Innehållsförteckning
42 relationer: Adel, Ban, Béla IV av Ungern, Centrala Kroatien, Erdődy, Fältherre, Habsburgska monarkin, Hrvatsko zagorje, Ivančica, Johannes Döparen, Kapell (byggnad), Karl VI (tysk-romersk kejsare), Kejsare, Kommunvapen, Konfiskering, Kroatien, Kroatiens administrativa indelning, Kung, Kungariket Ungern, Lepoglava, Malteserkors, Malteserorden, Mattias I Corvinus, Orden, Profan, Region, Stad, Varaždin, Varaždins län, Zagrebs ärkestift, 1100-talet, 1201, 1238, 1396, 1400-talet, 1480, 1500, 1738, 1740, 1750, 1800-talet, 22 juni.
Adel
Polska adelsmän, tidigt 1600-tal. Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp.
Ban
Ban är en titel, möjligtvis av avariskt ursprung, som användes av flera stater i centrala och sydöstra Europa från 600-talet till 1900-talet.
Béla IV av Ungern
Byst av Béla IV i ''Nationalhistoriska minnesparken'' (Ungern). Béla IV, född 1206 i Pozsony (nuförtiden Bratislava), död 3 maj 1270 i Buda, var kung av Ungern och Kroatien 1235–1270.
Se Ivanec och Béla IV av Ungern
Centrala Kroatien
Zagorje som utgör centrala Kroatiens norra del. Centrala Kroatien eller Mellersta Kroatien (Središnja Hrvatska) är benämningen på Kroatiens centrala landområden som inte omfattas av landsdelarna Istrien, Dalmatien och Slavonien.
Se Ivanec och Centrala Kroatien
Erdődy
Familjen Erdődys vapen Erdődy (även Erdödy, Erdődi) var ursprungligen en ungersk adelsätt med rötter i det historiska området Szatmár i Kungariket Ungern, idag del av provinsen Szabolcs-Szatmár-Bereg i dagens Ungern.
Fältherre
Fältherre eller härförare kallas en person som under ett krig leder en på en krigsskådeplats självständigt uppträdande här.
Habsburgska monarkin
Habsburgska monarkin eller habsburgska riket är det rike som den österrikiska grenen av ätten Habsburg (1278–1780) och därefter grenen Habsburg-Lothringen (efter 1780) regerade över från 1526 till 1867/1918.
Se Ivanec och Habsburgska monarkin
Hrvatsko zagorje
Typisk landskapsbild från Zagorje. Hrvatsko zagorje eller bara Zagorje är en mikroregion och en historisk provins i nordöstra Kroatien.
Se Ivanec och Hrvatsko zagorje
Ivančica
Ivanščica Ivančica eller Ivanščica är ett berg i regionen Zagorje i norra Kroatien.
Johannes Döparen
Johannes Döparens huvud på ett fat, Skellefteå landsförsamlings kyrka. Johannes Döparen (hebreiska: יוחנן המטביל, Yo-hanan ha-matbil, arameiska: ܝܘܚܢܢ ܡܥܡܕܢܐ, Yūḥannān maʿmḏānā eller Yuḥanon maʿmḏono, grekiska: Ἰωάννης ὁ βαπτιστὴς, Iōannēs ho Baptistēs, klassisk grekiska: Ἰωάννης ὁ βαπτίζων, latin: Io(h)annes Baptista), arabiska: يحيى, Yaḥyá eller يوحنا, Yūḥannā, var en judisk asketisk domsprofet som verkade i slutet av 20-talet e.Kr.
Se Ivanec och Johannes Döparen
Kapell (byggnad)
Den heliga stora martyren Barbaras kapell i Ulan-Ude, Ryssland tillhörande den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Skogskapellet, inom Skogskyrkogården i Stockholm. Police i Pommern. Kapell är ett kyrkorum i mindre format, antingen i en fristående byggnad eller som en del av ett större komplex, exempelvis ett sidokapell i en större kyrka.
Se Ivanec och Kapell (byggnad)
Karl VI (tysk-romersk kejsare)
Karl VI, född 1 oktober 1685 på palatset Hofburg i Wien, död 20 oktober 1740 på Palais Augarten i Wien, var tysk-romersk kejsare från 1711 som Karl VI, samt kung av Ungern, Kroatien, Sicilien (1714–1734), Neapel (1707–1735), Sardinien (1707–1720), Tyskland och Böhmen.
Se Ivanec och Karl VI (tysk-romersk kejsare)
Kejsare
Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.
Kommunvapen
Borlänge i Sverige. Blasonering: ''Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver.'' Ett kommunvapen är en kommuns heraldiska vapen.
Konfiskering
Konfiskering eller konfiskation, att konfiskera, är en juridisk term som betyder att ta i beslag, dra in till kronan/staten, beslagta utan att ge full ersättning.
Kroatien
Kroatien (Hrvatska), formellt Republiken Kroatien (kroatiska: Republika Hrvatska), är en republik i centrala/sydöstra Europa. Kroatien gränsar till Bosnien och Hercegovina och Serbien i öster, Slovenien i norr, Ungern i nordöst och Montenegro i söder. I väst och sydväst utgör Adriatiska havet en maritim statsgräns mot Italien.
