Snabbare tillgång än webbläsare!
34 relationer: Adam Asnyk, Agaton Giller, Alexander I av Ryssland, Bra Böckers lexikon, Centraleuropeisk tid, Första världskriget, Fredrik Vilhelm III av Preussen, Główny Urząd Statystyczny, Gustaf Mannerheim, Hertigdömet Warszawa, Huset Piast, Jiddisch, Johannes Paulus II, Kongresspolen, Maria Dąbrowska, Napoleonkrigen, Polen, Polens delningar, Polens kommuner, Powiat, Poznań, Pratt & Whitney, Preussen, Reichsgau Wartheland, Romersk-katolska kyrkan, Slaget vid Kalisch, Stad, Stadsprivilegium, Stanisław Wojciechowski, Storpolens vojvodskap, Vojvodskap, Wojciech Bogusławski, 1706, 19 oktober.
Adam Asnyk
Adam Asnyk, född 11 september 1838 och död 2 augusti 1897 var en polsk författare.
Ny!!: Kalisz och Adam Asnyk · Se mer »
Agaton Giller
Agaton Giller Agaton Giller, född 9 januari 1831 i Opatówek, död 17 augusti 1887 i Stanisławów, var en polsk skriftställare.
Ny!!: Kalisz och Agaton Giller · Se mer »
Alexander I av Ryssland
Alexander I, egentligen Aleksandr Pavlovitj Romanov, (ryska: Александр I Павлович), född 23 december 1777 i Sankt Petersburg, död 1 december 1825 i Taganrog, var rysk kejsare från 1801, storfurste av Finland från 1809 och kung av Polen från 1815.
Ny!!: Kalisz och Alexander I av Ryssland · Se mer »
Bra Böckers lexikon
Bra böckers lexikon (BBL) är ett svenskt uppslagsverk, bestående av 25 band samt en världsatlas, vilket utgavs av Bokförlaget Bra Böcker AB med början på 1970-talet.
Ny!!: Kalisz och Bra Böckers lexikon · Se mer »
Centraleuropeisk tid
Centraleuropeisk tid eller Central European Time, förkortat CET, eller MET ("medeleuropeisk tid"), är den tidszon som används i många europeiska länder kring meridianen vid 15° östlig längd.
Ny!!: Kalisz och Centraleuropeisk tid · Se mer »
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Ny!!: Kalisz och Första världskriget · Se mer »
Fredrik Vilhelm III av Preussen
Fredrik Vilhelm III (ty. Friedrich Wilhelm III.), född 3 augusti 1770 i Potsdam, död 7 juni 1840 i Berlin, var kung av Preussen från 1797 till sin död, samt kurfurste av Brandenburg från trontillträdet till det tysk-romerska rikets upplösning 1806.
Ny!!: Kalisz och Fredrik Vilhelm III av Preussen · Se mer »
Główny Urząd Statystyczny
Główny Urząd Statystyczny (GUS) är Polens centrala statliga myndighet för officiell statistik.
Ny!!: Kalisz och Główny Urząd Statystyczny · Se mer »
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Ny!!: Kalisz och Gustaf Mannerheim · Se mer »
Hertigdömet Warszawa
Warszawahertigdömet 1807–1815 Hertigdömet Warszawa (på polska: Księstwo Warszawskie) var en polsk stat skapad 1807 av Napoleon Bonaparte enligt freden i Tilsit.
Ny!!: Kalisz och Hertigdömet Warszawa · Se mer »
Huset Piast
Fursteätten Piasts vapen Mieszko I Kasimir III den store Piastdynastin är den första kungaätten på Polens tron och härstammar från mitten av 800-talet, då dynastins grundare, hjulmakaren Piast Kołodziej, från Gniezno, enligt legenden skall ha levt.
