Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Gelidocalamus kunishii

Index Gelidocalamus kunishii

Gelidocalamus kunishii är en gräsart som först beskrevs av Bunzo Hayata, och fick sitt nu gällande namn av Keng f. och Tai Hui Wen.

12 relationer: Bunzō Hayata, Catalogue of Life, Enhjärtbladiga växter, Familj (biologi), Gelidocalamus, Genkei Masamune, Gräs, Gräsordningen, Kärlväxter, Släkte, Tomitarō Makino, Växtriket.

Bunzō Hayata

Bunzō Hayata (ibland skrivet Bunzô Hayata), född den 2 december 1874, död den 13 januari 1934, var en japansk botaniker främst känd för sitt taxonomiska arbete i Japan och Taiwan.

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Bunzō Hayata · Se mer »

Catalogue of Life

Catalogue of Life är en webbaserad taxonomisk databas, som startades i juni 2001 av Species 2000 och Integrated Taxonomic Information System (ITIS).

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Catalogue of Life · Se mer »

Enhjärtbladiga växter

Enhjärtbladiga gömfröväxter (Monocotyledonae, kallas också Liliopsida) omfattar olika liljeartade växter med gräslikt utseende, flera av familjerna är vattenlevande, och även andra växter såsom palmer och bananväxter.

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Enhjärtbladiga växter · Se mer »

Familj (biologi)

hierarkiska systemet i biologin. Inom den biologiska systematiken är en familj en undergrupp till en ordning, och består av ett eller flera släkten, vilka i sin tur delas in i arter.

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Familj (biologi) · Se mer »

Gelidocalamus

Gelidocalamus är ett släkte av gräs.

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Gelidocalamus · Se mer »

Genkei Masamune

Genkei Masamune, född 1899, död 1993, var en japansk botaniker.

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Genkei Masamune · Se mer »

Gräs

Gräs (Poaceae, synonym Gramineae) är en familj enhjärtbladiga växter med omkring 12 000 arter i hela världen. Gräs är ett- eller fleråriga örter med kraftigt varierande storlek, och rötterna är samlade i en jämn knippa. Stjälken kallas strå och är ofta ihålig, men arter som majs och sockerrör har märg, medan bambu har en förvedad stam. Strået är ledat och lederna skiljs åt av förtjockade noder. Bladen utgår från noderna och omsluter strået med en bladslida. Mellan denna och bladskivan sitter en hinna, snärpet. Blommorna skyddas av skärmfjäll och blomfjäll som kallas agnar, och är samlade i småax som i sin tur bildar ax eller vippor. Gräs kan växa enstaka eller i täta tuvor och förökar sig ofta via underjordiska revor. De är vanligen korsbefruktande och pollineras av vinden. Det stärkelserika, mjöliga fröet är inneslutet i ett slags nöt. Arter i familjen halvgräs betraktas ofta felaktigt som gräs. Halvgräs kan särskiljas genom att de saknar en tydlig led på strået och ofta genom att halvgräsens strån inte har rund (utan till exempel trekantig) genomskärningsyta.

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Gräs · Se mer »

Gräsordningen

Gräsordningen (Poales) är en ordning i undergruppen commelinider av enhjärtbladiga växter.

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Gräsordningen · Se mer »

Kärlväxter

Kärlväxter (Tracheobionta eller Tracheophyta) är en stor monofyletisk grupp av växter, som är anpassade till landliv genom välutvecklade transportsystem med xylem och floem.

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Kärlväxter · Se mer »

Släkte

hierarkiska systemet i biologin I biologisk systematik är ett släkte (synonym: genus, pluralis: genera) en grupp inom en familj.

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Släkte · Se mer »

Tomitarō Makino

Tomitarō Makino,, född 24 april 1862 i Sakawa, Kochi prefektur, död 18 januari 1957 i Tokyo, var en japansk botaniker som kallats för "den japanska botanikens fader".

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Tomitarō Makino · Se mer »

Växtriket

Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.

Ny!!: Gelidocalamus kunishii och Växtriket · Se mer »

Omdirigerar här:

Arundinaria kunishii, Pseudosasa kunishii, Pseudosasa taiwanensis, Sinarundinaria kunishii.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »