Vi arbetar för att återställa Unionpedia-appen på Google Play Store
UtgåendeInkommande
🌟Vi har förenklat vår design för bättre navigering!
Instagram Facebook X LinkedIn
Din egen Unionpedia med din logotyp och domän, från 9,99 USD/månad
Skapa min Unionpedia

Herman Geijer

Index Herman Geijer

Herman Geijers gravsten på Uppsala gamla kyrkogård. Anders Herman Geijer, född 17 november 1871 i Bjursås, död 16 september 1943 i Uppsala, var dialekt-, ortnamns- och språkforskare vid Uppsala universitet.

Innehållsförteckning

  1. 30 relationer: Adolf Noreen, Åre socken, Bjursås, Dalarna, Dalmål, Dialektologi, Docent, Geijer (släkt), Institutet för språk och folkminnen, Jämtland, Jämtska, Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala, Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Nordiska språk, Norrland, Ortnamnsforskning, Professors namn, Språkvetenskap, Svenska dialekter, Svenska landsmål och svenskt folkliv, Svenska män och kvinnor, Upplandsmuseet, Uppsala, Uppsala gamla kyrkogård, Uppsala universitet, 16 september, 17 november, 1871, 1943.

Adolf Noreen

Adolf Gotthard Noreen, född 13 mars 1854 i Östra Ämterviks socken, Värmland, död 13 juni 1925 i Uppsala, var en svensk språkforskare.

Se Herman Geijer och Adolf Noreen

Åre socken

Åre socken i Jämtland ingår sedan 1971 i Åre kommun och motsvarar från 2016 Åre distrikt.

Se Herman Geijer och Åre socken

Bjursås

Bjursås är en tätort i Falu kommun och kyrkbyn i Bjursås socken, belägen mellan Falun och Rättvik i Dalarna runt Dössberget.

Se Herman Geijer och Bjursås

Dalarna

Dalarnas landskapsflagga. Dalarnas läns flagga är likadan. Dalarnas äldsta sigill (från 1435) Dalarna (ålderdomligt: Dala hundare, Dalarne och Dalom, latin: Dalecarlia) är ett landskap i norra Svealands inland i mellersta Sverige.

Se Herman Geijer och Dalarna

Dalmål

Dalmål kallas de i Dalarna förekommande nordiska dialekterna.

Se Herman Geijer och Dalmål

Dialektologi

Dialektologi är den disciplin inom språkvetenskapen som behandlar dialekter.

Se Herman Geijer och Dialektologi

Docent

Docent är en akademisk titel som markerar en högre vetenskaplig kompetens än enbart doktorsexamen.

Se Herman Geijer och Docent

Geijer (släkt)

Geijer är en svensk släkt, som enligt traditionen härstammar från en adelsätt från Österrike (Geyer) som inkom till Sverige i början av 1600-talet.

Se Herman Geijer och Geijer (släkt)

Institutet för språk och folkminnen

Institutet för språk och folkminnen (förkortat Isof, före 2006 Språk- och folkminnesinstitutet, Sofi) är en statlig myndighet vars uppgift är att på vetenskaplig grund samla in, bygga upp och sprida kunskap om.

Se Herman Geijer och Institutet för språk och folkminnen

Jämtland

Jämtland (jämtska: Jamtlann) är ett landskap i södra Norrlands inland i mellersta Sverige.

Se Herman Geijer och Jämtland

Jämtska

Längs Fäbodvägen i södra Jämtland har de gamla fäbodvallarna fått skyltar med sina jämtska namn. ''Fittjebuan'' består av förleden ''fittje'' (som dialektalt också heter ''fettje'') vilket betyder "slåtteräng vid vattendrag" samt efterleden ''buan'' vilket betyder "fäbodvallarna", ordagrant "bodarna".

Se Herman Geijer och Jämtska

Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur

Gustav II Adolf. Kungl.

Se Herman Geijer och Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur

Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala

Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala (HVU) är en svensk kunglig akademi.

Se Herman Geijer och Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala

Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (även kallad Kungliga Vitterhetsakademien, förkortad KVHAA eller VHAA, förkortningen LHA används i biografiska artiklar för en ledamot) instiftades år 1753 av drottning Lovisa Ulrika under namnet Kongliga Svenska Vitterhets-academien, som en humanistisk motsvarighet till den 1739 inrättade Vetenskapsakademien.

Se Herman Geijer och Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien

Nordiska språk

Nordiska språk, även nordgermanska, är en språkgrupp i norra Europa, som omfattar språken danska, svenska, norska, färöiska, isländska samt det utdöda språket norn.

Se Herman Geijer och Nordiska språk

Norrland

Norrland är den nordligaste och till ytan största av Sveriges tre landsdelar och definieras traditionellt av nio landskap: Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten, Norrbotten och Lappland.

Se Herman Geijer och Norrland

Ortnamnsforskning

Ortnamnsforskning eller toponymi (även toponomastik eller geografisk onomatologi) är det språkvetenskapliga studiet av den del av språkens ordförråd, som omfattar proprier (egennamn), som betecknar lokaliteter.

Se Herman Geijer och Ortnamnsforskning

Professors namn

Professors namn är en titel som en regering eller statschef på eget initiativ kan besluta att ge till en välmeriterad akademiker eller företrädare för kulturlivet som gjort utomordentliga insatser.

Se Herman Geijer och Professors namn

Språkvetenskap

Språkvetenskap eller lingvistik är vetenskapen om mänskligt språk.

Se Herman Geijer och Språkvetenskap

Svenska dialekter

libris.

Se Herman Geijer och Svenska dialekter

Svenska landsmål och svenskt folkliv

Svenska landsmål och svenskt folkliv är en tidskrift och årsbok som grundades år 1878 av Johan August Lundell, och utges av Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur i Uppsala.

Se Herman Geijer och Svenska landsmål och svenskt folkliv

Svenska män och kvinnor

Svenska män och kvinnor (förkortat SMoK) är ett biografiskt uppslagsverk utgivet av Bonniers bokförlag i åtta band 1942–1955.

Se Herman Geijer och Svenska män och kvinnor

Upplandsmuseet

Samma vy som ovan fotograferad cirka 1901. S:t Eriks torg. Akademikvarnen från Rosénparken. Upplandsmuseet är länsmuseum för Uppsala län, och är beläget på Kvarnholmen i Fyrisån i centrala Uppsala.

Se Herman Geijer och Upplandsmuseet

Uppsala

Uppsala (äldre stavning Upsala) är en tätort i Uppland, centralort i Uppsala kommun och residensstad för Uppsala län.

Se Herman Geijer och Uppsala

Uppsala gamla kyrkogård

Uppsala gamla kyrkogård. Grekisk-ortodoxa kyrkan.http://www.unt.se/familj/nu-ar-kapellet-grekisk-ortodox-kyrka-1596876.aspx "Nu är kapellet grekisk-ortodox kyrka" Upsala Nya Tidning 20 december 2011 Uppsala gamla kyrkogård är en begravningsplats som tillhör Uppsala domkyrkoförsamling.

Se Herman Geijer och Uppsala gamla kyrkogård

Uppsala universitet

Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887. Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.

Se Herman Geijer och Uppsala universitet

16 september

16 september är den 259:e dagen på året i den gregorianska kalendern (260:e under skottår).

Se Herman Geijer och 16 september

17 november

17 november är den 321:a dagen på året i den gregorianska kalendern (322:a under skottår).

Se Herman Geijer och 17 november

1871

1871 (MDCCCLXXI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Se Herman Geijer och 1871

1943

1943 (MCMXLIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Se Herman Geijer och 1943

Även känd som Geijer, Herman.