Snabbare tillgång än webbläsare!
67 relationer: Belgien, Danmark, De fyra friheterna, Ekonomiska och monetära unionen, Enhällighet, Europaparlamentet, Europeiska gemenskaperna, Europeiska politiska samarbetet, Europeiska rådet, Europeiska unionen, Europeiska unionens befogenhetsområden, Europeiska unionens fördrag, Europeiska unionens medlemsstater, Europeiska unionens miljöpolitik, Europeiska unionens råd, Europeiska unionens regionalpolitik, Europeiska unionens socialpolitik, Europeiska unionens tre pelare, Europeiska unionens utbredning och utvidgning, Euroskleros, Fördraget om Europeiska unionen, Folketinget, Folkomröstning, Folkomröstningar relaterade till Europeiska unionen, François Mitterrand, Frankrike, Franska senaten, Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, Grekland, Haag, Harmonisering, Helmut Kohl, Inre marknaden, Irland, Irlands parlament, Italien, Jacques Delors, Kommissionen Delors I, Kvalificerad majoritet, Kvalificerad majoritet inom Europeiska unionen, Lissabonfördraget, Luxemburg, Luxemburg (stad), Maastrichtfördraget, Milano, Nederländerna, Portugal, Ratifikation, Regeringskonferens, Spanien, ..., Storbritannien, Stuttgart, Västtyskland, 1 januari, 1 juli, 13 februari, 17 februari, 1985, 1986, 1987, 1993, 2 december, 21 januari, 27 februari, 27 januari, 28 februari, 3 december. Förläng index (17 mer) »
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Belgien · Se mer »
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Danmark · Se mer »
De fyra friheterna
Europeiska flaggan De fyra friheterna är fyra olika friheter som utvecklats inom Europeiska unionen och som innefattar.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och De fyra friheterna · Se mer »
Ekonomiska och monetära unionen
Den ekonomiska och monetära unionen (EMU) är ett ekonomiskt och monetärt samarbete inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Ekonomiska och monetära unionen · Se mer »
Enhällighet
Enhällighet föreligger då ingen i en församling formellt motsätter sig ett förslag.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Enhällighet · Se mer »
Europaparlamentet
Europaparlamentet (EP), även känt som EU-parlamentet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europeiska unionens råd.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europaparlamentet · Se mer »
Europeiska gemenskaperna
Europeiska flaggan Europeiska gemenskaperna (EG) var mellan den 1 januari 1958 och den 1 december 2009 ett samlingsnamn för följande tre europeiska gemenskaper med samma medlemsstater.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska gemenskaperna · Se mer »
Europeiska politiska samarbetet
Det europeiska politiska samarbetet (EPS) infördes 1970 och var synonym med Europeiska gemenskapernas utrikespolitiska samordning fram till att den ersattes av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i Maastrichtfördraget den 1 november 1993.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska politiska samarbetet · Se mer »
Europeiska rådet
Europeiska rådet, även känt som EU-toppmötet, är en institution inom Europeiska unionen som regelbundet församlar unionens stats- eller regeringschefer och Europeiska kommissionens ordförande under ledning av Europeiska rådets ordförande.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska rådet · Se mer »
Europeiska unionen
Europeiska unionen (EU) är en fördragsbunden union mellan 27 europeiska länder och ett unikt överstatligt samarbete i världen.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska unionen · Se mer »
Europeiska unionens befogenhetsområden
Europeiska unionens befogenhetsområden är de politikområden inom vilka Europeiska unionen har befogenhet att vidta åtgärder, till exempel lagstifta.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska unionens befogenhetsområden · Se mer »
Europeiska unionens fördrag
Det franskspråkiga omslaget på den konsoliderade versionen av grundfördragen. Europeiska unionens fördrag är en samling internationella fördrag mellan Europeiska unionens medlemsstater som utgör unionens konstitutionella grund, den så kallade primärrätten.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska unionens fördrag · Se mer »
Europeiska unionens medlemsstater
ansökarländer (ljusblå). Europeiska unionens medlemsstater är 27 till antalet.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska unionens medlemsstater · Se mer »
Europeiska unionens miljöpolitik
Europeiska unionens miljöpolitik innefattar cirka 500 olika rättsakter (förordningar, direktiv och beslut) med syfte att säkra ett högt miljöskydd inom Europeiska unionen och dess omvärld.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska unionens miljöpolitik · Se mer »
Europeiska unionens råd
Europeiska unionens råd, eller enbart rådet (latin: Consilium) och informellt ministerrådet, är den ena lagstiftande institutionen inom Europeiska unionen; den andra är Europaparlamentet.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska unionens råd · Se mer »
