Snabbare tillgång än webbläsare!
29 relationer: Auguste de Marmont, Österrike-Ungern, Belägringen av Dubrovnik, Berlinkongressen, Bosnien och Hercegovina, Dubrovnik, Fästning, Första franska kejsardömet, Hemlandskrigets museum, Dubrovnik, Hercegovina, Illyriska provinserna, Jugoslaviska folkarmén, Kalksten, Kejsardömet Österrike, Kejsardömet Ryssland, Konavle, Korčula, Korset på Srđ, Kroatien, Kroatiska självständighetskriget, Montenegro, Napoleon I, Osmanska riket, Paschalikat, Republiken Ragusa, Serbien, Srđ, Srđ linbana, Wienkongressen.
Auguste de Marmont
Auguste Frédéric Louis Viesse de Marmont, född 20 juli 1774 i Châtillon-sur-Seine, död 22 mars 1852 i Venedig, var en fransk militär, utnämnd till hertig av Ragusa 1808 och marskalk av Frankrike 1809.
Ny!!: Imperialfästningen och Auguste de Marmont · Se mer »
Österrike-Ungern
Österrike-Ungern (Österreich-Ungarn; Osztrák-Magyar Monarchia), officiellt De i riksrådet företrädda kungarikena och länderna och den heliga ungerska Stefanskronans länder (tyska: Die im Reichsrat vertretenen Königreiche und Länder und die Länder der heiligen ungarischen Stephanskrone; ungerska: A birodalmi tanácsban képviselt királyságok és országok és a magyar Szent Korona országai) även kallat dubbelmonarkin och Donau-monarkin, var en stat som bestod av kejsardömet Österrike och kungariket Ungern, förenade i en personalunion under åren 1867–1918.
Ny!!: Imperialfästningen och Österrike-Ungern · Se mer »
Belägringen av Dubrovnik
Gamla stan i Dubrovnik. Belägringen av Dubrovnik (kroatiska: Opsada Dubrovnika, serbiska/montenegrinska: Блокада Дубровника/Blokada Dubrovnika) är en term som används för belägringen av staden Dubrovnik och dess omgivningar i södra Kroatien åren 1991–1992.
Ny!!: Imperialfästningen och Belägringen av Dubrovnik · Se mer »
Berlinkongressen
Berlinkongressen. Målning av Anton von Werner. Berlinkongressen, var en sammankomst mellan representanter för Europas stormakter som hölls i Berlin mellan 13 juni och 13 juli 1878.
Ny!!: Imperialfästningen och Berlinkongressen · Se mer »
Bosnien och Hercegovina
Bosnien och Hercegovina (serbiska/bosniska/kroatiskaː Bosna i Hercegovina/ Босна и Херцеговина) eller Bosnien-Hercegovina, vanligtvis enbart Bosnien, är en stat i Sydeuropa på Balkanhalvön som gränsar till Kroatien, Serbien och Montenegro.
Ny!!: Imperialfästningen och Bosnien och Hercegovina · Se mer »
Dubrovnik
Dubrovnik (Rausium, senare Ragusium, Ragusa, Ragus) är en stad i Kroatien.
Ny!!: Imperialfästningen och Dubrovnik · Se mer »
Fästning
Vaxholms fästning. Bohus fästning. Fästning är en permanent anläggning av större format som stärker försvaret av en plats med strategisk betydelse eller annat stort värde.
Ny!!: Imperialfästningen och Fästning · Se mer »
Första franska kejsardömet
Det Första franska kejsardömet, formellt den Franska republiken — till 1809 — sedan det Franska kejsardömet, är den period i Frankrikes historia då såväl Frankrike den som större delen av den europeiska kontinenten behärskades av Napoleon I som fransk kejsare.
Ny!!: Imperialfästningen och Första franska kejsardömet · Se mer »
Hemlandskrigets museum, Dubrovnik
Skylt som visar vägen till utställningen. Hemlandskrigets museum (Muzej Domovinskog rata) är ett krigshistoriskt museum i Dubrovnik i Kroatien.
Ny!!: Imperialfästningen och Hemlandskrigets museum, Dubrovnik · Se mer »
Hercegovina
Hercegovina (bosniska, kroatiska, serbiska: Hercegovina, serbiska kyrilliska: Херцеговина), är en region på Balkanhalvön, numera södra delen av staten Bosnien och Hercegovina.
Ny!!: Imperialfästningen och Hercegovina · Se mer »
Illyriska provinserna
Illyriska provinserna (franska: Provinces illyriennes) formades efter freden i Schönbrunn 1809 och utgjorde en fransk provins vid Adriatiska havet.
Ny!!: Imperialfästningen och Illyriska provinserna · Se mer »
Jugoslaviska folkarmén
Jugoslaviska folkarmén (Југословенска Hародна Aрмија, Jugoslovenska Narodna Armija, JNA) var Socialistiska Federativa Republiken Jugoslaviens (SFRJ:s) armé.
Ny!!: Imperialfästningen och Jugoslaviska folkarmén · Se mer »
Kalksten
Kalkstensklippa i Polen Kalksten är en bergart som i huvudsak består av mineralet kalkspat.
Ny!!: Imperialfästningen och Kalksten · Se mer »
Kejsardömet Österrike
Kejsardömet Österrike (Kaisertum Österreich; enligt dåtida skrivsätt Kaiserthum Oesterreich) var en stat i Centraleuropa med Wien som huvudstad.
Ny!!: Imperialfästningen och Kejsardömet Österrike · Se mer »
Kejsardömet Ryssland
Kejsardömet Ryssland eller Ryska riket, även kallat Ryska kejsardömet eller Ryska imperiet, (Российская империя/Rossijskaja imperija) var den ryska statsbildningen åren 1721 till 1917.