Ny!!: Kalisz och Huset Piast · Se mer »
Jiddisch
Jiddisch (ייִדיש yidish eller אידיש idish, bokstavligen 'judiskt', med engelsk transkribering Yiddish, tidigare även kallad judetyska) är ett germanskt språk som talas som modersmål av omkring 800 000 judar i hela världen. Språket uppstod under 1000-talet i det område som sedermera blev Tyskland. Strax före andra världskriget talades det globalt av cirka 11 miljoner (2/3 av alla judar), men Förintelsen innebar en minskning till cirka 5 miljoner talare. Därefter har mängden talare av språket fortsatt att minska, bland annat på grund av migration till Israel, där efterföljande generationer i första hand kommit att tala hebreiska. Förutom de modersmålstalande bedöms ytterligare cirka tre miljoner människor kunna tala språket. Jiddisch är ett av flera judiska språk och ett av de minsta nationella minoritetsspråken i Sverige. Namnet jiddisch betyder judiska. Andra judiska språk är t.ex. hebreiska, ladino och arameiska. Jiddisch är en förening mellan två främmande språkfamiljer. Språket finns i flera dialekter och skrivs med det hebreiska alfabetet. Idag talas jiddisch av fyra miljoner människor och i städer som New York, Jerusalem, Antwerpen och Montreal är jiddisch ett vardagsspråk. I Sverige började jiddisch att användas på 1600–talet men först i slutet av 1700–talet uppstod en mer kontinuerlig användning.Före andra världskriget hade länder som Polen, Ukraina, Vitryssland, Litauen, Lettland, Moldavien och Rumänien en hög andel jiddischtalande. Idag finns det också ganska många som talar jiddisch i USA, Israel och Sydamerika. Jiddisch är ett germanskt språk som uppstod när judar kom till Europa för ungefär 1000 år sedan. I jiddisch ingår dels de traditionella judiska språken hebreiska och arameiska, men även grekiska och judiska dialekter. .
Ny!!: Kalisz och Jiddisch · Se mer »
Johannes Paulus II
Johannes Paulus II (latin: Ioannes Paulus II, italienska: Giovanni Paolo II), född Karol Józef Wojtyła den 18 maj 1920 i Wadowice i Polen, död 2 april 2005 i Apostoliska palatset i Vatikanstaten, var en polsk teolog och författare.
Ny!!: Kalisz och Johannes Paulus II · Se mer »
Kongresspolen
Kongresspolen var en rysk satellitstat och omfattade centrala och östra delar av dagens Polen.
Ny!!: Kalisz och Kongresspolen · Se mer »
Maria Dąbrowska
Maria Dąbrowska född 6 oktober 1889 i Russów, död 19 maj 1965 i Warszawa, var en polsk författare.
Ny!!: Kalisz och Maria Dąbrowska · Se mer »
Napoleonkrigen
Napoleonkrigen var en serie krig i Europa som löpte från 1803 till 1815 mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner.
Ny!!: Kalisz och Napoleonkrigen · Se mer »
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Kalisz och Polen · Se mer »
Polens delningar
Gränser vid Polens delningar vid slutet på 1700-talet. Polens delningar brukar beteckna de tre händelser på 1700-talet under Polens svaghetsperiod då de omgivande stormakterna i samförstånd delat Polen mellan sig.
Ny!!: Kalisz och Polens delningar · Se mer »
Polens kommuner
Polens indelning i kommuner (2008). Gmina eller kommun är den lägsta administrativa indelningen i Polen och är Polens primärkommuner.
Ny!!: Kalisz och Polens kommuner · Se mer »
Powiat
Polens ''powiaty'' och ''vojvodskap'' (röda resp. grå gränslinjer). Powiat (plural på polska: powiaty) är en administrativ indelning av områden i Polen som utgör en form av sekundärkommun och närmast kan översättas till distrikt, ungefär motsvarande en tysk Landkreis eller de svenska regionerna.
