Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn
Din egen Unionpedia med din logotyp och domän, från 9,99 USD/månad
Skapa min Unionpedia

HD 183263

Index HD 183263

HD 183263 är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Örnen.

Innehållsförteckning

  1. 26 relationer: Astronomisk enhet, Örnen (stjärnbild), Banlutning, Dygn, Excentricitet (astronomi), Exoplanet, Fotosfär, Halv storaxel, Heliocentrisk bana, Lista över exoplaneter, Ljusår, Parallax, Parsec, Radialhastighet, Radie, Siderisk omloppstid, Skenbar magnitud, Solen, Solmassa, Solradie, Spektraltyp, Stjärnbild, Teleskop, Underjätte, Väte, Vit dvärg.

Astronomisk enhet

Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.

Se HD 183263 och Astronomisk enhet

Örnen (stjärnbild)

Örnen (Aquila på latin) är en stjärnbild på norra stjärnhimlen och ligger några grader över himmelsekvatorn.

Se HD 183263 och Örnen (stjärnbild)

Banlutning

Banlutningen eller inklinationen, betecknat ι, är vinkeln mellan ett objekts omloppsbana och ett referensplan.

Se HD 183263 och Banlutning

Dygn

I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).

Se HD 183263 och Dygn

Excentricitet (astronomi)

En hyperbolisk Keplerbana med en excentricitet på 1,3. Excentricitet är en astronomisk term för en omloppsbana som avviker från en perfekt cirkel, där 0 innebär att banan är helt cirkulär och 1,0 innebär en parabel som inte längre är en sluten omloppsbana.

Se HD 183263 och Excentricitet (astronomi)

Exoplanet

En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.

Se HD 183263 och Exoplanet

Fotosfär

En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.

Se HD 183263 och Fotosfär

Halv storaxel

Ellips. Sträckan a är halva storaxeln. Halva storaxeln används i geometrin för att beskriva storleken hos ellipser och hyperbler.

Se HD 183263 och Halv storaxel

Heliocentrisk bana

Ett heliocentriskt solsystem som föreslaget av Nicolaus Copernicus Heliocentrisk betyder med solen i centrum.

Se HD 183263 och Heliocentrisk bana

Lista över exoplaneter

Följande är listor på stjärnsystem där en eller flera exoplaneter har hittats.

Se HD 183263 och Lista över exoplaneter

Ljusår

Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.

Se HD 183263 och Ljusår

Parallax

Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).

Se HD 183263 och Parallax

Parsec

Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.

Se HD 183263 och Parsec

Radialhastighet

rörelse längs den röda linjen. Vid en viss tidpunkt ''t'' är dess hastighet ''v(t)''. Denna hastighet kan ses som en vektorsumma av en radiell hastighet (grön) och en transversell hastighet (blå). Radialhastighet är den komponent av ett föremåls hastighet som är riktad emot eller bort från en observatör.

Se HD 183263 och Radialhastighet

Radie

höger Radie, inom geometrin avståndet från en cirkels eller ett klots mittpunkt till dess periferi.

Se HD 183263 och Radie

Siderisk omloppstid

Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).

Se HD 183263 och Siderisk omloppstid

Skenbar magnitud

Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.

Se HD 183263 och Skenbar magnitud

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Se HD 183263 och Solen

Solmassa

Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.

Se HD 183263 och Solmassa

Solradie

Solradien används inom astronomin för att beskriva stjärnors och galaxers storlekar.

Se HD 183263 och Solradie

Spektraltyp

Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.

Se HD 183263 och Spektraltyp

Stjärnbild

En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.

Se HD 183263 och Stjärnbild

Teleskop

Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.

Se HD 183263 och Teleskop

Underjätte

En underjätte är en typ av stjärna som är något ljusare än en normal huvudseriestjärna (dvärg), men inte lika ljus som en riktig jättestjärna.

Se HD 183263 och Underjätte

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.

Se HD 183263 och Väte

Vit dvärg

En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.

Se HD 183263 och Vit dvärg