Europeiska unionens regionalpolitik
Europeiska unionens regionalpolitik, även känd som sammanhållningspolitiken, är ett av Europeiska unionens befogenhetsområden.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska unionens regionalpolitik · Se mer »
Europeiska unionens socialpolitik
Europeiska unionens socialpolitik syftar till att främja sysselsättningen och att förbättra levnads- och arbetsvillkoren inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska unionens socialpolitik · Se mer »
Europeiska unionens tre pelare
Europeiska unionens tre pelare Europeiska unionens tre pelare var mellan den 1 november 1993 och den 1 december 2009 ett samlingsnamn för följande tre beståndsdelar av samarbetet inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska unionens tre pelare · Se mer »
Europeiska unionens utbredning och utvidgning
Potentiella kandidatländer Europeiska unionens utbredning och utvidgning innefattar dels unionens nuvarande territoriella utbredning, dels dess historiska och framtida utvidgning.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Europeiska unionens utbredning och utvidgning · Se mer »
Euroskleros
Euroskleros är ett begrepp som myntades på 1970-talet av den tyske ekonomen Herbert Giersch för att beskriva den ekonomiska stagnation som då rådde i Europa på grund av överregleringar och en omfattande välfärdspolitik.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Euroskleros · Se mer »
Fördraget om Europeiska unionen
Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget eller FEU), ibland förkortat som unionsfördraget, är ett av Europeiska unionens två grundfördrag; det andra är fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Fördraget om Europeiska unionen · Se mer »
Folketinget
Folketinget är Danmarks, inklusive Grönland och Färöarna, lagstiftande församling.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Folketinget · Se mer »
Folkomröstning
En folkomröstning, i vissa länder ofta benämnt efter sina latinska namn plebiscit eller referendum, är en omröstning där ett politiskt beslut helt eller delvis fattas utanför den representativa församlingen.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Folkomröstning · Se mer »
Folkomröstningar relaterade till Europeiska unionen
Europeiska flaggan Folkomröstningar relaterade till Europeiska unionen (eller dess föregångare Europeiska gemenskaperna) har skett vid ett flertal tillfällen.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Folkomröstningar relaterade till Europeiska unionen · Se mer »
François Mitterrand
François Maurice Adrien Marie Mitterrand, född 26 oktober 1916 i Jarnac i Charente i nuvarande Nouvelle-Aquitaine, död 8 januari 1996 i Paris, var en fransk politiker för socialistpartiet (Parti Socialiste).
Ny!!: Europeiska enhetsakten och François Mitterrand · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Frankrike · Se mer »
Franska senaten
Palais du Luxembourg, säte för Frankrikes senat. Frankrikes senat (franska: Le Sénat), senaten, är det franska parlamentets första kammare.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Franska senaten · Se mer »
Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) är Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik och ett av unionens befogenhetsområden.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken · Se mer »
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Grekland · Se mer »
Haag
Haags stadsvapen ''Haags stadsflagga.'' Haag (nederländska:, eller officiellt) är den administrativa huvudstaden i Nederländerna.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Haag · Se mer »
Harmonisering
Harmonisering, eller tillnärmning, innebär ett aktivt närmande av lagar eller andra författningar mellan olika administrativa enheter.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Harmonisering · Se mer »
Helmut Kohl
Helmut Josef Michael Kohl, född 3 april 1930 i Ludwigshafen, Rheinland-Pfalz, död 16 juni 2017 på samma ort, var en tysk kristdemokratisk politiker som var förbundskansler 1982–1998 och ledamot av förbundsdagen 1976–2002.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Helmut Kohl · Se mer »
Inre marknaden
Den inre marknaden, tidigare den gemensamma marknaden, är en gränsöverskridande marknad inom Europeiska unionen med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital – de fyra friheterna.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Inre marknaden · Se mer »
Irland
Michael D. Higgins, Irlands president. Republiken Irland (Éire; Republic of Ireland) är en stat i Europa som upptar cirka fem sjättedelar av ön Irland, som delades 1921.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Irland · Se mer »
Irlands parlament
Leinster House, säte för parlamentets båda kamrar Irlands parlament (Iriska: Oireachtas) är landets lagstiftande församling.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Irlands parlament · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Italien · Se mer »