Ny!!: Kalisz och Powiat · Se mer »
Poznań
Poznań (tyska och äldre svenska: Posen, latin: Posnania, jiddisch: פּױזן (Pojzn)) är en storstad belägen i västra Polen, vid floden Warta 270 kilometer väster om Warszawa.
Ny!!: Kalisz och Poznań · Se mer »
Pratt & Whitney
Pratt & Whitney, an RTX business, tidigare Pratt & Whitney, är en amerikansk flygmotortillverkare med global serviceverksamhet.
Ny!!: Kalisz och Pratt & Whitney · Se mer »
Preussen
Preussen (tyska:, eller) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.
Ny!!: Kalisz och Preussen · Se mer »
Reichsgau Wartheland
Karta över Polen efter tyskarnas övertagande. Den streckade blå linjen markerar Polens gräns 1939; Reichsgau Wartheland är markerat med gult och Generalguvernementet med grönt. Den röda linjen är den gräns mellan Tyskland och Sovjet som fastlades i Molotov–Ribbentrop-pakten 1939. Reichsgau Wartheland (polska: Okręg Rzeszy Kraj Warty), initialt benämnt Reichsgau Posen (polska: Okręg Rzeszy Poznań) och även kallat Warthegau (polska: Okręg Warcki), var 1939–1945 namnet på det av Nazityskland annekterade västra Polen.
Ny!!: Kalisz och Reichsgau Wartheland · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: Kalisz och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
Slaget vid Kalisch
Slaget vid Kalisch i Polen utkämpades den 19 oktober 1706 under det Stora nordiska kriget.
Ny!!: Kalisz och Slaget vid Kalisch · Se mer »
Stad
Stortokyo har 36 miljoner invånare och är världens folkrikaste storstadsområde. Den heraldiska symbolen för de kommuner som kallas städer är i många länder den så kallade murkronan. Den återges här i den form som den brukar ha i Sverige. En stad är en större eller mer betydande tätort, ofta centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och kommunikationer.
Ny!!: Kalisz och Stad · Se mer »
Stadsprivilegium
Stadsprivilegium var från medeltiden i Europa särskilda privilegier som utfärdades av kronan för en stads borgare att bedriva vissa näringar.
Ny!!: Kalisz och Stadsprivilegium · Se mer »
Stanisław Wojciechowski
Stanisław Wojciechowski, född 15 mars 1869 i Kalisz, Kongresspolen, Kejsardömet Ryssland, död 9 april 1953 i Gołąbki utanför Warszawa, Folkrepubliken Polen, var en polsk politiker i PPS, Polska Socialistpartiet, och president mellan 1922 och 1926.
Ny!!: Kalisz och Stanisław Wojciechowski · Se mer »
Storpolens vojvodskap
Storpolens vojvodskap (polska województwo wielkopolskie) är ett vojvodskap i västra delen av centrala Polen, med en yta på 29 827 km² och omkring 3 470 000 invånare (2014).
Ny!!: Kalisz och Storpolens vojvodskap · Se mer »
Vojvodskap
Ett vojvodskap (polska: województwo, serbiska: vojvodstvo eller vojvodina, rumänska: voievodat) är traditionellt i östeuropeiska länder en provins som lyder under en guvernör med titeln vojvod.
Ny!!: Kalisz och Vojvodskap · Se mer »
Wojciech Bogusławski
Wojciech Bogusławski. Wojciech Romuald Bogusławski (tysk namnform: Adalbert Boguslawski), född den 9 april 1757 i Glinno vid Posen, död den 23 juli 1829 i Warszawa, var en polsk skådespelare och scenisk författare.
Ny!!: Kalisz och Wojciech Bogusławski · Se mer »
1706
1706 (MDCCVI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en måndag i den svenska kalendern.
Ny!!: Kalisz och 1706 · Se mer »
19 oktober
19 oktober är den 292:a dagen på året i den gregorianska kalendern (293:e under skottår).
Ny!!: Kalisz och 19 oktober · Se mer »
