Snabbare tillgång än webbläsare!
36 relationer: Bartolomeinatten, Blois, Ediktet i Nantes, Filip II av Spanien, Frankrike, Frankrikes generalständer, Frankrikes historia, Frans av Guise, Gaspard de Coligny, Guise, Henri I av Bourbon, Henrik III av Frankrike, Henrik IV av Frankrike, Hugenotter, Inbördeskrig, Journée des Barricades, Kansler (ämbetsman), Kardinal, Karl IX av Frankrike, Katarina av Medici, Katolicism, Katolska ligan (hugenottkrigen), Lorraine, Louis I av Bourbon, Margareta av Valois, Michel de l'Hospital, Nederländerna, Paris, Prins av Condé, Protestantism, Reformert kristendom, Religionsfrihet, Slaget vid Coutras, Spanien, Storbritannien, Wassy.
Bartolomeinatten
Le massacre de la Saint-Barthélemy, målning av François Dubois. Scen från Bartolomeinatten, efter samtida gravyr. Bartolomeinatten, parisiska blodsbröllopet (franska la Saint-Barthélemy, noces vermeilles), var en stor massaker på franska protestanter (hugenotter) som ägde rum i Paris natten till den 24 augusti 1572 – aposteln Bartolomaios (Bartolomeus) helgondag – i samband med bröllopet mellan Henrik av Navarra och Margareta av Valois, syster till kung Karl IX av Frankrike.
Ny!!: Hugenottkrigen och Bartolomeinatten · Se mer »
Blois
Blois är en stad och kommun i departementet Loir-et-Cher i regionen Centre-Val de Loire i de centrala delarna av Frankrike.
Ny!!: Hugenottkrigen och Blois · Se mer »
Ediktet i Nantes
Ediktet i Nantes Ediktet i Nantes var en efter långa förhandlingar med de franska protestanterna utfärdad kungörelse av den franske kungen Henrik IV den 13 april 1598 som föreskrev att katolicismen skulle vara statsreligion i Frankrike och som förhindrade protestantismens vidare utbredning.
Ny!!: Hugenottkrigen och Ediktet i Nantes · Se mer »
Filip II av Spanien
Filip II (på spanska Felipe II), född 21 maj 1527 i Valladolid, död 13 september 1598 i El Escorial, var kung av Spanien 1556–1598 och kung av Portugal 1580–1598.
Ny!!: Hugenottkrigen och Filip II av Spanien · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Hugenottkrigen och Frankrike · Se mer »
Frankrikes generalständer
Generalständerna den 5 maj 1789. Karta över valkretsarna vid de sista generalständerna 1789. Frankrikes generalständer (États généraux) var en lagstiftande ståndsförsamling under ancien régime i Kungariket Frankrikes tidigmoderna historia.
Ny!!: Hugenottkrigen och Frankrikes generalständer · Se mer »
Frankrikes historia
Frankrikes historia utmärks av landets inre motsättningar och dess konflikter med sina grannländer.
Ny!!: Hugenottkrigen och Frankrikes historia · Se mer »
Frans av Guise
Frans, hertig av Guise, av François Clouet Frans, prins av Joinville, hertig av Guise, hertig av Aumale, född 17 februari 1519, död 24 februari 1563, var en fransk soldat och politiker.
Ny!!: Hugenottkrigen och Frans av Guise · Se mer »
Gaspard de Coligny
Gaspard de Coligny. Gaspard de Coligny, kallad amiral de Coligny, född 16 februari 1519 i Châtillon-sur-Loing, död 24 augusti 1572 i Paris (mördad), var en fransk amiral.
Ny!!: Hugenottkrigen och Gaspard de Coligny · Se mer »
Guise
Guise är en stad i departementet Aisne i regionen Hauts-de-France i norra Frankrike.
Ny!!: Hugenottkrigen och Guise · Se mer »
Henri I av Bourbon
Henri I av Bourbon, prins av Condé, hertig av Enghien, född 29 december 1552 och död 5 mars 1588, var precis som sin far Louis I av Bourbon, prins av Condé, en fransk hugenottgeneral.
Ny!!: Hugenottkrigen och Henri I av Bourbon · Se mer »
Henrik III av Frankrike
Henrik III (Henri III), född 19 september 1551 i Fontainebleau, död 2 augusti 1589 i Saint-Cloud (mördad), var kung av Polen 1573–1574 (av de polska historikerna känd som Henryk III Walezy – Henrik III av Valois) och kung av Frankrike från 1575 till sin död.
Ny!!: Hugenottkrigen och Henrik III av Frankrike · Se mer »
Henrik IV av Frankrike
Henrik IV (franska: Henri IV), född 13 december 1553 i Pau, död 14 maj 1610 i Paris, var kung av Frankrike från 1589 samt, från 1572, kung av Navarra (som Henrik III) till sin död.
Ny!!: Hugenottkrigen och Henrik IV av Frankrike · Se mer »
Hugenotter
Massakern på hugenotter under Bartolomeinatten 1572. Målning av François Dubois från cirka 1576. Hugenotter (franska: huguenot) var de franska kalvinister som levde på 1500- och 1600-talen, det vill säga under och efter de franska religionskrigen.
Ny!!: Hugenottkrigen och Hugenotter · Se mer »
Inbördeskrig
Ruiner av Guernica, förstörda under spanska inbördeskriget. Ett inbördeskrig, borgerligt krig och även kallat icke-internationell väpnad konflikt, är ett krig i vilket de stridande parterna tillhör samma land eller rike, i stället för traditionellt krig, där land slåss mot land.
Ny!!: Hugenottkrigen och Inbördeskrig · Se mer »
Journée des Barricades
Journée des Barricades ägde rum i Paris 12 maj 1588 under hugenottkrigen.
Ny!!: Hugenottkrigen och Journée des Barricades · Se mer »
Kansler (ämbetsman)
Kansler (latin cancellarius, tyska Kanzler, franska chancelier, engelska chancellor; plural kanslerer, som på svenska uttalas och tidigare stavades kanslärer med betoning på stavelsen –lär–, jämför doktor – doktorer) är innehavaren av ett ämbete av högre eller lägre rang.
Ny!!: Hugenottkrigen och Kansler (ämbetsman) · Se mer »
Kardinal
Kardinal Raymond Leo Burke år 2014. Kardinal Tarcisio Bertone. I varmt klimat kan de ha vita kläder på sig som på bilden. Kardinal är en titel i Romersk-katolska kyrkan för dem som ingår i kardinalkollegiet, och bistår i den egenskapen påven i ett givet ämbete eller, i egen person eller som del av kollegiet, fungerar som påvligt råd.
Ny!!: Hugenottkrigen och Kardinal · Se mer »
Karl IX av Frankrike
Karl IX, franska Charles IX, född 27 juni 1550, död 30 maj 1574, var kung av Frankrike från 1560.
Ny!!: Hugenottkrigen och Karl IX av Frankrike · Se mer »
Katarina av Medici
Katarina av Medici, född Caterina Maria Romula di Lorenzo de' Medici 13 april 1519 i Florens, död 5 januari 1589 på Château de Blois, var drottning av Frankrike från 1547 till 1559 som gift med Henrik II av Frankrike.
Ny!!: Hugenottkrigen och Katarina av Medici · Se mer »
Katolicism
himmelrikets nycklar åt Petrus''. Fresk av Perugino i Sixtinska kapellet.Katolicism (från latinets catholicus och grekiskans καθολικισμός/katholikismos, "universell", "allmän") eller katolsk är en kristen term avseende katolska kyrkans religion.
Ny!!: Hugenottkrigen och Katolicism · Se mer »
Katolska ligan (hugenottkrigen)
Katolska ligan, Heliga ligan, grundades av Henrik I av Guise 1576 under hugenottkrigen i Frankrike.
Ny!!: Hugenottkrigen och Katolska ligan (hugenottkrigen) · Se mer »
Lorraine
Lorraine (Lothringen) är en före detta administrativ region i nordöstra Frankrike, med gräns mot Tyskland, Luxemburg och Belgien.
Ny!!: Hugenottkrigen och Lorraine · Se mer »
Louis I av Bourbon
Louis av Bourbon-Condé (Louis I, prins av Condé), född 7 maj 1530 och död 13 mars 1569, var hugenottledare och general, grundare av huset Condé, en yngre gren av huset Bourbon.
Ny!!: Hugenottkrigen och Louis I av Bourbon · Se mer »
Margareta av Valois
Margareta "Margot" av Valois, även Margareta av Frankrike (på franska Marguerite de Valois eller Marguerite de France), kanske mer känd som "Drottning Margot" (på franska La Reine Margot), född 14 maj 1553 på Château de Saint-Germain-en-Laye, död 27 maj 1615 i Paris, prinsessa av Frankrike, drottning av Frankrike och Navarra, gift med Henrik IV av Frankrike.
Ny!!: Hugenottkrigen och Margareta av Valois · Se mer »
Michel de l'Hospital
Michel de l'Hospital (eller l'Hôpital), född 1507, död den 13 mars 1573, var en fransk statsman.
Ny!!: Hugenottkrigen och Michel de l'Hospital · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Hugenottkrigen och Nederländerna · Se mer »
Paris
Paris är Frankrikes huvudstad och en världsstad med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer.
Ny!!: Hugenottkrigen och Paris · Se mer »
Prins av Condé
Huset av Condés vapen Prins av Condé (efter Condé-en-Brie) var en fransk ärftlig titel som först tilldelades Louis I av Bourbon (1530-1569), som var farbror till Henrik IV av Frankrike.
Ny!!: Hugenottkrigen och Prins av Condé · Se mer »
Protestantism
Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Hugenottkrigen och Protestantism · Se mer »
Reformert kristendom
Kyrkointeriör av Emanuel de Witte, c 1660. Reformert kristendom (av ordet "reformera") är de kyrko- och samfundsbildningar, som leder sitt ursprung tillbaka till de kristna reformationsrörelser som leddes av Huldrych Zwingli och Jean Calvin i Schweiz på 1520-talet.
Ny!!: Hugenottkrigen och Reformert kristendom · Se mer »
Religionsfrihet
Ett urval religiösa symboler Religions- och trosfrihet är en rätt för medborgare att fritt bestämma över sin religiösa eller annan övertygelse och över hur övertygelsen ska utövas, inklusive rätten att inte ha några övertygelser och att stå utanför alla samfund.
Ny!!: Hugenottkrigen och Religionsfrihet · Se mer »
Slaget vid Coutras
Slaget vid Coutras var ett slag 20 oktober 1587 utanför Coutras nordöst om Bordeaux mellan kungavänliga franska trupper och upproriska hugenotter, ledda av hertigen av Navarra.
Ny!!: Hugenottkrigen och Slaget vid Coutras · Se mer »
Spanien
Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Ny!!: Hugenottkrigen och Spanien · Se mer »
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Hugenottkrigen och Storbritannien · Se mer »
Wassy
Wassy är en kommun i departementet Haute-Marne i regionen Grand Est (tidigare regionen Champagne-Ardenne) i nordöstra Frankrike.
Ny!!: Hugenottkrigen och Wassy · Se mer »
Omdirigerar här:
Franska religionskrigen, Hugenottkriget.