Jacques Delors
Jacques Lucien Jean Delors, född 20 juli 1925 i Paris, död 27 december 2023 i Paris, var en fransk politiker.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Jacques Delors · Se mer »
Kommissionen Delors I
Kommissionen Delors I var en europeisk kommission som var i tjänst mellan 6 januari 1985 och 5 januari 1989.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Kommissionen Delors I · Se mer »
Kvalificerad majoritet
Kvalificerad majoritet innebär att ett förslag vid en omröstning måste antas av en majoritet som är större än hälften av antingen alla röstande eller av närvarande röstberättigande.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Kvalificerad majoritet · Se mer »
Kvalificerad majoritet inom Europeiska unionen
Kvalificerad majoritet inom Europeiska unionen är det majoritetsförhållande som krävs för att fatta de flesta beslut i Europeiska unionens råd och vissa beslut i Europeiska rådet.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Kvalificerad majoritet inom Europeiska unionen · Se mer »
Lissabonfördraget
Lissabonfördraget, ursprungligen känt som reformfördraget, är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 13 december 2007 i Lissabon, Portugal.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Lissabonfördraget · Se mer »
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Luxemburg · Se mer »
Luxemburg (stad)
Luxemburg (Luxembourg, Lëtzebuerg, Luxemburg) är huvudstad i landet Luxemburg.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Luxemburg (stad) · Se mer »
Maastrichtfördraget
Maastrichtfördraget, formellt fördraget om Europeiska unionen, är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 7 februari 1992 i Maastricht, Nederländerna.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Maastrichtfördraget · Se mer »
Milano
Milano är en stad och kommun i regionen Lombardiet i norra Italien.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Milano · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Nederländerna · Se mer »
Portugal
Portugal (Portugal), formellt Republiken Portugal (República Portuguesa), är en republik på Iberiska halvön i sydvästra Europa.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Portugal · Se mer »
Ratifikation
Ratifikation, eller ratificering, är den process varigenom en stat binder sig rättsligt till en internationell överenskommelse, till exempel ett avtal, ett traktat eller ett fördrag.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Ratifikation · Se mer »
Regeringskonferens
Rådets mandat för den konferens som utarbetade Lissabonfördraget. En regeringskonferens är en konferens som sammankallas i samband med fördragsändringar inom Europeiska unionen.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Regeringskonferens · Se mer »
Spanien
Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Spanien · Se mer »
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Storbritannien · Se mer »
Stuttgart
Stuttgart 1675 Stuttgart är huvudstad i det tyska förbundslandet Baden-Württemberg i sydvästra Tyskland.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Stuttgart · Se mer »
Västtyskland
Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den 23 maj 1949 fram till Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och väst bortföll.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och Västtyskland · Se mer »
1 januari
1 januari är den 1:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 1 januari · Se mer »
1 juli
1 juli är den 182:a dagen på året i den gregorianska kalendern (183:e under skottår).
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 1 juli · Se mer »
13 februari
13 februari är den 44:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 13 februari · Se mer »
17 februari
17 februari är den 48:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 17 februari · Se mer »
1985
1985 (MCMLXXXV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 1985 · Se mer »
1986
1986 (MCMLXXXVI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 1986 · Se mer »
1987
1987 (MCMLXXXVII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 1987 · Se mer »
1993
1993 (MCMXCIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 1993 · Se mer »
2 december
2 december är den 336:e dagen på året i den gregorianska kalendern (337:e under skottår).
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 2 december · Se mer »
21 januari
21 januari är den 21:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 21 januari · Se mer »
27 februari
27 februari är den 58:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 27 februari · Se mer »
27 januari
27 januari är den 27:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 27 januari · Se mer »
28 februari
28 februari är den 59:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 28 februari · Se mer »
3 december
3 december är den 337:e dagen på året i den gregorianska kalendern (338:e under skottår).
Ny!!: Europeiska enhetsakten och 3 december · Se mer »