Ny!!: Imperialfästningen och Kejsardömet Ryssland · Se mer »
Konavle
Konavle (italienska: Canali eller Valle dei Canali) är en kommun och region i södra Kroatien, söder om staden Dubrovnik.
Ny!!: Imperialfästningen och Konavle · Se mer »
Korčula
Korčula (italienska: Curzola, tyska: Kurzel, grekiska: Korkyra Melaina, latin: Corcyra Nigra) är en ö i Adriatiska havet i Kroatien.
Ny!!: Imperialfästningen och Korčula · Se mer »
Korset på Srđ
Korset på Srđ (Križ na Srđu) är ett minnesmärke i Dubrovnik i Kroatien.
Ny!!: Imperialfästningen och Korset på Srđ · Se mer »
Kroatien
Kroatien (Hrvatska), formellt Republiken Kroatien (kroatiska: Republika Hrvatska), är en republik i centrala/sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Bosnien och Hercegovina och Serbien i öster, Slovenien i norr, Ungern i nordöst och Montenegro i söder. I väst och sydväst utgör Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien. Kroatiens huvudstad och regeringssäte Zagreb är landets akademiska och vetenskapliga centrum samt en betydande trafikknutpunkt. År 2021 hade landet drygt 3,9 miljoner invånare. Kroatien är en parlamentarisk demokrati och landet är medlem i Världshandelsorganisationen sedan år 2000, försvarsalliansen Nato sedan år 2009 och Europeiska unionen sedan år 2013. Sedan den 1 januari 2023 ingår Kroatien i Schengen- och euroområdet.
Ny!!: Imperialfästningen och Kroatien · Se mer »
Kroatiska självständighetskriget
Kroatiska självständighetskriget utkämpades 1991-1995 mellan styrkor lojala mot den kroatiska regeringen — som hade förklarat sin självständighet från Socialistiska federationen Jugoslavien (SFR Jugoslavien) — och den serb-kontrollerade Jugoslaviska folkets armé (JNA) och lokala serbiska styrkor, där JNA upphörde sina militäroperationer i Kroatien 1992.
Ny!!: Imperialfästningen och Kroatiska självständighetskriget · Se mer »
Montenegro
Montenegro (montenegrinska/serbiska: Црна Гора, Crna Gora (uttalas, albanska: Mali i Zi)), är en republik belägen vid Adriatiska havet i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Ny!!: Imperialfästningen och Montenegro · Se mer »
Napoleon I
Napoleon Bonaparte (fr. Napoléon Bonaparte), född som Napoleone di Buonaparte,, men tog namnet Napoleon I under sin regeringstid som kejsare av Frankrike), född 15 augusti 1769 i Ajaccio på Korsika, död 5 maj 1821 på Sankta Helena i Sydatlanten, var Frankrikes kejsare från 18 maj 1804 till 6 april 1814 och återigen (under de hundra dagarna) från 20 mars till 22 juni 1815. Som överbefälhavare för den franska militärmakten erövrade och härskade han över större delen av västra och centrala Europa och innehade ett par år även makten i Egypten. Det misslyckade fälttåget mot Ryssland försvagade sedan hans position, vilket så småningom ledde till det slutgiltiga nederlaget vid slaget vid Waterloo och hans fall. Sedan Napoleon förlorat slaget i Waterloo blev han avsatt och förvisad till den isolerade ön Sankta Helena mitt ute på Atlanten. Där dog han sex år senare. Få personer i historien har blivit mer omtalade och föremål för forskning än Napoleon. Hans historiska betydelse är omdiskuterad. De olika synsätten på honom har ofta skapat debatt och oenighet. I Frankrike betraktas han av många som en nationalhjälte. Han framhävs först och främst som en stor fältherre och militär strateg, medan andra ser honom mer som en politiker och reformator. Av andra betraktas han som en stor tyrann. Napoleon är begravd i Hôtel des Invalides i Paris.
Ny!!: Imperialfästningen och Napoleon I · Se mer »
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Ny!!: Imperialfästningen och Osmanska riket · Se mer »
Paschalikat
Paschalikat (turkiska: Paşalık) var en administrativ enhet eyalet (provins) inom det Osmanska riket.
Ny!!: Imperialfästningen och Paschalikat · Se mer »
Republiken Ragusa
Republiken Ragusa (latin: Respublica Ragusina, kroatiska: Dubrovačka Republika, italienska: Repubblica di Ragusa) var en stadsstat i Dalmatien i södra Kroatien med staden Dubrovnik som huvudort.
Ny!!: Imperialfästningen och Republiken Ragusa · Se mer »
Serbien
Serbien, officiellt Republiken Serbien (Република Србија/Republika Srbija), är en kustlös stat belägen på Balkanhalvön i Sydöstra Europa.
Ny!!: Imperialfästningen och Serbien · Se mer »
Srđ
Srđ är högsta punkten på en höjdsträckning strax norr om Dubrovnik i sydligaste Kroatien som nära följer kustlinjen.
Ny!!: Imperialfästningen och Srđ · Se mer »
Srđ linbana
Srđ linbana (Žičara Srđ) är en kabinbana som förbinder staden Dubrovnik med berget Srđ i Kroatien.
Ny!!: Imperialfästningen och Srđ linbana · Se mer »
Wienkongressen
Wienkongressen, målning av Jean-Baptiste Isabey, 1819. Wienkongressen var en kongress med representanter från Europas stater som hölls i Wien mellan september 1814 och juni 1815, efter Napoleonkrigen.
Ny!!: Imperialfästningen och Wienkongressen · Se mer »
Omdirigerar här:
Fort Imperial, Imperijal, Utvrda Imperijal.
