Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn
Din egen Unionpedia med din logotyp och domän, från 9,99 USD/månad
Skapa min Unionpedia

Grotesk

Index Grotesk

Teckensnittet ''Helvetica'' tillhör teckensnittsfamiljen grotesker. Grotesk eller linjär är en typkaraktär som uppkom i England i början av 1800-talet under den tid då industrialismen tog fart och man inom typografin, liksom inom konsten, bröt med traditionen och sökte nya uttrycksmöjligheter.

Innehållsförteckning

  1. 25 relationer: Akzidenz-Grotesk, Arial, Dagstidning, Datateknik, Didon, Engelska, England, Futura, Garald, Gemen, Gill Sans, Groteskornamentik, Helvetica, Industriella revolutionen, Konst, Ordbild, Reklam, Sans-serif, Seriff, Typografi, Typsnitt, Univers, Verdana, Versal, 1800-talet.

Akzidenz-Grotesk

Akzidenz-Grotesk är ett transitionellt sans-serif-typsnitt som först släpptes av H. Berthold AG 1896 under namnet Accidenz-Grotesk.

Se Grotesk och Akzidenz-Grotesk

Arial

Arial är ett sans-serif-typsnitt (-teckensnitt) som medföljer flera Microsoft-program, såsom de olika versionerna av operativsystemet Windows och Office-paketet.

Se Grotesk och Arial

Dagstidning

Dagstidningar från olika länder En dagstidning är en tidning som först och främst innehåller en allsidig nyhetsrapportering.

Se Grotesk och Dagstidning

Datateknik

Datateknik är teknik för utveckling av datorers programvara och maskinvara.

Se Grotesk och Datateknik

Didon

Typsnittet ''Bodoni'' är en didon Didoner, nyantikva eller vertikalantikva, kallas den typsnittsfamilj där de typsnitt ingår som känns igen på den uppenbara kontrasten mellan tjockare och tunnare linjer.

Se Grotesk och Didon

Engelska

Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Se Grotesk och Engelska

England

England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.

Se Grotesk och England

Futura

Futura Futura, typsnitt som tecknades av den tyske formgivaren Paul Renner och marknadsfördes 1928 som "typsnittet för vår tid".

Se Grotesk och Futura

Garald

Garald (av ''Gar''amond och ''Ald''us), även mediaeval, medievalantikva, humanistantikva, diagonalantikva eller renässansantikva, är en typsnittsfamilj.

Se Grotesk och Garald

Gemen

Bild av text som visar skillnaden mellan gemener och versaler. Gemener är (särskilt använt om tryckt text) den mindre varianten av alfabetets bokstäver, i vardagligt tal benämnda som de "små bokstäverna" (a, b, c...). Alfabetets "stora bokstäver" (A, B, C...) heter versaler.

Se Grotesk och Gemen

Gill Sans

Gill Sans är ett typsnitt ritat 1926 av Eric Gill.

Se Grotesk och Gill Sans

Groteskornamentik

Tivoli utanför Rom. Bakbomsplåt med havsgudinna, beställd av Karl IX och tillverkad av Ruprecht Miller omkring 1618 i Stockholm. Groteskornamentik (italienska grottesco, av grotta, "grotta", "håla") är en typ av yttäckande ornamentik sammansatt av olika avbildande figurer i geometriska enheter.

Se Grotesk och Groteskornamentik

Helvetica

Helvetica är ett välkänt och välanvänt typsnitt från 1957 som ritades av Eduard Hoffmann och skars av Max Miedinger i Münchenstein i Schweiz.

Se Grotesk och Helvetica

Industriella revolutionen

Mekaniska vävstolar. Illustration från 1835. Watts ångmaskin. Den industriella revolutionen (den första av fler sedermera följande) var en omvälvning från jordbrukssamhälle till industrisamhälle som innebar stordrift och masstillverkning med maskinella hjälpmedel och som inleddes i Storbritannien cirka 1760 inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin och fortsatte till början av 1830-talet.

Se Grotesk och Industriella revolutionen

Konst

Konst syftar antingen på en kulturyttring som kräver kunskap och färdighet eller på en sorts estetisk verksamhet.

Se Grotesk och Konst

Ordbild

Ordbild är en term inom typografi, textbehandling och psykologi och avser den form eller det utseende ett specifikt ord, stycke eller text har, eller det visuella intryck texten skapar, antingen i tryckt form eller på skärm.

Se Grotesk och Ordbild

Reklam

Reklam från 1800-talet för Vin Mariani med påve Leo XIII. Reklam är en form av kommersiell propaganda som görs för att främja försäljningen av en vara eller tjänst.

Se Grotesk och Reklam

Sans-serif

Teckensnittet ''Arial'' är en sans-serif En sans-serif är ett typsnitt utan seriffer.

Se Grotesk och Sans-serif

Seriff

Seriff (även serif), klack eller schattering, är de tvärstreck som avslutar den bokstavsstapel som utgör en bokstav eller ett tecken i en teckenuppsättning.

Se Grotesk och Seriff

Typografi

Gutenberg kallas ofta boktryckarkonstens fader. Typografi är en bred term för konsten och hantverket att utforma texter – i tryck eller på skärm – så att textens budskap förmedlas på bästa möjliga sätt, och samtidigt är estetiskt tilltalande för läsaren.

Se Grotesk och Typografi

Typsnitt

Typsnitt, teckensnitt eller stilsort avser en uppsättning bokstäver, siffror och tecken med ett karakteristiskt och genomgående utseende, och ett gemensamt namn, till exempel Times New Roman, Helvetica, Berling antikva eller Futura.

Se Grotesk och Typsnitt

Univers

thumb Univers är ett sans serif-typsnitt som skapades av Adrian Frutiger 1950-1956.

Se Grotesk och Univers

Verdana

Verdana är ett sans-serif-teckensnitt med drag av mekan-serifer på enstaka tecken, specialdesignat av Matthew Carter för Microsoft, för att ge en klar och ren ordbild på datorskärmar, även i mindre storlekar.

Se Grotesk och Verdana

Versal

Versaler, vardagligt stora bokstäver, är den "större" varianten av alfabetets bokstäver i tryckt text (exempelvis A, B, C,...), i motsats till gemener.

Se Grotesk och Versal

1800-talet

'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.

Se Grotesk och 1800-talet