Snabbare tillgång än webbläsare!
11 relationer: Assyrier/syrianer, Gilaki, Gilan, Gorgan, Iran, Kaspiska havet, Mazandaran, Mazenderani, Medien, Persiska riket, Turkmenistan.
Assyrier/syrianer
Assyrier/syrianer (ibland även kaldéer; syriska: ܐܬܘܪ̈ܝܐ ܣܘܪ̈ܝܝܐ, Āṯūrāyē Sūrayē) är en kristen etnisk folkgrupp som delar kultur, religion och ursprung, och talar en variant av arameiska.
Ny!!: Hyrkanien och Assyrier/syrianer · Se mer »
Gilaki
Gilaki är ett nordvästiranskt språk (inom den iranska språkfamiljen) som talas av en befolkning av omkring tre miljoner.
Ny!!: Hyrkanien och Gilaki · Se mer »
Gilan
Gilan (persiska: گيلان) är en provins i nordvästra Iran.
Ny!!: Hyrkanien och Gilan · Se mer »
Gorgan
Gorgan (persiska: گرگان) är en stad i norra Iran.
Ny!!: Hyrkanien och Gorgan · Se mer »
Iran
Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.
Ny!!: Hyrkanien och Iran · Se mer »
Kaspiska havet
Karta över Kaspiska havet med omgivande länder, från 1726. Kaspiska havet vid Türkmenbaşy. Oljefält vid Baku. Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden. Stenka Razin (Vasilij Surikov) Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariaye Xazar); azerbajdzjanska: Xəzər dənizi; turkmeniska: Hazar deňzi; kazakiska: Каспий теңізі (Kaspij tenizi) och kurdiska: Deriyaya Xazer), är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3.
Ny!!: Hyrkanien och Kaspiska havet · Se mer »
Mazandaran
Mazandaran (persiska: مازَندَران), även Mazerun (mazenderani: مازِرون) eller Mazenderun (مازِندِرون), är en nordiransk provins som gränsar till Gilan och Qazvin i väst, Alborz, Teheran och Semnan i syd, Golestan i öst och Kaspiska havet i norr.
Ny!!: Hyrkanien och Mazandaran · Se mer »
Mazenderani
Mazenderani är ett gammalt språk från den nordvästliga iranska grenen av det indoeuropeiska trädet som talas i den nordiranska provinsen Mazandaran, av ungefär 3 miljoner personer.
Ny!!: Hyrkanien och Mazenderani · Se mer »
Medien
Medien (fornpersiska: Mada; i Bibeln Madai; latin: Media) var under forntiden ett område som låg i nuvarande nordvästra Iran.
Ny!!: Hyrkanien och Medien · Se mer »
Persiska riket
Det persiska riket är historikernas namn på de akemenidiska, parthiska och sasanidiska dynastiernas välden.
Ny!!: Hyrkanien och Persiska riket · Se mer »
Turkmenistan
Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.
Ny!!: Hyrkanien och Turkmenistan · Se mer »
