Snabbare tillgång än webbläsare!
19 relationer: Antiken, Centralasien, Chiva, Iran, Iranska språk, Khwarezm (provins), Khwarezmiderna, Medeltiden, Mongolernas invasion av Khwarezm, Oghuzer, Persiska, Ryssland, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, 1200-talet, 1220, 1221, 1873.
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Ny!!: Khwarezm och Antiken · Se mer »
Centralasien
Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Det politiska Centralasien. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.
Ny!!: Khwarezm och Centralasien · Se mer »
Chiva
Khiva Chiva (även stavat Khiva och Chiwa; även Khwarezm med flera varierande stavningar; på uzbekiska Xorazm eller Xiva, persiska: خیوه eller خوارزم) är en stad i provinsen Khwarezm (Xorazm viloyati på uzbekiska) i nuvarande västra Uzbekistan med omkring 30 000 invånare (1990).
Ny!!: Khwarezm och Chiva · Se mer »
Iran
Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.
Ny!!: Khwarezm och Iran · Se mer »
Iranska språk
De iranska språkens historiska spridning ca 170 f.Kr: Sarmatien, Skytien, Baktrien (östiranska språk; orange färg); och Parthien (västiranska språk; i rött) Iranska språk är en språkgrupp inom den indoeuropeiska språkfamiljen med totalt ca 150-200 miljoner talare, främst i sydvästra Asien.
Ny!!: Khwarezm och Iranska språk · Se mer »
Khwarezm (provins)
Khwarezm (även Kharezm, Khorezm, Khorazm, Chorezm; på uzbekiska Xorazm) är en av Uzbekistans provinser, efter regionen Khwarezm (provinsen upptar dock endast en liten del av regionens yta), belägen söder om det autonoma förvaltningsområdet Karakalpakien i västra delen av landet.
Ny!!: Khwarezm och Khwarezm (provins) · Se mer »
Khwarezmiderna
Khwarezmiderna eller Khwarezmidernas imperium eller Khwarezm-Shah dynastin (persiska: خوارزمشاهیان, Khwārazmshāhiyān) var en sunnimuslimsk dynasti med turkiskt mamlukiskt ursprung.
Ny!!: Khwarezm och Khwarezmiderna · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Khwarezm och Medeltiden · Se mer »
Mongolernas invasion av Khwarezm
Mongolernas invasion av Khwarezm pågick från 1219 till 1221 och var en del av mongolernas invasion av Centralasien, som var den första av tre större mongoliska erövringsresor väster ut.
Ny!!: Khwarezm och Mongolernas invasion av Khwarezm · Se mer »
Oghuzer
Oghuzturkarna är en av de historiska huvudgrenarna av turkfolken.
Ny!!: Khwarezm och Oghuzer · Se mer »
Persiska
Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Khwarezm och Persiska · Se mer »
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Ny!!: Khwarezm och Ryssland · Se mer »
Tadzjikistan
Karta över Tadzjikistan Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan Tadzjikistan, (tadzjikiska: Тоҷикистон, Todzjikiston uttal), formellt Republiken Tadzjikistan, är en stat i Centralasien som gränsar till Afghanistan i söder, Uzbekistan i väster, Kirgizistan i norr och Kina i öster. Dess huvudstad och största stad är Dusjanbe. Tadzjikistan är medlem i Förenta nationerna, Oberoende staters samvälde, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Islamiska konferensorganisationen och Shanghai Co-operation Organisation.
Ny!!: Khwarezm och Tadzjikistan · Se mer »
Turkmenistan
Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.
Ny!!: Khwarezm och Turkmenistan · Se mer »
Uzbekistan
Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.
Ny!!: Khwarezm och Uzbekistan · Se mer »
1200-talet
T-O-typ med jorden inskriven i en cirkel av vatten, floden Oceanus. Medelhavet, Nilen och Don formar ett T eller ett Y. Den övre halvan av cirkeln är Asien, till vänster nedtill ligger Europa och till högrer ligger Afrika. T-O-kartorna var i Europa vid denna tid den vanligaste återgivningen av världen. Man får se dessa kartor som gestaltningar av en världsbild; Jesus omfattar jorden, ansiktet upptill, fötterna nederst och händerna på sidorna. Paradiset ligger i öster, det vill säga upptill, här illustrerat med Adam och Eva. Jerusalem ligger i jordens mitt. Denna karta, kallad Ebstorfers världskarta, är gjord vid seklets slut.
Ny!!: Khwarezm och 1200-talet · Se mer »
1220
1220 (MCCXX) var ett skottår som började en onsdag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Khwarezm och 1220 · Se mer »
1221
1221 (MCCXXI) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Khwarezm och 1221 · Se mer »
1873
1873 (MDCCCLXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Khwarezm och 1873 · Se mer »
Omdirigerar här:
Chorasmia, Chorasmien, Choresm, Choresmien, Chorezm, Chwarezm, Chwarezmien, Chwarizm, Kharesm, Kharezm, Khorasmia, Khorasmien, Khorazm, Khoresmia, Khoresmien, Khorezm, Khwarezmia, Khwarezmid, Khwarezmien, Khwarizm, Kovaresmien, Kwarezm, Xorazm.