Kroatiens administrativa indelning
Kroatiens administrativa indelning för regionalt beslutsfattande är baserad på 21 län (županije) inklusive staden Zagreb, 128 städer (gradovi) och 428 kommuner (općine).
Se Ivanec och Kroatiens administrativa indelning
Kung
Kung Ludvig XIV av Frankrike är ett historiskt exempel på en kung med stor politisk makt (absolut monarki). monarkens roll numera är symbolisk (konstitutionell monarki). En kung eller konung är en titel för en manlig monark, det vill säga statschefen i en monarki som vanligen sitter på livstid och som ofta enligt en fastställd tronföljd har ärvt positionen.
Kungariket Ungern
Kungariket Ungern var en monarki i Centraleuropa som bildades 1001 och i olika former med skiftande gränser existerade fram till 1918 då Österrike-Ungern upplöstes och resterna av den ungerska rikshalvan uppgick i Demokratiska republiken Ungern.
Se Ivanec och Kungariket Ungern
Lepoglava
Lepoglava (Lepoglawa) är en stad i norra Kroatien.
Malteserkors
Malteserkors Mönsterås kommunvapen Malteserkors, även johanniterkors, johannitkors eller maltakors, är ett likarmat åttauddigt kors där armarna består av spjutspetsar vilka möts i centrum.
Malteserorden
Malteserordens flagga hissad över Fort Sankt Angelo, Birgu, Malta. Området tillhör sedan 1999 åter orden som extraterritoriell besittning. Malteserkors. Malteserorden (italienska: Ordine di Malta), formellt Suveräna Militära Hospitaliära Orden av Sankt Johannes av Jerusalem av Rhodos och av Malta (italienska: Sovrano Militare Ordine Ospedaliero di San Giovanni di Gerusalemme di Rodi e di Malta, ofta förkortat Sovrano militare Ordine di Malta, SMOM), är en romersk-katolsk religiös orden för lekmän.
Mattias I Corvinus
Ungerska statsvapen under Mattias Hunyadi från Thuróczy krönika. Beatrix av Aragonien och Matthias Hunyadi. Mattias I Corvinus (ungerska Mátyás I Corvin, egentligen Mátyás Hunyadi), född 1443, död 1490, var kung av Ungern och Kroatien från 1458 samt Böhmen från 1469.
Se Ivanec och Mattias I Corvinus
Orden
Orden avsåg ursprungligen religiösa ordnar.
Profan
Profan (av latin profanus, oinvigd, ohelig) är motsats till begreppet helig, sakral, det vill säga världslig, utan religiöst eller kyrkligt syfte.
Region
FN:s geografiska subregioner. En region, från latinets regio, är ett geografiskt område.
Stad
Stortokyo har 36 miljoner invånare och är världens folkrikaste storstadsområde. Den heraldiska symbolen för de kommuner som kallas städer är i många länder den så kallade murkronan. Den återges här i den form som den brukar ha i Sverige.
Varaždin
Varaždinborgen. Teaterhuset i Varaždin. Herzerpalatset. Varaždin (tyska: Warasdin, ungerska: Varasd, latin: Varasdinum) är en stad i provinsen Zagorje i nordöstra Kroatien.
Varaždins län
Varaždins län (Varaždinska županija) är ett län i nordvästra Kroatien i landskapet Zagorje och gränsar i norr till Slovenien, i söder till Zagrebs län, i norr till Međimurjes län och i öster till Koprivnica-Križevcis län.
Zagrebs ärkestift
Zagrebs ärkestift (kroatiska: Zagrebačka nadbiskupija, latin: Archidioecesis Zagrebiensis) är den Romersk-katolska kyrkans centrala ärkestift i Kroatien.
Se Ivanec och Zagrebs ärkestift
1100-talet
Ett '''arabiskt manuskript''' med en illustration föreställande Aristoteles. Arabisk litteratur, bland annat texter ur klassiska grekiska verk, översätts till latin och vitaliserar den europeiska kulturen. Under detta århundrade fortsätter korstågen, feodalismen utbyggs med förläningar och kloster byggs i hela det kristna Europa.
1201
1201 (MCCI) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
1238
1238 (MCCXXXVIII) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
1396
1396 (MCCCXCVI) var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
1400-talet
'''Europeisk världskarta''' från 1482. Den kända världen nås framförallt landvägen samt längs floder och kuster. Efter att osmanerna har intagit Konstantinopel 1453 är sidenvägens tid som handelsväg mellan Europa och Asien över och de stora upptäcktsresorna på haven börjar med João Vaz Corte Real, Bartolomeu Dias, Vasco da Gama och Christofer Columbus som når Amerika 1492.
1480
1480 (MCDLXXX) var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
1500
1500 (MD) var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
1738
1738 (MDCCXXXVIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
1740
1740 (MDCCXL) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
1750
1750 (MDCCL) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1800-talet
'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.
22 juni
22 juni är den 173:e dagen på året i den gregorianska kalendern (174:e under skottår).
Även känd som Grad Ivanec, Ivanecz, Иванец.