Innehållsförteckning
31 relationer: Andra världskriget, Ernst Kaltenbrunner, Folktyskar, Hauptsturmführer, Heinrich Himmler, Kejsardömet Tyskland, Koncentrationsläger, Kungariket Bayern, München, Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet, Naziguld, Nazityskland, Obersturmbannführer, Operation Barbarossa, Reichsbank, Reichsführer-SS, Reichssicherheitshauptamt, Schutzstaffel, SS-Obersturmführer, SS-Totenkopfverbände, SS-Wirtschafts- und Verwaltungshauptamt, Standartenführer, Sturmbannführer, Sudetenland, Tyska korset, Untersturmführer, Waffen-SS, 13 februari, 1907, 1963, 3 januari.
- SS-Standartenführer
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Se Josef Spacil och Andra världskriget
Ernst Kaltenbrunner
Ernst Kaltenbrunner (längst till vänster) besöker koncentrationslägret Mauthausen i augusti 1941. Bredvid denne Heinrich Himmler och lägrets kommendant Franz Ziereis. Ernst Kaltenbrunner som åhörare vid rättegången mot de delaktiga vid 20 juli-attentatet.
Se Josef Spacil och Ernst Kaltenbrunner
Folktyskar
Folktyskar (tyska: Volksdeutsche) var i Nazityskland en benämning, införd 1938, på tyska minoriteter bosatta utomlands och som inte hade tyskt medborgarskap, till skillnad från rikstyskar (tyska: Reichsdeutsche).
Se Josef Spacil och Folktyskar
Hauptsturmführer
Hauptsturmführer Michael Wittmann (1914–1944). Runt halsen bär Wittmann Riddarkorset av Järnkorset med eklöv och svärd. SS-Hauptsturmführer var en grad inom Nazitysklands paramilitära SS, motsvarande kapten inom armén.
Se Josef Spacil och Hauptsturmführer
Heinrich Himmler
Heinrich Luitpold Himmler, född 7 oktober 1900 i München i Kejsardömet Tyskland, död 23 maj 1945 i Lüneburg i Tyskland, var en tysk nationalsocialistisk politiker, ursprungligen agronom.
Se Josef Spacil och Heinrich Himmler
Kejsardömet Tyskland
Kejsardömet Tyskland (Deutsches Kaiserreich) kallas traditionellt den period i tyska rikets historia då landets statsskick var ett kejsardöme (förbundsmonarki), vilken varade från Tysklands enande 18 januari 1871 till kejsarhusets avveckling den 9 november 1918 i och med Kejsare Vilhelm IIs abdikation.
Se Josef Spacil och Kejsardömet Tyskland
Koncentrationsläger
Läger för Kanadajapaner i British Columbia, Kanada, under andra världskriget Koncentrationsläger är läger där stora grupper av civilpersoner interneras på obestämd tid.
Se Josef Spacil och Koncentrationsläger
Kungariket Bayern
Kungariket Bayern (Königreich Bayern) var en stat i Centraleuropa som fanns åren 1806–1918.
Se Josef Spacil och Kungariket Bayern
München
München 1701. München är en stad i södra Tyskland samt största stad och huvudstad i det tyska förbundslandet Bayern.
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (förkortning: NSDAP) var ett nationalsocialistiskt politiskt parti i Tyskland mellan 1919 och 1945.
Se Josef Spacil och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet
Naziguld
Naziguld, på tyska kallat Raubgold ("rovguld", "stulet guld"), är de guldreserver som Nazityskland plundrade från ockuperade länder eller konfiskerade egendomar (exempelvis från judar) under tiden för andra världskriget.
Nazityskland
Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942.
Se Josef Spacil och Nazityskland
Obersturmbannführer
SS-Obersturmbannführer Manfred Schönfelder (1912–1983). Runt halsen bär Schönfelder Riddarkorset av Järnkorset. Obersturmbannführer var en grad inom SS och SA, motsvarande överstelöjtnant inom armén.
Se Josef Spacil och Obersturmbannführer
Operation Barbarossa
Operation Barbarossa (Unternehmen Barbarossa, efter Fredrik I Barbarossa) var kodnamnet för Nazitysklands invasion av Sovjetunionen som inleddes den 22 juni 1941, under andra världskriget.
Se Josef Spacil och Operation Barbarossa
Reichsbank
Reichsbank på Jägerstraße i Berlin. Reichsbank var Tysklands första centralbank och hade sitt huvudkontor i Berlin.
Se Josef Spacil och Reichsbank
Reichsführer-SS
Reichsführer SS var en titel som användes från 1925 för högste befälhavaren för Schutzstaffel (SS) i Nazityskland.
Se Josef Spacil och Reichsführer-SS
Reichssicherheitshauptamt
Reinhard Heydrich bar titeln ''Chef der Sicherheitspolizei und des SD'' (CSSD) som chef för Reichssicherheitshauptamt. Reichssicherheitshauptamt (tyska ”Rikssäkerhetsöverstyrelsen”, förkortat RSHA) var en myndighet underordnad Heinrich Himmler i hans dubbla roller som Nazitysklands rikspolischef (Chef der Deutschen Polizei) och Reichsführer-SS under Tredje riket.
Se Josef Spacil och Reichssicherheitshauptamt
Schutzstaffel
Schutzstaffel, plural Schutzstaffeln (som ordagrant betyder Skyddsdivisionen), (SS; även skrivet ᛋᛋ med Armanenrunor), var en paramilitär kamporganisation med elitpersonal tillhörande Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).
Se Josef Spacil och Schutzstaffel
SS-Obersturmführer
Richard Thomalla (1903–1945) som Obersturmführer. SS-Obersturmführer var en grad inom det paramilitära SS.
Se Josef Spacil och SS-Obersturmführer
SS-Totenkopfverbände
Förbandstecken för SS-Totenkopfverbände. koncentrationslägret Mauthausen. SS-Totenkopfverbände (SS-TV) var den del av Schutzstaffel (SS) vars huvuduppgift var att övervaka och administrera Nazitysklands koncentrationsläger.
Se Josef Spacil och SS-Totenkopfverbände
SS-Wirtschafts- und Verwaltungshauptamt
SS-Wirtschafts- und Verwaltungshauptamt, SS-WVHA (SS:s Ekonomi- och förvaltningsstyrelse), skötte SS:s administration, ekonomi, affärsverksamhet och koncentrationsläger.
Se Josef Spacil och SS-Wirtschafts- und Verwaltungshauptamt
Standartenführer
Hermann Fegelein (1906–1945). Runt halsen bär Fegelein Riddarkorset av Järnkorset. SS-Standartenführer var en grad inom Nazitysklands paramilitära organisation SS, motsvarande överste inom armén.
Se Josef Spacil och Standartenführer
Sturmbannführer
SS-Sturmbannführer Max Hansen (1908–1990) år 1943. Runt halsen bär han Riddarkorset av Järnkorset. Därtill har han dekorerats med Tyska korset i guld, Järnkorset av första klassen, Såradmärket i silver och Militärorden för tapperhet i krig.
Se Josef Spacil och Sturmbannführer
Sudetenland
Rosa områden.
Se Josef Spacil och Sudetenland
Tyska korset
Otto Ernst Remer med bland annat Tyska korset i guld. Tyska korset (Deutsches Kreuz) i guld var ett nazityskt utmärkelsetecken för tapperhet, instiftat 28 september 1941.
Se Josef Spacil och Tyska korset
Untersturmführer
Werner Wolff (1922–1945), här iförd insignier för Untersturmführer i september 1943. Runt halsen bär han Riddarkorset av Järnkorset. SS-Untersturmführer var en grad inom det nazityska paramilitära SS, motsvarande den lägsta officersgraden, Leutnant (svenska fänrik), inom reguljära tyska armén.
Se Josef Spacil och Untersturmführer
Waffen-SS
Waffen-SS (tyska för "Beväpnade SS", ordagrant "Vapen-SS") var ursprungligen militära enheter av frivilligt rekryterade främst politiskt (nazistiskt) motiverade säkerhetssoldater avsedda som stödtrupp till den nya nationalsocialistiska auktoritära regimen i Tyskland att användas vid inrikes oroligheter och motsvarande situationer.
13 februari
13 februari är den 44:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Se Josef Spacil och 13 februari
1907
1907 (MCMVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
1963
1963 (MCMLXIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
3 januari
3 januari är den 3:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Se även
SS-Standartenführer
- Anton Kaindl
- Arthur Rödl
- Enno Lolling
- Ernst Woermann
- Eugen Steimle
- Franz Ziereis
- Günther Herrmann
- Gunter d'Alquen
- Heinrich Seetzen
- Helmut Knochen
- Hermann Florstedt
- Hilmar Wäckerle
- Jakob Grimminger
- Joachim Peiper
- Jonas Lie (politiker)
- Josef Meisinger
- Josef Spacil
- Karl Jäger
- Karl Koch
- Kurt Becher
- Kārlis Lobe
- Léon Degrelle
- Ludolf Jakob von Alvensleben
- Ludwig Hahn
- Martin Sandberger
- Max Pauly
- Max Wünsche
- Max de Crinis
- Michel Lippert
- Paul Blobel
- Rudolf Batz
- Rudolf Brandt
- Rudolf Lange
- Rudolf Mildner
- Sverre Riisnæs
- Vilis Janums
- Walter Blume
- Walter Huppenkothen
- Walter Rauff
- Werner Heyde
- Wilhelm Pfannenstiel
- Wilhelm Zander
- Wolfram Sievers