Innehållsförteckning
27 relationer: Astronomisk enhet, Banlutning, Dygn, Excentricitet (astronomi), Exoplanet, Fotosfär, Halv storaxel, Heliocentrisk bana, Huvudserien, Kromosfär, Lejonet (stjärnbild), Lista över exoplaneter, Ljusår, Parallax, Parsec, Radialhastighet, Radie, Siderisk omloppstid, Skenbar magnitud, Solen, Solmassa, Solradie, Spektraltyp, Spektrometer, Stjärnbild, Superjupiter, Teleskop.
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Se HD 81040 och Astronomisk enhet
Banlutning
Banlutningen eller inklinationen, betecknat ι, är vinkeln mellan ett objekts omloppsbana och ett referensplan.
Dygn
I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).
Excentricitet (astronomi)
En hyperbolisk Keplerbana med en excentricitet på 1,3. Excentricitet är en astronomisk term för en omloppsbana som avviker från en perfekt cirkel, där 0 innebär att banan är helt cirkulär och 1,0 innebär en parabel som inte längre är en sluten omloppsbana.
Se HD 81040 och Excentricitet (astronomi)
Exoplanet
En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.
Fotosfär
En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.
Halv storaxel
Ellips. Sträckan a är halva storaxeln. Halva storaxeln används i geometrin för att beskriva storleken hos ellipser och hyperbler.
Heliocentrisk bana
Ett heliocentriskt solsystem som föreslaget av Nicolaus Copernicus Heliocentrisk betyder med solen i centrum.
Se HD 81040 och Heliocentrisk bana
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Kromosfär
filament. Kromosfären är det näst yttersta skiktet av solens atmosfär, mellan koronan (ytterst) och fotosfären.
Lejonet (stjärnbild)
30px Lejonet (Leo på latin och Leonis i genitiv) är en stjärnbild på ekliptikan, så att den ofta passeras av planeter.
Se HD 81040 och Lejonet (stjärnbild)
Lista över exoplaneter
Följande är listor på stjärnsystem där en eller flera exoplaneter har hittats.
Se HD 81040 och Lista över exoplaneter
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Parallax
Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).
Parsec
Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.
Radialhastighet
rörelse längs den röda linjen. Vid en viss tidpunkt ''t'' är dess hastighet ''v(t)''. Denna hastighet kan ses som en vektorsumma av en radiell hastighet (grön) och en transversell hastighet (blå). Radialhastighet är den komponent av ett föremåls hastighet som är riktad emot eller bort från en observatör.
Se HD 81040 och Radialhastighet
Radie
höger Radie, inom geometrin avståndet från en cirkels eller ett klots mittpunkt till dess periferi.
Siderisk omloppstid
Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).
Se HD 81040 och Siderisk omloppstid
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Se HD 81040 och Skenbar magnitud
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Solmassa
Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.
Solradie
Solradien används inom astronomin för att beskriva stjärnors och galaxers storlekar.
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Spektrometer
Spektroskop med prisma. Gitterspektrometer, där ljus från en källa A kommer via ingångsspalten B och hålspegel C parallellt in på ett vridbart reflektionsgitter D. De olika våglängderna fokuseras av hålspegel E på utgångsspalten F. Spektrometer är ett instrument för att dela upp och mäta ett fysiskt fenomen i dess olika delar.
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Superjupiter
bruna dvärgen HD 29587 B, som kretsar kring stjärnan HD 29587, uppskattad storlek 55 ggr Jupiters massa, och därmed ingen superjupiter. En superjupiter, även superjovisk planet, är en planet vars massa är större än vårt solsystems största planet, Jupiter.
Teleskop
Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.