Snabbare tillgång än webbläsare!
27 relationer: Adelsståndet i Sverige, Carl Magnus Adlermarck, Friherre, Frihetstiden, Gabriel Anrep, Gustaf Wulfwenstierna, Gyllenkrook, Johan Wulfwenstierna, Kammarråd, Karl XII, Lagkommissionen, Mattias Steuchius, Mösspartiet, Nordstjärneorden, Riddarhussekreterare, Riksfäder, Ryttmästare, Steuch, Sveriges riksdag, Västergötland, Västgöta dragonregemente, Wulfwenstierna, 12 december, 16 juli, 1681, 1734 års lag, 1762.
Adelsståndet i Sverige
Riddarhussalen i Riddarhuspalatset där adelsståndets riksdagssammanträden ägde rum. Adelsståndet (tidigare officiellt kallat Höglovliga ridderskapet och adeln) var under ståndssamhällets tid den kollektiva benämningen på den svenska adeln, vilken ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagarna i Sverige fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Adelsståndet i Sverige · Se mer »
Carl Magnus Adlermarck
Carl Magnus Adlermarck, född 15 juli 1708, död 22 april 1775, var en svensk friherre, hovrättsråd och lagman, Han blev 1742 utsedd till häradshövding i Gripsholms, Eskilstuna och Rävsnäs domsaga och hovrättsråd i Svea hovrätt 1756.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Carl Magnus Adlermarck · Se mer »
Friherre
Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592–1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Friherre · Se mer »
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Frihetstiden · Se mer »
Gabriel Anrep
Johan Gabriel Johansson Anrep, född 4 december 1821 på Lekeberga i Knista socken i Närke, död 12 mars 1907 i Stockholm, var en svensk genealog samt grundare av den moderna svenska släktforskningen. Åren 1854–1903 gav han ut Sveriges Ridderskap och Adels kalender, som omfattade 27 volymer, och Svenska adelns ättartaflor åren 1858–1864 om fyra volymer.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Gabriel Anrep · Se mer »
Gustaf Wulfwenstierna
Gustaf Wulfwenstierna, född 16 september 1714 i Stockholm, död 9 maj 1758 i Stralsund, Svenska Pommern, var en svensk diplomat.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Gustaf Wulfwenstierna · Se mer »
Gyllenkrook
Gyllenkrok eller Gyllenkrook är en svensk adelsätt.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Gyllenkrook · Se mer »
Johan Wulfwenstierna
Johan Wulfwenstierna, född 18 november 1711, död 14 juni 1758 på Hällefors bruk, var en svensk ämbetsman.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Johan Wulfwenstierna · Se mer »
Kammarråd
Kammarråd är en svensk titel för tjänsteman i Kammarkollegiet.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Kammarråd · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Karl XII · Se mer »
Lagkommissionen
Lagkommissionen kallas en svensk juristgrupp som den 6 december 1686 tillsattes av Karl XI för att, under ordförandeskap av Erik Lindschöld, revidera landslagen.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Lagkommissionen · Se mer »
Mattias Steuchius
Mattias Steuchius (uttalas), född 26 oktober 1644 i Fogdö socken, död 2 augusti 1730 i Uppsala, var en svensk professor, riksdagsman, talman och ärkebiskop.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Mattias Steuchius · Se mer »
Mösspartiet
Mösspartiet, mössorna, kallades ett svenskt politiskt parti under frihetstiden (1719–1772) som tävlade med hattpartiet om makten.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Mösspartiet · Se mer »
Nordstjärneorden
Nordstjärneorden (NO), officiellt Kungliga Nordstjärneorden, en svensk kunglig orden som utdelas till svenska medborgare genom Kungl. Maj:ts Orden i samråd med Utrikesdepartementets protokollavdelning, samt efter beslut av regeringen till utländska medborgare eller statslösa personer som gjort personliga insatser för Sverige eller för svenskt intresse.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Nordstjärneorden · Se mer »
Riddarhussekreterare
Riddarhussekreterare kallas den främste tjänstemannen vid Riddarhuset i Stockholm.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Riddarhussekreterare · Se mer »
Riksfäder
Riksfäder kallades under 1700-talet de statsmän i Sverige som deltagit i skapandet av frihetstidens statsskick (1719 och 1720).
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Riksfäder · Se mer »
Ryttmästare
Ryttmästare var en officersgrad i kavalleriet, motsvarande kapten i arméns andra truppslag, som i Sverige avskaffades 1960.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Ryttmästare · Se mer »
Steuch
Steuch (uttalat) är en svensk adlig ätt som förut hette Stök och Steuchius.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Steuch · Se mer »
Sveriges riksdag
Riksdagshusets entré. I plenisalen (kammaren) är ledamöterna, vid votering, placerade efter valkrets. Sveriges riksdag, riksdagen, är Sveriges lagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Sveriges riksdag · Se mer »
Västergötland
Västergötland är ett landskap i Götaland i sydvästra Sverige.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Västergötland · Se mer »
Västgöta dragonregemente
Västgöta dragonregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1628–1811.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Västgöta dragonregemente · Se mer »
Wulfwenstierna
Wulfwenstierna är en svensk adlig ätt från Västergötland, som härstammar från ryttaren, 1678 ryttmästaren Johan Wulf (död 1708), som 1681 adlades med namnet Wulfwenstierna.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och Wulfwenstierna · Se mer »
12 december
12 december är den 346:e dagen på året i den gregorianska kalendern (347:e under skottår).
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och 12 december · Se mer »
16 juli
16 juli är den 197:e dagen på året i den gregorianska kalendern (198:e under skottår).
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och 16 juli · Se mer »
1681
1681 (MDCLXXXI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och 1681 · Se mer »
1734 års lag
Finskt frimärke utgivet till 250-årsminnet av 1734 års lag. LitteraturbankenVerk 1734 års lag (Vuoden 1734 laki) är den svenska lagrevision som är grunden för den nu gällande lagstiftningen i Sverige och Finland.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och 1734 års lag · Se mer »
1762
1762 (MDCCLXII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Jonas Wulfwenstierna och 1762 · Se mer »
