin i regionen Grand Est i nordöstra Frankrike.
Ny!!: Elias Obrecht och Strasbourg · Se mer »
Uppsala
Uppsala (äldre stavning Upsala) är en tätort i Uppland, centralort i Uppsala kommun och residensstad för Uppsala län.
Ny!!: Elias Obrecht och Uppsala · Se mer »
Västgöta nation, Uppsala
Väggmålning i nationssalen: Skövde nationsgrav på Uppsala gamla kyrkogård. Nationshuset innan ombyggnaden, foto från år 1900 Västgöta nation, dagligt tal Västgöta eller VG, är en nation vid Uppsala universitet.
Ny!!: Elias Obrecht och Västgöta nation, Uppsala · Se mer »
13 april
13 april är den 103:e dagen på året i den gregorianska kalendern (104:e under skottår).
Ny!!: Elias Obrecht och 13 april · Se mer »
16 januari
16 januari är den 16:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Elias Obrecht och 16 januari · Se mer »
1653
1653 (MDCLIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Elias Obrecht och 1653 · Se mer »
1698
1698 (MDCXCVIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Elias Obrecht och 1698 · Se mer »
